Kv Galaxen och Kv Älvdalen. Trollhättans kommun Detaljplan. Geoteknik. Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM

Transkript

1 Tel Kv Galaxen och Kv Älvdalen Trollhättans kommun Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM -1-8 Ersätter PM -5- Arb.nr U7

2 Uddevalla -1-8 Bohusgeo AB Tobias Thorén Handläggare Tel direkt: Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel.: Fax: hemsida: bohusgeo.com Reg nr Mats Falck Granskat Innehåll Text med figurer Sida Plan, planerad bebyggelse Sida Plan, undersökningområde, beräkningssektioner Sida 1 Plan, jord- och lerdjup Sida11 Skjuvhållfasthetssammanställningar Sida 1 Konsolideringsdiagram Sida 1 Slänstabilitetsberäkningar, sektion A och C Sida 22 Bilagor Prognos av grundvattennivåer Bilaga 1:1-1:22 CPT-sonderingar, utvärdering med Conrad Bilaga 2:1-2: Släntstabilitetsberäkningar, sektion Bilaga :1-:2 Provgropar Bilaga 4:1-4:1 Bottenundersökning rapport 8, utförd av Hydrogis, dat (2)

3 Uppdrag På uppdrag av Trollhättans Stad, Hållbart Samhälle-exploatering, har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredning för en detaljplan inom Kv Galaxen och Kv Älvdalen, Trollhättan. Bakgrund och syfte Undersökning för en detaljplan för småhusbebyggelse inom Kv Galaxen inleddes i oktober 25 med Trollhättans stad som uppdragsgivare. Tidigt framkom att stabiliteten mot Göta älv behövde klarläggas ytterligare. Lodning med ekolod gjordes i älven för att identifiera eventuella branta undervattensslänter och djuphålor. Det kunde konstateras två ställen med branta undervattensslänter, med en nivåskillnad mot land på som mest ca 2 m på ett avstånd av mellan ca 1 och ca 4 m från detaljplaneområdet. Undervattensslänterna hade ej tillfredsställande stabilitet med gjorda antaganden, men ett skred bedömdes ej primärt påverka planområdet. Med anledning av att kvicklera finns i området, bedömdes det vara angeläget att klarlägga risken för ett bakåtgripande skred. I ett PM 2-1- redovisades en sekundär skredutredning. Beräkningen visade att ett sekundärt skred kunde påverka sydöstra delen av planområdet vid Vänersborgsvägen. Samråd hölls med SGI i februari - april 2 för att få myndighetens syn på ärendet för bedömning av det geotekniska underlaget. SGI föreslog i sitt yttrande, att ytterligare undersökningar borde utföras i älven för att erhålla ett underlag för stabilitetsberäkningarna. I PM bedömdes släntstabiliteten vara tillfredsställande inom detaljplaneområdet, men behövde klarläggas ytterligare i Göta Älv i enlighet med SGI:s yttrande. Trollhättans Stad inledde under våren ett föravtal med Kärnhem som exploatör av Kv Galaxen och för att fortsätta planarbetet. Den geotekniska undersökningen fortsatte i ett nytt uppdrag, arbnr U754, med Kärnhem som beställare. I september påbörjades kompletteringen av de geotekniska undersökningarna i Göta Älv i anslutning till den undervattensslänt som låg närmast planområdet, se sektion i figur 2. Bl.a. installerades portrycksmätare med loggeravläsning. Mätningarna pågick till juni 28. I ett PM 28-- redogjordes för resultaten, där det bla. annat konstaterades att släntstabiliteten bedömdes vara tilllfredsställande i undervattensslänten och därmed för detaljplaneområdet. Under hösten 28 meddelades att området Kv Älvdalen, omedelbart norr om Kv Galaxen skulle planläggas i samma ärende. I augusti 2 avslutades emellertid föravtalet mellan Kärnhem och Trollhättans Stad och Trollhättans Stad övertog undersökningen från Kärnhem. I januari lämnade Trollhättans Stad en beställning till Bohusgeo för föreliggande utredning, för att slutföra den geotekniska utredningen för både Kv Galaxen och Kv Älvdalen. Undersökningen har omfattat vissa kompletterande arbeten inom Kv Älvdalen för att kontrollera släntstabiliteten strax väster om planområdet samt översiktligt bedöma grundläggningsförhållandena. Underlaget för de i detta PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för det aktuella projektet. Resultaten finns redovisade i en rapport (arb.nr U7). I underlaget ingår även tidigare undersökningar, vilka finns redovisade i rapporten. Skisser med preliminär utformning av planerad bebyggelse, erhållna av Trollhättans Stad per mejl, Utdrag ur vattendom (Vänerdomen), daterad 17 och 5, erhållen av Sjöfartsverket per mejl, Planerad byggnation Inom detaljplaneområdet avses att uppföras småhusbebyggelse enligt planskisser i figur 1. I anslutning till Vänersborgsvägen planeras även en bullervall att utföras. Plangränsen är ej fastställd. Mark, vegetation och topografi Kv Galaxen och Kv Älvdalen är belägna väster om Vänersborgsvägen (gamla rv 45) och Göta älv, se figur 2. Det undersökta området är (2)

4 ca 1 x 5 m. Marken utgörs av åkermark och ängsmark med nivåer mellan ca +4 och ca +4. Markytan är inom huvuddelen av området relativt plan, med en svag lutning, ca 1:5, åt öster. I den västra delen ökar marklutningen till som mest ca 1:. Området gränsar i väster och sydväst till ett bergs- och fastmarksparti där berget inom den sydvästra delen går i dagen på ett flertal ställen. Släntlutningen i slänterna varierar mellan ca 1:1 i norr och ca 1:5 i söder. Mellan ca 1 och ca m öster om planområdet ligger Göta älv. Närmast strandkanten är älvbotten relativt plan, med nivåer på +8 à + och med en utsträckning från strandkanten på mellan à 4 m. Det plana partiet övergår i en slänt med lutning åt sydost. Bottennivån vid släntfot är som lägst belägen på + à +2. Slänterna är lokalt branta med lutning på 1:1 à 1:2, se ritning G1 i vår rapport. Geotekniska förhållanden Med hänsyn till de kraftigt varierande geotekniska förhållandena, har undersökningsområdet delats i västra delen och östra delen samt Göta Älv. Avgränsningen mellan västra och östra delen framgår av den blå linjen i figur 2. Skjuvhållfastheten varierar kraftigt inom området och undersökningen tyder på att skred tidigare inträffat. Västra delen Jordlagrens totala mäktighet varierar enligt sonderingarna mellan ca 2 och ca 8 m i väster och ökar till mellan ca och ca 2 m i öster, se figur. Under det ca.2 m tjocka vegetationsjordlagret består jordlagren i huvudsak av: fast ytlager (torrskorpelera, silt, finsand, fyllning) lera friktionsjord vilande på berg Det fasta ytlagret utgörs inom huvuddelen av området av torrskorpelera. Inom den västra delen, i anslutning till fastmarkspartiet vid Allévägen, utgörs dock ytlagret av silt och finsand. Torrskorpeleran har mellan ca 1 och ca 2.5 m tjocklek. Vattenkvoten har i regel uppmätts till mellan ca 25 och ca 4 %. Lokalt (punkt ) har torrskorpeleran fyllningskaraktär. Torrskorpeleran är siltig och bedöms vara tjällyftande. Silten och finsanden har enligt undersökningarna en tjocklek på mellan ca 1.5 m och ca 5. m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 17 % och ca %. Silten har lokalt torrskorpekaraktär. I anslutning till Allévägen (punkt 1), har de ytliga jordlagren fyllningskaraktär till ca 2.2 m djup. Finsanden bedöms vara tjällyftande och silten mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Lokalt inom den södra delen (punkt 1) har "dålig" fyllning med en tjocklek av 1 m påträffats. Fyllningen utgöras av lera med inblandning av byggavfall (mineralull, tegel mm). Fyllningens utbredning inom detta område har ej undersökts. Leran finns till djup mellan ca 1 och ca m. I den västligaste delen, i anslutning till Allévägen saknas delvis "lös" lera helt. En sammanställning av lerdjup redovisas i figur. Vattenkvoten och konflytgränsen har i regel uppmätts till mellan ca 5 och ca 75 % respektive mellan ca och ca 7 %. Den korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 2 och ca kpa, se figur. Sensitiviteten har i regel uppmätts till mellan ca 2 och ca inom djupintervallet - m och till mellan ca och ca inom djupintervallet - m. Leran är till övervägande del kvick, vilket innebär att leran förlorar sin ursprungliga hållfasthet vid störning/omrörning. Lerans sättningsegenskaper har undersökts i en punkt (2) genom ödometerförsök enligt CRS. Lerans konsolideringsförhållanden redovisas i figur 1. Konsolideringsförhållandena i punkt 2 bedöms vara representativa för huvuddelen av den västra delen. Leran bedöms kunna påföras viss belastning utan att långtidssättningar uppkommer. Friktionsjorden under leran har ej undersökts. 4 (2)

5 Sonderingarna har trängt ner mellan och 5 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden. Östra delen Jordlagrens totala mäktighet varierar enligt sonderingarna mellan ca och ca 2 m i väster och ökar till ca m vid Vänersborgsvägen, se figur. Under det ca.2 m tjocka vegetationsjordlagret består jordlagren i huvudsak av: torrskorpelera lera friktionsjord vilande på berg Torrskorpeleran har mellan ca 1 och ca 2.5 m tjocklek. Vattenkvoten har i regel uppmätts till mellan ca 25 och ca 4 %. Torrskorpeleran är siltig och bedöms vara tjällyftande. Leran finns till djup mellan ca och ca m, se figur. Vattenkvoten och konflytgränsen har i regel uppmätts till mellan ca 5 och ca 75 % respektive mellan ca 5 och ca 7 %. Den korrigerade skjuvhållfastheten uppgår i regel till mellan ca 2 och ca 5 kpa på djup mellan 2 m och 1 m och till ca 5 à kpa på 25 m djup. Sensitiviteten har i regel uppmätts till mellan ca 2 och ca 5 inom djupintervallet - m och mellan ca 5 och ca 4 inom djupintervallet - 25 m. Leran är till övervägande del kvick, vilket innebär att leran förlorar sin ursprungliga hållfasthet vid störning/omrörning. Lerans sättningsegenskaper har undersökts i punkten JGB7, genom ödometerförsök enligt CRS. Lerans konsolideringsförhållanden redovisas i figur 11. JGB7 har bedömts var representativ för huvuddelen av östra delen och leran bedöms ej kunna påföras belastningar utan att långtidssättningar uppkommer. Det finns emellertid ett område som skrafferats i figur 2 och som utgör en övergångsszon mellan förhållandena i den västra delen och den östra delen. Friktionsjorden under leran har ej undersökts. Sonderingarna har trängt ner mellan och 5 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden. Göta älv Jordlagrens totala mäktighet varierar enligt sonderingarna mellan ca 25 och ca 5 m, se figur. Jordlagren utgörs från markytan räknat i huvudsak av: gyttja torrskorpelera lera friktionsjord vilande på berg Gyttjan har en tjocklek av mellan och ca 2 m. Vattenkvoten i gyttjan har uppmätts till mellan ca 1 och ca. Den korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till ca 8 kpa. Torrskorpeleran har en tjocklek mellan ca.5 och ca 2.5 m tjocklek. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 25 och ca 5 %. Lokalt förekommer inslag av gyttjig silt till ett djup av ca 4.5 m. Vattenkvoten i den gyttjiga silten har uppmätts till mellan ca 75 och ca %. Leran finns till mellan ca 25 och ca m djup. Vattenkvoten och konflytgränsen har i regel uppmätts till mellan ca 5 och ca 75 % respektive mellan ca 45 och ca 5 %. Den korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till ca kpa närmast under torrskorpeleran och ökar till mellan ca 45 och ca kpa på ca 25 m djup, se figur 8. Sensitiviteten har uppmätts till ca och ca 4 och leran bedöms därför vara kvick. Friktionsjorden under leran har ej undersökts. Sonderingarna har trängt ner mellan och ca 2 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden. Geohydrologiska förhållanden Portrycksnivån i leran och grundvattennivån i friktionsjorden under leran har uppmätts i punkterna 2,, 4, 11 och JGB7. Uppmätta trycknivåer redovisas i figur. Västra och östra delen Den uppmätta grundvattennivån i friktionsjorden under leran varierar i regel mellan ca 2.5 m under och ca.5 m över markytan, vilket motsvarar nivåer mellan ca +8. och ca Artesiska tryck har uppmätts inom den östra delen, i anslutning till Vänersborgsvägen. Portrycket i leran på 5 m djup varierar mellan 5 (2)

6 ca.5 m under markytan till ca.5 m över markytan, vilket motsvarar nivåer mellan ca +.5 och ca Portrycket på 11 m djup motsvarar en nivå mellan ca 1.5 m under till ca 1. m över markytan, vilket motsvarar nivåer mellan ca +. och ca +4.. Göta Älv Vi har erhållit uppgifter om Göta Älvs vattenstånd under mätperioden av Vattenfall, Trollhättan. Det uppmätta portrycket i Göta Älv (punkt 11) följer relativt väl vattenytans variation. Inom djupintervallet - m har portrycket en i stort sett hydrostatisk fördelning relativt vattenytan. Till ca 1 m ökar portrycket något mer än en hydrostatisk fördelning. Prognos av portryck Som underlag för bedömning av släntstabiliteten och sättningsegenskaperna har prognos av höga respektive låga portryck och grundvattennivåer gjorts enligt den modell som föreskrivs i Skredkommissionen rapport :5. Prognoserna redovisas i bilaga 1. Släntstabilitet Beräkningarna har utförts med datorprogrammen STAB, ver.4. och Geosuite Stabilitet ver och för c+φ analys och kombinerad analys. Släntstabiliteten beräknats i sektioner, sektion A, C och, se figur 2. Valda skjuvhållfastheter redovisas i figur -11. Beräkningarna redovisas i figur och 1 samt i bilaga. Följande lägsta säkerhetsfaktorer har beräknats: c+φ analys komb analys Sektion A Sektion C Sektion Enligt Skredkommissionens rapport :5 skall säkerhetsfaktorn vid detaljerad utredning och c+φ analys vara minst samt vid kombinerad analys vara för att släntstabiliteten skall vara tillfredsställande. I beräkningssektion A har grundvattennivån i friktionsjorden under leran valts till +44.5, vilket motsvarar markytans nivå strax väster om Allévägen. Den övre grundvattenytan har lagts i nivå med markytan. De sonderingar som utförts i fastmarken strax norr om sektionen tyder på små jordlagermäktigheter med friktionsjord samtidigt som berget går i dagen strax söder om sektionen. Detta bedöms medföra en utdränering/infiltration till i nivå med markytan på mellan ca +4.5 och ca Trafiklasten på Allévägen har valts till 1 kpa. Släntstabiliteten bedöms vara tillfredsställande under nuvarande förhållanden. Vid beräkningssektion C har grundvattennivån i friktionsjorden under leran valts till +44.2, vilket ligger ca 1.8 m över den högsta uppmätta nivån i den närbelägna punkten 4. De prognostiserade grundvattennivåerna för punkt 4 ger en nivå av +42., se bilaga 1, vilken ligger ca 1. m under den vid beräkningarna använda grundvattennivån. Den övre grundvattenytan har lagts i nivå med markytan. Trafiklasten på Allévägen har valt till 1 kpa. Släntstabiliteten bedöms vara tillfredsställande under nuvarande förhållanden. I beräkningssektion har portrycket valts utifrån portrycksprognoserna i punkterna 11 och JGB7. De prognostiserade trycknivåerna är.1 à.2 m över de högsta uppmätta. Dämningsnivåerna i Göta Älv är enligt gällande vattendom mellan +8.4 och +.5. Lägsta vattennivå (LLW) har därför valts till Dimensionerande trycknivåer på portrycket har valts till.2 m à.5 m över prognostiserade nivåer. Inom planområdet har en ytlast av 1 kpa ansatts. Släntstabiliteten bedöms utifrån de beräknade säkerhetsfaktorerna vara tillfredsställande för nuvarande förhållanden. En kontroll av erosionsförhållandena i undervattensslänten vid sektion har utförts av Hydro-GIS, se bifogad rapport. Hydro-GIS bedömer att erosion ej pågår utan snarare att sediment pålagras utmed slänten. Man bör emellertid överväga framtida (2)

7 kontroller av erosion med hänsyn till klimatförändringar. Vid slänten strax väster om Kv Älvdalen har Geo-väst 5 gjort undersökningar i två sektioner (GAB1- och GAB 1-), se vår rapport. Jordlagren utgörs enligt undersökningarna i huvudsak av fasta jordlager såsom torrskorpelera och sand, men vid punkt 2 finns ett 1 à 1.5 m tjockt lerlager. Våra nya undersökningar bekräftar resultaten av de gamla undersökningarna. Geo-väst har beräknat släntstabiliteten i sektionen GAB1-, se figur 2, och för två portrycksfördelningar. Vid hydrostatisk portryck i hela slänten erhålls F cφ =2.2. Vid hydrostratiskt portryck i den övre delen av slänten och 2 kpa övertryck i friktionsjorden vid släntfoten erhålls F cφ =1.8. I samtliga fall erhålls F c =.. Vi har kontrollerat beräkningarna och finner motsvarande säkerhetsfaktorer och bedömer därför att släntstabiliteten är tillfredsställande under nuvarande förhållanden. Lokalstabiliteten för Vänersborgsvägen har kontrollerats i en sektion med läge enligt figur 2. Den beräknade säkerhetsfaktorn är större än 2 och släntstabiliteten bedöms vara tillfredsställande. Släntstabiliteten bedöms vara tillfredsställande inom och i anslutning till planområdet för nuvarande förhållanden och den planerade bebyggelsen bedöms kunna utföras utan att stabiliteten blir otillfredsställande. Släntstabiliteten bör emellertid kontrolleras när utformningen av den planerade bebyggelsen, med eventuella uppfyllnader, schakter mm, är känd. Grundläggning/Sättningar Förutsättningarna för en byggnation med ytlig grundläggning bedöms som goda inom huvuddelen av området. Jordlagrens mäktighet, skjuvhållfasthet och konsolideringsförhållanden varierar dock kraftigt inom området. Med ledning av de utförda skjuvhållfasthetsbestämningarna och kompressionsförsöken, har området delats in i västra och östra delen, se i figur 2. Det skrafferade området öster om den blå begränsningslinjen bedöms utgöra en "övergångszon" mellan den västra och östra delen. Leran inom övergångszonen har i denna undersökning antagits ha samma konsolideringsegenskaper som inom den östra delen. Sannolikt kan leran påföras viss belastning inom detta område utan risk för långtidssättningar, men detta bör i så fall undersökas genom kompletterande kompressionsförsök i samband med projekteringen. Inom den västra delen bedöms leran preliminärt kunna påföras en belastning av 2 à kpa utan risk för långtidssättningar. Byggnader bedöms kunna grundläggas i de ytliga jordlagren med platta på mark eller med krypgrund. Viktigt är dock att förhållandena är likartade under byggnaderna. Kompletterande undersökningar kan därför komma att erfordras i samband med detaljprojekteringen av planerad bebyggelse, gator, VA mm. De kompletterande undersökningarna kan eventuellt visa att större kan belastningar tillåtas. Inom den södra delen har vid våra undersökningar "dålig" fyllning med 1 m tjocklek påträffats. Trollhättans Stad utförde i december 28 provgropar i totalt punkter, för att undersöka förekomst av ferrokalk, inom områden markerade i figur 2. Enligt beställaren påtäffades ingen ferrokalk. Bohusgeo har sammanställt bilder som tagits av Trollhättans Stad i samband med progropsgrävningarna. Bilderna och lägena redovisas i bilaga 4. Bilderna visar att jordlagren delvis utgörs av fyllning med inslag av byggnadsmaterial. I samband med exploatering/projektering bör förekomsten fyllningens omfattning undersökas inom de områden som markerats i figur 2. Vid byggande, bör de befintliga fyllnings- och byggnadsresterna tas bort och en schaktbottenbesiktning därefter göras av sakkunnig. Eventuella dåliga massor ersätts med friktionsjord som packas. Inom den östra delen bedöms belastningar ej kunna påföras leran utan risk för långtidssätt- 7 (2)

8 ningar. Grundläggning av byggnader bör utföras med pålar eller med ytlig grundläggning med lastkompensation. Beroende på byggnadstyp och lerdjup kan stödpålar eller kohesionspålar komma att bli aktuella. Om kompensationsgrundläggning utförs är det viktigt att förhållandena är likartade under byggnaderna. Om uppfyllnader ej kan undvikas, bör belastningen av dessa detaljstuderas och eventuellt kompenseras. Bebyggelse med friliggande småhus bedöms kunna utföras enligt redovisat skissförslag i figur 1. Gator och vägar För att ej överskrida tillåten belastning på leran och möjliggöra en ytlig grundläggning bör nivåsättningen av gator och tomtmark i möjligaste mån utföras så att uppfyllnader undviks. Ledningar Ledningar bör förläggas så att en utdränering av området undviks. Ledningsschakter bör förses med strömningsavskärande fyllningar. Schaktning Vid schaktning bedöms en släntlutning av 2:1 erfordras vid ett max schaktdjup av 2 m. Vid schakt under grundvattennivån eller vid riklig nederbörd eller vattentillrinning kan flackare släntlutning och/eller erosionsskydd erfordras. Totalstabiliteten bör kontrolleras i samband med schakter. Infiltration För att ej minska grundvattenbildningen, inte orsaka sättningar, erhålla viss rening av dagvattnet, inte påverka omkringliggande vegetation mm bör infiltration utföras. Markradon Mätning av radonhalten i marken har ej utförts i på grund av att jorden varit vattenmättad. Inom huvuddelen av området utgörs jordlagren emellertid av lera (tät jord), vilket innebär att marken kan klassas som lågradonmark. Inga byggnadstekniska åtgärder ur radonskyddssynpunkt bedöms därför erfordras. I den nordvästra delen finns dock partier med friktionsjord varför kompletterande radonmätningar bör utföras här. Kompletterande undersökningar i samband med projektering och byggande För närvarande utför SGI en stabilitetsutredning som syftar till klarlägga påverkan på släntstabiliteten längs Göta älv med hänsyn till klimatförändringar. I uppdraget ingår bl.a. att bedöma framtida vattennivåer i älven med hänsyn till ändrade flöden, såsom LLW, MW och HHW. Inverkan på släntstabiliteten för planområdet av förändrade vattennivåer enligt SGI:s utredning bör kontrolleras vid fortsatt planering. I samband med projekteringen måste nivåsättning anspassas så att släntstabiliteten ej blir otillfredsställande. Kompletterande undersökningar kan komma att erfordras. För att undersöka att tillräckligt jämna förhållanden, med hänsyn till grundläggning, erhålles vid planeringen av bebyggelsen inom området, kan kompletterande undersökningar komma att erfordras. Undersökningar för att klarlägga omfattningen av fyllning, markerad i figur 2, bör utföras. En miljögeoteknisk undersökning rekommenderas. Om det i samband med de kompletterande undersökningarna eller vid byggnation påträffas partier med "ren" friktionsjord, bör kompletterande radonmätningar utföras. 8 (2)

9 Figur 1. Skiss planerad bebyggelse Kv Galaxen och Kv Älvdalen, upprättad av Lego arkitektur (2)

10 Övergångszon Övergångszon - Beräkningssektion GÖTA ÄLV Västra delen A-A Allévägen Vänersborgsvägen Lokalstabilitet väg Bebyggelsegräns Kv Galaxen Leran "tål" viss belastning, utan risk för långtidssättningar Beräkningssektion GAB1- Område där "dålig" fyllning har påträffats finnas C-C Östra delen Leran "tål ej" belastning utan risk för långtidssättningar Kv Älvdalen Fd. Norge-Vänerbanan Älvdalsvägen Figur 2. Undersökniningsområde, detaljplaneområde, beräkningssektioner mm. Skala 1:4 1 (2)

11 2 i b;5} 2 i b;4} {\ fis ocp2 i b;älv dalsvägen} cp 2 i b ;5 } {\fisocp2 i b;7} {\f isoc p2 i b; 1. } {\ fiso cp2 i b ;5.8 } {\fis ocp 2 i b ;5.1 } {\fisocp2 i b; KARLAVAGNEN} { \fiso cp 2 i b ;5 5. } {\f isoc p2 i b; 5 } {\ fiso cp2 i b ;4. } { \fis ocp 2 i b ;5 5.5 } {\fis oc p2 i b ;5 4} {\fi soc p2 i b ;4.5 } {\ fis o c p2 i b;} {\fis ocp 2 i b ;5 5. } {\fis ocp 2 i b ;5 4.5 } {\fisocp2 i b;} {\f isocp2 i b;} {\ fisocp2 i b;7} {\fi soc p2 i b ;5. 5} {\ fiso cp2 i b ;4.1 } {\f isocp2 i b;7} { \fiso cp2 i b ;P 17 } { \fiso cp2 i b ;. } {\fisocp2 i b; KARLSBERGS GÅRD} {\fi soc p2 i b ;4. 1} {\fis ocp 2 i b ;5.5 } { \fiso cp 2 i b ;74 } {\fis oc p2 i b ;7 4} { \fiso cp 2 i b ;51.} { \fiso cp 2 i b ;5 } {\f iso cp2 i b ;48.7 } {\fis ocp 2 i b ;7 5. } {\f isoc p2 i b; 72} {\fis oc p2 i b ; } {\ fis o c p2 i b;4} {\ fis o c p2 i b;1} {\ fiso cp2 i b ;7 } {\fis ocp 2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;4 2} {\f isoc p2 i b;. 1 } {\f isoc p2 i b; P 1} {\ fiso cp2 i b ;4 } {\f isoc p2 i b; 8} {\f iso cp2 i b ;48. } {\f isocp2 i b;} { \fiso cp 2 i b ;7 1} {\f isocp2 i b;cas} 17 {\fisocp2 i b; 8} {\fis oc p2 i b ;4.5 } { \fis ocp 2 i b ;4 7.5 } { \fiso cp 2 i b ;47.7 } {\fis oc p2 i b ;7 } {\fisocp2 i b;8} { \fiso cp 2 i b ; } 14 GAB1 { \fis ocp 2 i b ;4 8} 1 { \fis ocp 2 i b ;4 5. } GAB { \fiso cp 2 i b ;47.1 } {\ fiso cp2 i b ;47 } 1 {\fis oc p2 i b ;4 4} {\fi soc p2 i b ;4. 8} {\fi soc p2 i b ;5 2} {\fi soc p2 i b ;4 8} {\f isoc p2 i b; 48 } {\fisocp2 i b;5} {\fi soc p2 i b ;4 } { \fis ocp 2 i b ;4 } {\fi soc p2 i b ;4 1} {\f is ocp2 i b ;to r} { \fis ocp 2 i b ;4 7} {\fis ocp 2 i b ;4 } {\fis ocp 2 i b ;4 7} {\f is ocp2 i b ;A le vägen} 2 {\fi soc p2 i b ;4 2} {\fis ocp 2 i b ;5 1} { \fiso cp2 i b ;4.52 } { \fiso cp2 i b ;P 1 } {\ fiso cp2 i b ;47 } 2.4 {\fis ocp 2 i b ;4 7} { \fiso cp 2 i b ;4.2 5} 1 {\ fiso cp2 i b ;51 } {\fis ocp 2 i b ;5 } {\ fiso cp2 i b ;57 } { \fiso cp2 i b ;48 } { \fiso cp2 i b ; } {\f iso cp2 i b ;42 } {\fi soc p2 i b ;4 8} 1 { \fiso cp2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;5 } {\fi soc p2 i b ;5 } {\fi soc p2 i b ;5 4} {\fi soc p2 i b ;5 } {\ fiso cp2 i b ;41 } {\fis ocp 2 i b ;P P1 52 } { \fiso cp 2 i b ;5 2} {\f isoc p2 i b; 4 } { \fiso cp 2 i b ;4 } {\f isoc p2 i b; 4} JGB1 4 {\ fiso cp2 i b ;48.5 } {\fis ocp 2 i b ;4 } GAB14 {\ fiso cp2 i b ;47 } {\ fiso cp2 i b ;45. } {\f isocp2 i b;} JGB1 {\fi soc p2 i b ;4 } 2. 5 {\ fiso cp2 i b ;4 } GAB2 {\f is ocp2 i b;vägen} {\fi soc p2 i b ;4 5. 7} {\fis ocp 2 i b ;4 7} { \fiso cp2 i b ;4 } {\fis ocp 2 i b ;4 1} {\ fiso cp2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;42 } { \fiso cp 2 i b ;4. } {\f isocp2 i b;} JGB {\fisocp2 i b;1} {\fis ocp 2 i b ;4 5. } {\ fiso cp2 i b ;42.} { \fis ocp 2 i b ;4 } 2.8 { \fiso cp 2 i b ;P P } {\ fiso cp2 i b ;42 } 1 {\fisocp2 i b; s:14}.5 {\fis ocp 2 i b ;4 } {\f is ocp2 i b ;Nor ra Ka rl sber gsvägen} {\fis ocp 2 i b ;4 1} {\fisocp2 i b; 5:2, 1/ 4} { \fis ocp 2 i b ;4 4.5 } { \fis ocp 2 i b ;4 } {\ fis o c p2 i b;s:1} { \fiso cp 2 i b ;P P } {\f isoc p2 i b; F1 } { \fis ocp 2 i b ;P P1 1 } { \fiso cp2 i b ;45 } 1. {\fis ocp 2 i b ;4 } {\ fiso cp2 i b ;42 } {\f iso cp2 i b ;42,5} {\f isoc p2 i b; 42 } {\f isoc p2 i b; 4 } {\ fiso cp2 i b ;4 } {\fi soc p2 i b ;4 2} {\f isoc p2 i b; 41. } { \fiso cp 2 i b ;4 }. {\f isoc p2 i b; 41} {\f isoc p2 i b; 4} 4. 2 {\fis ocp 2 i b ;4 4. } {\fis ocp 2 i b ;. } {\fis ocp 2 i b ;4 4.1 } JGB { \fiso cp 2 i b ;4 5. 5} GAB 22 {\fis ocp 2 i b ;4 4.7 } {\fis ocp 2 i b ;4 4.2 } 8 {\fis ocp 2 i b ; } { \fiso cp2 i b ;4.8 } 4 { \fiso cp 2 i b ;4. } GAB1 { \fiso cp 2 i b ; } {\f isoc p2 i b; 4. } { \fiso cp 2 i b ; } {\f isoc p2 i b; 4.5 } 2 {\fis ocp 2 i b ;4 4. 5} {\fis ocp 2 i b ;4 4.2 } {\ fiso cp2 i b ;45. } {\ fiso cp2 i b ;4.47 } {\fis oc p2 i b ;4 4.2 } {\fis oc p2 i b ;4 4.4 } { \fiso cp 2 i b ;4.42 } JGB1 7 {\fis oc p2 i b ;4.2 } {\fi soc p2 i b ;4 4.5 } JGB1 {\f iso cp2 i b ;4.4 } JGB JGB5 { \fis ocp 2 i b ;4.8 4} {\f iso cp2 i b ;4.5 {\} fiso cp2 i b ;4.4 } {\f iso cp2 i b ;4.5 } {\fi soc p2 i b ;4.7 } JGB2 {\fi soc p2 i b ;4. } { \fis ocp 2 i b ;4. 8} JGB2 2 {\fi soc p2 i b ;4. } {\f isoc p2 i b; } {\f isoc p2 i b; } 8 5 { \fiso cp 2 i b ;4,5 } {\ fisocp2 i b;2:1} { \fiso cp 2 i b ;42.72 } { \fiso cp2 i b ;41 } JGB {\f isoc p2 i b; 42.5 } JGB1 {\f iso cp2 i b ;42.8 } 7 JGB JGB JGB4 14. {\fis oc p2 i b ;4. 5} {\ fiso cp2 i b ;4 } {\f isoc p2 i b; 42. } {\f isoc p2 i b; 42.4 } {\fis oc p2 i b ;4 } 2. {\ fiso cp2 i b ;42.7 } { \fis ocp 2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;42.4 } {\fis ocp 2 i b ;4 2} { \fiso cp 2 i b ;P 2 } {\fis ocp 2 i b ;4. } {\fi soc p2 i b ; } {\f iso cp2 i b ;42.8 } {\f iso cp2 i b ;42. } {\f iso cp2 i b ;42.7 } {\f iso cp2 i b ;42.14 }.4 {\ fiso cp2 i b ;42.1 } {\fis ocp 2 i b ; } {\ fiso cp2 i b ;41. } JGB1 22 JGB1 25 JGB22 { \fis ocp 2 i b ;4 2} {\ fiso cp2 i b ;42.7 } { \fiso cp 2 i b ;42.8 } {\fi soc p2 i b ;4.8 4} K1 { \fiso cp 2 i b ;4 2. } { \fis ocp 2 i b ;4 2. 8} {\ fiso cp2 i b ;42. } {\ fiso cp2 i b ;42. } {\fis ocp 2 i b ; } { \fiso cp 2 i b ;41 } { \fis ocp 2 i b ;4 1} {\fis ocp 2 i b ;4 2. } {\fis ocp 2 i b ;4 2. 2} {\ fiso cp2 i b ;41.7 } {\ fiso cp2 i b ;41.54 } { \fiso cp2 i b ;42.2 } { \fiso cp2 i b ;42.5 } { \fiso cp2 i b ;.8 } {\fi soc p2 i b ; } JGB1 5 JGB1 1 JGB7 JGB {\fi soc p2 i b ;4 1. 8} {\f isoc p2 i b; 42} { \fis ocp 2 i b ;4 2. 1} { \fis ocp 2 i b ;4 2.8 } {\f isoc p2 i b; } 2 { \fiso cp 2 i b ;4 1. } 2 8 {\f isoc p2 i b; } {\f isoc p2 i b;. 8 } K {\fis ocp 2 i b ; } {\fis ocp 2 i b ; } {\ fiso cp2 i b ;42.2 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.8 } {\f isoc p2 i b; } {\ fiso cp2 i b ;41. } {\ fiso cp2 i b ;42.1 } {\fis ocp 2 i b ; } {\ fiso cp2 i b ;41.7 } { \fiso cp2 i b ;42.8 } {\fis ocp 2 i b ;4 1. 5} {\fis ocp 2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;4 2. 7} { \fiso cp2 i b ;41.4 } { \fiso cp 2 i b ;41.1 } {\fi soc p2 i b ;P P2 8 } { \fiso cp 2 i b ;42.78 } { \fiso cp 2 i b ;41.5 } {\fis ocp 2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;41. } { \fiso cp 2 i b ;41.54 } {\f isoc p2 i b; 42.8 } {\fis ocp 2 i b ;P P2 81 } {\f isoc p2 i b; 41.5 } 28.7 {\fis ocp 2 i b ;4 1.4 } T 1 {\f isoc p2 i b; 41. } {\fis ocp 2 i b ; } {\fis ocp 2 i b ;4 2.5 } { \fiso cp2 i b ;41.8 } 28. T { \fiso cp2 i b ;41. } {\fis ocp 2 i b ;4.8 4} { \fiso cp2 i b ;4.8 } {\fis ocp 2 i b ; } { \fiso cp 2 i b ;42.4 } {\fis oc p2 i b ; } { \fiso cp 2 i b ;41.1 } {\fis oc p2 i b ;4.7 5} {\fis oc p2 i b ;4 1. 7} {\f iso cp2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;4. } { \fiso cp 2 i b ;4.81 } { \fiso cp 2 i b ;4.7 } {\f isoc p2 i b; 4. 7 } { \fiso cp 2 i b ;41.2 } {\f isoc p2 i b; } {\f isoc p2 i b; 42.2 } {\f isoc p2 i b; 4.75 } {\fis ocp 2 i b ;4 2} { \fiso cp 2 i b ;4. 7} { \fiso cp 2 i b ;4.7 5} {\f isoc p2 i b; 4.78 } {\f isoc p2 i b; 42.1 } {\f isoc p2 i b; 41.8 } {\f isoc p2 i b; 4.4 } {\f isoc p2 i b; 4.72 } {\fis ocp 2 i b ;4 1. 1} {\f isoc p2 i b; 41.1 } {\f iso cp2 i b ;41.8 } {\fis ocp 2 i b ;4.7 } {\fis ocp 2 i b ;4.7 } {\f isoc p2 i b; 4.71 } { \fiso cp 2 i b ;41.74 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.4 } {\fis ocp 2 i b ;4 1. } T4 { \fiso cp 2 i b ;41.4 } { \fiso cp 2 i b ;41.2 } {\fis oc p2 i b ;P P2 8 } {\fis oc p2 i b ;4 1. } {\fis oc p2 i b ;4 1. 4} {\fi soc p2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;4. } { \fiso cp 2 i b ;P 2 7 } { \fiso cp 2 i b ;41.2 } { \fiso cp 2 i b ;4.5 } {\f isoc p2 i b; 41.1 } { \fiso cp 2 i b ;4 1. } { \fiso cp 2 i b ;4 1. 7} { \fiso cp 2 i b ;4 1. 1} { \fiso cp 2 i b ;4. 4} { \fiso cp 2 i b ;4.8 } {\f isoc p2 i b; 4.84 } 2. 8 T5 { \fis ocp 2 i b ;P P7 51 } {\ fiso cp2 i b ;41.5 } {\fis ocp 2 i b ;4 1} {\ fis o c p2 i b;bj ÖRNDAL EN} T 2 {\fis oc p2 i b ;.7 } { \fiso cp 2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;4 1.5 } {\fi soc p2 i b ;4. } { \fis ocp 2 i b ;. } {\fis oc p2 i b ;4 2} {\fisocp2 i b; :2, } 1 {\f iso cp2 i b ;41.4 } {\fi soc p2 i b ;4. } {\fi soc p2 i b ;4 1. } {\fi soc p2 i b ;V.y. } { \fis ocp 2 i b ;4.2 } {\f iso cp2 i b ;P 75 2} 4 2 {\ fis o c p2 i b;7} {\fi soc p2 i b ;4 1.4 } {\ fis o c p2 i b;:2} 14 {\fi soc p2 i b ;4 1} {\ fis o c p2 i b;s:} 4 2 {\fis oc p2 i b ;4.7 } {\ fiso cp2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;V. y} 4 28 {\ fiso cp2 i b ;41.4 } 2 {\fi soc p2 i b ;4.8 } {\f isoc p2 i b; 4.5} {\fis ocp 2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;4 } {\ fiso cp2 i b ;.5} {\fis ocp 2 i b ;P P7 5 } {\fis ocp 2 i b ;. } {\ fisocp2 i b;ladugårdsbyn} { \fiso cp 2 i b ;.8 } Figur. Total jordlagermäktighet i meter (tolkade värden från sonderingar) 11 (2)

12 2 i b;5} 2 i b;4} {\ fis ocp2 i b;älv dalsvägen} cp 2 i b ;5 } {\fisocp2 i b;7} {\f isoc p2 i b; 1.} {\ fiso cp2 i b ;5.8 } {\fis oc p2 i b ;5.1 } {\fisocp2 i b; KARLAVAGNEN} { \fiso cp 2 i b ;5 5. } {\f iso cp2 i b ;5 } { \fiso cp2 i b ;4. } {\fis ocp 2 i b ;5 5.5 } {\fi soc p2 i b ;5 4} {\fi soc p2 i b ;4. 5} {\ fis o c p2 i b;} {\fis ocp 2 i b ;5 5. } {\fis ocp 2 i b ;5 4.5 } {\f isocp2 i b;} {\f isocp2 i b;} {\ fisocp2 i b;7} {\f isoc p2 i b; 5. 5} { \fiso cp2 i b ;4.1 } {\ fis o c p2 i b;7} { \fiso cp 2 i b ;P 17 } { \fiso cp 2 i b ;. } {\fisocp2 i b; KAR LSBERGS G ÅRD } {\f isoc p2 i b; 4.1 } {\fis oc p2 i b ;5.5 } { \fiso cp 2 i b ;74 } {\fi soc p2 i b ;7 4} { \fiso cp 2 i b ;5 1. } { \fiso cp 2 i b ;5 } {\ fiso cp2 i b ;48.7 } {\fis oc p2 i b ;7 5. } {\f iso cp2 i b ;72 } {\fi soc p2 i b ;4 8. 4} {\ fis o c p2 i b;4} {\ fis o c p2 i b;1} { \fiso cp 2 i b ;7 } {\fis ocp 2 i b ; } {\f isoc p2 i b; 42} {\f iso cp2 i b ;.1 } {\ fiso cp2 i b ;P 1} { \fiso cp2 i b ;4 } {\ fis o c p2 i b;} {\f isoc p2 i b; 8 } {\ fiso cp2 i b ;48. } { \fis ocp 2 i b ;7 1} {\f is ocp2 i b ;Cas} 17 {\fisocp2 i b;8} {\fi soc p2 i b ;4. 5} {\fis ocp 2 i b ;4 7.5 } { \fis ocp 2 i b ;4 7.7 } {\fi soc p2 i b ;7 } {\f isocp2 i b;8} {\fis ocp 2 i b ; } GAB1 14 {\fis ocp 2 i b ;4 8} 11 {\fis ocp 2 i b ;4 5. } GAB { \fis ocp 2 i b ;4 7.1 } { \fiso cp 2 i b ;47 } 1 {\f isoc p2 i b; 4} {\f iso cp2 i b ;4.8 } {\f iso cp2 i b ;52 } {\f isoc p2 i b; 48 } {\ fiso cp2 i b ;48 } {\f isocp2 i b;5} {\f isoc p2 i b; 4 } {\fis ocp 2 i b ;4 } {\f isoc p2 i b; 41 } {\ fis ocp2 i b;to r} {\fis ocp 2 i b ;4 7} {\fi soc p2 i b ;4 } {\fi soc p2 i b ;4 7} 2 {\ fis ocp2 i b;a le v ägen} {\f iso cp2 i b ;42 } {\fis ocp 2 i b ;5 1} { \fiso cp 2 i b ;4.5 2} { \fiso cp 2 i b ;P P 1 } { \fiso cp 2 i b ;47 } 2.4 {\fi soc p2 i b ;4 7} {\fis ocp 2 i b ;4.2 5} 1 { \fiso cp 2 i b ;51 } {\fi soc p2 i b ;5 } { \fiso cp 2 i b ;57 } { \fiso cp 2 i b ;4 8} { \fiso cp 2 i b ; } { \fiso cp2 i b ;42 } {\f isoc p2 i b; 48 } 1 { \fiso cp 2 i b ; } {\f isoc p2 i b; 5 } {\f isoc p2 i b; 5 } {\fis oc p2 i b ;P P1 5 2} {\f iso cp2 i b ;5 } {\f isoc p2 i b; 54 } { \fiso cp 2 i b ;41 } {\fis ocp 2 i b ;5 2} {\ fiso cp2 i b ;4 } { \fis ocp 2 i b ;4 4} {\ fiso cp2 i b ;4 } JGB1 4 { \fiso cp 2 i b ;48.5 } {\fi soc p2 i b ;4 } GAB14 { \fiso cp 2 i b ;47 } { \fiso cp 2 i b ;45. } {\ fis o c p2 i b;} JGB1 {\f iso cp2 i b ;4 } 2.5 { \fiso cp 2 i b ;4 4} GAB2 {\ fis ocp2 i b;vägen} {\f iso cp2 i b ;45.7 } {\fi soc p2 i b ;4 7} { \fiso cp 2 i b ;4 4} {\f isoc p2 i b; 41} {\fis ocp 2 i b ;4 4. } { \fiso cp 2 i b ;4 } {\fis ocp 2 i b ;4 2} {\ fis o c p2 i b;} JGB {\fisocp2 i b;1} {\fi soc p2 i b ;4 5. } { \fiso cp 2 i b ;42.} {\fis oc p2 i b ;4 } 2.8 {\fis ocp 2 i b ;P P 1 5} { \fiso cp 2 i b ;4 2} 1 {\fisocp2 i b;s:14}.5 {\f isoc p2 i b; 4} {\ fis ocp2 i b;no ra Kar ls bergsvägen} {\f isoc p2 i b; 41} {\ fis o c p2 i b;5:2, 1/ 4} {\fi socp2 i b;s: 1} {\fis oc p2 i b ;P P } { \fiso cp2 i b ;F 1 } {\fi soc p2 i b ;P P1 1 } {\fis ocp 2 i b ;4 5} 1. {\fi soc p2 i b ;4 } {\fis ocp 2 i b ;4 2} { \fiso cp 2 i b ;42,5} {\fi soc p2 i b ;4 4.5 } {\fi soc p2 i b ;4 } { \fiso cp2 i b ;42 } { \fiso cp2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;4 } {\ fiso cp2 i b ;42 } { \fiso cp2 i b ;41.} {\fis oc p2 i b ;4 4}. { \fiso cp 2 i b ;41 } { \fiso cp 2 i b ;4 } 4.2 {\fi soc p2 i b ;4 4. } {\f iso cp2 i b ;. } {\f isoc p2 i b; 4. 1 } JGB GAB {\fis ocp 2 i b ;4 5. 5} 2 2 {\fi soc p2 i b ;4 4. 7} {\fi soc p2 i b ;4 4. 2} 8 { \fis ocp 2 i b ;4 4.8 } {\f isoc p2 i b; 4.82 } 4 {\fis ocp 2 i b ;4 4. } GA B1 {\fis ocp 2 i b ; } { \fiso cp2 i b ;4. } {\fis ocp 2 i b ; } { \fiso cp2 i b ;4.5 } 2 {\f isoc p2 i b; 4. 5 } {\f isoc p2 i b; 4. 2 } { \fiso cp 2 i b ;4 5. } { \fiso cp 2 i b ; } {\f isoc p2 i b; 4.2 } {\f iso cp2 i b ;4.4 } JGB17 {\f iso cp2 i b ;4.2 } {\ fiso cp2 i b ;4.5 } {\fis ocp 2 i b ; } JGB1 { \fiso cp 2 i b ;4.4 } JGB JGB5 { \fiso cp 2 i b ;4.5 {} \fiso cp 2 i b ;4 4.4 } { \fiso cp 2 i b ;4.5 } {\fi soc p2 i b ;4.8 4} {\ fiso cp2 i b ;4.7 } JGB2 {\ fiso cp2 i b ;4. } {\fi soc p2 i b ;4. 8} JGB2 2 {\ fiso cp2 i b ;4. } { \fiso cp 2 i b ;42.2 } { \fiso cp 2 i b ;42.5 } 8 5 {\fi soc p2 i b ;4,5 } {\fisocp2 i b; 2:1} {\fis oc p2 i b ; } {\fis ocp 2 i b ;4 1} JGB { \fiso cp 2 i b ;42.5 } JGB1 { \fiso cp 2 i b ;4 2.8 } 7 JGB JGB JGB4 14. {\ fiso cp2 i b ;4.5 } { \fis ocp 2 i b ;4 4} { \fiso cp 2 i b ;4 2. } { \fiso cp 2 i b ;4 2. 4} {\ fiso cp2 i b ;4 } 2. {\fis ocp 2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;4 } {\fis oc p2 i b ;4 2. 4} {\f isoc p2 i b; 42} {\fi soc p2 i b ;P P 2 } {\ fiso cp2 i b ;4.} { \fiso cp2 i b ;42.72 } { \fis ocp 2 i b ;4 2.8 } { \fis ocp 2 i b ;4 2. } { \fis ocp 2 i b ; } { \fis ocp 2 i b ; }.4 {\fis ocp 2 i b ;4 2. 1} {\ fiso cp2 i b ;42. } {\fis ocp 2 i b ;4 1. } JGB1 2 JGB1 25 JGB22 {\f isoc p2 i b; 42} {\fis ocp 2 i b ;4 2.7 } 2.5 {\fi soc p2 i b ;4 2. 8}. 8 { \fiso cp2 i b ;4.84 } K1 {\fi soc p2 i b ;4 2. } {\f isoc p2 i b; } {\fis ocp 2 i b ;4 2. } {\fis ocp 2 i b ;4 2. } {\f isoc p2 i b; } {\fis oc p2 i b ;4 1} {\f isoc p2 i b; 41 } {\f iso cp2 i b ;42. } {\f iso cp2 i b ;42.2 } {\fis ocp 2 i b ; } {\fis ocp 2 i b ; } {\fis oc p2 i b ;4 2. 2} {\fis oc p2 i b ; } JGB JGB1 {\fis oc p2 i b ;.8 } { \fiso cp2 i b ;41.47 } JGB7 JGB { \fiso cp 2 i b ;41.8 } { \fiso cp 2 i b ;42 } { \fiso cp 2 i b ;42.42 } {\f isoc p2 i b; 41. } {\f isoc p2 i b; 42.1 } {\f isoc p2 i b; 42.8 } 2 { \fiso cp 2 i b ;4 2. 7} 8 { \fiso cp 2 i b ;. 8} 17.5 K { \fiso cp 2 i b ; } {\f iso cp2 i b ;41.72 } {\ fiso cp2 i b ;42.8 } {\fis ocp 2 i b ;4 2.2 } {\f iso cp2 i b ;41.8 } {\fis ocp 2 i b ;4 1. } {\fis ocp 2 i b ;4 2.1 } {\ fiso cp2 i b ;41. } {\fis ocp 2 i b ;4 1.7 } {\fis oc p2 i b ;4 2.8 } {\ fiso cp2 i b ;41.5 } {\ fiso cp2 i b ;41. } { \fiso cp 2 i b ;42.7 } {\fis oc p2 i b ;4 1. 4} {\fi soc p2 i b ; } { \fiso cp 2 i b ;P 2 8 } {\fi soc p2 i b ; } {\fi soc p2 i b ;4 1. 5} { \fiso cp2 i b ;4 } {\fi soc p2 i b ;4 1. } {\fi soc p2 i b ; } {\fis ocp 2 i b ;4 2. 8} {\f iso cp2 i b ;P 28 1} {\fis ocp 2 i b ;4 1.5 } {\f iso cp2 i b ;41.4 } T1 {\fis ocp 2 i b ;4 1. } {\ fiso cp2 i b ;41.48 } {\ fiso cp2 i b ;42.5 } {\fis oc p2 i b ;4 1. 8} 28. T {\fi soc p2 i b ; } {\ fiso cp2 i b ;4.84 } {\fis oc p2 i b ;4.8 8} {\ fiso cp2 i b ;41.28 } {\fi soc p2 i b ;4 2. 4} { \fiso cp2 i b ;41.14 } {\fi soc p2 i b ;4 1. 1} { \fiso cp2 i b ;4.75 } { \fiso cp2 i b ;41.7 } {\fis ocp 2 i b ;4 } { \fiso cp 2 i b ;4.7 } { \fiso cp 2 i b ;4 1.5 } { \fis ocp 2 i b ;4 2.2 } {\f isoc p2 i b; 4. } {\f isoc p2 i b; } { \fis ocp 2 i b ;4.7 5} { \fis ocp 2 i b ;4.7 8} {\f isoc p2 i b; 4. 7 } {\f isoc p2 i b; } {\ fiso cp2 i b ;42 } {\fis ocp 2 i b ;4 2.1 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.8 } {\f isoc p2 i b; 4.7 } {\fis ocp 2 i b ;4. 4} {\fis ocp 2 i b ;4.7 2} {\ fiso cp2 i b ;41.1 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.1 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.8 } {\ fiso cp2 i b ;4.7 } {\ fiso cp2 i b ;4.7 } {\fis ocp 2 i b ;4.7 1} {\f isoc p2 i b; 4.75 } {\fi soc p2 i b ; } { \fiso cp2 i b ;41.4 } { \fiso cp2 i b ;41. } T4 {\fi soc p2 i b ;4 1. 4} {\fi soc p2 i b ;4 1. 2} { \fiso cp 2 i b ;P 2 8 } { \fiso cp 2 i b ;41. } { \fiso cp 2 i b ;41.4 } { \fiso cp 2 i b ;41.48 } { \fiso cp 2 i b ;4. } {\fi soc p2 i b ;P P2 7 } {\f isoc p2 i b; } {\f isoc p2 i b; 4. 5 } {\fis ocp 2 i b ;4 1.1 } {\f isoc p2 i b; 41. } {\f isoc p2 i b; 41.7 } {\f isoc p2 i b; 41.1 } {\f isoc p2 i b; 4.4 } {\f isoc p2 i b; 4.8 } {\fis ocp 2 i b ;4.8 4} 2.8 T5 {\f iso cp2 i b ;P 75 1} {\fis oc p2 i b ;4 1.5 } {\ fiso cp2 i b ;41 } {\fisocp2 i b; BJÖRND ALEN} T 2 { \fiso cp 2 i b ;.7 } {\f isoc p2 i b; 4 } {\f iso cp2 i b ;41.5 } { \fis ocp 2 i b ;4. } {\ fiso cp2 i b ;. } { \fiso cp 2 i b ;4 2} {\ fisocp2 i b;:2, } 1 {\fis oc p2 i b ;4 1.4 } { \fis ocp 2 i b ;4. } {\fis ocp 2 i b ;4 1. } {\fis ocp 2 i b ;V.y.} { \fiso cp2 i b ;4.2 } {\fi soc p2 i b ;P P7 5 2} 4 2 {\f isocp2 i b;7} {\fis ocp 2 i b ;4 1.4 } {\f isocp2 i b;:2} 14 {\fis ocp 2 i b ;4 1} {\ fis o c p2 i b;s:} 4 2 {\fis ocp 2 i b ;4.7 } {\f isoc p2 i b; 4 } { \fiso cp2 i b ;V.y } 428 {\f isoc p2 i b; } 2 {\fis ocp 2 i b ;4.8 } { \fis ocp 2 i b ;4 } {\fi soc p2 i b ;4. 5} { \fiso cp 2 i b ;4 } {\ fiso cp2 i b ;.5} { \fis ocp 2 i b ;P P7 5 } {\fis ocp 2 i b ;. } {\ fisocp2 i b;l ADUGÅRDSBYN} { \fiso cp 2 i b ;.8 } Figur 4. Djup till lerans underkant i meter (tolkade värden från sonderingar) (2)

13 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa VB :1 Pu 2 VB :2 Pu 2 Korrigerande Konflytgräns CPT:2 Pu Enl.Conrad KV :2 Pu 2 VB :5 Pu 2 VB :7 Pu 2 VB : Pu VB :22 P JGB7 VB :2 P 2 VB : P JGB7 VB :25 P JGB7 VB :2 P JGB7 VB :28 P CPT:28 P Enl.Conrad VB :2 P JGB7 VB : P JGB7 VB :1 P JGB7 VB :JBG7 KV :Jgb7 EMP:JGB7-d KV :Jgb22 KV :4 JGB7 JGB7 EJ Korr. Jgb22 km4+ KV : KV : KV : KV :T VB : T T VB :11 11 CPT:11Bp CPT:11p VB :1 11 CPT:1p VB :14 11 CPT:14p VB : 11 VB : Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad 5 Bohusgeo AB K:\2\U7_Kv_Galaxen\Parametrar\Tau\tau_galaxen.Tau --4 8:1:1 Djup (m) Figur 5. Korrigerade skjuvhållfastheter, hela området, sammanställda efter djup 1 (2)

14 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 5 1 VB :1 Pu 2 VB :2 Pu 2 Korrigerande Konflytgräns CPT:2 Pu Enl.Conrad KV :2 Pu 2 VB :5 Pu 2 VB :7 Pu 2 VB : Pu VB :22 P JGB7 VB :2 P 2 VB : P JGB7 VB :25 P JGB7 VB :2 P JGB7 VB :28 P CPT:28 P Enl.Conrad VB : 2 25 Bohusgeo AB K:\2\U7_Kv_Galaxen\Parametrar\Tau\tau_galaxen.Tau --4 8:14: Djup (m) Figur. Korrigerade skjuvhållfastheter, västra delen, sammanställda efter djup 14 (2)

15 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 5 1 VB :2 P 2 VB :25 P JGB7 VB :2 P JGB7 VB : P JGB7 VB :1 P JGB7 VB :JBG7 KV :Jgb7 EMP:JGB7-d KV :Jgb22 KV :4 Korrigerande Konflytgräns JGB7 JGB7 EJ Korr. Jgb22 km4+ KV : KV : KV : KV :T T 2 25 Bohusgeo AB K:\2\U7_Kv_Galaxen\Parametrar\Tau\tau_galaxen.Tau --4 8::57 Djup (m) Figur 7. Korrigerade skjuvhållfastheter, östra delen, sammanställda efter djup (2)

16 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 5 1 KV :4 Korrigerande Konflytgräns km4+ KV : KV : KV : VB :11 11 CPT:11Bp CPT:11p VB :1 11 CPT:1p VB :14 11 CPT:14p VB : 11 Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Bohusgeo AB K:\2\U7_Kv_Galaxen\Parametrar\Tau\tau_galaxen.Tau --4 8:2:4 Djup (m) Figur 8. Korrigerade skjuvhållfastheter, Göta Älv, sammanställda efter djup 1 (2)

17 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 5 Vald skjuvhållfasthet vid beräkningar VB : Pu Korrigerande Konflytgräns 1 Bohusgeo AB D:\2\Uppdrag\U7_Kv_Galaxen-Älvdalen\Parametrar\Tau\tau_västra.Tau :1:48 Djup (m) Figur. Korrigerade skjuvhållfastheter, Sektion A Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa Korrigerande Konflytgräns VB :28 P CPT:28 P Enl.Conrad 5 Vald skjuvhållfasthet vid beräkningar 1 Bohusgeo AB D:\2\Uppdrag\U7_Kv_Galaxen-Älvdalen\Parametrar\Tau\tau_västra.Tau :1:2 Djup (m) Figur 1. Korrigerade skjuvhållfastheter, Sektion C 17 (2)

18 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 4 5 VB :11 11 KV :11 11 CPT:11 CPT:11b VB :1 11 CPT:1 VB :14 11 CPT:14 CPT:14b VB : 11 VB :JBG7 Korrigerande Konflytgräns Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Enl.Conrad Jgb7 KV : KV :4 4+ KV : KV : KV :JGB7-d 4% 25 Vald skjuvhållfasthet vid beräkningar Nivå Bohusgeo AB D:\2\Uppdrag\U7_Kv_Galaxen-Älvdalen\Parametrar\Tau\tau_galaxen_göta_älv.Tau -- 1:5:2 Figur 11. Korrigerade skjuvhållfastheter, Sektion, sammanställda efter nivå (2)

19 Galaxen 2 Porvattnets densitet är 1. t/m Portryck mätta mellan och 2--, 17 mättillfällen kpa GW.5 ML=5 5 u=41 ML=14 ML=1 ML=14 ML=8 ML=4 1 u=5 u=17 Bohusgeo AB, D:\2\Uppdrag\U7_Kv_Galaxen-Älvdalen\Parametrar\Konsdia\2.Dia -- 1:8:44 Djup (m) Figur. Konsolideringsförhållanden i punkt 2 De stora svarta cirklarna i figurerna markerar förkonsolideringstrycket enligt CRS-metoden (σ' c ). De små svarta cirklarna är 8 % av förkonsolideringstrycket (.8 x σ' c ) och markerar vid vilken effektivspänning som man normalt brukar antaga att krypsättningar kan förväntas starta. För att kontrollera om detta antagande är rimligt utför vi ibland ödometerförsök (totalt 1 försök) där en och samma last fått belasta provet under ca 1 vecka. Resultaten av dessa försök har i flera fall visat att krypningen startar vid betydligt lägre spänningsnivå än det "normala" antagandet (.8 x σ' c ). Vi har i denna undersökning ej utfört sådana krypförsök. Portrycksnivåerna i diagrammen motsvarar de lägsta uppmätta (röd linje). Den svarta linjen i diagrammet motsvararar en bedömd lägsta grundvattennivå. 1 (2)

20 Galaxen JGB7 Porvattnets densitet är 1. t/m Portryck mätta mellan och 2--2, 17 mättillfällen kpa GW 2. u=48 ML=4 ML=4 ML=7 ML=4 Jansa, 1 ML=51 u= ML=8 2 ML= ML= u=2 4 Bohusgeo AB, D:\2\Uppdrag\U7_Kv_Galaxen-Älvdalen\Parametrar\Konsdia\JGB7.Dia -- 1::7 Djup (m) Figur 1. Konsolideringsförhållanden i punkt JGB7 2 (2)

21 Rf.8 m:. (+4.) -2.2 (+8.2) 2 Pp 5. m:. (+4.) -1. (+.) Pp 11. m: -.2 (+4.4) -1. (+.) 11 Pp.4 m: +1.4 (+.4) +1.1 (+.1) Pp.4 m: +1.5 (+.5) +1.2 (+.2) Pp.4 m: +2.2 (+4.2) +1.7 (+.7) Djup över (+)/under (-) markytan JGB7 Pp 5.1 m: +.5 (+4.2) -. (+.2) Pp 11.1 m: +.4 (+4.1) -.8 (+.) Rf.4 m: +.7 (+4.5) -. (+.2) 4 Rf.5 m: -.5 (+42.5) -2.4 (+4.) Nivå Figur 14. Sammanställning av högsta (blå text) och lägsta (röd text) uppmätta grundvattennivåer och portryck (2)

22 c+φ analys 1. Trafiklast 1 kpa Övre grundvattenyta i nivå med markytan 2. Torrskorpelera. Lera 4. Friktionsjord Jordlagerparametrarna: kombinerad analys Övre grundvattenyta i nivå med markytan GW-nivå i friktionsjorden kpa Porövertryck i friktionsjorden 2kPa Figur. Släntstabilitetsberäkningar, sektion A 22 (2)

23 c+φ analys 1. Trafiklast 1 kpa Övre grundvattenyta i nivå med markytan. Silt/Sand 2. Torrskorpelera 4. Lera 5. Friktionsjord Jordlagerparametrarna: kombinerad analys Övre grundvattenyta i nivå med markytan GW-nivå i friktionsjorden kpa Porövertryck i friktionsjorden 22 kpa Figur 1. Släntstabilitetsberäkningar, sektion C 2 (2)

24 Uppdragsnr Sida PM (2) Trollhättans Stad Magnus Stjärnborg Tillväxt och utveckling Box Trollhättan Uddevalla Kv Galaxen Trollhättan Detaljplan Geoteknik Bilagor 1: Planerad bebyggelse, A-skiss 2: Utdrag ur PM -1-8, översikt grundläggningsförhållanden mm Den planerade bebyggelsen framgår av Bilaga 1, och utgörs av dels av stadsvillor i 2 och 4 våningar, dels av omsorgsboende, som brukar vara i ett plan. I Bilaga 2 har det markerats dels ett västligt område, där leran bedömts kunna uppta tillskottslaster utan risk för långtidssättningar, dels ett östligt område där leran inte bedömts kunna uppta ytterligare tillskottsbelastningar utan risk för långtidssättningar. Områdena delas i stort sett av med gränsen för bebyggelse. Mellan områden finns en övergångszon. Preliminärt har vi bedömt att leran i det västra området kan uppta tillskottslaster på 2 à kpa. Som tumregel brukar man säga att varje våningsplan ger 1 kpa i tillskottslast. Exempelvis uppgår tillskottslasten av t.ex en tvåplansvilla till 2 kpa. Därtill kommer last av fyllning samt eventuell grundvattensänkning. Vi bedömer därför att förutsättningarna för en ytlig grundläggning direkt i mark av 1-2 våningsbyggnader är goda inom detta område, medan högre byggnader kan behöva att lastkompenseras med lättfyllning eller pålgrundläggas. Detta får detaljstuderas och eventuellt erfordras ytterligare undersökningar. Släntstabiliteten har sedan tidigare studerats, dels mot Göta Älv, dels i slänter väster om planområdet. För nuvarande förhållanden bedöms släntstabiliteten vara tillfredsställande. Vi bedömer att inverkan på släntstabiliteten gentemot Göta Älv till följd av bebyggelse är liten. Däremot bör släntstabiliteten kontrolleras för de västliga slänterna, när nivåsättningen av området är känd. k:\5\117 kv galaxen\teknik\utredning\pm\11\pm 11.docx\tt mallfil: brevmall_441.dotx Uppdragsansvarig Granskning Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Bankgiro Orgnr Bastiongatan Uddevalla

25 Uppdragsnr Sida PM (2) Tobias Thorén Henrik Lundström k:\5\117 kv galaxen\teknik\utredning\pm\11\pm 11.docx\tt mallfil: brevmall_441.dotx Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Bankgiro Orgnr Bastiongatan Uddevalla

26

27