26 riksdaler till Sundvallson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "26 riksdaler till Sundvallson"

Transkript

1 Till läsaren Texten som följer är en kort sammanfattning av vad min kommande licentiatuppsats behandlar. Eftersom jag är mitt uppe i sammanställningen av mina resultat sitter jag ännu inte på helhetsbilden men jag återger vad jag hittills har kommit fram till, utan att gå in på detalj. Jag har ännu inte analyserat mina resultat och sammankopplat det till något större. Därför saknas detta i denna text. Jag lägger fram texten därför att jag vill ha synpunkter på min undersökning och mina resultat så här långt. Något jag specifikt önskar är att mina tabeller granskas. Går det att förstå mina tabeller och har jag dragit rätt slutsatser?

2 UPPSALA UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen 26 riksdaler till Sundvallson Om skuldrelationernas nätverk i Sundborns socken Karin Nibon 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställning... 3 Metod och material... 3 Teoretiska utgångpunkter... 4 Resultat så här långt utgångspunkt i källmaterialet... 5 Huvudpersonerna och dess fordringar... 6 Huvudpersonerna och dess skulder... 8 Söka svar i nätverk Slutsatser Att gå vidare Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Källor på Internet Litteraturlista BILAGA 1: Tabellexempel BILAGA 2: Sundborns sockens nätverk, baserat på skuldrelationer BILAGA 3: Byar i Sundborns socken BILAGA 4: Karta över Sundborns socken

4 Bakgrund, syfte och frågeställning Min kommande licentiatuppsats har en historisk-geografisk inriktning och handlar om aktörerna på den lokala landsbygdens kreditmarknad under åren Det är en intressant tid att undersöka eftersom den hamnar i skarven mellan den agrara revolutionens följder och det industrialiserade samhället. Det var fortfarande en hushållsbaserad marknadsekonomi som dominerade, där varor och tjänster bytte ägare. Huvudsyftet med min licentiatuppsats är att undersöka relationerna bakom dessa utbyten. Målet har också varit att utifrån aktörernas skuldrelationer identifiera sociala nätverk, och studera deras form och utbredning, liksom de underliggande faktorer som fick dem att upprätthållas. Då perioden omfattar en tid då mannen var norm 1 och kvinnans överhuvud har jag valt att ha ett genusperspektiv. Endast änkor var myndiga och fick själva förfoga över hushållets ekonomi. Fram till 1845 ärvde dessutom kvinnorna bara hälften så mycket som männen. 2 Tidigare forskning har visat att kvinnorna i hög grad varit bundna till oavlönat arbete i hemmet, medan männen har kunnat göra dagsverken utanför det egna hushållet och på så sätt skaffat sig kontanter. 3 Utgångsläget för kvinnor bör därmed ha varit sämre som aktörer på den lokala kreditmarknaden. Kvinnans bundenhet till hemmet bör också, teoretiskt sett, begränsat hennes sociala kontaktnät. Som undersökningsområde har jag valt Sundborns socken, en byggd präglad av bergs- och jordbruk och där adel saknats. Med detta som grund har jag ställt mig följande frågor: Vilka skillnader går det att se beträffande mäns och kvinnors skulder och fordringar? Vilka mönster visar en kartläggning av aktörernas skulder och fordringar och hur kan de förklaras? Vilka sociala nätverk framträder vid en kartläggning av skuldrelationer och vad är det som upprätthåller dem? Hur ser de lokala genuskontrakten ut och hur påverkar de den lokala kreditmarknaden? Metod och material Det finns inget skriftligt material från min undersökningsperiod som registrerat alla lån och tjänsteutbyten i Sundborn, inte heller vilka informella relationer sockenborna har haft till varandra. För att komma åt den informationen har jag fått ägna mig åt källpluralism och indiciemetoden. 4 1 Se till exempel Hirdman, Holmlund, 2007, s Se till exempel Fiebranz, 2002; Lövkrona, 2001; Östman, Se Myrdal,

5 Min utgångspunkt har varit de 108 bevarade bouppteckningar som finns från åren Genom dessa har jag fått reda på vilka fordringar och skulder den avlidne hade vid sin död. Därefter har kyrkoarkivmaterial, såsom husförhörslängder, födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker, använts för att identifiera de människor som förekommer i fordrings- och skuldrelationerna. Informationen om människorna som förekommer i bouppteckningsmaterialet, samt deras fordrings- och skuldrelationer, har jag strukturerat i tabellformat. Alla personer, sterbhus och grupper har sparats med relevant information för undersökningen i tabellen och identifierats genom ett unikt skapat numeriskt ID, vilket också gäller för varje fordrings- och skuldrelation (se figurer i bilaga 1). Tabellerna har sedan infogats i grafprogrammet Gephi, vilket har använts för att visualisera data samt analysera nätverk (se bilaga 2). Då geografiskt avstånd mellan människor har kommit att spela stor roll för min undersökning har jag valt att rekonstruera hur Sundborns socken såg ut under mitten av 1800-talet genom att rita en karta i kartprogrammet OCAD (se kartor i bilaga 3 och 4). Generalstabskartan från 1899 har fungerat som huvudsaklig underlagskarta, men för att lokalisera var alla byar har legat har jag tittat på flertalet äldre kartor samt letat under ortsnamnsregistret på Institutet för språk och folkminnen. Nästa steg i mitt arbete kommer vara att sammanfoga sockenkartan med nätverksgrafen. Varje person, sterbhus och grupp kommer då att placeras in på korrekt boplats i kartan och därmed ge en ny dimension till analysen av skuldrelation och geografiskt avstånd. Teoretiska utgångpunkter Min forskning bygger på uppgifter avseende ett stort antal människor och deras handlingar beträffande tjänster och lån. Jag kallar de här människorna för aktörer, eftersom de agerade på en given arena, den lokala kreditmarknaden. Det gemensamma för mina aktörer är att samtliga ingick i ett hushåll. Liksom historikern Rosemarie Fiebranz tolkar jag ett hushåll som ett gemensamt boende med en till stor del gemensam konsumtion, främst uttryckt i mathållningen. Hushållet skapade i sig en egen arena där medlemmarna hade olika maktpositioner, vilka bland annat byggde på ägande, ålder och genus. 5 För att förstå hur dessa maktpositioner skapades och reproducerades behöver jag utgå ifrån dåtidens lagar och normer. Tidigare forskning visar att hushållet under tiden för min undersökning präglades av manlig maktdominans och en arbetsdelning. Det känns därför rimligt för mig att utgå från samma grunder när jag studerar mina aktörer, eftersom jag behöver sätta in deras handlande i ett sammanhang. Jag kommer därför att stödja mig på Yvonne Hirdmans genusteori, som säger att det finns ett osynligt och omedvetet kontrakt mellan män och kvinnor och som ärvs från generation till generation. 5 Fiebranz, 2002, s

6 Detta genuskontrakt beskriver hur män och kvinnor ska uppträda mot varandra i olika sammanhang. Det talar exempelvis om vilka redskap som hör till vem i arbetet, vem som ska förföra vem, hur de ska prata med varandra och vilka ord som ska användas. Den grundläggande logiken i detta genussystem är isärhållandet av könen och etablerandet av det manliga som norm. Det är just ur isärhållandet som den manliga normen legitimeras. Ju större isärhållandet mellan könen är, ju självklarare, mer legitim och mindre ifrågasatt blir den manliga normens primat. Systemet kan dock brytas då män och kvinnor går in på varandras områden, vilket sker i tider med stora sociala förändringar. 6 Hirdmans genuskontrakt kan även användas i ett rumsligt perspektiv 7, där Sundborns socken med omnejd fått stå för förutsättningarna för agerande. Relationerna till andra, inte minst de som ingick i samma hushåll, blir viktiga även om det är aktören, själva individen, som står i fokus i min forskning. Social nätverksteori blir ett redskap för mig att kunna kartlägga hur, och förklara varför, aktören har agerat på den lokala kreditmarknaden. Det går att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder inom teorin och många gånger är det bra att använda båda eftersom de kan komplettera varandra. Det är exempelvis möjligt att studera både nätverkens form och utseende, kvantitativt, och nätverkens innehåll, kvalitativt. 8 Det finns idag olika riktningar inom social nätverksteori och jag kommer att hålla mig till den som formulerats av historikerna Ylva Hasselberg, Leos Müller och Niklas Stenlås under 1990-talet. För att komma fram till sin definition av sociala nätverk har de tagit inspiration av sociologen Walter W Powell, socialantropologen Pierre Bourdieu, sociologen Niklas Luhmann och antropologen Marcel Mauss. Från Powell har de hämtat teorin om att de mellanmänskliga relationerna i ett nätverk är horisontella, informella och ömsesidiga. Från Bourdieu har de lånat det sociala kapitalbegreppet för att kunna beskriva vad det är som utbyts i nätverket. Från Luhmann kommer teorin om tillit och förtroende, vilket är viktigt i nätverk och gör att människor antingen inkluderas eller exkluderas. Från Mauss hämtas gåvoutbytet som innebär att en gåva alltid förutsätter en likvärdig gengåva. 9 Resultat så här långt utgångspunkt i källmaterialet Det finns 108 bevarade bouppteckningar från Sundborns socken mellan åren och de avlidna personerna i dessa har fått bilda stommen i min undersökning. För att urskilja dem i forskningen kallar jag dem för huvudpersoner. Bland huvudpersonerna förekommer det 52 män, 47 kvinnor och 9 två arvlåtare, vilket avser en gemensam bouppteckning efter ett gift par. Eftersom 6 Hirdman, 1988, s Se till exempel Forsberg (2001); Grubbström, 2012; Lindeborg, 2012; Stenbacka, Hreinsson, Nilson, 2003, s Hreinsson, Nilson, 2003, s

7 det gömmer sig två personer bakom varje bouppteckning under kategorin två arvlåtare har jag sammanlagt 117 huvudpersoner. Könsfördelningen är tämligen jämn med endast fem fler män, socknen dominerades dock av kvinnor under hela undersökningsperioden. Bortfallet av bouppteckningar är stort med tanke på att 584 personer, från ålder 15 år och upp, avled under min period. 10 Varför just de här bouppteckningarna har bevarats beror sannolikt på att alla utom en ägde fastighet. Jag har ofta sett hänvisningar i bouppteckningarna till tidigare gjorda bouppteckningar, där arvingarna påpekar att de ska kompenseras för vad de gick miste om vid bodelningen av en tidigare släkting. Det är då viktigt att fastigheten har blivit noga nedtecknad eftersom den inte varit lika uppenbar för ögat såsom lösören. En annan möjlig anledning, som dock bygger vidare på den ovan, är att dessa 117 huvudpersoner kan ha ingått i samma sociala nätverk. Det kan ha funnits ett behov av att spara alla bouppteckningar för att kunna reda ut, inte bara arvsdelningar, utan också skuldrelationer. Huvudpersonerna och dess fordringar Ett syfte med min licentiatuppsats är att jämföra hur män och kvinnors fordringar och skulder skiljde sig åt. Därför har jag i första delen av undersökningen tittat enbart på själva fordringarna och skulderna och inte på personen bakom dessa. Jag har låtit mina huvudpersoner gömma sig bakom kategorierna män, kvinnor och två arvlåtare. Det intressanta jag kom fram till var att få huvudpersoner hade fordringar men många hade skulder. Totalt var det 16 kvinnor, 21 män och 3 två arvlåtare som hade en eller flera fordringar. Tillsammans motsvarade det bara 37% av alla bouppteckningar. Jag noterade också att det var två kvinnor som hade störst totala fordringssummor 11. Kvinnan som hade högst hade fordringar för riksdaler riksgälds, vilket ska jämföras med att den högsta totala fordringsn hos männen var riksdaler riksgälds. Genom att titta på medianvärdet för alla totala fordringssummor går det att se att kvinnorna generellt sett hade högre summor (se tabell 1). I tabell 2 har jag gjort en sammanställning över till vilken annan kategori huvudpersonerna med fordringar har en fordring samt hur mycket den var på. Tillsammans har alla huvudpersoner 145 fordringsposter. Av dessa fordringsposter har 70% gått till män. Endast 21% av fordringsposterna har gått till kvinnor. Resterande 9% har gått till kategorierna sterbhus, grupp och övrigt. Kvinnor och män har lånat ut till kvinnor i lika stor omfattning. Eftersom flest fordringar har gått till män så får den kategorin även den största totala n då dess fordringar slås ihop. 10 Demografiska databasen, Umeå universitet. 11 Total fordrings innebär det sammantagna värdet för alla huvudpersonens fordringar gemensamt. 6

8 Tabell 1. Sammanställning av bouppteckningarnas totala fordringssummor, fördelade på kvinnor, män och två arvlåtare. Kategori Lägst Högst Total Medelvärde Medianvärde Kvinnor (16 bou) Män (21 bou) Två arvlåtare (3 bou) Totalt (40 bou) Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 2, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Tabell 2. Sammanställning av bouppteckningarnas totala antal fordringar och summor. Kategori Kvinnor Män Sterbhus Grupp Övrigt Totalt Kvinnor bou Män bou Två arvlåtare bou Totalt bou Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 1, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Fordringar som inte har varit till en specifik person eller grupp har lagts under kategorin övrigt, liksom de där det inte framkommer alls vad fordringen har gällt. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Jag har även gjort en sammanställning i tabellform som visar hur dessa fordringsposter har varit spridda geografiskt. Denna tabell är inte medtagen i detta dokument då den skulle tagit upp för stor plats. Den sammanställningen visar att geografisk närhet har stor betydelse när det gäller dessa fordringar. 26% av fordringsposterna var till någon inom samma by, 10% var till någon inom samma skriftelag, 37% var till någon inom övriga socknen och sammanlagt innebär det att 72% av alla fordringsposter var till någon inom sockengränsen. Det är få fordringar som har gått utanför socknen, men av dem som ändå gjort det går det att se att flest har gått till grannsocknarna och sedan till övriga Dalarna och minst utanför Dalarna. Den stora skillnaden mellan manliga och kvinnliga huvudpersoner var att männen hade fler fordringar utanför sockengränsen. Jag har också försökt se hur många av dessa fordringar som har gått till en släkting. Att vara släkt innebär i den här undersökningen att det finns ett släktband som för mig har varit uppenbar, antingen genom tituleringen i källmaterialet eller genom ett gemensamt släktnamn. I de flesta fall har det handlat om nära släktingar men ibland har det inte framgått hur de är släkt, bara att de är det. Jag har således 7

9 inte dragit någon gräns över antal led i släktskapet. Av tidsskäl har jag inte kunnat identifiera alla möjliga släktrelationer och troligtvis finns det många fler än jag kan visa på. Noterbart är ändå att minst 37% av alla fordringar har gått till en släkting. Även när jag tittar specifikt på fordringarna som gått till en släkting ser jag att geografisk närhet har spelat roll. Totalt har 53 fordringar gått till en släkting och av dem har 18 stannat inom byn, 3 inom skriftelaget och under kategorin socken återfinns 17. Det innebär att innanför sockengränsen återfinns 38 fordringsposter vilket innebär 72% av antalet fordringar. Huvudpersonerna och dess skulder De skulder som har räknats med i undersökningen är de som den avlidne själv hade ådragit sig. Därmed går begravningsomkostnader bort liksom de kostnader som hade med själva upptecknandet av kvarlåtenskapen att göra. Majoriteten av alla huvudpersoner hade skulder enligt mina kriterier och underlaget består av 42 kvinnor, 46 män och 8 två arvlåtare. Den största totala skuldn 12 stod en man för och den var på riksdaler riksgälds. Det är nästan dubbelt så mycket som den kvinnliga huvudperson som har högst total skuld, vilken var riksdaler riksgälds. Det är även ett stort hopp ner till den man som hade näst högst skuld. Man nummer två på skalan hade nämligen riksdaler riksgälds och ligger därmed mer i nivå med den kvinna som har högst skuldbelopp. Nämnas bör att mannen som har högst total skuld är väldigt skuldsatt. Hans totala tillgångar var på riksdaler riksgälds, så det blev inte mycket kvar efter att skulderna blivit betalda. Detsamma gäller för kvinnan som hade högst total skuld. Hennes tillgångar var riksdaler riksgälds så där blev det inte heller mycket kvar. Generellt sett går det att säga att de manliga huvudpersonerna hade högre totala skuldsummor än de kvinnliga huvudpersonerna (se tabell 3). Tabell 3. Sammanställning av bouppteckningarnas totala skuldsummor, fördelade på kvinnor, män och två arvlåtare. Kategori Lägst Högst Total Medelvärde Medianvärde Kvinnor (42 bou) Män (46 bou) Två arvlåtare (8 bou) Totalt (96 bou) Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 4, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). 12 Total skuld innebär det sammantagna värdet för alla huvudpersonens skulder gemensamt. 8

10 I tabell 4 har jag sammanställt huvudpersonernas skulder fördelade på kvinnor, män, sterbhus, grupp, bank, och övrigt. Tillsammans har bouppteckningarna 904 skuldposter, varav 17 av dem saknar skuld. Antingen har skuldn vid bouppteckningen inte blivit fastställd eller så skulle skulden gottgöras med lösöre eller i natura, såsom årets skörd eller gödsel. 71% av alla skuldposter har gått till kategorin män. Endast 14% av skuldposterna har gått till kategorin kvinnor. Både kvinnor, män och två arvlåtare har till största del lånat från män. Det är således också kategorin män som har fått den sammanlagt största totala skuldn, vilken är på riksdaler riksgälds och motsvarar 63% av totala skuldn. Kvinnokategorins totala skuld på riksdaler riksgälds utgör endast 9% av totala skuldn. Män, kvinnor och två arvlåtare har lånat ut till kvinnor i ungefär lika stor grad. Det var alltså inte vanligare att en kvinna hade fler skulder till en annan kvinna än att en man hade det. Män och kvinnor hade också lika många skulder till sterbhus, 6 vardera. Enligt tabell 4 ser det ut som att kvinnorna generellt hade högre lån till sterbhusen men i själva verket var det en kvinna som stod för ett mycket högt lån på riksdaler riksgälds. Tar jag bort det från n blir totalen 308 riksdaler riksgälds och blir mer jämförbart med männens totala på 327 riksdaler riksgälds. Männen har dock fler skulder till en grupp, vilket egentligen bara följer mönstret att männen har fler skulder. Tabell 4. Sammanställning av bouppteckningarnas totala antal skulder och summor. Kategori Kvinnor Män Sterbhus Grupp Bank Övrigt Totalt Kvinnor 51* 1 249* * 8 42 bou Män 65* 1 315* * 7 46 bou Två arvlåtare 10* * * 2 8 bou Totalt 126* 3 638* 13 13* * bou Anmärkning: I tabellen har summorna räknats ut efter hela riksdaler riksgälds. Detta innebär att summorna i tabellen inte stämmer helt överens med summorna i tabell 3, eftersom avrundningen på totala fordringssummorna och delsummorna har blivit olika. Skulder som inte har varit till en specifik person eller grupp har lagts under kategorin övrigt, liksom de där det inte framkommer alls vad skulden har gällt. * = markerar att naturaskuld finns medräknad och efterföljande siffra visar hur många. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA). Även när det gäller skulderna har jag sammanställt dem i tabellform för att se hur de varit spridda geografiskt, inte heller den har kunnat medtas i denna text av utrymmesskäl. Jag har dock kommit fram till att 51% av skuldposterna har hamnat innanför sockengränsen, men när det gäller skulder har byn spelat mindre roll. Fler skuldposter har funnits på andra håll i socknen än i den by som 9

11 huvudpersonen bor. Dock kan jag se att summorna på skulderna inom byn generellt sett varit högre än de ute i socknen. Jag kan också se att grannsocknarna hade fler skuldposter än platser längre bort. Om jag tittar specifikt på de skulder som huvudpersonerna hade till kvinnor så går det att se att de flesta av dessa kvinnor bodde i samma by som huvudpersonen. Söka svar i nätverk I resultaten ovan är alla aktörer anonyma. Det går att dra slutsatser utifrån sammanställningen, men de tenderar att misstolkas om jag inte går mer kvalitativt in i materialet. När jag samlade in information ifrån bouppteckningarna slog det mig att samma namn ofta återkom, och det var här tanken om ett nätverk föddes. Jag ville veta hur människorna var länkade till varandra och se om en visualisering av nätverket kunde ge mig mer information och förklaring till mina resultat. Genom att studera nätverket (se bilaga 2) har jag exempelvis kunna se att kvinnan som hade högst utlånings, var gift med en man som också förekom frekvent som fordringsägare bland bouppteckningarna. Eftersom jag inte har någon bouppteckning bevarad från honom hade jag inte kunnat dra den slutsatsen utan att göra en sammanställning av alla relationer som förekommer i bouppteckningarna. Som par spelar de en intressant roll, eftersom de båda förekommer som fordringsägare. På samma vis har två andra par uppmärksammats, och frågan går vidare i om de kan ha agerat sockenbankirer? Det vill säga, kan de ha livnärt sig på utlåningsverksamhet? I mitt nätverk finns förutom 117 huvudpersoner 454 sekundär personer, vilket alltså innebär att de förekommer i bouppteckningsmaterialet som antingen fordringsägare eller låntagare. Eftersom nätverket speglar den föregående undersökningen så är det män som dominerar nätverket. Sammantaget finns det 64% män, 28% kvinnor, 3% två arvlåtare, 3% sterbhus samt 1% grupp. Av alla 571 personer återfinns 58% inom Sundborns socken och 16% i en grannsocken. Hela 20% hamnar dock inom kategorin okänd ort, men med största sannolikhet återfinns de geografiskt nära. Intressant att notera är att de relationer som är utanför Dalarna till stor del också är geografiskt nära. De flesta kontakterna är till personer i Gävle samt Torsåkers- och Ofansjös socknar, som också skulle kunna kallas grannsocknar då de ligger i direkt anslutning till Sundborns socken, dock i Gävleborgs län. Det generella draget är att de personer som lokaliserats utanför socknen har en koppling till Sundborn, ofta genom släktskap. Många var dessutom handelsmän. Jag kan också se att de personer i Sundborn som hade skulder till andra utanför socknen hade stora ekonomiska tillgångar. En intressant fråga är vad människorna stod i skuld för? Det är dock inte alltid den informationen finns. En tredjedel av fordringsposterna saknade den uppgiften och för 10

12 skuldposterna hade mer än hälften uteslutit den informationen. Det går därför inte att säga något övergripande om detta. I ett grafprogram såsom Gephi går det att räkna ut hur central en viss person är i ett nätverk. Varje person, sterbhus eller grupp motsvarar en nod i nätverket och det mest intressanta för mig är att mäta deras avstånd. Jag har använt mig av Betweenness centrality, vilket innebär att jag har mätt hur ofta en nod uppkommer som kortast väg mellan noderna i nätverket. Den nod som blir mest central går att se om en gatekeeper som binder ihop grupper. Genom denna person kan information flöda liksom sjukdomar spridas. Personen har också makten i sina händer på så vis att den kan strypa ett informationsflöde. Det framgår tydligt i mitt material vem denna person var i Sundborn under 1800-talets första hälft. Kronolänsman Johan Sundvallson får överlägset högst värde när jag ser till alla skuldrelationer till honom. Något som stärker denna teori är att han vid 88 av 108 bouppteckningar förekom som värderingsman och upptecknare. Han bör således ha haft god insikt i sockenbornas ekonomi. Även hans fru är mycket central, och visar sig vara en av de kvinnorna som hade många fordringar i första delen av undersökningen. Hur central en person i nätverket blivit har ingenting att göra med hur många fordrings- eller skuldrelationer personen hade. Väljer jag att titta på antalet relationer i nätverket, baserade på just fordringar och skulder, är det en man vid namn Fredrik Otto Rickman som blir mest central. Han har flest relationer, de flesta går dock till handelsmän utanför socknen. Genom sockenberättelser, hittade på Dalarnas museum, har jag kunnat ta reda på att han var en framgångsrik affärsman. Han var inspektor vid Risängsgruvor och tillsammans med sina söner anlade han en lakeringsfabrik. Anledningen till att han inte blir mer central i nätverket beror på att noderna han är länkad med inte i sin tur har egna länkar. Många informella relationer blir dock osynliga i min undersökning. Exempelvis får jag via död- och begravningsboken veta att änkan Elisabeth Karling drev en lönnkrog och enligt prästen saknades icke av någon. Troligen var denna kvinna mer central i bygden än vad hennes bouppteckning ger sken av. Hon får därför stationera exemplet att jag inte kan få fram helhetsbilden av Sundborns sockens nätverksrelationer genom det källmaterial jag har. Jag saknar källor av det mer kvalitativa slaget för att kunna ge en närmare förklaringsbild över vad nätverket visar. I dagsläget får jag nöja mig med att se generella drag baserat på genus, geografiskt avstånd och centralitet. Trots att jag har mycket information av personerna visar nätverket på stora variationer i ålder, civilstånd och släktskapsrelationer. För att få ut mer substans kommer jag därför välja ut några specifika personer att studera närmare i hopp om att det ska ge mig förklaring till vad det är som indirekt förmedlas i nätverket. 11

13 Slutsatser Mina två viktigaste slutsatser så här långt i min forskning är att geografiskt avstånd har haft betydelse vid låntagande samt att kvinnor inte har förekommit som kreditgivare eller låntagare i lika hög utsträckning som män. Inget av det är egentligen särskilt förvånande utan behöver problematiseras ytterligare för att bli mer intressant. Att människor som bor nära, och därmed känner varandra väl, ställer upp för varandra och ger krediter känns ganska naturligt. Det mitt material visar är att det var vanligt att ge krediter och dessutom att vänta med att betala tillbaka skulden. Många av mina huvudpersoner hade skulder som var flera år gamla och därmed måste det ha funnits en acceptans att skuldens återgäldande kunde vänta. Rimligtvis bör detta ha varit kopplat till tillit, det vill säga att låntagaren hade ett förtroende hos kreditgivaren att skulden tids nog skulle bli återgäldad. Kreditgivaren har dock riskerat att själv avlida innan skulden varit återbetald, men mitt material har visat att arvingarna varit noga med att kräva in skulden i dennes ställe. Eftersom fordringar och skulder har ärvts bör de därmed ha blivit familjeangelägenheter. Med det som bakgrund kan det tänkas att det inte bara har varit viktigt att hålla sig väl med den man hade en skuldrelation med, utan också dennes närmaste släktingar. Det kan också tänkas att människorna i socknen har dragit sig för att ge krediter till någon de inte trott kan återgälda skulden i slutändan. Därmed är det troligt att de som återfinns i samma nätverk av skulder har haft en viss tillit till varandra liksom samma ekonomiska status. Något som talar för det är att alla huvudpersoner har ägt fastighet, om än i olika stor utsträckning. Detta resonemang går att överföra på de skuldposter som legat utanför socknen, eftersom jag även där kunnat se att det finns en koppling mellan geografisk närhet till Sundborn och antal skuldposter. Troligen har det bara getts krediter till de människor man känner väl och litar på, och sannolikt har det spelat stor roll i vilket socialt nätverk de har befunnit sig. Eftersom ogifta och gifta kvinnor under min undersökningsperiod var omyndiga 13 är det troligt att många av deras ekonomiska intressen gömmer sig bakom mansnamn. Att det ändå förekommer kvinnor som både fordringsägare och låntagare tyder på att det har funnits dem som agerat i eget intresse. En intressant iakttagelse som jag har gjort är att i Sundborns socken har det varit vanligt att dela arvet lika mellan män och kvinnor under min undersökningsperiod. Lagen om lika arv- och giftorätt infördes annars inte förrän år , och det var ingen garanti för att det efterlevdes. Lika arv bör ha stärkt kvinnornas ekonomiska ställning i Sundborn och gett dem en större möjlighet att figurera som kreditgivare. Den arbetsdelning som var norm under den här tiden begränsade kvinnorna till sysslor som inte genererade i reda pengar 15, därmed bör arvet har varit 13 Se exempelvis Holmlund, Holmlund, 2007, s Lövkrona, 2001, s

14 extra viktigt för dem. I och med att källmaterialet visar på både ekonomiskt starka kvinnor samt en avsaknad av kvinnor i skuldnätverket tror jag att det har funnits olika parallella genuskontrakt i socknen. Genuskontrakt är något som ständigt omförhandlas och görs om vid sociala förändringar. Min hypotes är att jag kommer att kunna identifiera olika kontrakt för änkor, gifta kvinnor och ekonomiskt starka kvinnor. 16 Att gå vidare Det jag hittills har åstadkommit som licentiand är att jag har byggt en plattform. Inom ramen för den forskarskola jag tillhör finns inte tiden att skörda alla frukter som plattformen skulle kunna ge. Det vore exempelvis intressant att skapa motsvarande nätverksgrafer för grannsocknarna Svärdsjö och Vika för att se vilka gatekeepers det finns mellan socknarna. Vidare vore det intressant att se vad det är som flödar igenom dessa nyckelpersoner. En jämförelse mellan dessa socknars nätverk skulle kunna ge min analys mer än vad endast information från en socken kan göra. Det skulle förmodligen möjliggöra en analys ur ett ålders- och civilståndsperspektiv. En jämförelse skulle dessutom kunna stärka mitt resultat att geografisk närhet spelar roll i skuldrelationer. Det vore även intressant att se om grannsockenborna har samma handelskontakter som Sundbornsborna, eller om de främst handlar med personer vars ursprung är från respektive socken. Men vad skulle då en utvidgad studie ge för mervärde? Jag tror att jag behöver leta brett och skapa ett kvantitativt nätverk för att hitta gatekeepers. Det är sedan i det kvalitativa materialet rörande dessa personer som jag kan se hur nyckelpersoner har haft påverkan på lokalsamhället, i stort och smått. 16 Se exempel på olika typer av genuskontrakt Grubbström, 2012; Lindeborg

15 Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Dalarnas museum, Falun Acc 1580 Uppsala Landsarkiv (ULA) Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag Bouppteckningar Källor på Internet Institutet för språk och folkminnen Ortnamnsregistret Lantmäteriet Generalstabskartan, 1899, Akt: Falun J Karta, 1923, Akt: 20-SUN-172 Riksarkivet (NAD) Kopparbergs län, Sundborns församling, kyrkoarkiv Död- och begravningsböcker Födelse- och dopböcker Husförhörslängder Kopparbergs län, Falu Kristine församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Stora Tuna församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Svärdsjö församling, kyrkoarkiv Husförhörslängder Kopparbergs län, Vika församling, kyrkoarkiv Död- och begravningsböcker Husförhörslängder Sveriges topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014 Umeå universitet Demografiska databasen 14

16 Litteraturlista Fiebranz, Rosemarie (2002). Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjudåker Uppsala universitet, Uppsala. Forsberg, Gunnel (2001). The difference that space makes. A way to describe the construction of local and regional gender contracts i Norwegian Journal of Geography, 55, Grubbström, Ann (2012). Gender contracts in Estonian coastal farming families, i The history of the family, Vol. 17, No. 4, s Hasselberg, Ylva, Müller, Leos & Stenlås, Niklas (2002). Åter till historiens nätverk i Sociala nätverk och fält. Red. Gunneriusson, Håkan. Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988:3. Holmlund, Sofia (2007). Jorden vi ärvde. Arvsöverlåtelser och familjestrategier på den uppländska landsbygden Stockholms universitet, Stockholm. Hreinsson, Einar & Nilson, Tomas (2003). Introduktion i Nätverk som social resurs. Historiska exempel. Studentlitteratur, Lund. Lindeborg, Anna-Klara (2012). Where Gendered Spaces Bend. The Rubber Phenomenon in Northern Laos, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Lövkrona, Inger (2001). Hierarki och makt. Genusperspektiv på arbetsdelningen i det tidigmoderna hushållet i Kvinnor och jord. Arbete och ägande från medeltid till nutid. Skrifter om skogsoch lantbrukshistoria 15. Red. Britt Liljewall, Kirsti Niskanen och Maria Sjöberg. Nordiska museets förlag, Stockholm. Myrdal, Janken (2007), Källpluralism och dess inkluderande metodpaket i Historisk Tidskrift 127:3. Stenbacka, Susanne (2008). Rural identities in transition. Male unemployment and everyday practice in the North of Sweden i Gender regimes, citizen participation and rural restructuring. Red. ldikó Asztalos Morell och Bettina Bock. Elsevier JAI, Amsterdam. Östman, Ann-Catrin (2000). Mjölk och jord. Om kvinnlighet, manlighet och arbete i ett österbottniskt jordbrukssamhälle ca Åbo akademis förlag, Åbo. 15

17 BILAGA 1 Tabellexempel Figur 1. Utsnitt ur tabell av samtliga personer, sterbhus och grupper som förekommer bland bouppteckningarna från Sundborns socken mellan åren Anmärkning: Tabellen innehåller sammanlagt 571 ID, vilka har olika mängd information kopplat till sig. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA); Kyrkoarkivmaterial från följande församlingar i Kopparbergs län; Sundborn, Falu Kristine, Stora Tuna, Svärdsjö och Vika. Figur 2. Utsnitt ur tabell över samtliga skuldrelationer bland bouppteckningarna från Sundborns socken mellan åren Anmärkning: Tabellen innehåller sammanlagt 774 ID vilket här motsvarar en skuldrelation. Under source hittas ID för låntagare och under target ID för kreditgivare. Kredit och anledning till lånet går att utläsa av tabellen. En motsvarande tabell finns för fordringsrelationer och innehåller 142 fordrings-id. Källa: Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Sundborns tingslag, bouppteckningar , serie F och FII (ULA); Kyrkoarkivmaterial från följande församlingar i Kopparbergs län; Sundborn, Falu Kristine, Stora Tuna, Svärdsjö och Vika. 16

18 BILAGA 2 Sundborns sockens nätverk, baserat på skuldrelationer Figur 2. Nätverksgraf över skuldrelationer baserade på bouppteckningar från Sundborns sockens Anmärkning: Nätverket är uppbyggt av noder varav blå = män, röd = kvinnor, gul = två arvlåtare, grön = sterbhus, turkos = grupp och rosa = handelshus. Mellan noderna går länkar vilket symboliserar en skuldrelation. Varje länk har en pil som visar i vilken riktning skulden går. Det går att zooma in och ut ur nätverket. Det går även att skifta nodens eller länkens information utifrån vad det är som ska undersökas. Noden och länken behåller alltid sitt specifika ID, även om det tillskrivs olika egenskaper. Källa: grafen bygger på de person-, fordrings- och skuldtabeller som nämns på sidan 4 samt ses som exempel i bilaga 1. 17

19 BILAGA 3 Byar i Sundborns socken Karta 1. Byar i Sundborns socken Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriverket, Akt: Falun J , Generalstabskartan, 1899; Lantmäteriverket, Akt: 20-SUN-172, Karta, 1923; Riksarkivet; Sverige Topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014; Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret. 18

20 BILAGA 4 Karta 2. Lokaliseringskarta Karta 3. Sundborns socken Karta över Sundborns socken Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriet, i2012/921. Karta: Karin Nibon. Källor: Lantmäteriverket, Akt: Falun J , Generalstabskartan, 1899; Lantmäteriverket, Akt: 20-SUN-172, Karta, 1923; Riksarkivet; Sverige Topografiska kartor, Dalarna, detaljkartor, SE/KrA/0400/08B/014; Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret. 19

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG

LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG LAGA FÅNG medeltidens kvinnor och män SKRIFTBRUK, JORDMARKNADER OCH I SE R I NG I FINNVEDEN OCH JÄMTLAND L A C A b Dt K V I N C Innehåll DEL I De laga fangen och jordmarknaden INLEDNING Undersökningsområden

Läs mer

Du ser därefter hela ärendet i Dokumentöversikten till vänster på skärmen under Genvägar.

Du ser därefter hela ärendet i Dokumentöversikten till vänster på skärmen under Genvägar. Komma igång med Norstedts Dokument Boutredning Steg 1 - Boutredningsärende Du skapar upp ett boutredningsärende genom att dubbelklicka på BOU01 Boutredningsärende under fliken Innehåll Boutredning (nere

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 772 Patrick Svensson, Agrara entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne ca 1800 1870, Diss, Lund Studies in Economic History 16, Lund 2001.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 Stadskvinnors sociala relationer under tidigmodern tid Solveig Fagerlund, Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. Helsingborg

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:4 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:4 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:4 2011 a v h a n d l i n g s r e c e n s i o n e r Jordarv och familjestrategier Carl-Johan Gadd* Göteborgs universitet Sofia Holmlund, Jorden vi ärvde: arvsöverlåtelser

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

En liten saga om en databas

En liten saga om en databas En liten saga om en databas Av Marcus Medina Det här är en liten saga om en databas, öar, broar och en massa personer och saker. Det var en gång en grupp människor. De hade olika namn, de gjorde olika

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Lite om. Släktforskning idag med datorer och Internet

Lite om. Släktforskning idag med datorer och Internet Lite om Släktforskning idag med datorer och Internet Program - Släktforskning på Internet Att tänka på Vad händer? - SVAR och Statens Arkiv - Visning - NAD - Visning - Nytt och nyttigt i SVAR - BONUS-material

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 127:3 2007

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 127:3 2007 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 127:3 2007 Malin Jonsson, Kvinnors arbete och hushållens försörjning: vävinkomsternas betydelse för hushållsekonomin i Siljansbygden 1938 1955, diss., Uppsala studies in economic

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort Avskrifter, register, och Redovisningen är topografiskt ordnad och delvis förenklad. För mer detaljerade upplysningar kontakta Medelpadsarkiv. Västernorrland Statliga arkiv Biskopsvisitationer, domkapitlet

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Eskilstunakartor i bibliotekets Sörmlandssamling

Eskilstunakartor i bibliotekets Sörmlandssamling Eskilstunakartor i bibliotekets Sörmlandssamling Beskrivning till Hans Grafs karta år 1783 över Torshälla. - 6 s. Charta öfver Eskilstuna, Jean de Vallées stadsplaneförslag för Karl Gustafs stad, Eskilstuna.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Betaltjänst för dödsbo

Betaltjänst för dödsbo Betaltjänst för dödsbo Betaltjänst för dödsbo Vi hjälper dig att betala dödsboets löpande räkningar upp till åtta månader eller fram till dess att bouppteckningen är registrerad och stämplad hos Skatteverket.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforskning är din egen danmarkshistoria. Det är inte säkert att du härstammar från kungar och riddare, men det betyder inte att dina förfäder är en tråkig,

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer