26 riksdaler till Sundvallson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "26 riksdaler till Sundvallson"

Transkript

1 Till läsaren Texten som följer är en kort sammanfattning av vad min kommande licentiatuppsats behandlar. Eftersom jag är mitt uppe i sammanställningen av mina resultat sitter jag ännu inte på helhetsbilden men jag återger vad jag hittills har kommit fram till, utan att gå in på detalj. Jag har ännu inte analyserat mina resultat och sammankopplat det till något större. Därför saknas detta i denna text. Jag lägger fram texten därför att jag vill ha synpunkter på min undersökning och mina resultat så här långt. Något jag specifikt önskar är att mina tabeller granskas. Går det att förstå mina tabeller och har jag dragit rätt slutsatser?

2 UPPSALA UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen 26 riksdaler till Sundvallson Om skuldrelationernas nätverk i Sundborns socken Karin Nibon 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställning... 3 Metod och material... 3 Teoretiska utgångpunkter... 4 Resultat så här långt utgångspunkt i källmaterialet... 5 Huvudpersonerna och dess fordringar... 6 Huvudpersonerna och dess skulder... 8 Söka svar i nätverk Slutsatser Att gå vidare Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Källor på Internet Litteraturlista BILAGA 1: Tabellexempel BILAGA 2: Sundborns sockens nätverk, baserat på skuldrelationer BILAGA 3: Byar i Sundborns socken BILAGA 4: Karta över Sundborns socken

4 Bakgrund, syfte och frågeställning Min kommande licentiatuppsats har en historisk-geografisk inriktning och handlar om aktörerna på den lokala landsbygdens kreditmarknad under åren Det är en intressant tid att undersöka eftersom den hamnar i skarven mellan den agrara revolutionens följder och det industrialiserade samhället. Det var fortfarande en hushållsbaserad marknadsekonomi som dominerade, där varor och tjänster bytte ägare. Huvudsyftet med min licentiatuppsats är att undersöka relationerna bakom dessa utbyten. Målet har också varit att utifrån aktörernas skuldrelationer identifiera sociala nätverk, och studera deras form och utbredning, liksom de underliggande faktorer som fick dem att upprätthållas. Då perioden omfattar en tid då mannen var norm 1 och kvinnans överhuvud har jag valt att ha ett genusperspektiv. Endast änkor var myndiga och fick själva förfoga över hushållets ekonomi. Fram till 1845 ärvde dessutom kvinnorna bara hälften så mycket som männen. 2 Tidigare forskning har visat att kvinnorna i hög grad varit bundna till oavlönat arbete i hemmet, medan männen har kunnat göra dagsverken utanför det egna hushållet och på så sätt skaffat sig kontanter. 3 Utgångsläget för kvinnor bör därmed ha varit sämre som aktörer på den lokala kreditmarknaden. Kvinnans bundenhet till hemmet bör också, teoretiskt sett, begränsat hennes sociala kontaktnät. Som undersökningsområde har jag valt Sundborns socken, en byggd präglad av bergs- och jordbruk och där adel saknats. Med detta som grund har jag ställt mig följande frågor: Vilka skillnader går det att se beträffande mäns och kvinnors skulder och fordringar? Vilka mönster visar en kartläggning av aktörernas skulder och fordringar och hur kan de förklaras? Vilka sociala nätverk framträder vid en kartläggning av skuldrelationer och vad är det som upprätthåller dem? Hur ser de lokala genuskontrakten ut och hur påverkar de den lokala kreditmarknaden? Metod och material Det finns inget skriftligt material från min undersökningsperiod som registrerat alla lån och tjänsteutbyten i Sundborn, inte heller vilka informella relationer sockenborna har haft till varandra. För att komma åt den informationen har jag fått ägna mig åt källpluralism och indiciemetoden. 4 1 Se till exempel Hirdman, Holmlund, 2007, s Se till exempel Fiebranz, 2002; Lövkrona, 2001; Östman, Se Myrdal,

5 Min utgångspunkt har varit de 108 bevarade bouppteckningar som finns från åren Genom dessa har jag fått reda på vilka fordringar och skulder den avlidne hade vid sin död. Därefter har kyrkoarkivmaterial, såsom husförhörslängder, födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker, använts för att identifiera de människor som förekommer i fordrings- och skuldrelationerna. Informationen om människorna som förekommer i bouppteckningsmaterialet, samt deras fordrings- och skuldrelationer, har jag strukturerat i tabellformat. Alla personer, sterbhus och grupper har sparats med relevant information för undersökningen i tabellen och identifierats genom ett unikt skapat numeriskt ID, vilket också gäller för varje fordrings- och skuldrelation (se figurer i bilaga 1). Tabellerna har sedan infogats i grafprogrammet Gephi, vilket har använts för att visualisera data samt analysera nätverk (se bilaga 2). Då geografiskt avstånd mellan människor har kommit att spela stor roll för min undersökning har jag valt att rekonstruera hur Sundborns socken såg ut under mitten av 1800-talet genom att rita en karta i kartprogrammet OCAD (se kartor i bilaga 3 och 4). Generalstabskartan från 1899 har fungerat som huvudsaklig underlagskarta, men för att lokalisera var alla byar har legat har jag tittat på flertalet äldre kartor samt letat under ortsnamnsregistret på Institutet för språk och folkminnen. Nästa steg i mitt arbete kommer vara att sammanfoga sockenkartan med nätverksgrafen. Varje person, sterbhus och grupp kommer då att placeras in på korrekt boplats i kartan och därmed ge en ny dimension till analysen av skuldrelation och geografiskt avstånd. Teoretiska utgångpunkter Min forskning bygger på uppgifter avseende ett stort antal människor och deras handlingar beträffande tjänster och lån. Jag kallar de här människorna för aktörer, eftersom de agerade på en given arena, den lokala kreditmarknaden. Det gemensamma för mina aktörer är att samtliga ingick i ett hushåll. Liksom historikern Rosemarie Fiebranz tolkar jag ett hushåll som ett gemensamt boende med en till stor del gemensam konsumtion, främst uttryckt i mathållningen. Hushållet skapade i sig en egen arena där medlemmarna hade olika maktpositioner, vilka bland annat byggde på ägande, ålder och genus. 5 För att förstå hur dessa maktpositioner skapades och reproducerades behöver jag utgå ifrån dåtidens lagar och normer. Tidigare forskning visar att hushållet under tiden för min undersökning präglades av manlig maktdominans och en arbetsdelning. Det känns därför rimligt för mig att utgå från samma grunder när jag studerar mina aktörer, eftersom jag behöver sätta in deras handlande i ett sammanhang. Jag kommer därför att stödja mig på Yvonne Hirdmans genusteori, som säger att det finns ett osynligt och omedvetet kontrakt mellan män och kvinnor och som ärvs från generation till generation. 5 Fiebranz, 2002, s

6 Detta genuskontrakt beskriver hur män och kvinnor ska uppträda mot varandra i olika sammanhang. Det talar exempelvis om vilka redskap som hör till vem i arbetet, vem som ska förföra vem, hur de ska prata med varandra och vilka ord som ska användas. Den grundläggande logiken i detta genussystem är isärhållandet av könen och etablerandet av det manliga som norm. Det är just ur isärhållandet som den manliga normen legitimeras. Ju större isärhållandet mellan könen är, ju självklarare, mer legitim och mindre ifrågasatt blir den manliga normens primat. Systemet kan dock brytas då män och kvinnor går in på varandras områden, vilket sker i tider med stora sociala förändringar. 6 Hirdmans genuskontrakt kan även användas i ett rumsligt perspektiv 7, där Sundborns socken med omnejd fått stå för förutsättningarna för agerande. Relationerna till andra, inte minst de som ingick i samma hushåll, blir viktiga även om det är aktören, själva individen, som står i fokus i min forskning. Social nätverksteori blir ett redskap för mig att kunna kartlägga hur, och förklara varför, aktören har agerat på den lokala kreditmarknaden. Det går att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder inom teorin och många gånger är det bra att använda båda eftersom de kan komplettera varandra. Det är exempelvis möjligt att studera både nätverkens form och utseende, kvantitativt, och nätverkens innehåll, kvalitativt. 8 Det finns idag olika riktningar inom social nätverksteori och jag kommer att hålla mig till den som formulerats av historikerna Ylva Hasselberg, Leos Müller och Niklas Stenlås under 1990-talet. För att komma fram till sin definition av sociala nätverk har de tagit inspiration av sociologen Walter W Powell, socialantropologen Pierre Bourdieu, sociologen Niklas Luhmann och antropologen Marcel Mauss. Från Powell har de hämtat teorin om att de mellanmänskliga relationerna i ett nätverk är horisontella, informella och ömsesidiga. Från Bourdieu har de lånat det sociala kapitalbegreppet för att kunna beskriva vad det är som utbyts i nätverket. Från Luhmann kommer teorin om tillit och förtroende, vilket är viktigt i nätverk och gör att människor antingen inkluderas eller exkluderas. Från Mauss hämtas gåvoutbytet som innebär att en gåva alltid förutsätter en likvärdig gengåva. 9 Resultat så här långt utgångspunkt i källmaterialet Det finns 108 bevarade bouppteckningar från Sundborns socken mellan åren och de avlidna personerna i dessa har fått bilda stommen i min undersökning. För att urskilja dem i forskningen kallar jag dem för huvudpersoner. Bland huvudpersonerna förekommer det 52 män, 47 kvinnor och 9 två arvlåtare, vilket avser en gemensam bouppteckning efter ett gift par. Eftersom 6 Hirdman, 1988, s Se till exempel Forsberg (2001); Grubbström, 2012; Lindeborg, 2012; Stenbacka, Hreinsson, Nilson, 2003, s Hreinsson, Nilson, 2003, s

7 det gömmer sig två personer bakom varje bouppteckning under kategorin två arvlåtare har jag sammanlagt 117 huvudpersoner. Könsfördelningen är tämligen jämn med endast fem fler män, socknen dominerades dock av kvinnor under hela undersökningsperioden. Bortfallet av bouppteckningar är stort med tanke på att 584 personer, från ålder 15 år och upp, avled under min period. 10 Varför just de här bouppteckningarna har bevarats beror sannolikt på att alla utom en ägde fastighet. Jag har ofta sett hänvisningar i bouppteckningarna till tidigare gjorda bouppteckningar, där arvingarna påpekar att de ska kompenseras för vad de gick miste om vid bodelningen av en tidigare släkting. Det är då viktigt att fastigheten har blivit noga nedtecknad eftersom den inte varit lika uppenbar för ögat såsom lösören. En annan möjlig anledning, som dock bygger vidare på den ovan, är att dessa 117 huvudpersoner kan ha ingått i samma sociala nätverk. Det kan ha funnits ett behov av att spara alla bouppteckningar för att kunna reda ut, inte bara arvsdelningar, utan också skuldrelationer. Huvudpersonerna och dess fordringar Ett syfte med min licentiatuppsats är att jämföra hur män och kvinnors fordringar och skulder skiljde sig åt. Därför har jag i första delen av undersökningen tittat enbart på själva fordringarna och skulderna och inte på personen bakom dessa. Jag har låtit mina huvudpersoner gömma sig bakom kategorierna män, kvinnor och två arvlåtare. Det intressanta jag kom fram till var att få huvudpersoner hade fordringar men många hade skulder. Totalt var det 16 kvinnor, 21 män och 3 två arvlåtare som hade en eller flera fordringar. Tillsammans motsvarade det bara 37% av alla bouppteckningar. Jag noterade också att det var två kvinnor som hade störst totala fordringssummor 11. Kvinnan som hade högst hade fordringar för riksdaler riksgälds, vilket ska jämföras med att den högsta totala fordringsn hos männen var riksdaler riksgälds. Genom att titta på medianvärdet för alla totala fordringssummor går det att se att kvinnorna generellt sett hade högre summor (se tabell 1). I tabell 2 har jag gjort en sammanställning över till vilken annan kategori huvudpersonerna med fordringar har en fordring samt hur mycket den var på. Tillsammans har alla huvudpersoner 145 fordringsposter. Av dessa fordringsposter har 70% gått till män. Endast 21% av fordringsposterna har gått till kvinnor. Resterande 9% har gått till kategorierna sterbhus, grupp och övrigt. Kvinnor och män har lånat ut till kvinnor i lika stor omfattning. Eftersom flest fordringar har gått till män så får den kategorin även den största totala n då dess fordringar slås ihop. 10 Demografiska databasen, Umeå universitet. 11 Total fordrings innebär det sammantagna värdet för alla huvudpersonens fordringar gemensamt. 6

8 Tabell 1. Sammanställning av bouppteckningarnas totala fordringssummor, fördelade på kvinnor, män och två arvlåtare. Kategori Lägst Högst Total Medelvärde Medianvärde Kvinnor (16 bou) Män (21 bou) Två arvlåtare (3 bou) Totalt (40 bou) Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 2, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Tabell 2. Sammanställning av bouppteckningarnas totala antal fordringar och summor. Kategori Kvinnor Män Sterbhus Grupp Övrigt Totalt Kvinnor bou Män bou Två arvlåtare bou Totalt bou Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 1, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Fordringar som inte har varit till en specifik person eller grupp har lagts under kategorin övrigt, liksom de där det inte framkommer alls vad fordringen har gällt. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Jag har även gjort en sammanställning i tabellform som visar hur dessa fordringsposter har varit spridda geografiskt. Denna tabell är inte medtagen i detta dokument då den skulle tagit upp för stor plats. Den sammanställningen visar att geografisk närhet har stor betydelse när det gäller dessa fordringar. 26% av fordringsposterna var till någon inom samma by, 10% var till någon inom samma skriftelag, 37% var till någon inom övriga socknen och sammanlagt innebär det att 72% av alla fordringsposter var till någon inom sockengränsen. Det är få fordringar som har gått utanför socknen, men av dem som ändå gjort det går det att se att flest har gått till grannsocknarna och sedan till övriga Dalarna och minst utanför Dalarna. Den stora skillnaden mellan manliga och kvinnliga huvudpersoner var att männen hade fler fordringar utanför sockengränsen. Jag har också försökt se hur många av dessa fordringar som har gått till en släkting. Att vara släkt innebär i den här undersökningen att det finns ett släktband som för mig har varit uppenbar, antingen genom tituleringen i källmaterialet eller genom ett gemensamt släktnamn. I de flesta fall har det handlat om nära släktingar men ibland har det inte framgått hur de är släkt, bara att de är det. Jag har således 7

9 inte dragit någon gräns över antal led i släktskapet. Av tidsskäl har jag inte kunnat identifiera alla möjliga släktrelationer och troligtvis finns det många fler än jag kan visa på. Noterbart är ändå att minst 37% av alla fordringar har gått till en släkting. Även när jag tittar specifikt på fordringarna som gått till en släkting ser jag att geografisk närhet har spelat roll. Totalt har 53 fordringar gått till en släkting och av dem har 18 stannat inom byn, 3 inom skriftelaget och under kategorin socken återfinns 17. Det innebär att innanför sockengränsen återfinns 38 fordringsposter vilket innebär 72% av antalet fordringar. Huvudpersonerna och dess skulder De skulder som har räknats med i undersökningen är de som den avlidne själv hade ådragit sig. Därmed går begravningsomkostnader bort liksom de kostnader som hade med själva upptecknandet av kvarlåtenskapen att göra. Majoriteten av alla huvudpersoner hade skulder enligt mina kriterier och underlaget består av 42 kvinnor, 46 män och 8 två arvlåtare. Den största totala skuldn 12 stod en man för och den var på riksdaler riksgälds. Det är nästan dubbelt så mycket som den kvinnliga huvudperson som har högst total skuld, vilken var riksdaler riksgälds. Det är även ett stort hopp ner till den man som hade näst högst skuld. Man nummer två på skalan hade nämligen riksdaler riksgälds och ligger därmed mer i nivå med den kvinna som har högst skuldbelopp. Nämnas bör att mannen som har högst total skuld är väldigt skuldsatt. Hans totala tillgångar var på riksdaler riksgälds, så det blev inte mycket kvar efter att skulderna blivit betalda. Detsamma gäller för kvinnan som hade högst total skuld. Hennes tillgångar var riksdaler riksgälds så där blev det inte heller mycket kvar. Generellt sett går det att säga att de manliga huvudpersonerna hade högre totala skuldsummor än de kvinnliga huvudpersonerna (se tabell 3). Tabell 3. Sammanställning av bouppteckningarnas totala skuldsummor, fördelade på kvinnor, män och två arvlåtare. Kategori Lägst Högst Total Medelvärde Medianvärde Kvinnor (42 bou) Män (46 bou) Två arvlåtare (8 bou) Totalt (96 bou) Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 4, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). 12 Total skuld innebär det sammantagna värdet för alla huvudpersonens skulder gemensamt. 8

10 I tabell 4 har jag sammanställt huvudpersonernas skulder fördelade på kvinnor, män, sterbhus, grupp, bank, och övrigt. Tillsammans har bouppteckningarna 904 skuldposter, varav 17 av dem saknar skuld. Antingen har skuldn vid bouppteckningen inte blivit fastställd eller så skulle skulden gottgöras med lösöre eller i natura, såsom årets skörd eller gödsel. 71% av alla skuldposter har gått till kategorin män. Endast 14% av skuldposterna har gått till kategorin kvinnor. Både kvinnor, män och två arvlåtare har till största del lånat från män. Det är således också kategorin män som har fått den sammanlagt största totala skuldn, vilken är på riksdaler riksgälds och motsvarar 63% av totala skuldn. Kvinnokategorins totala skuld på riksdaler riksgälds utgör endast 9% av totala skuldn. Män, kvinnor och två arvlåtare har lånat ut till kvinnor i ungefär lika stor grad. Det var alltså inte vanligare att en kvinna hade fler skulder till en annan kvinna än att en man hade det. Män och kvinnor hade också lika många skulder till sterbhus, 6 vardera. Enligt tabell 4 ser det ut som att kvinnorna generellt hade högre lån till sterbhusen men i själva verket var det en kvinna som stod för ett mycket högt lån på riksdaler riksgälds. Tar jag bort det från n blir totalen 308 riksdaler riksgälds och blir mer jämförbart med männens totala på 327 riksdaler riksgälds. Männen har dock fler skulder till en grupp, vilket egentligen bara följer mönstret att männen har fler skulder. Tabell 4. Sammanställning av bouppteckningarnas totala antal skulder och summor. Kategori Kvinnor Män Sterbhus Grupp Bank Övrigt Totalt Kvinnor 51* 1 249* * 8 42 bou Män 65* 1 315* * 7 46 bou Två arvlåtare 10* * * 2 8 bou Totalt 126* 3 638* 13 13* * bou Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 3, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Skulder som inte har varit till en specifik person eller grupp har lagts under kategorin övrigt, liksom de där det inte framkommer alls vad skulden har gällt. * = markerar att naturaskuld finns medräknad och efterföljande siffra visar hur många. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Även när det gäller skulderna har jag sammanställt dem i tabellform för att se hur de varit spridda geografiskt, inte heller den har kunnat medtas i denna text av utrymmesskäl. Jag har dock kommit fram till att 51% av skuldposterna har hamnat innanför sockengränsen, men när det gäller skulder har byn spelat mindre roll. Fler skuldposter har funnits på andra håll i socknen än i den by som 9

11 huvudpersonen bor. Dock kan jag se att summorna på skulderna inom byn generellt sett varit högre än de ute i socknen. Jag kan också se att grannsocknarna hade fler skuldposter än platser längre bort. Om jag tittar specifikt på de skulder som huvudpersonerna hade till kvinnor så går det att se att de flesta av dessa kvinnor bodde i samma by som huvudpersonen. Söka svar i nätverk I resultaten ovan är alla aktörer anonyma. Det går att dra slutsatser utifrån sammanställningen, men de tenderar att misstolkas om jag inte går mer kvalitativt in i materialet. När jag samlade in information ifrån bouppteckningarna slog det mig att samma namn ofta återkom, och det var här tanken om ett nätverk föddes. Jag ville veta hur människorna var länkade till varandra och se om en visualisering av nätverket kunde ge mig mer information och förklaring till mina resultat. Genom att studera nätverket (se bilaga 2) har jag exempelvis kunna se att kvinnan som hade högst utlånings, var gift med en man som också förekom frekvent som fordringsägare bland bouppteckningarna. Eftersom jag inte har någon bouppteckning bevarad från honom hade jag inte kunnat dra den slutsatsen utan att göra en sammanställning av alla relationer som förekommer i bouppteckningarna. Som par spelar de en intressant roll, eftersom de båda förekommer som fordringsägare. På samma vis har två andra par uppmärksammats, och frågan går vidare i om de kan ha agerat sockenbankirer? Det vill säga, kan de ha livnärt sig på utlåningsverksamhet? I mitt nätverk finns förutom 117 huvudpersoner 454 sekundär personer, vilket alltså innebär att de förekommer i bouppteckningsmaterialet som antingen fordringsägare eller låntagare. Eftersom nätverket speglar den föregående undersökningen så är det män som dominerar nätverket. Sammantaget finns det 64% män, 28% kvinnor, 3% två arvlåtare, 3% sterbhus samt 1% grupp. Av alla 571 personer återfinns 58% inom Sundborns socken och 16% i en grannsocken. Hela 20% hamnar dock inom kategorin okänd ort, men med största sannolikhet återfinns de geografiskt nära. Intressant att notera är att de relationer som är utanför Dalarna till stor del också är geografiskt nära. De flesta kontakterna är till personer i Gävle samt Torsåkers- och Ofansjös socknar, som också skulle kunna kallas grannsocknar då de ligger i direkt anslutning till Sundborns socken, dock i Gävleborgs län. Det generella draget är att de personer som lokaliserats utanför socknen har en koppling till Sundborn, ofta genom släktskap. Många var dessutom handelsmän. Jag kan också se att de personer i Sundborn som hade skulder till andra utanför socknen hade stora ekonomiska tillgångar. En intressant fråga är vad människorna stod i skuld för? Det är dock inte alltid den informationen finns. En tredjedel av fordringsposterna saknade den uppgiften och för 10

12 skuldposterna hade mer än hälften uteslutit den informationen. Det går därför inte att säga något övergripande om detta. I ett grafprogram såsom Gephi går det att räkna ut hur central en viss person är i ett nätverk. Varje person, sterbhus eller grupp motsvarar en nod i nätverket och det mest intressanta för mig är att mäta deras avstånd. Jag har använt mig av Betweenness centrality, vilket innebär att jag har mätt hur ofta en nod uppkommer som kortast väg mellan noderna i nätverket. Den nod som blir mest central går att se om en gatekeeper som binder ihop grupper. Genom denna person kan information flöda liksom sjukdomar spridas. Personen har också makten i sina händer på så vis att den kan strypa ett informationsflöde. Det framgår tydligt i mitt material vem denna person var i Sundborn under 1800-talets första hälft. Kronolänsman Johan Sundvallson får överlägset högst värde när jag ser till alla skuldrelationer till honom. Något som stärker denna teori är att han vid 88 av 108 bouppteckningar förekom som värderingsman och upptecknare. Han bör således ha haft god insikt i sockenbornas ekonomi. Även hans fru är mycket central, och visar sig vara en av de kvinnorna som hade många fordringar i första delen av undersökningen. Hur central en person i nätverket blivit har ingenting att göra med hur många fordrings- eller skuldrelationer personen hade. Väljer jag att titta på antalet relationer i nätverket, baserade på just fordringar och skulder, är det en man vid namn Fredrik Otto Rickman som blir mest central. Han har flest relationer, de flesta går dock till handelsmän utanför socknen. Genom sockenberättelser, hittade på Dalarnas museum, har jag kunnat ta reda på att han var en framgångsrik affärsman. Han var inspektor vid Risängsgruvor och tillsammans med sina söner anlade han en lakeringsfabrik. Anledningen till att han inte blir mer central i nätverket beror på att noderna han är länkad med inte i sin tur har egna länkar. Många informella relationer blir dock osynliga i min undersökning. Exempelvis får jag via död- och begravningsboken veta att änkan Elisabeth Karling drev en lönnkrog och enligt prästen saknades icke av någon. Troligen var denna kvinna mer central i bygden än vad hennes bouppteckning ger sken av. Hon får därför stationera exemplet att jag inte kan få fram helhetsbilden av Sundborns sockens nätverksrelationer genom det källmaterial jag har. Jag saknar källor av det mer kvalitativa slaget för att kunna ge en närmare förklaringsbild över vad nätverket visar. I dagsläget får jag nöja mig med att se generella drag baserat på genus, geografiskt avstånd och centralitet. Trots att jag har mycket information av personerna visar nätverket på stora variationer i ålder, civilstånd och släktskapsrelationer. För att få ut mer substans kommer jag därför välja ut några specifika personer att studera närmare i hopp om att det ska ge mig förklaring till vad det är som indirekt förmedlas i nätverket. 11

13 Slutsatser Mina två viktigaste slutsatser så här långt i min forskning är att geografiskt avstånd har haft betydelse vid låntagande samt att kvinnor inte har förekommit som kreditgivare eller låntagare i lika hög utsträckning som män. Inget av det är egentligen särskilt förvånande utan behöver problematiseras ytterligare för att bli mer intressant. Att människor som bor nära, och därmed känner varandra väl, ställer upp för varandra och ger krediter känns ganska naturligt. Det mitt material visar är att det var vanligt att ge krediter och dessutom att vänta med att betala tillbaka skulden. Många av mina huvudpersoner hade skulder som var flera år gamla och därmed måste det ha funnits en acceptans att skuldens återgäldande kunde vänta. Rimligtvis bör detta ha varit kopplat till tillit, det vill säga att låntagaren hade ett förtroende hos kreditgivaren att skulden tids nog skulle bli återgäldad. Kreditgivaren har dock riskerat att själv avlida innan skulden varit återbetald, men mitt material har visat att arvingarna varit noga med att kräva in skulden i dennes ställe. Eftersom fordringar och skulder har ärvts bör de därmed ha blivit familjeangelägenheter. Med det som bakgrund kan det tänkas att det inte bara har varit viktigt att hålla sig väl med den man hade en skuldrelation med, utan också dennes närmaste släktingar. Det kan också tänkas att människorna i socknen har dragit sig för att ge krediter till någon de inte trott kan återgälda skulden i slutändan. Därmed är det troligt att de som återfinns i samma nätverk av skulder har haft en viss tillit till varandra liksom samma ekonomiska status. Något som talar för det är att alla huvudpersoner har ägt fastighet, om än i olika stor utsträckning. Detta resonemang går att överföra på de skuldposter som legat utanför socknen, eftersom jag även där kunnat se att det finns en koppling mellan geografisk närhet till Sundborn och antal skuldposter. Troligen har det bara getts krediter till de människor man känner väl och litar på, och sannolikt har det spelat stor roll i vilket socialt nätverk de har befunnit sig. Eftersom ogifta och gifta kvinnor under min undersökningsperiod var omyndiga 13 är det troligt att många av deras ekonomiska intressen gömmer sig bakom mansnamn. Att det ändå förekommer kvinnor som både fordringsägare och låntagare tyder på att det har funnits dem som agerat i eget intresse. En intressant iakttagelse som jag har gjort är att i Sundborns socken har det varit vanligt att dela arvet lika mellan män och kvinnor under min undersökningsperiod. Lagen om lika arv- och giftorätt infördes annars inte förrän år , och det var ingen garanti för att det efterlevdes. Lika arv bör ha stärkt kvinnornas ekonomiska ställning i Sundborn och gett dem en större möjlighet att figurera som kreditgivare. Den arbetsdelning som var norm under den här tiden begränsade kvinnorna till sysslor som inte genererade i reda pengar 15, därmed bör arvet har varit 13 Se exempelvis Holmlund, Holmlund, 2007, s Lövkrona, 2001, s

14 extra viktigt för dem. I och med att källmaterialet visar på både ekonomiskt starka kvinnor samt en avsaknad av kvinnor i skuldnätverket tror jag att det har funnits olika parallella genuskontrakt i socknen. Genuskontrakt är något som ständigt omförhandlas och görs om vid sociala förändringar. Min hypotes är att jag kommer att kunna identifiera olika kontrakt för änkor, gifta kvinnor och ekonomiskt starka kvinnor. 16 Att gå vidare Det jag hittills har åstadkommit som licentiand är att jag har byggt en plattform. Inom ramen för den forskarskola jag tillhör finns inte tiden att skörda alla frukter som plattformen skulle kunna ge. Det vore exempelvis intressant att skapa motsvarande nätverksgrafer för grannsocknarna Svärdsjö och Vika för att se vilka gatekeepers det finns mellan socknarna. Vidare vore det intressant att se vad det är som flödar igenom dessa nyckelpersoner. En jämförelse mellan dessa socknars nätverk skulle kunna ge min analys mer än vad endast information från en socken kan göra. Det skulle förmodligen möjliggöra en analys ur ett ålders- och civilståndsperspektiv. En jämförelse skulle dessutom kunna stärka mitt resultat att geografisk närhet spelar roll i skuldrelationer. Det vore även intressant att se om grannsockenborna har samma handelskontakter som Sundbornsborna, eller om de främst handlar med personer vars ursprung är från respektive socken. Men vad skulle då en utvidgad studie ge för mervärde? Jag tror att jag behöver leta brett och skapa ett kvantitativt nätverk för att hitta gatekeepers. Det är sedan i det kvalitativa materialet rörande dessa personer som jag kan se hur nyckelpersoner har haft påverkan på lokalsamhället, i stort och smått. 16 Se exempel på olika typer av genuskontrakt Grubbström, 2012; Lindeborg

15 Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Dalarnas museum, Falun Acc 1580 Uppsala Landsarkiv (ULA) Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag Bouppteckningar Källor på Internet Institutet för språk och folkminnen Ortnamnsregistret Lantmäteriet Generalstabskartan, 1899, Akt: Falun J Karta, 1923, Akt: 20-SUN-172 Riksarkivet (NAD) Kopparbergs län, Sundborns församling, kyrkoarkiv Död- och begravningsböcker Födelse- och dopböcker Husförhörslängder Kopparbergs län, Falu Kristine församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Stora Tuna församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Svärdsjö församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Vika församling, kyrkoarkiv Död- och begravningsböcker Husförhörslängder Sveriges topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014 Umeå universitet Demografiska databasen 14

16 Litteraturlista Fiebranz, Rosemarie (2002). Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjudåker Uppsala universitet, Uppsala. Forsberg, Gunnel (2001). The difference that space makes. A way to describe the construction of local and regional gender contracts i Norwegian Journal of Geography, 55, Grubbström, Ann (2012). Gender contracts in Estonian coastal farming families, i The history of the family, Vol. 17, No. 4, s Hasselberg, Ylva, Müller, Leos & Stenlås, Niklas (2002). Åter till historiens nätverk i Sociala nätverk och fält. Red. Gunneriusson, Håkan. Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988:3. Holmlund, Sofia (2007). Jorden vi ärvde. Arvsöverlåtelser och familjestrategier på den uppländska landsbygden Stockholms universitet, Stockholm. Hreinsson, Einar & Nilson, Tomas (2003). Introduktion i Nätverk som social resurs. Historiska exempel. Studentlitteratur, Lund. Lindeborg, Anna-Klara (2012). Where Gendered Spaces Bend. The Rubber Phenomenon in Northern Laos, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Lövkrona, Inger (2001). Hierarki och makt. Genusperspektiv på arbetsdelningen i det tidigmoderna hushållet i Kvinnor och jord. Arbete och ägande från medeltid till nutid. Skrifter om skogsoch lantbrukshistoria 15. Red. Britt Liljewall, Kirsti Niskanen och Maria Sjöberg. Nordiska museets förlag, Stockholm. Myrdal, Janken (2007), Källpluralism och dess inkluderande metodpaket i Historisk Tidskrift 127:3. Stenbacka, Susanne (2008). Rural identities in transition. Male unemployment and everyday practice in the North of Sweden i Gender regimes, citizen participation and rural restructuring. Red. ldikó Asztalos Morell och Bettina Bock. Elsevier JAI, Amsterdam. Östman, Ann-Catrin (2000). Mjölk och jord. Om kvinnlighet, manlighet och arbete i ett österbottniskt jordbrukssamhälle ca Åbo akademis förlag, Åbo. 15

17 BILAGA 1 Tabellexempel Figur 1. Utsnitt ur tabell av samtliga personer, sterbhus och grupper som förekommer bland bouppteckningarna från Sundborns socken mellan åren Anmärkning: Tabellen innehåller sammanlagt 571 ID, vilka har olika mängd information kopplat till sig. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA); Kyrkoarkivmaterial från följande församlingar i Kopparbergs län; Sundborn, Falu Kristine, Stora Tuna, Svärdsjö och Vika. Figur 2. Utsnitt ur tabell över samtliga skuldrelationer bland bouppteckningarna från Sundborns socken mellan åren Anmärkning: Tabellen innehåller sammanlagt 774 ID vilket här motsvarar en skuldrelation. Under source hittas ID för låntagare och under target ID för kreditgivare. Kredit och anledning till lånet går att utläsa av tabellen. En motsvarande tabell finns för fordringsrelationer och innehåller 142 fordrings-id. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA); Kyrkoarkivmaterial från följande församlingar i Kopparbergs län; Sundborn, Falu Kristine, Stora Tuna, Svärdsjö och Vika. 16

18 BILAGA 2 Sundborns sockens nätverk, baserat på skuldrelationer Figur 2. Nätverksgraf över skuldrelationer baserade på bouppteckningar från Sundborns sockens Anmärkning: Nätverket är uppbyggt av noder varav blå = män, röd = kvinnor, gul = två arvlåtare, grön = sterbhus, turkos = grupp och rosa = handelshus. Mellan noderna går länkar vilket symboliserar en skuldrelation. Varje länk har en pil som visar i vilken riktning skulden går. Det går att zooma in och ut ur nätverket. Det går även att skifta nodens eller länkens information utifrån vad det är som ska undersökas. Noden och länken behåller alltid sitt specifika ID, även om det tillskrivs olika egenskaper. Källa: grafen bygger på de person-, fordrings- och skuldtabeller som nämns på sidan 4 samt ses som exempel i bilaga 1. 17

19 BILAGA 3 Byar i Sundborns socken Karta 1. Byar i Sundborns socken Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriverket, Akt: Falun J , Generalstabskartan, 1899; Lantmäteriverket, Akt: 20-SUN-172, Karta, 1923; Riksarkivet; Sverige Topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014; Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret. 18

20 BILAGA 4 Karta 2. Lokaliseringskarta Karta 3. Sundborns socken Karta över Sundborns socken Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriet, i2012/921. Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriverket, Akt: Falun J , Generalstabskartan, 1899; Lantmäteriverket, Akt: 20-SUN-172, Karta, 1923; Riksarkivet; Sverige Topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014; Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret. 19

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola CHOROS 2009:2 /(/f/i IZA m Vägen till jobbet Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring Ana GU Sola Akademisk uppsats för avläggande av filosofie licentiatexamen. Behandlas vid seminarium, Institutionen

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Ge igen med samma mynt

Ge igen med samma mynt Uppsala universitet Forskarskolan i Geografi Ge igen med samma mynt Ekonomiska och sociala relationer i Sundborns socken i Dalarna 1820 1849 Karin Nibon Licentiate thesis to be presented at Uppsala University,

Läs mer

LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG

LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG I FINNVEDEN OCH JÄMTLAND L A C A b Dt K V I N C Innehåll DEL I De laga fangen och jordmarknaden INLEDNING Undersökningsområden

Läs mer

Du ser därefter hela ärendet i Dokumentöversikten till vänster på skärmen under Genvägar.

Du ser därefter hela ärendet i Dokumentöversikten till vänster på skärmen under Genvägar. Komma igång med Norstedts Dokument Boutredning Steg 1 - Boutredningsärende Du skapar upp ett boutredningsärende genom att dubbelklicka på BOU01 Boutredningsärende under fliken Innehåll Boutredning (nere

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

En liten saga om en databas

En liten saga om en databas En liten saga om en databas Av Marcus Medina Det här är en liten saga om en databas, öar, broar och en massa personer och saker. Det var en gång en grupp människor. De hade olika namn, de gjorde olika

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Norden. Du kommer att få lära dig mer om: Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 772 Patrick Svensson, Agrara entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne ca 1800 1870, Diss, Lund Studies in Economic History 16, Lund 2001.

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Halmstad Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 Stadskvinnors sociala relationer under tidigmodern tid Solveig Fagerlund, Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. Helsingborg

Läs mer

Gift, sambo eller särbo?

Gift, sambo eller särbo? Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

En arbetssätt du bör lära dig Så använder du ort- och kartfunktionen

En arbetssätt du bör lära dig Så använder du ort- och kartfunktionen Lär dig mer om Disgen 8 del 63 Disgen 8 har två specialfunktioner ortfunktionen och kartfunktionen som är mycket intressanta att använda. I artikelserien Lär dig mer om Disgen kommer nu flera avsnitt i

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Grundkurs i släktforskning på distans

Grundkurs i släktforskning på distans Grundkurs i släktforskning på distans Steg 1 Den här lektionen går ut på att du ska lära dig använda databasen Sveriges befolkning 1970. När du kommit underfund med hur den fungerar kan du testa att söka

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden Flytta ifrån föräldrarna. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Rapport. Kodbarometern för allmänheten 2005. Rapport till Kodkollegiet

Rapport. Kodbarometern för allmänheten 2005. Rapport till Kodkollegiet Rapport Kodbarometern för allmänheten 2005 Rapport till Kodkollegiet 7 december 2005 Rapport Teknisk beskrivning Population och urval Målgrupp för undersökningen är allmänheten, 16 år och äldre. Urvalet

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Varberg Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

TORA Topografisk register på Riksarkivet X,Y Örberga Östergötland 1633 (detalj, D6:39 40)

TORA Topografisk register på Riksarkivet X,Y Örberga Östergötland 1633 (detalj, D6:39 40) olof.karsvall@riksarkivet.se 2016-09-14 TORA Topografisk register på Riksarkivet X,Y Örberga Östergötland 1633 (detalj, D6:39 40) Exempel: Örberga eniro.se lantmateriet.se = korrekt läge = 4 olika koordinater

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Större ytterzoner kontra målproduktion

Större ytterzoner kontra målproduktion Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Större ytterzoner kontra målproduktion Fredrik Glader Handledare: Göran Lindblom 2016-05-11 Sammanfattning Uppsatsen har undersökt vilka effekter de nya större ytterzonerna

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:30 Signalisten 11 Särskild utredning, etapp 2 RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning,

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Ditt arv kan rädda liv i generationer.

Ditt arv kan rädda liv i generationer. Länge leve livet. Ditt arv kan rädda liv i generationer. Foto: Anna Kern, Johnér En vacker givartradition. Varje år tar vi emot gåvor från människor som skrivit in Röda Korset i sina testamenten. Det är

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 2016-12-14 Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen lämnar härmed synpunkter på de delar av

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Resultat av nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen 2016

Resultat av nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen 2016 Tjänsteutlåtande Kvalitetscontroller 2016-11-18 Emelie Spanne 08-590 973 02 Dnr: emelie.spanne@upplandsvasby.se SÄN/2015:331 34223 Social- och äldrenämnden Resultat av nationella brukarundersökningen inom

Läs mer

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR.

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. Börja med att starta din webbläsare (Internet Explorer eller annan) och skriv in webbadressen www.svar.ra.se och tryck på

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1 Egendom i äktenskap Enskild egendom genom äktenskapsförord gåva testamente Giftorättsgods gemensamt varje makes OH kap 4:1 Äktenskapsförord OH kap 4:2 Bodelning äktenskap Exempel 1: Makarna Ola och Petra

Läs mer

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. 1 I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. Då fick makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra och begreppet särkullbarn infördes. Att man behövde en särskild

Läs mer

SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON

SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON SKOMAKARE LARS PETER ISAKSSON SKOMAKARE LARS FÖDD PETER 12 SEPT ISAKSSON 1823 FÖDD 12 SEPT 1823 STOREBROR TILL SVEN JOHAN ISAKSSON HERSLÖF FARBROR TILL CECILIA HERSLÖF Storebror till Sven Johan Isaksson

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer