Dokumentering av. Strategidag kring sociala investeringar.för tjänstemän och politiker inom kommuner och region

Transkript

1 Dokumentering av Strategidag kring sociala investeringar.för tjänstemän och politiker inom kommuner och region Text: Kristina Carlén, Högskolan Skövde Bilder: Gunilla Carlsson, Folkhälsoenheten Skaraborg Arbetsgruppen för seminariet består av: Elisabeth Brandt, Gunilla Carlsson från Folkhälsoenheten Skaraborg Elisabeth Kylberg från Högskolan i Skövde 1

2 Inledning Fredagen den 5 september arrangerades en strategidag kring sociala investeringar på Högskolan i Skövde. Konferensen arrangerades i samverkan mellan Folkhälsoenheten Skaraborg, Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Högskolan i Skövde och Skandia Idéer för livet. Inbjudna till dagen var kommunledning, politiker och tjänstemän i Skaraborg samt personal på Högskolan i Skövde. Totalt deltog 130 personer, vilket tyder på ett stort intresse för dessa frågor. Dagens strategidag var en uppföljning på förra årets välbesökta dag som också handlade om socioekonomi/sociala investeringar. Temat för denna dag var hälsofrämjande skolutveckling och samverkan för barns bästa. Programmet såg ut enligt följande: Välkommen Kaffe och smörgås Inledning Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Ing-Marie Wieselgren, SKL, Psynk-projektet Dialogpass under föreläsningen Att göra en synvända, Essunga kommun Bosse Svensson, Social- och Utbildningschef, Johanna Lundén, Rektor Essunga kommun Information från Skandia, Idéer för livet Christina Wahlström Lunch Tidiga insatser för barn i förskolan, Vara kommun Pernilla Engqvist Widegren, Bildningschef, Iréne Nelander, Elevhälsochef Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka. Berth Danermark, Professor i sociologi vid Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet Sammanfattning och fika Material från dagen finns tillgängligt på: 2

3 Innehåll under dagen Inledning Moderator för dagen var Elisabeth Kylberg, bitr. professor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Skövde. Hon öppnade konferensen genom att hälsa alla välkomna. Tommy Sandberg, kommunchef i Töreboda kommun och ordförande i strategigruppen för folkhälsoarbete i Skaraborg konstaterade att det fanns många som var intresserade av detta område och hoppades att dagens föredrag och exempel skulle inspirera till gemensamma utvecklingsinsatser på området hälsofrämjande skolutveckling och samverkan kring socioekonomiska frågor. Elisabeth Brandt, folkhälsoplanerare, folkhälsoenheten Skaraborg delgav en sammanfattning kring vad som har hänt i processen kring socioekonomi/sociala investeringar sen starten Representanter från alla Skaraborgs kommuner samt från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har utbildats i socioekonomi/sociala investeringar. För att stödja processen med ett socialt investeringsperspektiv i kommunerna har årliga uppföljningsdagar för de som gått utbildning arrangerats. En workshop, där sju kommuner deltog genomfördes våren Ett led i processen för sociala investeringar är också årliga strategidagar, varav dagens är den tredje. Målgruppen har varit liknande; politiker och tjänstemän inom region och kommuner som berörs av sociala investeringar i Skaraborg. Stöd för den fortsatta processen ges också av Skandia, Idéer för livet, som arrangerar årliga nationella nätverksdagar för de ca 85 kommuner som utbildat personal. Skandia har också en hemsida, där en mängd material kring sociala investeringar finns samlat. Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Ing-Marie Wieselgren, Överläkare i psykiatri arbetar som psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med utvecklingsfrågor. Hon leder Psynkprojektet, ett projekt kring barn- och ungdomars psykiska hälsa som har till uppgift att synkronisera insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa runt om i landet med hjälp av ett centralt projektkansli i Stockholm. Det handlar om att kunna ge rätt stöd i rätt tid och på rätt plats. Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer som; förväntningar, ekonomi, arbete, sömn, miljö, stämning i samhället, vänner, skola, fysisk hälsa och familj. Dessa faktorer räknas som bestämningsfaktorer för hälsa. Skola tillsammans med elevhälsa, socialtjänst, primärvård, mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), familjecentral, öppen förskola, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP), vuxenpsykiatri, hem för vård och boende (HBV), polis, ungdomsverksamhet med fritidsgårdar, tandvård, polis och frivilligorganisationer utgör olika pusselbitar kring psykisk hälsa. Varje pusselbit behövs för att bilden ska bli hel. Ing-Marie beskrev utifrån en pyramid som hade en botten av Hälsofrämjande insatser där man arbetar med olika riskgrupper, där det handlar om att hitta flera skyddande faktorer och minimera riskfaktorer. På nästa nivå som benämndes första linjens insatser skulle det finnas en väl utvecklad bedömningsfunktion. Den översta nivån i pyramiden symboliserade specialiserade insatser, med krav på att vara bra och effektiva samt möjlighet att använda samlade insatser när det verkligen behövdes. 3

4 Dagens informationssamhälle medför att det kan bli en uppdelning av människor som passar in och människor som upplever att de inte passar in. Frågan ställdes om det är svårare idag eller inte att vara människa. Historiskt sett har samhället utvecklats från att vara ett jordbrukssamhälle, till industrisamhälle för att i dagens samhälle betona vikten av att människan är social, kan utveckla sig själv och tänka rätt. Det egna ansvaret för hälsan betonas, att kunna coacha sig själv framstår som en viktig faktor. Det uppstår risk för att utveckla utmattningssyndrom eftersom inte människan förändrats i samma takt som samhället. Vi behöver tänka hjärnergonomiskt! Inom vård, omsorg och skola förekommer det största sjukskrivningstalet, vilket är relaterat till psykisk ohälsa. Stora förändringar har skett inom skola, skolmiljö, personalsomsättning, förändrade krav och förväntningar i skola, hemma och i samhället i stort. Flera barn utreds för olika bokstavskombinationer. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att människan av idag strävar efter fler utmaningar som triggar dopamineffekten, i form av presenter med upplevelser, resor och andra utmaningar. Mobilen och den globala världen har blivit vardagsmat för många; redan för små bebisar. Det uppstår ett beroende inom flera områden som att ständigt vara uppkopplad, behov av sexualitet, spel och mat bland annat. Detta beroende kan bland annat kompenseras genom ett introvert beteende då vi behöver akta våra hjärnor. Har det utvecklats ett trötthetssamhälle? Det ständiga tvånget att veta allt och kunna allt kan leda till en kollektiv utmattning i samhället; trötthetssamhället. För att komma till rätta med den psykiska ohälsan som ökar lavinartat behöver vi satsa på barn och ungdomar genom att ge bra stöd till föräldrar, att hitta unga mammor som vi vet är en riskgrupp, liksom föräldrar som inte mår bra eller har problem. Det handlar om att arbeta för en bra förskola och skola och tidigt kunna identifiera behov av extra insatser. Alla ska lyckas i skolan och då är arbetsmiljön viktig. En genomgången skolgång ger större möjligheter till att vara anställningsbar. Då handlar det om att kunna anpassa och ge hjälpmedel där det behövs, det handlar om att värna om en bra fritid med vänner och känsla av sammanhang. Vi behöver kunna initiera onkonventionella lösningar, samordning, planering och individuella planer och inte minst utvärdera dessa för att kunna ge så mycket extra stöd, vård, behandling och sammansatta integrerade insatser som behövs för att främja skolutveckling. Alla barn och ungdomar behöver bli sedda och där är skolan en viktig förebyggande arena. 4

5 En jämförelse gjordes av innehållet i två fiktiva staplar med aktörer inom skolresultat och aktörer inom hälsa. Vissa av dem var samma, men fanns i olika stor andel. Skolresultat och psykisk hälsa påverkas varandra. Det handlar om att kunna omstrukturera frånvaro till närvaro, att ha en bra förskola med tidig identifiering, att ha en fungerande elevhälsa där skolsköterskan kontinuerligt genomför hälsosamtal, vilka lagras i en nationell databas för att ge möjlighet till översyn och forskning kring barn och ungdomars hälsoläge. Skolsatsning inom familjevården (SkolFam) är en viktig del liksom Digilys, ett verktyg för att följa resultat. Det finns webbutbildningar inom Samordnad individuell plan (SIP) som underlättar arbete med behov och samordning. Längd- och viktkurvan kan vara en bild på förväntad utveckling hos barnen som avslutas med studenten och godkända resultat. Under hela denna kurva kan olika insatser behöva sättas in för att gynna en positiv utveckling. Psynk - projektet har utvecklat en bild kring barns utveckling och vilka faktorer som är viktiga och när insatser av olika form kan vara lämpliga att sätta in. Det handlar om att identifiera och öka friskfaktorer och identifiera och minska riskfaktorer. Det fördes en diskussion kring om insatserna ska vara generella, individuella eller bådadera, varav det sistnämnda lyftas upp som riktvärde. Ett verktyg för politiker och beslutsfattare, benämnt Checklista för politiker och beslutsfattare är framtaget för att underlätta detta arbete. Det handlar om att göra en ordentlig analys och skapa ett system för att kunna följa upp vad som görs. Följande arbetsgång föreslogs: 1. Vad ska förbättras? 2. Vem bestämmer och ansvarar? 3. Vad ska vi göra? 4. Vad ska vi börja med? 5. Hur undersöker vi om det fungerar? Bra struktur + bra faktaunderlag med lokala behov och förutsättningar samt aktuell kunskap + bra beslut Bra resultat. Det krävs ett gemensamt krafttag där kommuner, landsting och stat är viktiga huvudmän för en långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål. Tillsammans kan vi klara det! Erfarenheter från kommuner i Skaraborg Att göra en synvända, ett projekt i Essunga kommun presenterades av Bosse Svensson, utbildningschef och förvaltingschef samt Johanna Lindén, rektor. Det är ett projekt som startades för att förändra meritvärden och resultat i skolan med ledord som inkludering, delaktighet och bemötande. Människor som trivs fungerar bättre med varandra och presterar bättre. Strukturella framgångsfaktorer är identifierade i form av; delaktighet, alla ska vara med, tilltro och förtroendefulla relationer, ett tydligt och pedagogiska ledaskap, samverkan mellan socialtjänst och skola. Det handlade om att använda befintliga resurser på ett nytt sätt att tänka annorlunda och förändra utifrån det. Grupperingar med svagpresterade elever förändrades till att slussas in i befintliga klasser tillsammans med den personal som fanns i den specialiserade gruppen. Elevcoach anställdes för att vara en länk mellan socialtjänst och skola. En sommarsatsning gjordes via fritidsgården som höll öppet hela sommaren och det fanns en regelbunden samverkan mellan rektor och chef för individ och familjeomsorg (IFO). 5

6 Högskolan i Borås kopplades in för att forska kring projektet varvid det blev en teoretisk tyngd i arbetet. Personelen fick delta i olika seminariet kring pedagogisk litteratur. Projektet har hittills resulterat i högre betyg hos elever, bättre samverkan mellan olika instanser inom skolan och en mer stimulerande arbetsmiljö för alla inom skolans värld. Detta är ett bra exempel på att det går att förändra med samma personal, samma ledning och samma medel. Slutligen avslutades denna del med att Christina Wahlström, Idéer för Livet, Skandia berättade om nuläge och nationella nyheter i arbetet kring ett socialt investeringsperspektiv. Hon beskrev olika forskningsprojekt, utbildningar och böcker som bolaget stödjer för att främja en god utveckling hos barn och unga i samhället och betonade vikten av att kontinuerligt arbeta med dessa frågor, varav denna seminariedag är en del. Erfarenheter från kommuner i Skaraborg Pernilla Engqvist-Widegren, bildningschef i Vara och Irene Nelander, chef för elevhälsan i Vara presenterade projektet Tidiga insatser för barn i förskolan. Utifrån de styrdokument som fanns inom kommunen identifierades grundläggande värden i form av brukarorientering, engagerat ledarskap, allas delaktighet och engagemang och kompetensutveckling att bygga vidare på. Vilka socioekonomiska förutsättningar som fanns identifierades också. Arbetet med barn 0-5 år skulle vara förbyggande, långsiktligt och inkluderande. Mål och delmål preciserades och Högskolan Väst kopplades in för att fortlöpande följa processen. Projektet startades upp i maj14 och grundar sig bland annat på frågeställningar kring hur arbetsmetoder kan beskrivas, utvecklas och kopplas till syftet, samt hur insatsen påverkar förskolans arbete. Genom avsatta medel har flera specialpedagoger anställts för att arbeta inom området. Projektet syftar till att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. 6

7 Bilder från dialogpass under dagen Samverkan för barns bästa: om den svåra konsten att samverka. Berth Danermark, professor i sociologi vid Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet och har under många år forskat om vad som underlättar och försvårar samverkan. Han har skrivit flera böcker, kapitel i antologier och vetenskapliga artiklar på detta tema. Flera av arbetena behandlar samverkan kring barn i behov av stöd. Han har nyligen avslutat ett utvärderingsuppdrag åt SKL om samverkan för barns psykiska hälsa. Dagens föredrag handlade om konsten att samarbeta, att det inte alltid behöver innebära svårigheter och att det kanske inte alltid behövs. Samverkan är en kunskapsfråga och saknas ofta som ämne i de professionsutbildningar som ges vid svenska högskolor och universitet idag. Berth problematiserade kring begreppet samverkan utifrån olika teorier och teser. Hur ser idealet ut i förhållande till verkligheten? Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner som styrs av regelverk, organisation och synsätt. Människor utgör olika sociala representationer och påverkar varandra genom sitt sätt att se och värdera olika fakta och händelser. Det är olika regelverk som styr olika professioners arbete. Organisatoriska förhållanden kan vara uppdrag, resurser, grad av politisk styrning, struktur och utbredning. När det gäller synsätt är det viktigt att reda ut vilket synsätt som är det viktigaste utifrån det uppdrag vi fått. Det måste finnas en dialog mellan synsätt och förståelse. Berth redovisade flera orsaker till hinder i samverkan utifrån utvärdering av samverkansprojekt i form av tidsaspekten, otydlig intern kommunikation, avsaknad av projektledning, dålig förankring i ledningsstrukturen, avsaknad av gemensam tanke kring projektet, bristande övergripande struktur, någon central part kan saknas. 7

8 Tre organisationsmodeller beskrevs, varav den första modellen bestod av olika enheter där samarbetsprojektet gick utanför verksamheterna, och den andra där projektet bildligt sett gick rakt igenom verksamheterna. Den tredje modellen beskrevs som att projektet blev en isolerad del inom varje enhet, men hade kontakt med varandra. Det fanns både styrkor och svagheter med de olika modellerna. Hur får man fram en fungerande samverkan då? På det operativa planet handlar det om tid för samverkan, kunskap om varandra och det man samverkar kring, ledningens stöd samt ett respektfullt bemötande. Ur ett ledningsperspektiv kan det handla om kunskap om samverkan, samverkan mellan olika ledningar, engagemang och delaktighet, klargöra olika regelverk som styr, organisation och synsätt. Det handlar också om att undanröja hinder, tillgång till resurser, involvering av berörda pater samt att skapa mötesplatser. För att vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan krävs att dokumentera processen, fokusera på områden som inte faller väl ut samt att förankra på politisk nivå. Ledningens roll och ansvar i samverkansprojet handlar om att bygga upp en god samverkansprocess, identifiera vad som underlättar för samverkan och understödja det, men också att identifiera vad som kan hindra samverkan och motverka dessa mekanismer. Slutligen är det viktigt för ledningen att följa utvecklingen av samverkansprojektet. Sammanfattning Sammanfattningsvis kallades tre deltagare upp som utifrån tre ord fick sammanfatta sin behållning av dagen. Maria Vaziri, kommunledningschef i Mariestad summerade dagen utifrån tre punkter; vikten av forskning, skolan som en viktig arena där alla barn och unga finns samt Husse-effekten. Vem är vår Husse? Vem uppmuntrar oss, frågar efter oss när vi inte är på plats och vem bryr sig egentligen om oss på det strategiska planet. Anna Sundström, tidigare skolchef i Skövde kommun med specialuppdrag denna höst att arbeta med utredningsuppdrag angående samverkan kring elevhälsa och socialtjänst. Anna poängterade vikten av att arbeta tillsammans, att skapa tid, betydelsen av ledningens stöd, betydelsen av politikernas stöd och vikten av att avsätta pengar till dessa ändamål. Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier, ett projekt som ägs av Skaraborgs kommunalförbund och finansieras av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté. Samarbetspartners är högskolan i Skövde, Skaraborgs folkhälsoenhet och samordningsförbunden. Projektet syftar till att hitta strategier som håller i längden. Barn och 8

9 unga måste kunna trivas i skolan, må gott och rustas inför framtiden. Hon sammanfattade dagen med vikten av att ta del av bra kunskaper, få höra andra goda exempel och möjliggörande av ett kontaktskapande nät. Därefter nämndes vikten av att kartlägga framgångsfaktorer; hur är organisation och struktur, att det finns en förankring och tydligt formulerade mål, förutsättningar till att nå målen samt samverkan på olika nivåer. Bemötande, delaktighet och inkludering var andra faktorer som poängterades. Slutligen summerade Susanne genom att nämna vikten av att skapa möjlighet att träffas, uppmuntran (Husse-effekten) och betydelsen av kompetens och erfarenhet. Önskemål om stöd och samverkan kring socialt investeringsperspektiv (socioekonomi) på Skaraborgsnivå framöver Det vore bra om chefer och verksamhetsledare kom på dessa dagar. Kanske mer riktat till dem. Mer fokus krävs på den politiska nivån för att frågan ska bli till vardag ute i kommunerna Hur får vi politikerna att samverka på riksnivå och förstå att vinsten inte kommer till kommunen utan exempelvis till kriminalvården en samhällsekonomisk vinst Bra med dessa föreläsningar Vi är ju på gång Det är viktigt att fortsätta detta, återkommande gemensamma dagar likt denna Fortsatta Skaraborgskonferenser och nätverk, överföring och diskussion Underhåll av de socioekonomiska kunskaperna, tillsammans i Skaraborg, ledningsutbildning Utvärderingsmodeller, utvärdering av genomförda samverkansprojekt Enkla uppföljningssätt Det vore intressant med ekonomisk uppföljning. Sparas det pengar för kommunen eller handlar det om en ren resursförstärkning? Utveckla samverkanskompetenser Prioritera samverkan skola, soc. och BUP Nätverkssamtal i mindre grupper utifrån profession och helhet Kommunalförbundet, hemsida för Skaraborg Upplägget som är idag fungerar väl Önskemål om stöd och samverkan kring Hälsofrämjande skolutveckling på Skaraborgsnivå framöver Prioritera samverkan skola, soc. och BUP Detta är riktigt spännande men vi i kommunen ser alldeles för lite av landstinget. Hur kan vi tidigt t.ex. BVC, MVC och skola samverka osv Frågan kan tas om hand i nätverket för utvecklingsledare för skolutveckling i Skaraborg Konferens, länsstudiedag, för alla lärare F-Gy där hälsofrämjande skolutveckling diskuteras Intressant, ny ingång Konkretisering Se till att nyckelpersoner i vår kommun, rektor, BUN chef, utvecklingsledare, får samma information (Hjo Kommun) Viktig fråga. Barnen är det viktigaste vi har 9