Geoteknisk utredning, Evensås. Stätten Gård AB

Transkript

1 Grap Geoteknisk utredning, Evensås. Stätten Gård AB Projekterings PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg Kristofer Husbjörk Uppdragsnr

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: Antal Bilagor: Eva Selnert 12 Beställare: Stätten Gård AB Beställares referens: Robert Blom Titel och eventuell undertitel: Geoteknisk utredning, Evensås. Stätten Gård AB Projekterings PM, Geoteknik Författad av: Kristofer Husbjörk Granskad av: Tomislav Polugic : : GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: S:t Persgatan. 6, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (12)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Ändamål Underlag för Projekterings PM Styrande dokument Bebyggelse/Konstruktion Befintlig bebyggelse Blivande bebyggelse Markförhållanden Topografi och vegetation Jordlagerföljd Område A Område B Område C Hydrologiska undersökningar Geotekniska egenskaper Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Beräkningar... 7 I detta skede har endast överslagsberäkningar gjorts på sättningarna, se kap Densitet, naturlig vattenkvot och sensitivitet Skjuvhållfasthet Friktionsvinkel och E-modul Beräkningar Sättningar Slutsats Fortsatta utredningar Sidan 3 (12)

4 1 Objekt Geosigma AB har på uppdrag av Stätten Gård AB genomfört en geoteknisk undersökning vid Evensås i Fiskebäckskil. Undersökningsområdet avgränsas i norr dels av buskage och dels av befintlig tomt, (på adressen Evensås 414) i väster och söder om området av en mindre bilväg samt i öster av en bäck, se Figur 1.1. Figur 1.1: Undersökningsområde inom röd markering. I föreliggande PM redovisas en beskrivning av de geotekniska förutsättningarna. För områdesindelning i denna geotekniska undersökning, se Figur 1.2. Figur 1.2: Hur de olika områdena i denna rapport är indelade. Sidan 4 (12)

5 2 Ändamål Syftet med undersökningen har varit utreda de geotekniska förhållandena inför byggande av nya bostäder. Undersökningarna har inriktats på att bestämma jordlagren och dess mäktigheter, geotekniska egenskaper med avseende på hållfasthet och deformationsegenskaper samt djupet till berg. Resultaten avses utgöra ett arbetsunderlag inför exploatering. Förutsättningarna för detta underlag är att ingen källare skall förekomma under blivande byggnad, då i samtal med beställare kommit fram till att det troligast inte kommer att byggas några källare. I föreliggande rapport redovisas utvärderade resultat utförda geotekniska fält- och laboratorieundersökningar samt rekommendationer. 3 Underlag för Projekterings PM För underlag, se MUR Geoteknisk utredning, Evensås. Stätten Gård AB, daterad Styrande dokument De styrande dokumenten för arbetet med de geotekniska undersökningarna är: SGI Kvicklera bildning och egenskaper litteraturstudie. Varia 526. TK Geo 13 Krav 5 Bebyggelse/Konstruktion 5.1 Befintlig bebyggelse Projektområdena ligger söder, norr och öster om befintligt hus, på adressen Evensås 414. Idag utgörs området en ängsmark som i söder begränsas delvis av en väg och ett dike (markerat med grön i Fel! Hittar inte referenskälla.samt i öster en bäck. Inom befintligt område finns en nedgrävd elledning (gulmarkerad i Figur 1.2). 5.2 Blivande bebyggelse Inom aktuellt område skall tre nya bostäder byggas. 6 Markförhållanden 6.1 Topografi och vegetation Marken inom området består av ängsmark. Söder om befintligt hus lutar marken svagt ned mot bäcken i öster. Området norr om befintligt hus är marken mer kuperad men lutar generellt även här mot bäcken i öster. Inom både Område A och B återfinns vegetation, så Sidan 5 (12)

6 som buskage samt enstaka träd. Höjderna varierar mellan ca +17,4 m samt +15,9 m, i RH Jordlagerföljd För indelning av områden, se Figur Område A Område A antas vara sydväst om befintligt hus. Här består marken överst av sandig mulljord med en tjocklek om ca 0,2 m. Detta underlagras av ett 0,2-2,0 m tjockt lager av siltig finsand med förekomst av ler- och sandskikt. Där under, direkt ovan berg finns ett ca 0,8 3,5 m tjockt lager siltig lera. De tunnare delarna av ovan nämnda lager befinner sig i den södra delen av Område A Område B Område B antas vara sydöst om befintligt hus, d.v.s. öster om område A. I område B är det generellt grundare till berg, ca 1,5 2,0 m. Även här består det översta jordlagret av ca 0,3 m mulljord. Under mulljorden återfinns det ett lager innehållande siltig finsand med skikt av lera och sand, om ca 1-1,4 m ovan berg. I punkt 17GS05 återfinns även ett ca 0,8 m tjockt lerlager mellan friktionsjorden och berget Område C Område C antas vara norr om befintligt hus. I område C utgörs ytan av ett ca 0,4 m tjockt lager finsandig mulljord. Detta lager underlagras av ett ca 0,4 1,2 m tjockt lager bestående av siltig finsand med inslag av lera samt grövre sand. Under detta lager återfinns ett ca 3,5 7,5 m tjockt lerlager ovan ett tunt friktionslager på berg. 6.3 Hydrologiska undersökningar Grundvattenrör har installerats i två borrhål, 17GS01 och 17GS07, utöver detta har även grundvattnet mätts i där skruvarborrningar har gjorts. För punkternas läge i plan, se ritning 160G1101. Resultatet av grundvattenmätningarna visas i Tabell Tabell 6.3.1: Grundvattenmätningar i respektive punkt. Borrhål 17GS01 (GV-rör) 0,41 17GS01 (borrhål) 0,4 17GS03 (borrhål) 0,5 17GS05 (borrhål) 0,8 17GS06 (borrhål) 0,7 17GS07 (GV-rör) 0,20 17GS07 (borrhål) 0,4 17GS09 (borrhål) 1,0 Djup [m u.my.] Sidan 6 (12)

7 7 Geotekniska egenskaper 7.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Schaktarbeten skall utföras enligt geoteknisk kategori 3 (GK 3) där schaktdjupen blir större än 3 meter i lera respektive 1,5 meter i silt/sand. Vid schaktdjup grundare än 3 m i lera respektive 1,5 meter i sand/silt. Vid schaktdjup grundare än 3 m i lera respektive 1,5 i silt/sand samt att schakten sker i ovan grundvatten nivån kan geoteknisk kategori 2 (GK2) tillämpas. 7.2 Beräkningar I detta skede har endast överslagsberäkningar gjorts på sättningarna, se kap Densitet, naturlig vattenkvot och sensitivitet Densiteten är utvärderad från utförd kolvprovtagning. Den valda densiteten är 1,8 t/m 3 under mulljorden. Sensitiviteten i leran i utförd kolvprovtagning, 17SG07, klassas som högsensitiv till kvick (30 < St < 50). Sensitiviteten har endast utvärderats från kolvprovtagning, se Figur 7.1. Sidan 7 (12)

8 Djup [m] Grapnummer 0, Sensitivitet ,0 2,0 Mellansensitiv Högsensitiv Kvick Sensitivitet 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Figur 7.1: Uppmätt sensitiviteten enligt utförda provtagningar. Resultat från nu utförda undersökningar. Den naturliga vattenkvoten varierar mellan % beroende på i vilket lager man befinner sig i, se Bilaga 1 och 2. Sidan 8 (12)

9 DJup [m] Grapnummer 7.4 Skjuvhållfasthet Odränerade parametrar Den utvärderade okorrigerade skjuvhållfastheten i området gäller för leran. Utvärderingen av CPT sonderingar har utförts med Conrad. Utvärderingen av kolvprovtagningen har utförts med fallkonsförsök. Enligt gjorda utvärderingar dras slutsatsen att skjuvhållfastheten ökar med ca 1 kpa mot djupet. 0 Skjuvhållfasthet [kpa] GS GS GS GS07 - Rutinundersökning Antagen dimensionerande skjuvhållfasthet Figur 7.2: Utvärderad skjuvhållfasthet i leran utifrån utförda sonderingar. Sidan 9 (12)

10 7.5 Friktionsvinkel och E-modul Friktionsvinkel samt elasticitetsmodul för jordlagret bestående av silt och finsand har tagits fram enligt TK Geo 13 och sätts till 28 respektive 4 MPa. Dessa värden är något högre för silt men samtidigt något lägre för sand. Detta värde väljs då det varken är ren silt eller ren sand utan en variation av båda jordarna. 8 Beräkningar 8.1 Sättningar Ett diagram har ställts upp för att se över sättningssituationen i punkt 17GS07. Detta visar leran är överkonsoliderad en bit ner i lerskitet. Krypsättningar uppkommer i leran om effektivspänningen överstiger 0,8*σ c (vilket innebär 0,8 multiplicerat med förkonsolideringstrycket. Förkonsolideringstrycket är ett mått på hur mycket leran varit belastad i ett tidigare skede, t.ex. genom en inlandsis eller tidigare byggnader). Vid sättningsberäkningar skall utvärderat M från laboratorieundersökningarna användas. Då belastningarna överstiger 0,8*σ c skall ML användas istället. Värdena på dessa återfinns i Bilaga 3. Vertikalspänningen och 0,8*förkonsolideringstrycket är uppritat i Figur 8.1. Där ses att förkonsolideringstrycket är relativt konstant mot djupet. Överslagsberäkningar har gjorts på sättningarna och dessa visar på att leran är sättningskänslig och kan komma att sätta sig ca 5 cm vid uppfyllnader om 1 m vid de största lerlagren (Hus C). Uppfyllnadens höjd begränsas till 0,5 m. Under Hus B uppvisas inte leran några större lermäktigheter, varvid uppfyllnader kan ske om 2 m. Hus A är en blandning av de båda fallen och där är en uppfyllnad om 1 m acceptabel. Sidan 10 (12)

11 Djup [m] Grapnummer 0 Spänning, σ [kpa] ,8*σ'c 2 σ'v Figur 8.1: Spänningssituationen i jorden i den mest kritiska punkten. 9 Slutsats Lera finns under alla blivande hus men i olika mäktigheter, vilket bör tas i beaktning under projekterandet av husen. Inom undersökt område är leran ställvis kvick, vilket kan innebära problem i byggskedet. Särskilt stor hänsyn bör visas vid schaktning. Sidan 11 (12)

12 Lermäktigheterna i Område C är så pass stora att detta hus bör pålas. De andra två husen kan grundläggas med platta på mark eller längsgående sulor, dock ska detta ske i samråd med sakkunnig geotekniker. Om uppfyllnader över de satta gränserna i kap 8.1 kommer att ske bör detta ha ett utlåtande av sakkunnig geotekniker. 10 Fortsatta utredningar I nästa skede bör stabilitetsutredningar mot bäckarna utföras då det med ökad belastning kan ske brott i jorden. Jordprover sparas upp till 6 månader efter leverans till laboratoriet, vilket innebär att om laboratoriet meddelas kan direkta skjuvförsök samt kompletterande CRS-försök göras på proverna. Detta skall diskuteras med sakkunnig geotekniker. Sidan 12 (12)