Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Transkript

1 Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

2 Disposition Fredrik om behovet av nytänkande kring finansiering Tomas om verktyg för behovsanalys Helena om Norrköpings sociala investeringsfond ett svenskt exempel Tomas om internationella exempel - Social Impact Bonds

3 Den vanliga situationen Man ser att bland de som har svårt att klara skolan i 9 klass finns en grupp med ADHD Man har kanske börjat uppmärksamma barnen när det börjar på högstadiet Men, egentligen har barnen redan i början av skolan haft vissa läs- och skrivsvårigheter Med rätt metoder kan man hitta många av de som kommer utveckla problem redan i förskolan

4 Den vanliga frågan - Vilka insatser ryms inom årets budget? - Vilka fall är mest akuta?

5 Den riktiga frågan Hur kan vi säkerställa en långsiktigt positiv utveckling? Vilka satsningar behövs i år och kommande år för att undvika framtida negativa utfall och framtida kostnader?

6 Modellering genom karriärer Stefan Innan födsel Som vanligt, många uteblivna besök Första åren Besök på BVC om föräldrar kommer Förskolan Personalen sliter på Skolans tidiga år Möten med skolsköterskan, köar för utredning Skolans senare år Föräldrar uttröttade, HVB-hem (brott) Benny Innan födsel Uppmärksamma föräldrar med risk Första åren Förstärkta hembesök Förskolan Specialpedagog + psykolog Skolans tidiga år Basutredning + BUP-utredning Kontaktfamilj Skolans senare år Nätverksarbete kring barnet

7 Scenarion Sämre process Bättre process Reaktiv Vänta Siloinriktad Spara Proaktiv Agera Samordnad Satsa

8 ADHD byggstenar i en strategi Drabbar ca 5 % av alla barn Identifiera tidigt förskola eller tidigare tecken Ge brett och samordnat stöd - Föräldrar, förskola/skola, fritid och barn Uppmärksamma alla barnets förmågor - Lärande, samspel, beteende och känsloliv

9 Strategisk effektivitet Strikt ekonomiskt så är det en klok idé att investera i de unga Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet

10 Optimala investeringsbeslut Hur omfattande är insatsen? Hur stor är den förväntade effekten? Liten effekt & Liten insats Stor effekt & Liten insats Liten effekt & Stor insats Stor effekt & Stor insats

11 En samlad bild över barns utveckling Sammanställning av aktuell forskning Huvudsakligen internationell evidens Se de olika nivåerna som en helhet Betrakta åldrar som en sammanhängande röd tråd Balans mellan frisk- och riskfaktorer Person, familj, skola, närmiljö och samhälle

12 Evidens + ekonomisk effekt

13 Verktyg för behovsanalys Koncept baserat på karriärerna dvs. insatser och kostnader Kopplat till data kring utfall för vuxna En prognos över framtida, kostnader för en individ eller en grupp individer för en kommun/ett landsting/staten Saknas data kring interventioner

14

15 Norrköpings sociala investeringsfond En nyskapande metod för att stödja innovationer inom kommunal verksamhet.

16 Prototyper Investeringsfonden ger utrymme för att pröva nya angreppssätt inom de kommunala verksamheterna. Projekt som visar goda resultat, mänskligt och ekonomiskt, ska införlivas i ordinarie verksamhet.

17

18 Hög arbetslöshet 12 % 4 % över rikssnitt

19 Sociala investeringar minska långvarig arbetslöshet Dec 2010: kommunstyrelsen beslutar att inrätta social investeringsfond Värde: 40 miljoner kronor Förebyggande insatser ska genomföras utifrån ett nämndövergripande perspektiv, på sikt minska de kommunala kostnaderna och ge mänskliga vinster. Utgångspunkt: identifiera grupper med riskfaktorer som i framtiden har ökad risk att hamna i utanförskap som vuxna. Investeringsobjekten ska ha vetenskapligt stöd

20

21 Organisation

22 Ekonomi Fonden består av tidigare års överskott som har markerats för detta ändamål. En nämnd som beviljas medel ur fonden får dessa utöver den tilldelade budgetramen För beviljas medel måste den/de sökande påvisa framtida minskade kommunala kostnader samt mänskliga vinster. När kommunala kostnader minskar till följd av investeringen, ska nämndens/nämndernas ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Kommunen budgeterar ett överskott under ett givet år till följd av de kostnadsminskningar som uppstår i och med den sociala investeringen. Överskottet ska sedan markeras i bokslutet och användas för framtida sociala investeringar. Därmed kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras. De kommunala nämnderna betalar bara tillbaka (genom kostnadsminskningar och därmed minskade ramar) det belopp som ursprungligen användes för den sociala investeringen.

23 Exempel på en implementerad social investering , nämnd får medel från fonden , investeringen genererar kommunala resursbesparingar samt hälsovinster , investeringen återbetalas genom en minskad budgetram för nämnden , nämnden får eventuella överskott efter fullgjord återbetalningen kr kr kr kr 0 kr kr kr kr kr Besparade resurser och hälsovinster Besparade resurser och hälsovinster/återbetalning Sociala investeringsfondens medel

24

25 Fyra projekt har beviljats 32 miljoner kronor Projekt: Alla barn i skolan (11,6 miljoner kronor) Syfte: Minska skolfrånvaron hos samtliga elever som av oklar anledning inte är närvarande i skolan. Metod: Genom att kartlägga orsaker till skolfrånvaro är det möjligt att bryta negativa mönster i ett tidigt skede. Projekt: Skolfam (3,9 miljoner kronor) Syfte: Främja familjehemsplacerade barns skolresultat. Metod: Individpassning av skolmiljön. Fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Projekt: Servicetrainee (4,6 miljoner kronor) Syfte: Ökat arbetsmarkandsdeltagare bland personer med ekonomiskt bistånd. Metod: 30 personer över 26 år, företrädesvis från gruppen barnfamiljer som behärskar svenska språket eller något av de stora invandrarspråken anställs under ett års tid inom kommunal verksamhet. Projekt: Resurs-, kompetens- och utvecklingscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (11,7 miljoner kronor) Syfte: varje ungdom och ung vuxen ska kunna klara samspelet med sin omgivning och få en fungerande daglig livssituation med skolgång, sysselsättning och fritid. Metod: Ge målgruppen och deras familjer ett sammanhållande stöd från 13 års ålder upp till och med 21/23 års ålder.

26

27 Prioritering Riktlinjerna anger att insatser som beviljas medel från den sociala investeringsfonden måste ha långsiktig påverkan på Norrköpings arbetslöshet. Det förebyggande arbetet ska ske i samverkan mellan verksamheter. Företrädesvis nämnder och förvaltningar inom Norrköpings kommun kan ansöka medel från investeringsfonden. Externa parter kan endast ansöka om medel i samverkan med nämnder/förvaltningar. Begränsningen följer av att verksamheterna ska betala tillbaka till fonden. Återbetalningen sker genom att nämnder och förvaltningars budgetram sänks och den möjligheten finns inte för externa verksamheter. En fullständig ansökan godkänns först av styrgruppen. Därefter skickas till en referensgrupp på Sveriges Kommuner och Landsting. Sedan ger styrgruppen en rekommendation till Kommunstyreslen varpå Kommunstyrelsen tar beslut om en ansökan ska beviljas medel.

28

29 Genomförande: Alla barn i skolan Avgränsning Genomförandeplan Datastöd Extra insatser till barn med svåra problem (max 25 st). Återrapportering Ekonomisk redovisning Norrköpings skolor, utom friskolor Utarbetad gemensamt av social- och utbildningskontoret. Syfte, mål, organisations- och ledningsstruktur, mätning och utvärdering samt en tidsplan. Gemensamt datasystem för inrapportering av skolfrånvaro. Det har anställts en psykolog och terapeuter. Rekrytering och utbildning av personal utförs gemensamt av förvaltningarna. Kontinuerligt till styrgruppen samt kommunstyrelsen. Slutrapportering till kommunstyrelsen. Processledare anställd för att göra den ekonomiska redovisningen.

30 Uppföljning För varje förebyggande investering ska det finnas en plan för löpande uppföljning. Det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur investeringen bidrar till att kommunens totala kostnader minskar och vilka verksamheter som erhåller kostnadsminskningen.

31 Internationell utblick Social Impact Bonds (SIB), Storbritannien Pay for Success Bonds, USA

32 Social Finance, Storbritannien Statligt finansierade Tar fram finansiella instrument för att locka riskkapital till sociala interventioner Investerarna bär hela risken, men får också en begränsad avkastning om insatserna lyckas Pilotprojekt - Minskad återfallskriminalitet, Peterborough Prison, finansiär justitiedepartementet - Förbättrade utfall för placerade barn, Manchester

33 SIB Modell

34 Pay for Success Bonds Modell för att ersätta resultat snarare än process $100 miljoner avsatta i den federala budgeten för 2012

35 Analogi till svenska förhållanden? Kommuninvest? Pensionsfonder? Statliga prestationsmedel? Regionala investeringsfonder?