IVF/ICSI. Ingen ytterligare utredning eller terapi. Laparoskopi Hysteroskopi HSS HSG Infertilitetsutredning Par 1 års infertilitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IVF/ICSI. Ingen ytterligare utredning eller terapi. Laparoskopi Hysteroskopi HSS HSG Infertilitetsutredning Par 1 års infertilitet"

Transkript

1 Ingen ytterligare utredning eller terapi Laparoskopi Hysteroskopi HSS HSG Infertilitetsutredning Par 1 års infertilitet Primär infertilitetsutredning Sammanfattning av utredning Habituell abort Manlig faktor Primär IVF Dålig prognos Hormonell faktor Endometrios Tubarfaktor Oförklarad infertilitet Uterusfaktor AID Urolog IVF/ICSI Terapi svikt/ efter förbehandling Regler OHSS Framtid/ utveckling

2 Förord Denna skrift har tillkommit för att ge ett gemensamt underlag till alla som arbetar med infertilitet inom Västra Götalandsregionen. Intentionen är att utredning och behandling av infertilitet ska ske på ett likartad sätt, oberoende av var patienterna söker vård. Skriften är resultatet av ett samarbete mellan företrädare för regionens samtliga sjukhus samt två representanter från Halland som är en av regionens externa samarbetspartners. Ofrivillig Barnlöshet - Riktlinjer för Utredning och Behandling innehåller en översiktlig del med flödesschema och vad en rutinutredning bör innehålla. Dessutom finns det enskilda kapitel som tar upp varje infertilitetsfaktor separat, ger en fyllig bakgrund med referenslista samt en komprimerad faktaruta som är lätt att slå upp i det dagliga arbetet. In vitro fertilisering (IVF) som är den enskilt största behandlingsformen avhandlas i ett eget kapitel där man kan läsa om aktuella krav och regler inför remittering till SU/Sahlgrenska samt råd och anvisningar inför handhavandet av eventuella komplikationer som ofta handläggs på hemorten. Bergman, Per, född i Göteborg 1914, överläkare i obstetrik och gynekologi, klinikchef och innehavare av den s k barnmorskeprofessuren vid först Kvinnokliniken II från 1957, sedermera Kvinnokliniken Östra Sjukhuset i Göteborg. Pionjär inom donatorinsemination i Sverige. Pensionerades Dessutom konstnär, ofta med motiv från gameter och fortplantningsorgan, såsom omslagsbilden, vilken vi har fått tillstånd att använda för denna västsvenska publikation. En tryckt skrift är inte aktuell så lång tid med tanke på den snabba medicinska utvecklingen samt den föränderliga politiska arenan som ytterst styr vår verksamhet. Vi planerar därför att även publicera Ofrivillig Barnlöshet - Riktlinjer för Utredning och Behandling på webben, i första hand på Sahlgrenska Reproduktionsmedicins externa hemsida, (http://www. sahlgrenska.se/ reproduktionsmedicin) med länkar till och från bl a regionens hemsida (http://www.vgregion. se) samt att försöka hålla den uppdaterad. Vi vill tacka sekreterarna Annica Axmin och Pernilla Käll på Kvinnosjukvården i Skövde för ett utomordentligt redigeringsarbete. Vi hoppas härmed att alla som arbetar med infertilitet i någon aspekt kommer att ha glädje och praktisk nytta av denna skrift. Göteborg november 2002 Annika Strandell Reproduktionsmedicin SU/Sahlgrenska sammankallande i gruppen som har bestått av: Lars Nilsson Reproduktionsmedicin SU/Sahlgrenska Lars Hogström KK, Kärnsjukhuset Skövde Olle Johansson KK, Borås Jan Sogn KK, NU-sjukvården Claes Axén KK, Varberg Torbjörn Hillensjö Fertilitetscentrum, Carlanderska sjukhemmet Fredrik Petersson KK, Halmstad Rekvirera fler exemplar via:

3 Innehållsförteckning Primär infertilitetsutredning 4 Utredning av ofrivillig barnlöshet 5 Uterus & infertilitet 8 Tubarfaktorn 13 Ovariella och hormonella störningar som orsak till infertilitet 23 Manlig faktor 29 Oförklarad infertilitet 36 Endometrios 40 Habituell abort 45 Provrörsbefruktning (IVF) 52 Regler och krav för IVF-behandling 56 Ovariellt hyperstimuleringssyndrom (OHSS) 60 Infertilitet och assisterad befruktning: framtida utveckling och behov 64

4 Ingen ytterligare utredning eller terapi Laparoskopi Hysteroskopi HSS HSG Infertilitetsutredning Par > 1 års infertilitet Primär infertilitetsutredning Sammanfattning av utredning Habituell abort Manlig faktor Primär IVF Dålig prognos Hormonell faktor Endometrios Tubarfaktor Oförklarad infertilitet Uterusfaktor AID Urolog IVF/ICSI Terapi svikt/ efter förbehandling Regler OHSS Framtid/ utveckling

5 Primär infertilitetsutredning Nedanstående bör ingå i utredningen men denna kan utformas lokalt beroende på personal och laboratorieresurser. I västsvenska regionen är det vanligast att paren genomgående kommer på läkarbesök. Vid en enhet används en modell där barnmorska ser paret vid första besök och läkare vid ett andra besök. En annan modell kan vara att rutinprovtagning sker först utan besök vare sig hos läkare eller barnmorska och att samtliga provsvar finns tillhanda vid det första läkarbesöket. Nytillkomna krav inför assisterad befruktning är provtagning avseende HTLV I/II och syfilis-serologi. Inför eller vid 1:a besök BMI HIV HTLV I + II Syfilis-serologi Hepatit B + C Rubella Klamydia-serologi Progesteron - lutealfas TSH, T4 Cervixcytologi historik FSH ev LH Prolaktin (vid oligomenorré) Gynekologisk undersökning vid 1:a eller 2:a besöket. Paret Anamnes, ev via insänt anamnesformulär Information - anatomi/fysiologi - relation/sexualitet - kurator - adoption - rökning! Läkarbesök Spermaprov/remiss HIV HTLV I + II Syfilis-serologi Hepatit B + C Gynstatus - odling klamydia - weat smear v b - cytologprov v b Transvaginalt ultraljud - uterus - kavitet - ovarier - ev HSS - ev sactosalpinx Ställningstagande till Kompletterande diagnostik angående: - uterusfaktor - tubarfaktor - ovarial/hormonell faktor - manlig faktor - habituell abort Prognos Terapi Expektans Ingen ytterligare utredning eller terapi Ev klinisk undersökning 4

6 Utredning av ofrivillig barnlöshet Huvudansvarig författare Fredrik Petersson Ofrivillig barnlöshet är att jämställa med ett sjukdomstillstånd. Det är det infertila paret som ska utredas. I vår population har medelåldern för önskan av första graviditet ökat de senaste åren. Panoramat av fynd hos de infertila paren har också förändrats avsevärt med tiden. Synen på ett heterosexuellt parförhållande som grund för familjebildning börjar också ifrågasättas. Allt detta innebär med sannolikhet att det finns och uppkommer fler och fler kontroversiella frågor om vilka som ska utredas och när detta ska ske. Vilka ska utredas? Ofrivillig barnlöshet anses föreligga när >1 års regelbundet oskyddat samliv inte resulterat i en graviditet. Kvinnans fertila ålder är tämligen väl definierad, mannens inte lika väl. Någon utredning bör ej påbörjas innan kontrahenterna är 19 år, för först då har ett år förflutit efter att myndighetsålder har uppnåtts. Vad gäller kvinnan finns det ingen orsak till utredning om kvinnan är över 45 år. För kvinnor mellan år bör utredning vara högst begränsad, i första hand i form av ett informationssamtal. Vad gäller mannen är åldern inte lika avgörande för möjligheten till graviditet men en rimlig övre gräns för männen är 10 år högre än för kvinnorna. Förutom ålder finns en del andra faktorer som kan ha betydelse för om utredning ska ske och i vilken utsträckning. En grundförutsättning är naturligtvis att båda kontrahenterna kan förväntas medverka i en utredning, vilket innebär att patienter med grava fysiska eller psykiska sjukdomar kan få avrådas från utredning. Vid medicinsk bedömning av paret inför assisterad befruktning (insemination eller IVF) gäller att testning skett för HIV, HTLV I, HTLV II, Hepatit B och C samt syfilis. En assisterad befruktning får endast utföras om det bedöms osannolikt att någon av dessa smittämnen eller sjukdom överförs till kvinnan eller barnet genom befruktningen. En assisterad befruktning får endast utföras om graviditeten eller någon annan sjukdom inte kan riskera kvinnans eller barnets liv eller hälsa. För HIV-positiva finns därför ingen orsak till ytterligare utredning för närvarande. Gravt missbruk respektive grav psykisk sjukdom, är som regel ett hinder såväl för att delta i utredning som att fullfölja en graviditet, samt att ta föräldraansvar för barnet under hela dess uppväxt. Därför bör utredning skjutas till en tidpunkt när förutsättningarna har förbättrats och hinder enligt ovan inte anses föreligga. Om sociala faktorer framkommer som kan förväntas ha betydande inverkan på parets möjligheter att ta hand om barnet, eller där man kan befara att barnet kommer att fara illa, är det viktigt att dessa misstankar kan avfärdas. Man bör vara frikostig med kuratorskontakt och kontakt med sociala myndigheter i dessa mycket speciella situationer. Man ska i första hand avvakta den ev sociala utredningen innan någon utredning eller form av infertilitetsbehandling påbörjas. Påtalas bör att när det uppstår svårare etiska frågeställningar, eller när man känner behov av att få en second opinion i etiska frågor, finns det på Östra sjukhuset en samrådsgrupp för etiska frågor. Kontaktperson är ordförande Jan Wahlström, klinisk genetik. Målet med utredningen Att skaffa ett adekvat underlag för att kunna ge paret en prognos angående deras möjlighet att få ett gemensamt biologiskt barn Att diagnostisera ev fertilitetshämmande förändringar 5

7 Att kunna ge ett behandlingsförslag och en realistisk prognos på vad behandlingen kan tänkas leda till Att undvika fertilitetsfrämjande behandling av par där kontraindikation föreligger p g a fysiska (t ex livshotande sjukdom), psykiska eller sociala skäl Orsak till att inleda utredning eller kompletterande utredning tidigare Hög ålder > 36 år Känd faktor hos någon av parterna Par som ej ska utredas Par som fått offentligt finansierad IVFbehandling och fått ett barn d v s är sekundärinfertila, kan ibland önska förnyad utredning och behandling med mindre effektiva metoder än IVF, för att om möjligt öka chansen något till en ny graviditet. Denna grupp har ju en gång utretts och bedömts vara bäst hjälpta med IVF och fått behandling vilket resulterat i ett barn. Att då göra en ny bedömning om det är meningsfullt att behandla på annat sätt än med IVF, kan förefalla ologiskt. I första hand bör den här gruppen hänvisas till privatfinansierad, förnyad IVFbehandling om önskan om ytterligare barn föreligger. Patient som tidigare genomgått steriliseringsoperation är inte ofrivilligt barnlös. Förhållningssättet till refertilisering varierar inom landet och någon konsensus föreligger inte för närvarande. I västra och södra sjukvårdsområdet utförs inte refertilisering i offentlig regi beroende på fattade prioriteringsbeslut. Infertila par Gammal utredning >5 6 år selektiv utredning närmast i form av second opinon Par där bara ena partnern ställer upp, kan indikera problem i relationen eller sociala problem kring paret, varför kuratorskontakt kan erbjudas men någon ytterligare utredning blir inte aktuell Ensamstående Aktuella lagstiftningen tillåter inte inseminationsbehandling eller IVFbehandling av ensamstående, varför det idag krävs ett infertilt par. En ensamstående uppfyller inte kriteriet för ofrivillig barnlöshet, varför någon medicinsk utredning inte är aktuell för närvarande Homosexuella par Aktuell lagstiftning tillåter inte inseminationsbehandlingar av homosexuella par, varför det inte heller finns rimlig orsak att utreda dessa kvinnor Alternativa åtgärder Huvuddelen av de par som söker för infertilitet och genomgår någon form av behandling får som resultat ett gemensamt barn. Det finns dock en grupp som trots behandling inte lyckas bli gravida. Ibland väljer paret efter påbörjad utredning att inte fullfölja utredningen eller avstår från vidare behandling. Alla som genomgår utredning anses inte heller lämpliga för behandling och av det skälet kommer de inte att få ett gemensamt barn. Det är viktigt att man redan tidigt under utredningen informerar om ovan angivna alternativ och försöker stötta paret i den uppkomna situationen. Paret bör kunna erbjudas möjlighet till samtal med en yrkesutövare med beteendevetenskaplig 6

8 kompetens. Tidigt i utredningen bör föras en diskussion angående att ett gemensamt barn inte behöver vara förutsättningen för ett fullvärdigt, gemensamt liv. Adoption kan vara ett alternativ till behandling eller när behandling inte lyckas. Paret ska informeras om att de kan få information om adoption hos socialförvaltningen i sin kommun. Information kan också ske om patientföreningen IRIS. Dokumentation Kvinnan och mannen ska ha separata journaler. Handlingar med uppgifter om båda parter ska undvikas. Faktaruta Ofrivillig barnlöshet anses föreligga när mer än 1 års regelbundet oskyddat samliv inte resulterat i en graviditet. Det är det barnlösa paret som ska utredas. Åldersgräns för kvinnor är år. Mellan år görs en högst begränsad utredning, i första hand informationssamtal. För mannen gäller år. Viktigt är också att göra en bedömning av parets fysiska, psykiska och sociala möjlighet att genomföra utredning och behandling, samt att fungera i föräldrarollen. 7

9 Uterus & infertilitet Huvudansvarig författare Claes Axén Frågan om uterus och infertilitet är komplex och betydelsen av uteruspatologi är svårvärderad och många gånger relativ. Olika aspekter på uterus och infertilitet är systematiskt beskrivna i Guldägget (Infert ARG ). Där utvecklingen av artificiella reproduktiva tekniker ART, som exempelvis IVF, kommit att överbrygga många infertilitetsfaktorer såsom tubara, ovariella och spermiefaktorer, så bjuder uterus fortsatt på motstånd. Diagnostik Vaginalt ultraljud Denna metod ger en god bild av uterus och eventuell förekomst av myom, polyper och uterina missbildningar. Vid misstanke om intrakavitär patologi kompletteras den vaginala ultraljudsundersökningen med instillation av fysiologisk NaCl-lösning som kontrast i kaviteten HS (hydrosonografi). Det ger en information jämförbar med hysteroskopi och där undersökningen kombineras med lämplig kontrast för kontroll av tubarpassage (Echovist) får man en undersökning HSS (hydrosalpingo-sonografi), som väl mäter sig med HSG (hystero-salpingo-grafi) som varit Gold standard i utredning av uteruskavitet och tubarpassage (Crossignani et al. 2000, Strandell et al. 1999). HSS är som regel enklare för patienten än HSG och kan utföras t ex vid kontroll av preovulatorisk follikel. Hysteroskopi Hysteroskopi kan bekräfta intrakavitära avvikelser och kombineras med tekniker för hysteroskopisk kirurgi. Laparoskopi Vid utredning av uterusmissbildningar ingår laparoskopi. Myom Förekomsten av myom är åldersberoende med en incidens av 4% före och 7% efter 30-års ålder (Borgfeldt et al. 2000). Sannolikt föreligger också genetiskt inslag och det är rapporterat högre incidens för färgade jämfört med vita kvinnor i USA (Marshall et al. 1999). Betydelsen av myom för infertilitet är svårvärderad. IVFstudier har visat att intramurala och submukösa myom kan vara av betydelse, mekanismerna kan gälla såväl spermietransport och embryoimplantation som risk för missfall och prematuritet (Stovall et al. 1998, Ramsey et al. 1998, Eldar-Geva et al. 1998). Behandling myom Hysteroskopisk resektion Vid submukösa eller intrakavitära myom rekommenderas primär hysteroskopisk resektion. Dock saknas randomiserande studier. (Eldar-Geva et al. 1998, Verasteh et al. 1999). Laparotomi Vid enukleation av intramurala myom är laparotomi förstahandsval såväl vid primär infertilitet som vid anamnes för missfall och prematuritetsproblematik (Vercellini et al. 1998). Adherensbildning efter öppen kirurgi är ett känt problem. För att minska risken för denna komplikation förutsätts kirurgisk erfarenhet och att atraumatisk teknik används. Kontroll rekommenderas med laparoskopi 1 2 månader efter operation för att åtgärda eventuella postoperativa adherenser. 8

10 Laparoskopisk myomenukleation Denna metod har hittills inte visat bättre resultat gentemot laparotomi men kommer sannolikt att utvecklas på enstaka centra med särskild kompetens (Seracchioli et al. 2000, Miller 2000). GnRH-analogbehandling Denna metod för reduktion av myom är dokumenterad framför allt som förberedelse till kirurgisk behandling. Behandlingens omfattning har inte blivit stor eftersom det finns beskrivna operationstekniska problem efter behandlingen (Crossignani et al. 1996, Sudik et al. 1996). Rutinmässig GnRHanalogbehandling rekommenderas inte eftersom krympningen av myom är temporär och tiden med inducerad anovulation i sig inte är önskvärd. Undantag: i anslutning till IVF-behandling. Embolisering Embolisering av myom är beskrivet som en effektiv behandlingsmetod men rekommenderas inte vid fertilitetsproblematik. Prognos myom Där myom är beskrivet som enda avvikelse i infertilitetsutredning, är det i en omfattande översiktsartikel 1998 beskrivet en kumulativ graviditetsfrekvens på drygt 60% upp till fem år efter operation; efter enukleation av intramurala myom är graviditetsfrekvensen upp till 65% och efter resektion av submukösa myom upp till 70% (Vercellini et al. 1998). Dessa studier är dock okontrollerade och graviditetsfrekvensen i ett obehandlat material är inte känd och evidensgraden är därför låg. När andra infertilitetsfaktorer tillkom sjönk graviditetsfrekvensen till cirka hälften. Flertalet graviditeter tillkommer under de första två åren efter operation och återkomst av myom är beskrivet i upp mot 50% av fallen (Sudik et al. 1996). I samtal med paret måste föroch nackdelar med operation av myom belysas, liksom den eventuella nödvändigheten av IVF, dels där man kan befara risker med adhererenser efter kirurgi med nedsatt fertilitet och dels där en rimlig prövotid på kanske två år efter operation förflutit utan graviditet. Val av åtgärd och expektans får givetvis också vägas mot patientens ålder och infertilitetens duration. Det är lämpligt att tidigt i diskussionen innefatta den klinik där IVF kan bli aktuell. Frågan om förlossningssätt bör tas med i samtalet, absoluta regler finns inte och förlossning med sectio kommer sannolikt att föreslås många gånger. En rekommendation har dock varit sectio där myomexstirpation medfört kavitetsgenombrott med befarad svaghet i muskelväggen. Intrakavitära förhållanden Prevalensen för intrakavitära avvikelser varierar stort i rapporter som sannolikt representerar skilda bakgrundsförhållanden vad avser medicinsk situation, hälsotillstånd och infektionspanorama. Detta får om inte annat tjäna som en påminnelse i tider med etnisk mångfald. I en större studie från London 1998 rapporteras vid infertilitetsutredning innefattande vaginalt ultraljud kompletterat med hydrosonografi och hysteroskopi en förekomst av enbart polyper i knappt 10% av fallen (Hamilton et al. 1998). Innefattas även myom är prevalensen av intrakavitära förändringar närmare 19%. Tolkning av ultraljudsbilden kräver erfarenhet och kontroll för att utesluta tillfälliga artefakter som exempelvis rester efter menstruation. Polyper Dessa utgörs vanligen av ett stjälkat hyperproliferativt endometrium, d v s östrogenstimulerat utan gestagenpåverkan, men det kan också vara funktionellt endometrium. I en rapport från Bourn Hall-kliniken beskrevs 1999 incidensen av polyper vid planerad IVF-behandling till 1,4% (Lass et al. 1999). Diagnos ställdes med vaginalt ultraljud. I den aktuella studien erbjöds kvinnor där man fann en bild av polyp antingen IVF som planerat eller frysning 9

11 av embryon för återförande i en senare cykel efter det att behandling med hysteroskopi och abrasio utförts direkt efter äggaspiration. Graviditetsfrekvensen var densamma i de båda grupperna, och motsvarade den vid kliniken förekommande graviditetsfrekvensen, men missfallsfrekvensen var tre gånger högre i gruppen obehandlade kvinnor. Slutsatsen är att patologi som framkommer vid ultraljud och som bekräftas vid hysteroskopi bör avlägsnas, om möjligt med hysteroskopisk resektion. Synekier Dessa kan uppkomma efter aborter; spontana eller inducerade, operationer på uterus såsom sectio, placentalösningar, myomenukleationer, resektioner och efter infektioner som t ex tuberkulos. Endometriet Kunskapen om vilka egenskaper hos endometriet som krävs för fullgod implantation är begränsad, liksom hur dessa bäst ska mätas. Frågor som belysts är hur endometriekvalitet och graviditetsutfall påverkas av cirkulationsförhållanden vid förekomst av myom och missbildningar som septa och av hormonella förhållanden som höga östrogennivåer vid ovariell superstimulering (Federle et al. 1996, Cacciatore et al. 1997, Tinkanen et al. 1994, Stener-Victorin et al. 1996). Odling av endometrium ger nya möjligheter att studera frågor om implantation av embryon. Missbildningar De vanligaste typerna av uterusmissbildningar är uterus bicornis (39%), uterus septata (34%) och därefter i frekvenser <10% för uterus arcuatus, -didelphys, -unicornis och hypo-/aplastisk uterus. I en större medline-sökning 1998 framkom en generell frekvens av uterusmissbildningar på 0,5%. För kvinnor med dokumenterad fertilitet var frekvensen 0,15% och för kvinnor med infertilitetsproblematik 3,5% (Nahum 1998). Behandling Kirurgisk behandling kan övervägas vid missfallsproblematik. Hysteroskopisk resektion är förstahandsval vid septa i uterus. Öppen kirurgi såsom Strassmans eller Jones plastik vid bicorn uterus eller bredare septa är ovanligt idag. Prognos Samma resonemang bör tas med paret som vid behandling av myom. Sannolikt påverkas inte graviditetsfrekvensen i större utsträckning men där missfallsbenägenhet är dokumenterad är det beskrivet minskad risk för sena missfall och prematuritet framför allt efter septumresektion (Homer et al. 2000). 10

12 Faktaruta Betydelse av uterin patologi och anomali är relativ. Resultat av utredning och behandling är till största del baserad på empiri, de flesta studier har en låg grad av evidens och behandlingsrekommendationerna vilar på ett begränsat vetenskapligt underlag. Primär utredning av uterus är vaginalt ultraljud kompletterad med NaCl-instillation för undersökning av kaviteten hydrosonografi. Myom som påvisats som enda avvikelse i infertilitetsutredning, framför allt intramurala kavitetsengagerande och submukösa myom opereras primärt. Överväg operation av intramurala myom >5 cm. Intrakavitära polyper som påvisas vid hydrosonografi och bekräftas vid hysteroskopi avlägsnas primärt. Uterina anomalier är överrepresenterade bland kvinnor i infertilitetsutredning. Septa och uterus didelfys uppfattas inte primärt påverka fekunditeten och kirurgisk behandling övervägs endast vid missfalls- eller prematuritetsproblematik. Referenser Behandling av ofrivillig barnlöshet ( Guldägget 1), SFOG arbetsgruppen för infertilitet (Infert-ARG), rapport nr 12, Borgfeldt, C., Andolf, E. Transvaginal ultrasonografic findings in the uterus and endometrium: low prevalence of leiomyoma in a random sample of women age years. Acta Obstet Gynecol Scand 2000;79: Cacciatore, B., Simberg, N., Tiitinen, A., Ylikorkala, O. Evidence of interplay between plasma endothelin-1 and 17betaestradiol in regulation of uterine bloodflow and endometrial growth in infertile women. Fertil Steril 1997;67: Crossignani,P.G., Rubin, B.L. Optimal use of infertility diagnostic tests and treatments. Hum Reprod 2000;15: Crossignani, P.G., Vercellini, P.,Meschia, M., Oldani, S., et al. GnRH agonists before surgery for uterine leiomyomas. A review. J Reprod Med 1996;41: Eldar-Geva, T., Meagher, S., Healy, D.L., MacLachlan, V., et al. Effect of intramural, subserosal, and submucosal uterine fibroids on the outcome of assisted reproductive technology treatment. Fertil Steril 1998;70: Federle, L., Bianchi, S., Marchini, M., Franchi, D., et al. Ultrastructural aspects of endometrium in infertile women with septate uterus. Fertil Steril 1996;65: Hamilton, J.A., Larsson, A.J., Lower, A.M., Hasnain, S., et al. Routine use of saline hysterosonography in 500 consecutive, unselected, infertile women. Hum Reprod 1998;13:

13 Homer, H.A., Li, T.C., Cooke, I.D. The septate uterus: a review of management and reproductive outcome. Fertil Steril 2000;73:1-14. Lass, A., Williamns, G., Abusheikha, N., Brinsden, P. The effect of endometrial polyps on outcomes of In Vitro Fertilization(IVF) cycles. J Assist Reprod Genet 1999;16: Marshall, L.M., Spiegelman, D., Barbieri, R.L., Goldman, M.B., et al. Variation in the incidence of uterine leiomyomas among premenopausal women by age and race. Obstet Gynecol 1999;90: Miller, C.E. Myomectomy. Comparison of open and laparoscopic techniques. Obstet Gynecol Clin North Am 2000;27: Nahum, G.G. Uterineanomalies. How common are they, and what is their distribution among subtypes? J Reprod Med 1998;43: Ofrivillig barnlöshet ( Guldägget 2), SFOG arbetsgruppen för (in)fertilitet (Fert-ARG), rapport nr 37, Ramsey, A.M., Sattar, M., Amin, Y., Mansour, R.T., et al. Uterine myomata and outcome of assisted reproduction. Hum. Reprod 1998;13: Seracchioli, R.,Rossi, S., Govoni, F., Rossi, E., et al. Fertility and obstetric outcome after laparoscopic myomectomy of large myomata: a randomized comparison with abdominal myomectomy. Hum Reprod 2000;15: Stovall, D.W., Parrish, S.B., et al.(1998) Uterine leiomyomas reduce the efficacy of assisted reproduction cycles: results of a matched follow-up study. Hum Reprod 1998;13: Strandell, A., Bourne, T., Bergh, C., Granberg, S., et al. The assessment of endometrial pathology and tubal patency: a comparison between the use of ultrasonography and X-ray hysterosalpingography for the investigation of infertility patients. Ultrasound Obstet Gynecol 1999;14: Sudik, R., Husch, K., Steller, J., Daume, E. Fertility and pregnancy outcome after myomectomy in sterility patients. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 1996;65: Tinkanen, H., Kajansuu, E., Laippala, P. Vascular resistence in uterine and ovarian arteries: its association with with infertility and the prognosis of infertility. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 1994;57: Verasteh, N.N., Neuwirth, R.S., Levin, B., Keltz, M.D. Pregnancy rates after hysteroscopic polypectomy and myomectomy in infertile women. ObstetGynecol 1999;94: Vercellini, P., Maddalena, S., De Giorgi, O., Aimi, G., et al. Abdominal myomectomy for infertility: a comprehensive review. Hum Reprod 1998;13: Stener-Victorin, E., Waldenström, U., Andersson, S.A., Wikland, M. Reduction of blood flow impedence in the uterine arteries of infertile women with electroacupuncture. Hum Reprod 1996;11:

14 Tubarfaktorn Huvudansvarig författare Annika Strandell Undersökning av tubarfaktorn Inledning Tubarpatologi kan definieras som en störning av tubarfunktionen. Tuba uterina har fyra huvudfunktioner: fånga upp oocyten efter ovulation, transportera gameter, skapa den rätta mikromiljön för konception och tidig delning, samt transportera preembryo mot uterus. Vi har idag inga metoder att registrera dessa funktioner. Vi får istället lita på sekundärmått, som speglar äggupptag och transport. Vi använder avbildningsmetoder för att påvisa passage och direkta visualiseringsmetoder för att påvisa tuboperitoneala adherenser. Dessutom är kunskapen om tidigare genitala infektioner, som vi får genom anamnes och serologi, användbar när risken för tubarpatologi skall värderas. Nedan följer en presentation av tillgängliga diagnostiska metoder. Traditionellt har utredning av tubarfaktorn drivits extensivt, men detta har allt mer ifrågasatts i dagens ansträngda sjukvårdsekonomi. I kombination med att IVF-resultaten har förbättrats förs också en diskussion om hur långt utredningen skall drivas och detta gäller framför allt utredning av tubarfaktorn, där kirurgisk behandling har fått en allt mer undanskymd plats. Utredningen idag bör kunna syfta till att ge paret en prognos för chansen till spontan konception inom rimlig tid och i förekommande fall kunna erbjuda en behandling. Indirekta visualiseringsmetoder Hysterosalpingografi (HSG) HSG är den äldsta metoden för bedömning av uteruskaviteten och tubarpassagen. Den används också för bedömning av tubarmukosan inför ev rekonstruktiv tubarkirurgi och metoden ingår i flera scoringsystem för prognostisering av graviditet efter rekonstruktiv kirurgi (Boer- Meisel et al. 1986, Mage et al. 1986). Emellertid har betydelsen av värdering av tubarmukosan minskat i takt med att IVFresultaten förbättrats och tubarkirurgin minskat i omfattning. Många studier har jämfört HSG med laparoskopi som referensstandard beträffande tubarpassage. Swart et al. (1995) utförde en metaanalys av 20 studier från en 20-årsperiod. På grund av heterogena studier kunde bara tre av dem inkluderas för en sammanräkning av resultat; sensitiviteten var då 65% och specificiteten 83% för tubarocklusion. Däremot var HSG inte alls pålitligt för att påvisa adherenser. Laparoskopi är en bättre prediktor av fertilitetsutfall än HSG och ensidig tubarpatologi påvisad med HSG har en begränsad prognostisk signifikans jämfört med dubbelsidig patologi (Mol et al. 1997a). En stor, prospektiv kohortstudie visade att ocklusion påvisad med HSG endast hade en obetydligt bättre överensstämmelse med laparoskopi än slumpen (Mol et al. 1999). Omvänt är däremot chansen att påvisa tubarocklusion med laparoskopi efter en normal HSG mycket liten och i klinisk praxis kan man därför avvakta med laparoskopi i dessa fall. Selektiv salpingografi Selektiv salpingografi utförs med en specialdesignad kateter som inne i uterus riktas mot det ena tubarostiet, varvid kontrast insprutas och tubans förlopp åskådliggörs i genomlysning. Det har hävdats att metoden är bättre på att påvisa proximal ocklusion än laparoskopi med 13

15 blålösning (Woolcott et al. 1999). I en randomiserad studie på 273 patienter befanns 12% ha proximal ocklusion enligt laparoskopi, medan selektiv salpingografi detekterade proximal ocklusion i 4%. Metoden kan också användas till att behandla proximal ocklusion genom tubarkateterisering eller rekanalisering över ledare i genomlysning. HysteroSalpingoSonografi (HSS) I internationell litteratur förekommer framför allt beteckningen (HyCoSy) Hystero Contrast Sonography, medan vi lokalt har använt beteckningen HSS. Undersökningen inkluderar, liksom HSG, både en evaluering av uteruskaviteten, samt tubarpassage, men med skillnaden att transvaginalt ultraljud används istället för röntgen. Kaviteten evalueras efter instillation av koksaltlösning (negativ kontrast) genom en cervixkateter, medan tuborna avbildas vita av en positiv kontrastlösning. Det finns för närvarande bara en kommersiellt tillgänglig kontrastlösning (Echovist ), baserad på galaktos, men också luft har använts som en positiv kontrast. Metoden har jämförts både med HSG och laparoskopi i flera studier (Campbell et al. 1994, Degenhardt et al. 1996, Ayida et al. 1996, Hamilton et al. 1998, Strandell et al. 1999a). I en metaanalys av tre jämförbara studier evaluerades 986 patienter avseende tubarpassage (Holz et al. 1997). Fynden vid HyCoSy och laparoskopi överensstämde i 69% av patienter och 83% av tubor, medan HSG stämde överens med laparoskopi i 63% av patienter och 76% av tubor. I en randomiserad studie med 100 patienter, som genomgick både HSG och HyCoSy med laparoskopi som referensstandard ställdes frågan om HyCoSy kunde ersätta HSG vid infertilitetsutredningen (Dijkman et al. 2000). Metoderna värderades med hjälp av beräkning av likelihood ratios, som var helt jämförbara för de två metoderna när man tog hänsyn till inlärningskurvan för HyCoSy. Det var inga skillnader i smärtupplevelse eller 14 vilken metod patienten föredrog. Slutsatsen var att inga starka argument finns vare sig för att ersätta HSG eller hindra införandet av HyCoSy. En av fördelarna med HyCoSy är att undersökningen görs av gynekologen och ger ett omedelbart resultat till skillnad mot HSG som oftast utförs av röntgenologen och remitterande gynekolog får invänta ett remissvar. Luft som positiv kontrast har jämförts både med laparoskopi och Echovist i några små studier med goda resultat (Heikkinen et al. 1995, Spalding et al. 1997). Det kräver emellertid mycket träning och erfarenhet för att uppnå dessa goda resultat med enbart luft som kontrast. Vid alla passageprövningar med instillation av vätska bör antibiotikaprofylax övervägas. Alla patienter ska undersökas avseende lokal infektion och i förekommande fall behandlas. Vid fynd av hydrosalpinx är antibiotikaprofylax obligat och behovet av vätskeinstillation bör noggrant vägas mot risken för en infektion. Serologi Klamydiaantikroppar Det är välkänt att Klamydia trakomatis kan orsaka tyst salpingit med nedsatt tubarfunktion som resulterar i subfertilitet. Om man hos en patient utan anamnes på tidigare genital infektion påvisar en förhöjd serumtiter av immunoglobulin G (IgG) mot Klamydia avslöjar det att patienten haft en tidigare asymtomatisk infektion och detta stämmer väl överens med förekomst av tubarpatologi, vilket har demonstrerats i flera studier (Moore et al. 1982, Kelver et al. 1989, Dabekausen et al. 1994, Eggert-Krause et al. 1997). En metaanalys från 1997 (Mol et al. 1997b) sammanfattade 23 olika studier i vilka fyra olika metoder för att påvisa klamydiaantikroppar användes. Immunofluorescensmetoder och ELISA var överlägsna immunoperoxidas. Testets förmåga att diskriminera mellan tubarpatologi eller

16 ej var helt likvärdig med HSG s diskriminativa kapacitet, men hur väl testet fungerade varierade signifikant med hur tubarpatologi definierades. Land et al. (1998) visade också i en prospektiv kohortstudie hur betydelsefull definitionen av tubarpatologi är. Om definitionen ändrades från ospecificerad tuboperitoneal patologi till extensiva adherenser och/eller bilateral distal ocklusion förbättrades testvariablerna positiv och negativ likelihood ratio (LR+ och LR-) och kappa (speglar överensstämmelse mellan två metoder) signifikant. Titernivå är också av stor betydelse när man värderar klamydiaantikroppar. En gräns på 16 (d v s spädning 1/16) är optimal statistiskt, men kliniskt är en nivå på 32 eller 64 att föredra. En högre titernivå (t ex 1/32 eller 1/64), som gräns för positivitet medför en förbättrad specificitet och LR+ på bekostnad av sensitivitet och LR-. Det ideala testet bör därför ha olika titernivåer för positivitet beroende på hur tubarpatologi definieras och om testets syfte är att fungera som ett screeningtest eller vara avgörande för behandling. Klamydiaantikroppar är ett enkelt, icke invasivt och billigt test för att screena risken för tubarskador och det rekommenderas ofta som del i infertilitetsutredningen med avsikt att selektera patienter till laparoskopi. De uppenbara nackdelarna med testet är att det inte reagerar för andra infektioner än klamydia, samt att det inte ger någon information om typen av tubarskada. Direkta visualiseringsmetoder Laparoskopi Laparoskopi anses vara referensstandard vid evaluering av tubarpatologi. Det är den bästa metoden för att påvisa tuboperitoneal patologi men har begränsningar avseende värdering av proximal tubarocklusion och tubara intraluminara adherenser. HSG eller HSS är bättre metoder för värdering av proximala hinder medan laparoskopi är överlägset för värdering av den distala 15 delen av tuban. Vid bedömning av mukosan kan bara den distala delen av den ampullära tuban och dess mukosaveck inspekteras när ett traditionellt 10 mm skop används. Emellertid visade Dubuisson et al. (1994) att det räckte med enbart laparoskopisk inspektion av mukosastatus. Då detta jämfördes befanns laparoskopisk inspektion ha lika god prognostisk förmåga för intrauterin graviditet som ett mer komplicerat scoringsystem. Infertilitetsutredning av idag är mer prognos- än diagnosorienterad. Enklare metoder som HSS och/eller klamydiaserologi kan användas för att selektera patienter till en diagnostisk laparoskopi, vilken bör kunna konverteras till ett operativt ingrepp. Om inte laparoskopi ingår som en rutinundersökning i utredningen måste behovet av laparoskopi bedömas för den enskilda patienten och otvivelaktigt kommer en del patologi att missas bland dem som inte genomgår undersökningen. Fördelarna med att inkludera laparoskopi i utredningen är att prognosbedömningen blir säkrare och det ges möjlighet till kirurgisk intervention vid ingreppet. Det är emellertid en höginvasiv teknik med risk för visserligen sällsynta, men mycket svåra komplikationer. Laparoskopisk fertilitetskirurgi kräver en hög kompetens, dels för bedömningen av prognos och ställningstagande till kirurgi, dels för själva operationen. För att kunna bedriva kostnadseffektiv utredning och behandling där laparoskopi ingår bör därför även diagnostiska laparoskopier utföras av doktorer med hög kompetens inom området. Det finns ingen indikation för laparoskopi då det föreligger en manlig faktor som med säkerhet föranleder behandling med IVF/ICSI. Andra tillstånd då laparoskopi inte bör ingå i utredningen är vid kända svåra adherenstillstånd, specialtillstånd av detta är inflammatorisk tarmsjukdom som Mb Crohn och ulcerös kolit. Vid obesitas och hög ålder hos kvinnan (>36 år) bör laparoskopi inte göras rutinmässigt utan endast på tilläggsindikation.

17 Salpingoskopi Salpingoskopi kan användas i samband med laparoskopi genom att introducera ett 5 mm skop genom en sidotroakar in i den ampullära delen av tuban för inspektion av tubarmukosan. Metoden används för att diskriminera mellan fall av distal tubarpatologi för att prognostisera graviditet inför eventuell rekonstruktiv tubarkirurgi (Marana et al. 1999). I klinisk praxis är det sällan som metoden kommer till praktisk användning. Falloposkopi Falloposkopi är en transvaginal mikroendoskopisk teknik som använder en linjär, everterande kateter för att visualisera hela tubans insida (Kerin et al. 1990). Metoden kan utföras i lokalanestesi, men i en majoritet av de fall som är publicerade har man använt generell anestesi. Metoden används för närvarande inte alls inom regionen. Mikrolaparoskopi Diagnostisk och operativ mikrolaparoskopi har utvecklats som ett resultat av tekniska framsteg som har tillåtit en minskning av troakarernas diameter. Metoden är likartad den vid vanlig abdominell laparoskopi men med mindre instrument och lägre insufflationstryck. Mikrolaparoskopi kan utföras i lokalanestesi kombinerad med intravenös sedering och man har därför hävdat att ingreppet kan göras polikliniskt till väsentligt lägre kostnader. Man har i generell anestesi också gjort mindre ingrepp såsom sterilisering, tubar embryotransfer samt diatermi av endometrios. I Västra Götalandsregionen har metoden varit under utveckling, men används inte i någon större omfattning. Transvaginal hydrolaparoskopi (TVHL). Transvaginal hydrolaparoskopi kan utföras polikliniskt i lokalanestesi av bakre fornix (Gordts et al. 1998a). Ett specialdesignat dilateringstroakarsystem med en Verres nål används för incision i bakre fornix (kuldoskopi). Koksalt instilleras i fossa Douglasi och ett stelt 2,7 mm endoskop med 30 o optik används. Koksaltlösningen möjliggör en mycket god visualisering av bäckenorganen och adnexen, liksom peritoneala ytor i fossa Douglasi. Dock är blåsperitoneum och uterus framsida inte tillgängliga för inspektion. Tubarpassage testas med blålösning genom en kateter i uterus. Salpingoskopi kan genomföras samtidigt och det har hävdats att den transvaginala vägen är lättare än vid en abdominell laparoskopi (Gordts et al. 1998b). I Frankrike används ett system som kallas fertiloskopi, vilket inkluderar transvaginal hydrolaparoskopi, blåfärgstest, salpingoskopi vid behov, samt hysteroskopi. Allt detta utförs i samma seans i lokalanestesi eller neuroleptanalgesi. En transvaginal punktion kräver fritt utrymme i fossa Douglasi och det är viktigt att identifiera patienter med risk för rektumperforation, som är en oundviklig komplikation om fossa Douglasi är oblitererad som t ex vid svår endometrios. Anamnes, gynekologisk undersökning samt transvaginalt ultraljud är nödvändigt för att selektera patienter till denna undersökning. Inom Västra Götalandsregionen har denna metod utvecklats på SU/Sahlgrenska och selekterade patienter erbjuds denna undersökning istället för traditionell laparoskopi. Metoden är endast diagnostisk och vid behandlingskrävande tillstånd får ingreppet kompletteras med en traditionell laparoskopi. 16

18 Behandling av tubarskador Historiskt sett har mikrokirurgi varit den allenarådande behandlingen av tubarskador av olika slag (Swolin 1967) men dess betydelse har successivt minskat i takt med framstegen inom IVF. Idag är det endast en minoritet av patienterna som är aktuella för kirurgi. Mikrokirurgiska ingrepp via laparotomi har idag i de flesta fall ersatts med laparoskopisk kirurgi. Prognosen efter både kirurgi och IVF är beroende av hur utbredd tubarskadan är (Canis et al. 1991, Csemiczky et al. 1996). Den värderingen görs vid en diagnostisk laparoskopi och idealt kan ingreppet fortsätta i samma seans med en kirurgisk intervention. Proximala hinder Patienter med proximala tubarhinder utan distal patologi kan genomgå selektiv salpingografi med retrograd katetrisering under röntgenkontroll. Den rapporterade lyckandefrekvensen avseende förmågan att etablera passage varierar mellan 40 90% (Lang & Dunaway 2000, Thurmond et al. 2000). Remiss skrives till Henrik Leonhardt, SU/Sahlgrenska eller Ryszard Syberyjski som är chefsöverläkare på röntgenkliniken Kärnsjukhuset Skövde. Metoden lämpar sig inte när det föreligger strukturella förändringar i själva tubarväggen. IVF är då förstahandsalternativ. Någon kirurgisk behandling av denna typ av skador görs ej längre i Sverige. Patienter som är frivilligt steriliserade och söker hjälp att få barn har tidigare erbjudits IVF eller refertilisering via laparotomi eller under de senaste åren i ett fåtal fall via laparoskopi. Enligt ett nyligen fattat beslut (januari 2002) i sektorsrådet erbjuds dessa patienter av prioriteringsskäl inte längre någon behandling i offentlig vård utan hänvisas fortsättningsvis till privata vårdgivare. Distala hinder Följande tillstånd kan vara aktuella för kirurgisk behandling via laparoskopi: Tuboperitoneala adherenser grad I- III enligt Mage (1986) Distal tubarocklusion (fimosis, hydrosalpinx med bevarad mukosa) grad I-II enligt Mage. Mukosan kan alternativt värderas efter att tuban öppnats distalt och möjliggjort en inspektion av den ampullära delen (Dubuisson et al. 1994). Utbredda adherenser (grad IV enligt Mage) bör inte opereras utan dessa patienter bör remitteras direkt till IVF. Patienter med hydrosalpinx som inte lämpar sig för rekonstruktiv kirurgi bör få riktad rådgivning avseende eventuell salpingektomi före IVF (Strandell et al. 1999b, 2001). Prognosen vid IVF hos patienter med hydrosalpinx är dålig (graviditetsfrekvensen halverad jämfört med patienter med annan typ av tubarskada), speciellt hos patienter med stora vätskefyllda tubor. Efter salpingektomi återställs graviditetschansen och resultaten är likvärdiga med andra gruppers. Informationen till patienten är av yttersta vikt och hennes medgivande till salpingektomi ett absolut krav innan ingreppet görs. Rent praktiskt används kriteriet hydrosalpinx synlig på ultraljud för att ta upp diskussionen om salpingektomi inför laparoskopin. Symtom som vattniga flytningar är förknippade med dålig prognos och förstärker operationsindikationen. Det bör dock poängteras att tubans tillstånd (mukosa och väggtjocklek) och chansen till spontan konception bör värderas innan tuban exstirperas. Vid remittering till IVF bör det framgå av remissen om denna diskussion har förts, om laparoskopi är gjord och resultatet av denna. Vid ställningstagande till laparoskopi måste även väntetider till både operation och IVF vägas in. 17

19 Alternativ till salpingektomi, såsom proximal ligering av tuban eventuellt i kombination med distal fenestrering är aldrig undersökt i en prospektiv randomiserad studie men retrospektiva data talar för att ingreppet kan ha en gynnsam effekt på IVF-resultaten (Stadtmauer et al. 2000). Ingreppet rekommenderas när en salpingektomi är tekniskt svår vid laparoskopi eller om man befarar att ovariets kärlförsörjning kan skadas. Transvaginal aspiration av hydrosalpinxvätska görs ibland i samband med ägguttag men det finns inga konklusiva data som visar en positiv effekt. Det ingreppet kombineras alltid med antibiotikabehandling och det finns teorier om att enbart antibiotika kan ha en gynnsam effekt. Patienter med unilateral hydrosalpinx bör opereras (salpingektomi eller möjligen salpingostomi enligt ovanstående resonemang) i ett tidigt skede eftersom chansen till spontan konception ökar och IVF då inte behöver utnyttjas. 18

20 Faktaruta Flödesschema för utredning av tubarfaktor. Steg 1 Anamnes Gynekologisk undersökning Transvaginalt ultraljud Klamydiaserologi Steg 2 HSG/HSS eller Transvaginal hydrolaproskopi + Salpingoskopi Steg 3 Laparoskopi Selektiv salpingografi, diagnostisk och terapeutisk En passageprövning med HSS eller HSG kan kombineras med klamydiaserologi för att bättre selektera patienter till laparoskopi, men endera av de tre metoderna kan räcka som screening av tubarfaktorn. Om laparoskopi ingår som en rutinmässig del i utredningen eller är indicerad från början behöver ingen av de föregående undersökningarna göras. TVHL kan ersätta all annan tubarundersökning men är fortfarande under utveckling. Vid tecken till proximal ocklusion vid laparoskopi utan någon distal patologi kan selektiv salpingografi i röntgengenomlysning övervägas. Alla metoder under steg 3 får ses som kombinerat diagnostiska och terapeutiska. Endast patienter med lindriga till måttliga tubarskador bör erbjudas kirurgisk behandling. Tubarkirurgin utförs idag nästan uteslutande laparoskopiskt och företrädesvis i samma seans som ett diagnostiskt ingrepp. Vid svårare tubarskador bör patienten remitteras direkt till IVF. Vid ultraljudssynlig hydrosalpinx ska patienten informeras om den sämre prognosen vid IVF och en diskussion om salpingektomi ska aktivt tas upp. 19

Infertilitetsutredning

Infertilitetsutredning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden.

Läs mer

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt

Läs mer

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Kvinnokliniken i Kvinnokliniken gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden. Orsaken finns hos kvinnan

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Sammanfattande synpunkter I rapportens sammanfattning beskrivs att par som önskar genomgå

Läs mer

Infertilitet hos kvinna från bas till behandling

Infertilitet hos kvinna från bas till behandling Infertilitet hos kvinna från bas till behandling Delmål 7 i ST-utbildningen 2015-08-24, Elizabeth Nedstrand Öl MLA RMC KK US VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Infertilitet

Läs mer

Behandling av myom är alltid mer än hysterektomi! Myomenukleation Barbro Edén Enheten för reproduktionsmedicin SU

Behandling av myom är alltid mer än hysterektomi! Myomenukleation Barbro Edén Enheten för reproduktionsmedicin SU Behandling av myom är alltid mer än hysterektomi! Myomenukleation Barbro Edén Enheten för reproduktionsmedicin SU Indikation,begränsningar o möjligheter Patientens symtom och önskemål Utredning och överväganden

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Utbildningsbok för Subspecialisering i Reproduktionsmedicin. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG)

Utbildningsbok för Subspecialisering i Reproduktionsmedicin. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) Bilaga 2 1 Utbildningsbok för Subspecialisering i Reproduktionsmedicin Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) The European Board and College of Obstetrics and Gynaecology (EBCOG) The European

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Regionala riktlinjer för assisterad befruktning

Regionala riktlinjer för assisterad befruktning Regionala riktlinjer för assisterad befruktning Faktaansvarig: Överläkare Britt Friberg Reproduktionsmedicinskt Centrum Skånes universitetssjukvård 2014-01-13 Förord Vid offentligt finansierad assisterad

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska

Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska 20 april 2012 Claes Gottlieb IVF-gruppen vid Sophiahemmet Ofrivillig barnlöshet 15 % av alla par som vill ha barn Kvinnan 30% Mannen 30% Båda 30%

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn

Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn Informationen i den här broschyren har tagits fram av Assisted Conception Taskforce ACT en internationell grupp som tidigare också

Läs mer

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Bilaga 2. Endometrios Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF

Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF HSN 2008-09-02 p 4 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-08-07 HSN 0803-0508 Handläggare: Eva Lestner Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF Ärendet Förslag

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Hur påverkas fertilitet och resultaten av fertilitetsbehandling av övervikt och fetma?

Hur påverkas fertilitet och resultaten av fertilitetsbehandling av övervikt och fetma? Hur påverkas fertilitet och resultaten av fertilitetsbehandling av övervikt och fetma? Snorri Einarsson Gynekolog, subspecialist i Reproduktionsmedicin ART Medica Island / Sahlgrenska Akademin Innehåll

Läs mer

Vårdprogram avseende regler för infertilitetsutredning och behandling för Norra sjukvårdsregionen

Vårdprogram avseende regler för infertilitetsutredning och behandling för Norra sjukvårdsregionen Fastställd i Förbundsdirektionen 2015-12-01 129 NRF Dnr 111/14 Vårdprogram avseende regler för infertilitetsutredning och behandling för Norra sjukvårdsregionen 2015-09-22 Sida 2 av 8 1 Innehåll 2 Vårdprogram

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Fertavid 50 IE/0,5 ml injektionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En injektionsflaska innehåller 50 IE rekombinant follikelstimulerande

Läs mer

Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska. Katarina Brywe

Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska. Katarina Brywe Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska Katarina Brywe UTVECKLING AV ANTALET OPERATIONER KVINNOKLINIKEN CARLANDERSKA 160 140 120 100 80 60 40 20 0 HT 10 VT 11 HT 11

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Kvinnosjukvården 1 5

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Kvinnosjukvården 1 5 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Kvinnosjukvården 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Lisa Toysum, överläkare Margareta Lood, verksamhetschef 2016-04-27

Läs mer

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport 2015 gäller behandlingar utförda 2013 Resultat trender öppna jämförelser Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Ordlista 5 3 Allmänt 6 Tabell 1a. Antal startade IVF-behandlingar per klinik. Egna

Läs mer

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa PM GYN 2011 1(5) Reproduktiv Hälsa Inducerad abort Datum: 2009-08-01 Reviderat 2011-01-01 Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa Abortprocessen Telefonrådgivning Bokning

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Mål för dagens föreläsning

Mål för dagens föreläsning SJSE15 Personcentrerad vård Reproduktiv hälsa och gynekologisk ohälsa LI THIES LAGERGREN, LEG.BARNMORSKA, PHD 09.10 09.40 Självdiagnostisk test om gynekologisk terminologi 09.40 10.00: Kaffe 10.00 10.50:

Läs mer

VÄLKOMNA! Peter Conner, Karolinska Solna Elisabeth Epstein, Karolinska Solna Anna Marsk, Ultragyn

VÄLKOMNA! Peter Conner, Karolinska Solna Elisabeth Epstein, Karolinska Solna Anna Marsk, Ultragyn VÄLKOMNA! Peter Conner, Karolinska Solna Elisabeth Epstein, Karolinska Solna Anna Marsk, Ultragyn 2 feb 2015 Utbildningskoncept i gynekologiskt och obstetrisk ultraljudsdiagnostik Mål: Strävan från SFOG,

Läs mer

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1 REKOMMENDATION 2016-05-19 Bilaga 1 Vårt dnr: 16/01938 1 (7) Avdelningen för vård och omsorg Åsa Sandgren Åkerman Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi 1 (7) Avdelningen för Somatisk Specialistvård Avtalsenheten Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi Uppföljning inför driftstart, utförs cirka 2 veckor innan driftstart i de lokaler som

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Endometrios. Vad är endometrios? Vad är endometrios? Vad är endometrios? Och varför är det här så himla besvärligt då?

Endometrios. Vad är endometrios? Vad är endometrios? Vad är endometrios? Och varför är det här så himla besvärligt då? Endometrios Matts Olovsson Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset samt Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vad är endometrios? Körtlar och stroma av samma typ som i endometriet

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Stockholms PGD-center

Stockholms PGD-center Stockholms PGD-center Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms PGD-center 1 2 Stockholms PGD-center Välkommen till Stockholms PGD-center Reproduktionsmedicin Karolinska och Klinisk genetik vid Karolinska

Läs mer

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:110

Regeringens proposition 1997/98:110 Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

Uppföljning efter medicinsk abort

Uppföljning efter medicinsk abort Uppföljning efter medicinsk abort, specialistläkare gynekologi och obstetrik Återbesökets vara eller inte vara Rutiner på Östra före 2015 Ingen rutinmässig uppföljning efter VEX Efter med ab v 9-18 återbesök

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning Tjänsteskrivelse Ärende 10 1(1) Regionkontoret Linda Jonsson, utvecklare Hälso- och sjukvårdsutveckling Linda.M.Jonsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-11-27 RS140507, HSS140031 Regionstyrelsen

Läs mer

Komplikationer vid benign hysterektomi med fokus på uretärskador

Komplikationer vid benign hysterektomi med fokus på uretärskador Komplikationer vid benign hysterektomi med fokus på uretärskador Ulrika Ottander Överläkare, med dr Universitetssjukhuset Umeå SFOG-veckan 080827 Skövde Tre olika operations metoder Abdominell hysterectomi

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Bilaga 3. Assisterad befruktning 2006 Assisted reproduction Results of treatment 2006

Bilaga 3. Assisterad befruktning 2006 Assisted reproduction Results of treatment 2006 Bilaga 3 Assisterad befruktning 2006 Assisted reproduction Results of treatment 2006 Diagram- och tabellförteckning Diagram Diagrams 1. Antal återföranden av befruktade ägg efter behandlingstyp, 1991 2006

Läs mer

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala! Polycystiskt ovariesyndrom Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!! Ultraljudsdiagnostik -basen för modern bild av PCOS! Ett hormonellt och kliniskt spektrum utan tydliga gränser AF: < 5 5-9 > 9 >

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Svar på remiss från SKL - Assisterad befruktning - uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Svar på remiss från SKL - Assisterad befruktning - uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden I II ~ Landstinget DALARNA %'llaga AU q (04 A BESLUTSUNDERLAG La n dsti ngsstyrelsens Datum 2014-08-25 1 (3) Enhet för Medicinsk kvalitet Dnr LD14/01747 Uppdnr 850 2014-08-25 Svar på remiss från SKL -

Läs mer

SJSE15. Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent

SJSE15. Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent SJSE15 Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent Mål för dagens föreläsning Ni skall få en ökad förståelse för kvinnans reproduktiv hälsa Ni skall få ökad kunskap om vanliga gynekologiska tillstånd Självdiagnostisk

Läs mer

MYOMA UTERI C E L I N E L Ö N N E R F O R S

MYOMA UTERI C E L I N E L Ö N N E R F O R S MYOMA UTERI C E L I N E L Ö N N E R F O R S Jhonen Vasquez cartoon Bakgrund 5-25% av fertila kvinnor 25% symptomatiska Menorraghia, trycksymptom, smärta, infertilitet, missfall Storlek och lokalisation

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Skånes universitetssjukhus

Skånes universitetssjukhus Välkomna till enheten för assisterad befruktning vid Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus Patientinformation äggdonatorer Om ofrivillig barnlöshet I Sverige är nästan en halv miljon

Läs mer

Att göra barn på sjukhus

Att göra barn på sjukhus Att göra barn på sjukhus Jan Olofsson Överläkare Fertilitetscentrum NUS Även om den kittlande titeln kan leda tankarna till de populära sjukhussåporna i TV, torde beskrivningen Behandlingsmöjligheter vid

Läs mer

Manlig ofruktsamhet. Leif Abramsson Överläkare Urologiska kliniken NUS

Manlig ofruktsamhet. Leif Abramsson Överläkare Urologiska kliniken NUS Manlig ofruktsamhet Leif Abramsson Överläkare Urologiska kliniken NUS Jag har arbetat med urologi sedan snart 22 år och med manlig ofruktsamhet nästan lika länge. 1988 presenterade jag min avhandling,

Läs mer

Toctino (alitretinoin)

Toctino (alitretinoin) PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino

Läs mer

Placenta accreta när ska den lämnas kvar?

Placenta accreta när ska den lämnas kvar? Placenta accreta när ska den lämnas kvar? ST-läkare Merit Kullinger Handledare: Specialist i gynekologi och obstetrik, öl Lars-Olof Svensson Specialist i gynekologi och obstetrik, öl Olga Romanov Kvinnokliniken

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller

STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller Bead Block STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller Svenska är skadad BESKRIVNING: Bead Block innehåller en rad noggrant kalibrerade

Läs mer

Skånes universitetssjukhus

Skånes universitetssjukhus Välkomna till enheten för assisterad befruktning vid Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus Patientinformation äggdonatorer Om ofrivillig barnlöshet I Sverige är nästan en halv miljon

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

MEQ Gynekologi T

MEQ Gynekologi T MEQ Gynekologi T8 2005-12-21 Du arbetar som underläkare på en gynekologisk mottagning. Kristina Berggren, 43 år, söker dig för utebliven mens sedan hon slutade med p-piller för 3 månader sedan. Hon är

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos

Läs mer

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer

Läs mer

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker Infertilitet Många berörda - nya metoder Vad kan vi göra för infertila och barnönskande par? Agneta Skoog Svanberg Docent, universitetslektor Institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet

Läs mer

Ovitrelle 250 mikrogram injektionsvätska, lösning, i förfylld injektionspenna.

Ovitrelle 250 mikrogram injektionsvätska, lösning, i förfylld injektionspenna. 1. LÄKEMEDLETS NAMN Ovitrelle 250 mikrogram injektionsvätska, lösning, i förfylld injektionspenna. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje förfylld injektionspenna innehåller 250 mikrogram koriongonadotropin

Läs mer

Fertilitet och Gynekologisk cancer

Fertilitet och Gynekologisk cancer Fertilitet och Gynekologisk cancer Symposium påp SFOG-veckan i Skövde 2008 Barbro Larson Medelålder lder för f r förstff rstföderskor i Sverige 1975 2005 Riket 24.1 28.4 Sthlm 25 29.8 > 10% av förstff

Läs mer

Fetmakirurgi och preventivmedel

Fetmakirurgi och preventivmedel Fetmakirurgi och preventivmedel Jan Brynhildsen Obstetrik & Gynekologi, Linköpings universitet Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vilka råd ger vi och vad finns det egentligen för grund?

Läs mer

Riktlinjer för offentligt finansierad fertilitetsutredning och behandling i Norrbotten

Riktlinjer för offentligt finansierad fertilitetsutredning och behandling i Norrbotten Riktlinjer för offentligt finansierad fertilitetsutredning och behandling i Norrbotten Bakgrund In vitrofertilisering (IVF) är en accepterad metod för behandling av ofruktsamhet (infertilitet). Äggdonation

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

2014-08-29 Dnr S1985:A/2014/32. Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm

2014-08-29 Dnr S1985:A/2014/32. Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm 2014-08-29 Dnr S1985:A/2014/32 Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Remissvar avseende rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM INFERTILITET

REGIONALT VÅRDPROGRAM INFERTILITET 1(16) REGIONALT VÅRDPROGRAM INFERTILITET Gemensamma riktlinjer för prioritering, utredning och behandling i Norrlandstingen Norrlandstingens REGIONFÖRBUND September 2012 Medicinskt ansvarig Håkan Lindström

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Atypisk cervixcytologi under graviditet

Atypisk cervixcytologi under graviditet Atypisk cervixcytologi under graviditet SFOG-veckan i Varberg 26 augusti 2014 Cecilia Kärrberg Överläkare, Med dr Processansvarig för cervixdysplasi och vulvaförändringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Resultat trender öppna jämförelser

Resultat trender öppna jämförelser Assisterad befruktning i Sverige Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport skapad 2014 Gäller behandlingar utförda 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ordlista 4 3 Allmänt 5 Tabell 1a. Antal

Läs mer