DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR

Transkript

1 DK-serien Introduktion till släktforskning med SVAR 1

2 Introduktion till släktforskning med SVAR Den här kursen är en ren nybörjarkurs i släktforskning där vi arbetar med olika databaser hos SVAR (Riksarkivet). Kursen kräver förkunskaper motsvarande minst Datagrund 1 och 2. Författare: Torsten Eliasson Innehållsförteckning Logga in till SVAR Folkräkningarna Om folkräkning Hur söker man? Exempel på sökning Barn har inget efternamn Kvinnor har flicknamnet kvar Noga med stavningen Installera DjVu-plugin Titta i kyrkböcker Att söka i födelseboken Husförhörslängd Att söka i utflyttningsboken Ovningsuppgifter folkräkning

3 Introduktion Den här kursen är en ren nybörjarkurs och den ger dig grundläggande kunskaper för att du ska komma igång med din släktforskning. Kursen är uppbyggd kring de databaser som finns hos SVAR (Riksarkivet). Licensnyckel Innan kursen startar ska du ha fått en licensnyckel och med hjälp av den aktiverar du ditt abonnemang hos SVAR. Starta din webbläsare (Internet Explorer eller annan) och gå till och följ instruktionerna för att aktivera abonnemanget. SVAR:s hemsida När du aktiverat ditt abonnemang får du ett användarnamn och ett lösenord. Var rädd om dessa för du behöver dem varje gång du ska logga in till SVAR. När du går in på SVAR:s hemsida ser det ut som på bilden här nedan. Logga in Det första du ska göra är att logga in på sidan. Det gör du genom att fylla i ditt användarnamn och ditt lösenord uppe till höger på sidan. Klicka sedan på Logga in. 3

4 Folkräkningarna Det enklaste och snabbaste sättet att hitta personer är att använda någon av de Folkräkningar som finns. Du hittar Folkräkningarna här: Klicka på den lilla svarta pilen till höger om Gå direkt till och sedan på Folkräkning. På den nya sidan du får upp hittar du förutom Folkräkningarna även informationsrutan du ser här till höger. Genom att klicka på de olika rubrikerna kan du få information om hur Folkräkningen fungerar. Det folkräkningar som är komplette är 1880, 1890 och Arbete pågår med 1860, 1870 och

5 Om folkräkning Kort historik... En folkräkning är den officiella räkning av ett lands eller orts befolkning, som enstaka gånger förekommit sedan äldsta tider. Regelbundet hölls census i det gamla Rom, men den omfattade inte hela befolkningen. I nyare tid har regelbundet återkommande folkräkningar införts, först i Sverige år 1749, till en början varje år, sedan vart tredje, därefter vart femte och slutligen fr. o. m vart tionde år. I Sverige sker folkräkningen utifrån avskrifter ur församlingsböckerna, vilket i huvudsak ger tillförlitligare uppgifter, utom vad avser t. ex. yrke, där församlingsböckerna inte alltid är uppdaterade. På kontinenten hänförs en person vid folkräkningstillfället till den ort man råkar vistas på och inte till bostadsorten i första hand. I Sverige hänförs de räknade personerna till den ort man vid räkningstillfället är folkbokförd på. Numera sker folkräkningar genom s. k. folk- och bostadsräkningar. Hur söker man? Tänk på: Att du söker i en historisk databas som innehåller befolkningen skriven i respektive församling , dvs en ögonblicksbild av hela befolkningen. Att databasen innehåller källtroget återgivna uppgifter ur den sk. Folkräkningen och att personnamn, ortnamn, yrkesbeteckningar mm har den stavning som förekom i detta material och vid denna tidpunkt. Att källtroheten medför att många stavningsvarianter av samma yrke, namn etc kan förekomma. Att barn vid denna tidpunkt sällan är registrerade med efternamn. Att sökningar i en enstaka församling/län ger kortare söktider. Att kombinerade sökningar är möjliga men att det ofta räcker med att kombinera några sökbegrepp, t.ex församling, förnamn och födelseår (Om sökningen inte ger något resultat - minska antalet sökbegrepp) Egna anteckningar: 5

6 Som du ser finns det flera olika folkräkningar och de för 1900 och 1890 är kompletta medan de övriga är under uppbyggnad. Du kan läsa mer om detta om du klickar på Registreringsstatus i informationsrutan. Man kommer åt folkräkningarna genom att klicka på det län och årtal man vill ha. Exempel på sökning I följande exempel ska jag visa hur en sökning i folkräkningen kan gå till. Jag ska se om jag kan hitta följande person med hjälp av en del uppgifter jag har. Maria Elisabet Beckman Födelseort: Danderyd Födelseår: 1889 Födelselän: Stockholms län Boendeort: Danderyd Adress: Klockaregården Far: Theodor Mor: Sofia Bror: Seth Syster: Eleonora 6

7 Tänk på att om du inte fått uppgifterna direkt av personen ifråga, finns det stor risk för att dina uppgifter är felaktiga. Man får ofta uppgifter från någon släkting som i sin tur fått dem från någon annan släkting osv. Det är lätt att något blir fel då. Var därför inte allt för säker på de uppgifter du har är de rätta. Har du till exempel hört att en gammal släkting hette Kristina och stavade namnet med K och du söker på detta utan att hitta personen, försök då med Ch istället. Samma sak gäller födelseår. Ta inte för givet att den uppgift du fått är den rätta. Hittar du inte den du söker med det födelseår du fått, försök med ett närliggande årtal etc. På bilden här nedan ser du hur sökfönstret ser ut. På alla ställen jag markerat med röda pilar kan du klicka och få fram olika alternativ. Nu ska jag söka efter Maria och jag väljer att göra det i Folkräkningen för Jag klickar därför på Stockholms län och Jag klickar också på pilen till höger om det övre fältet (församling) och väljer Danderyd ur listan. 7

8 Nu fyller jag i förnamnet Maria. I just det här fallet vet jag att hon även hette Elisabet men om jag inte visste om hon hade fler förnamn måste jag välja ett annat alternativ än exakt i listan. Söker jag på bara Maria och Exakt kommer jag aldrig att hitta henne eftersom sökningen då görs på alla som inte har fler namn än Maria. För att gardera mig väljer jag alternativet Del av namn. Barn har inget efternamn I min sökning fyller jag inte i något efternamn eftersom barn inte hade något efternamn på den här tiden. Efternamnet brukade de få när de blev vuxna och flyttade hemifrån. Skriver man in efternamn när man söker ett barn kan man vara säker på att inte hitta det. Tillbaka till sökningen. Jag fyller nu i födelseåret och nöjer mig med det. Jag söker alltså på den församling hon bodde i år 1900, hennes förnamn och hennes födelseår. Anledningen till att jag inte söker på fler uppgifter är att ju färre uppgifter jag skriver in, desto mindre är risken för att jag skriver in en felaktig uppgift. Jag avslutar med att klicka på Sök. 8

9 Nu får jag fram ett sökresultat. Programmet har hittat 7 personer som skulle kunna stämma med den person jag söker. För att se detaljerna i resultatet klickar jag på den blå texten. Nu får jag upp en lista på de 7 personer som programmet hittade. Eftersom jag vet att Maria var född i Danderyd blir det bara 3 personer kvar. Jag tycker mig känna igen att hon även hette Elisabet så därför klickar jag på den personen i listan. Jag får nu fram de uppgifter som finns om Maria Elisabet som är född 1889 i Danderyds församling. Jag ser att hon bor på Klockaregården, att hon är dotter, att hon är ogift och barn. Längst ner står det Visa källa. Jag klickar på det. 9

10 Då jag klickar på Visa källa får jag upp en bild från Danderyds församlingsbok där jag ser att Maria Elisabet är inskriven. Förutom uppgifterna om Maria Elisabet hittar jag även de andra som tillhörde hushållet. Här hittar jag hennes pappa Theodor Beckman, hennes mamma Sofia Josefina, hennes bror Seth och hennes syster Eleonora Victoria. Jag ser också att de hade en piga som hette Amanda Andersson och en dräng som hette Johan Gustaf Jansson. Kvinnor har flicknamnet kvar Lägg märke till att mamman, Sofia Josefina, heter Wahlgren i efternamn. Det är viktigt att känna till att kvinnor alltid står med sitt flicknamn. Ska du söka på en kvinna måste du ange hennes flicknamn. Om du inte känner till det får du försöka att söka på hennes man. Hittar du honom, hittar du även hans hustru. Egna anteckningar: 10

11 Noga med stavningen Det är noga att man stavar rätt då man fyller i de olika sökfälten, men det är inte alltid så lätt att veta hur saker ska stavas. När det gällde namn var det oftast så att det var prästen som bestämde hur namnet skulle stavas. Om vi jämför två sökresultat med varandra kan vi se hur svårt det kan vara med stavningen. I folkräkningen för 1900 ser vi att Beckman stavas med e medan det i folkräkningen 1890 stavas med ä. Vi ser också att Elisabet stavas utan h i folkräkningen 1900 men det stavas med h i folkräkningen Får du inte någon träff när du söker så testa med en annan stavning! Folkräkningen 1900 Folkräkningen

12 Installera DjVu-plugin SVAR har även gott om material som är skannat från kyrkböcker, men för att kunna titta på detta måste du intallera ett litet program. Programmet är kostnadsfritt och enkelt att installera. Gör så här: Klicka på Forska i menyn till vänster på sidan. Klicka därefter på Plugin för bilder. Klicka därefter på länken under Svensk version och följ instruktionerna. 12

13 Du får nu upp nedanstående fönster. Klicka på Kör. (OBS! Fönstren kan se lite olika ut beroende på vilken version av Windows du har) Du får nu upp ett nytt fönster och även här klickar du på Kör. Följ sedan de instruktioner du får under installationen. 13

14 Titta i kyrkböcker Kyrkböckerna hittar du genom att klicka på den lilla svarta pilen till höger om Snabblänkar skannat material och välja Kyrkböcker från listan. OBS! Det är långt ifrån alla kyrkböcker som är skannade men arbetet med att skanna pågår för fullt och nytt material tillkommer fortlöpande. Så här ser det ut och du väljer det län du är intresserad av genom att klicka på det. I det här exemplet ska jag söka efter Maria Elisabet i födelseboken för Danderyd år 1889 och se om jag kan hitta henne. Jag börjar med att klicka på Stockholms län/stad för att se vilka kyrkoböcker som finns skannade. 14

15 Att söka i födelseboken När jag klickat på Stockholms län/stad får jag upp alla församlingarna och här klickar jag på Danderyds kyrkoarkiv. Jag hittar födelse- och dopboken för åren 1861 till Jag går vidare genom att klicka på Bild. Nu får jag upp boken och knapparna för att bläddra fram eller tillbaka finns uppe till höger vid den röda pilen. 15

16 Knappen vid den röda pilen tar dig en sida framåt. Knappen vid den gröna pilen tar dig 5 sidor framåt. Om du klickar på den lilla svarta pilen till höger om 1 får du fram en lista där du kan välja det sidnummer du vill ha fram. Boken omfattar åren 1861 till 1894 så 1889 ligger i slutet av boken. Jag hittar det på sidan

17 Här kan jag se att Maria Elisabet är barn 25 som föddes i församlingen Vidare ser jag att hon föddes den 15 november och att pappan är Theodor Bäckman och mamman är Sofia Josefina Wahlström. Jag kan se att de gifte sig den 3 maj 1989 och att de var bosatta i Klockaregården. Det framgår också att Theodor är 30 år och Sofia Josefina är 28. Maria Elisabet döptes den 1 dec 1889 och närvarande vid dopet var förutom föräldrarna även Sofia Josefinas bror, slagtaren J L Wahlgren. Husförhörslängd Jag vill nu se om jag kan få fram ytterligare information om familjen och väljer därför att titta i en husförhörslängd. Jag väljer fortfarande Stockhols län/stad och Danderyds kyrkoarkiv, men nu ska jag leda upp en lämplig husförhörslängd. Jag hittar husförhörslängden för 1886 till 1891 och väljer den genom att klicka på Bild. 17

18 I de flesta husförhörslängder finns ett Gårds- och byaregister och där kan man få hjälp med att hitta rätt sida i längden. Långt ner till vänster på sidan hittar jag Klockaregården och jag kan se att det börjar på sidan

19 På sidan 35 hittar jag familjen. Förutom födelsedatum och födelseort kan jag se när Theodor och Sofia Josefina gifte sig. I den sista kolumnen kan jag se att mamman och barnen är vaccinerade mot smittkoppor men att det står ett? för pappan. Jag kan också se att både Theodor och Sofia Josefina är inflyttade från Stockholm och Adolf Fredriks församling den 16 oktober Annat jag kan se är att både Theodor och Sofia Josefina bevistade husförhör åren 1889 och

20 Att söka i utflyttningsboken Jag såg att både Theodor och Sofia Josefina var inflyttade från Stockholm. Nu ska jag se om jag hittar dem i Adolf Fredriks församlings utflyttningsbok. Jag väljer fortfarande Stockholms län/stad och därefter Adolf Fredriks kyrkoarkiv. Det finns väldigt många böcker skannade i den här församlingen så jag får gå flera sidor framåt. Längst ner till höger på varje sida finns texten Nästa sida och jag klickar på den för att komma vidare. Efter att jag gått fram ett par sidor hittar jag utflyttningsboken för Jag väljer den som heter A - K eftersom namnen kommer i bokstavsordning och Theodor hette ju Beckman. Jag klickar på Bild. På bokstaven B hittar jag alla som börjar med B, men de kommer inte i bokstavsordning inbördes utan i datumordning. Theodor och Sofia Josefina flyttade den 16 oktober så jag letar upp det datumet och en liten bit längre ner hittar jag dem. 20

21 Eftersom Theodor och Sofia Josefina var gifta hittar jag dem på samma ställe i utflyttningsboken. 21

22 Övningsuppgifter folkräkning Försök att hitta Seth, född 1891 i Danderyd. Försök hitta Rut Matilda Charlotta Eliasson, född 1896 i Stockholm stad, Maria Magdalenas församling. (osäker på stavningen) När var hennes far född? Var bodde (hemort) Gustaf Algernon år 1900? Länet är Södermanland. Hildur Sofia född 1896 i Skaraborgs län hade en bror och en syster. Vad hette de? Vad hette Olga Viktoria Mathildas far och mor? Hon var född 1891 i Länna i Stockholms län. Hur många syskon hade Carl Emil Andersson, född 1892 i Morup, Halland? Hade Olga Viktoria Mathilda Eliasson, född den 20 december 1891 några syskon? Vad hette hennes pappa? Vilket yrke hade han? Vad hette hennes mamma? Var var hon född? Hade hon några syskon? Klurig fråga Då jag upprättade exemplet till antavlan viste jag inte vilket efternamn min mammas mormor hade som ogift. Inte ens min mamma kunde komma på det. Hon hette Hulda Emanuelsson som gift men i de äldre databaserna (den äldre folkräkningen) står de gifta kvinnorna fortfarande med sitt flicknamn. Så att söka på Hulda Emanuelsson gav inget resultat och flicknamnet kände jag inte till. Trots detta lyckades jag hitta henne och därmed även hennes flicknamn. Jag visste att hon var gift med Johan August Emanuelsson och jag visste också att de tillsammans hade barnen Martin, Hildur och Elsa. Jag hade ingen aning om var de bodde. Hur gjorde jag för att få fram hennes efternamn? Försök själv med ledning av de uppgifter som finns här ovan. Vad hette Hulda Nathalias pappa, när var han född och vilket yrke hade han? Hulda Nathalia var född 1876 i Undenäs i Skaraborgs län. 22