Vårdprogram Benskörhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Benskörhet"

Transkript

1 Vårdprogram Benskörhet Benskörhetens utveckling från normal skelettstruktur och en väl bevarad kota, över tunnare skelettbalkar och begynnande hoppressning av kotkroppen till slutstadiet - helt frakturerad kota med ringa kvarstående benmassa. Norrbottens läns landsting 1996

2 Förord Landstinget beslutade 1995 att riktlinjer för osteoporosvården skulle arbetas fram och presenteras i form av ett vårdprogram. Ansvaret föll på Endokrinteamet inom Verksamhetsområde Medicin vid Luleå-Bodens Sjukhus. Vårdprogrammet har arbetats fram av en grupp med representanter från såväl öppen vård som sluten vård från alla landstingets förvaltningsområden. En redaktionsgrupp bestående av överläkare Mats Eliasson, Medicin, Luleå-Bodens Sjukhus, distriktsläkare Jahn Gustafsson, Bergnäsets VC, Luleå samt överläkare Lars-Martin Lundqvist, Rehabkliniken, Piteå har sammanställt materialet. Professor Sverker Ljunghall, Uppsala Akademiska Sjukhus har bidragit med värdefull kritik och kommentarer. Cheföverläkare Anders Lindman, Bergnäsets VC, Luleå har bidragit med diskussioner om kvalitetsutveckling. Arbetgruppens deltagare har varit: Från Gällivare: Från Kalix: Från Kiruna: Från Luleå-Boden: Från Piteå: Lennart Landby, öl, Medicin Gustaf Melin, dl, Forsens VC Timo Erikoinen, öl, Rehab Peter Eierstedt, dl, Grytnäs VC Bernt Thule, öl, Medicin Jan Andersson, dl, Kiruna primärvård Gösta Erkstam, öl, Medicin Monica Backman, dl, Mjölkuddens VC Ingrid Brännström, sjukhusapotekare, Luleå Mats Eliasson, öl, Medicin Marianne Gjörup, böl, Medicin Anna Granström, dietist, Luleå Jahn Gustafsson, dl, Bergnäsets VC Ella Hansson, sjukgymnast, Råneå VC Ulf Lundberg, ST-läkare, Medicin, Anders Nilson, öl, Rehab Johan Nilsson, öl, Ortopeden Holger Nordstrand, dl, Björknäs VC Jana Svoboda, öl, Röntgen Lars-Martin Lundqvist, öl, Rehab Peter Moström, dl, Piteå VC Iris Nordström, öl, Medicin Omslagsbilden kommer från skriften "Osteoporosis The place of Miacalcic", M. Azria/M. Bleicher, Sandoz Pharma, Basel. Återgiven med tillstånd av Sandoz AB, Täby. 2

3 Varannan svensk riskerar att drabbas av benskörhet! Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd vars yttersta konsekvens är en fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Livstidsrisken att få en benskörhetsfraktur är 50 procent för kvinna och 25 procent för en man. Varje år bryter svenskar höften. År 2000 kommer att bryta sin höft. Endast en mindre del av ökningen kan tillskrivas en ökande andel äldre i befolkningen. Värdefullt register Via ortopedkliniken i Lund administreras Rikshöft - ett rikstäckande register för höftfrakturer. Detta register ger värdefull information om den typiske patienten i sig och vårdförloppet för frakturtillfället. Hon är i medeltal 78 år gammal och vårdas på sjukhuset dagar. Ungefär 70 procent kommer från eget boende och av dessa är tre fjärdedelar åter i samma boende efter tre månader. Under de senaste 50 åren har höftfrakturerna ökat sexfalt medan totalantalet vårddagar avsevärt minskat. Folkhälsolösningar behövs för tillstånd som etableras decennier innan det tar sig uttryck i form av manifesta frakturer. Benskörhet är dock bara en av många orsaker till benskörhetsfrakturer (Fig. 1 nedan) Viktigt att förebygga fallet Det krävs dessutom ett fall, t.ex. orsakat av sjukdom, balansrubbning eller nedsatt muskelstyrka, för att en fraktur ska uppstå. Att förebygga själva fallet blir därför minst lika viktigt som att påverka skelettets hållfasthet. Nyligen har enighet börjat uppstå kring handläggningen av benskörhet varför detta vårdprogram utarbetats för att föra ut riktlinjer till länets sjukvård. Fall benägenhet Fallskyddet (parering) FALLET Mjukvävnadens stötdämpning FRAKTURRISK Benmassa Benets arkitektur BENVÄVNAD Benets kvalitet Figur 1. Orsakssamband som leder till benskörhetsfraktur. 3

4 Vad menar vi med benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med nedsatt benmassa och förändrad mikroarkitektur, som leder till minskad hållfasthet och ökad frakturrisk. Graden av minskad bentäthet, bedömd med bentäthetsmätning, är inte identisk med frakturrisken, men sambandets styrka är jämförbart med sambandet mellan hypertoni och stroke. WHO har 1994 valt att definiera graden av minskad benmassa utifrån bentäthetsmätningar. Då jämförs bentäthet hos den enskilde individen med ett normalmaterial av unga vuxna i samma population. Mätvärdet av bentäthetsmätningen jämförs med normalbefolkningens värden och man kan då avläsa med hur många standarddeviationer (SD) den undersökte avviker. En minskning av bentätheten med en standarddeviation fördubblar frakturrisken. Normal bentäthet Bentäthet mer än -1 SD (av unga vuxna ). Minskad bentäthet (osteopeni) Bentäthet mellan -1 och -2,5 SD. Benskörhet (osteoporos) Bentäthet under -2,5 SD. Manifest osteoporos Bentäthet under -2,5 SD och minst en benskörhetsfraktur. 40 Incidens (per 1000 personår) Höftfraktur Definitioner av osteoporos För vardagligt kliniskt bruk utgör en röntgenologiskt verifierad fraktur efter minimalt trauma (benskörhetsfraktur eller fragilitetsfraktur) hos postmenopausal kvinna grund för diagnosen manifest osteoporos. Fyndet av nedsatt bentäthet på skelettröntgen motsvarar en nedsättning av bentätheten med ca procent och torde därmed motsvara minst osteopeni enligt ovanstående definition. Det finns inga naturliga brytpunkter för de bentäthetsvärden man uppmäter som distinkt kan skilja ut de som får frakturer från de som inte får frakturer. Man kan alltså ha låg eller ingen risk att få fraktur trots låg bentäthet. Riskfaktorer Kunskap om de faktorer som leder till minskad bentäthet möjliggör mera riktade insatser för att förebygga urkalkning av skelettet. Primära riskfaktorer är inte relaterade till sjukdom medan sekundära riskfaktorer utgör sjukdomar och behandlingar som ökar risken för benskörhet, men i högst varierande utsträckning. Flertalet av dessa sjukdomar bör ses som differentialdiagnoser vid utredningen. Handläggningen av dessa tillstånd (förutom steroidbehandling) faller utanför vårdprogrammets ram. Mediciner som ökar risken för fall (antihypertensiva, diuretika, benzodiazepiner) liksom sjukdomar som stroke, Mb. Parkinson och epilepsi är förenade med ökad risk för benskörhetsfrakturer. 30 Cancer Ålder Relationen mellan incidens av höftfraktur och ålder. Som jämförelse har incidenskurvan för cancer och ålder ritats in. Från SBU-rapport 4

5 Primära riskfaktorer Kvinnligt kön Menopaus Hereditet (både hos moder och fader) Hög ålder Bristande kalcium- och D-vitaminintag Låg vikt Brist på viktbärande motion Immobilisering Rökning Sekundära riskfaktorer Hypogonadism (prematur menopaus eller testosteronsbrist) Kronisk obstruktiv lungsjukdom Reumatoid artrit Myelom Malabsorption (celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom) Cushings sjukdom, thyreotoxikos, hyperparathyreoidism Alkoholism Läkemedelsbehandling (steroider, antiepileptika och heparin) 5

6 Hur utreder vi benskörhet? Syftet är att: fånga upp personer med riskfaktorer för minskad bentäthet för att kunna förebygga manifest osteoporos utreda personer med manifest osteoporos eller slumpmässigt upptäckt minskad benmassa. Att skilja mellan primär och sekundär osteoporos Utrednings- och vårdnivå Primärvård: Basal utredning av personer i riskgrupper, av misstänkta och manifesta osteoporosfall. Fortsatt handläggning av primär postmenopausal sjukdom och eventuellt av övriga fall efter konsultation Specialistnivå: Kompletterande utredning och behandling av: - sekundär osteoporos - kvinnor under 50 års ålder - män - multipla frakturer - påtaglig hereditet Ofta (åter-)remiss till primärvård. Utvidgad utredning på särskilda indikationer En individuellt anpassad utredning med lämpliga delar av nedanstående, görs vid behov, för att utesluta sekundär osteoporos: Lab: transamainaser, prolaktin, testosteron och SHBG, FT4, tu-kortisol, U-elfores, ev benmärgspunktion, gliadin- och endomysiumantikroppar, folat, somatomedin-c Röntgen: Th4-L5 sidoprojektion utan förberedelse. Endast på indikation Osteoporos, antal kotkompressioner?. Andra frågeställningar besvaras med standardundersökningar Skelettbiopsi -vid osteomalacimisstanke Kompletterande röntgenundersökningar Bentäthetsmätning (se sid 7) S k biokemiska markörer för skelettomsättning har idag ingen plats i rutinsjukvård. Basal utredning Strukturerad anamnes och status Lab: SR, blodstatus, S-calcium, albumin (eller albumin-korrigerat calcium), kreatinin, ALP, TSH, längd och vikt. Vid SR-stegring; S-elfores Gynekologisk undersökning och mammarpalpation om östrogenbehandling påbörjas 6

7 Bentäthetsmätning Nedsatt bentäthet är en av flera viktiga riskfaktorer för fraktur. Den kan bestämmas med ett flertal metoder som använder joniserande strålning eller ultraljud. Frågan om vad som skall mätas, med vad och vilka som skall undersökas är kontroversiell men har nyligen noggrant studerats av SBU (se Litteraturförteckning, sid 17). För närvarande är s k DXA (dubbel energiabsorption) den metod som bäst fyller krav på hög precision (1-3 procent), rimlig noggrannhet (10 procent) och låga stråldoser. Mättiden för patienten är ca 5-8 minuter och med en 50-procentig utnyttjande av mätutrustningen blir kostnaden per undersökning cirka 500 kr. Kapaciteten är minst undersökningar per år vilket väl täcker länets behov med nuvarande indikationer. En DXA-helkroppsscanner bör finnas, centralt placerad inom landstinget. Frågan om det kan vara lönsamt med enklare och billigare mätutrustning (handledsmätare - DXA; som enligt SBU är mindre motiverade p g a bristande förmåga att avspegla centralt skelett) ute i övriga förvaltningar får besvaras med hänsyn till transportkostnader till en central mätutrustning. En förutsättning för detta är ett tillräckligt högt kapacitetsutnyttjandet både av den mera precisa helkroppsmätaren och en eller flera perifert placerade handledsmätaremätare. Mätning med datortomografi kan vara ett alternativ vid långa avstånd. Indikationer för bentäthetsmätning Indikationerna skall i första hand ses som ett underlag för att avgöra vid vilka tillfällen bentäthetsmätning kan vara av värde. De skall inte ses som absoluta krav på att sådan mätning måste utföras vid dessa tillstånd. Däremot är det tveksamt att utföra mätningar med indikationer skilda från dessa. Ofta får klinisk bild och röntgen vara tillräckligt underlag för handläggning. Våra förslag till indikationer är modifierade från SBU - situationer där bentäthetsmätning kan vara angelägen. Patient med kotkompressioner där behandling med annat än kalcium och D-vitamin övervägs. Kan övervägas om osteoporos är enda indikationen för östrogenbehandling. Baslinjemätning ger möjlighet till kontroll av behandlingsresultat Sjukdom och/eller behandling med stor risk för benskörhet. Möjlighet till risk stratifiering. Kontroll av behandlingsresultat, t ex vid steroidbehandling där kontroller halvårsvis ibland kan vara nödvändiga Patient med stor mängd riskfaktorer för benskörhet och där bisfosfonater övervägs p g a kontraindikation mot, eller terapisvikt med, östrogen Uppföljning vid behandling med bisfosfonater med två års intervall. En eller två kontroller för verifiera behandlingsresultat På specialistnivå - diagnostiskt vid oklarhet om benskörhet verkligen föreligger samt på andra speciella indikationer. 7

8 När möter vi patienter med benskörhet? I sjukvården möter vi frågan om förebyggande och behandling av benskörhet i vissa situationer. Våra rekommendationer utgår ifrån dessa och ger enkla riktlinjer för handläggning. Specifika farmakologiska aspekter återfinns under avsnittet Hur behandlar vi benskörhet?. Primärprevention är ett ansvar som delas av många och beskrivs delvis under Hur behandlar vi benskörhet? men också i avsnittet Många har ansvar för att förebygga benskörhet. Personer med riskfaktorer Friska personer med primära riskfaktorer eller patienter med grundsjukdom och/eller behandling som ökar risken för benskörhet (sekundära riskfaktorer). Utredningsbehov: Basalutredning med kartläggning av riskfaktorer och ev. grundsjukdom. Överväg röntgen Th4-L5. Bentäthetsmätning på indikationer enligt ovan, speciellt vid sekundära riskfaktorer. Handläggningen av personer med primära riskfaktorer måste i hög grad individualiseras eftersom utredning av personer utan manifest sjukdom utgör ett etiska dilemma Behandling (= primärprofylax) Adekvat behandling av grundsjukdomen Rökstopp rekommenderas; underlätta vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupp Belastande motion; informera och uppmuntra Kalciumtillskott (se sid 10) D-vitamin; informera om tillgång i kosten, vid bristande solexposition eller bristfällig kost - överväg tillskott (se sid 11) Östrogenbehandling övervägs till kvinnor under 70 år. Utvärdering av terapieffekt: Uppföljning av grundsjukdomen och i samband med detta riktad anamnes; nytillkomna frakturer? Längdmätning. Förnyad bentäthetsmätning kan i utvalda fall vara viktig för att påvisa uppbromsad urkalkning. Osteoporos utan fragilitetsfraktur Personer med slumpmässigt upptäckt osteoporos vid skelettröntgen eller påvisad vid bentäthetsmätning. Utredningsbehov: Remiss till specialist för kvinnor under 50 år och män, om genesen ej är känd. Övriga endast basalutredning. Kartläggning av riskfaktorer och ev bakomliggande sjukdomar. Behandling: Adekvat behandling av ev grundsjukdom Rökstopp - uppmuntra aktivt, erbjud hjälp vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupper Belastande motion - ge förslag med träningsprogram (se avsnitt Fysisk aktivitet, sid 13) Kalcium-tillskott, 1 gram per dag. D-vitamin - ombesörj adekvat dagligt intag, ofta tillskott Östrogenterapi rekommenderas kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges men endast om östrogen är kontraindicerat. Fallprofylax: Översyn av balansrubbande läkemedel (bensodiazepiner, diuretika och anti-hypertensiva). Ortostatisk blodtrycksmätning. Information kring fallskydd - informationsblad. Överväg hembesök av arbetsterapeut. Utvärdering av terapieffekt: Vid sekundär osteoporos - uppföljning av grundsjukdomen. Årlig klinisk kontroll; har nya frakturer eller minskande längd tillstött? Om frakturer tillstöter - fortsatt handläggning enligt nedan. Vid bisfosfonatbehandling - om möjligt bentäthetsmätning vid behandlingsstart samt efter två och fyra år för att säkerställa uppbromsad urkalkning. 8

9 Manifest osteoporos (med fragilitetsfraktur) Patient med fraktur på rörben eller kotkompression där röntgen, bentäthetsmätning och anamnes (lågenergitrauma) talar för fragilitetsfraktur. Utredningsbehov: Remiss till specialist för kvinnor under 50 år och män, om genesen ej är känd. Annars endast basalutredning. Kartläggning av riskfaktorer och ev bakomliggande sjukdomar. Behandling: Akut kan kalcitonin ges vid färsk, smärtsam kotkompression, primärt för smärtlindring och snabb mobilisering under 1-3 månader (se sid 13) Adekvat smärtterapi (analgetika, TNS och akupunktur), snabb mobilisering är viktig Adekvat behandling av grundsjukdom. Se över medicinering Rökstopp - uppmuntra aktivt, erbjud hjälp vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupper Belastande motion. Remiss till sjukgymnast för behandling, individuellt träningsprogram med balansträning Kalcium-tillskott, minst 1 gram per dag D-vitamin ges som farmakologiskt tillskott Östrogenterapi rekommenderas starkt till kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges när östrogen är kontraindicerat, vid fortsatt urkalkning eller nya frakturer trots östrogenbehandling. Multipla frakturer styrker indikationen. Fallprofylax: Översyn av balansrubbande läkemedel (bensodiazepiner, diuretika och anti-hypertensiva). Ortostatisk blodtrycksmätning. Information kring fallskydd - informationsblad. Remiss till arbetsterapeut för hembesök. Genomgång av fallprofylax, översyn av hemmiljön och ev ordination av gånghjälpmedel. Utvärdering av terapieffekt: Vid sekundär osteoporos - uppföljning av grundsjukdomen. Årlig klinisk kontroll; har nya frakturer eller minskande längd tillstött? Vid bisfosfonatbehandling - om möjligt bentäthetsmätning vid behandlingsstart samt efter två och fyra år för att säkerställa uppbromsad urkalkning. Osteoporos vid steroidbehandling Patienter som steroidbehandlas, antingen med frekventa högdosbehandlingar eller med kontinuerlig lågdos. Säkra högsta doser finns ej. Prednisolon under 5-7,5 mg /dygn eller inhalationssteroider under mg/dygn minimerar risken för de flesta. Största skelettförlusterna sker första behandlingsåret. Varannandags medicinering ger inte lägre risk. Utredningsbehov: Kartlägg om ytterligare riskfaktorer finns. Vid misstanke om manifest osteoporos - röntgen L4-Th5 sidoprojektion. Överväg bentäthetsmätning vid påbörjande av steroidbehandling, speciellt hos postmenopausala kvinnor. Sedvanlig basalutredning, serum testosteron bör mätas hos män. Behandling: Överväg alternativa behandlingsmöjligheter av grundsjukdomen Minsta möjliga steroiddos eftersträvas Profylaktisk behandling påbörjas samtidigt som steroidbehandling startas om förväntad behandlingstid mer än tre månader och/eller vid hög risk för benskörhet Rökstopp tillstyrks Informera om och uppmuntra till belastande motion Ombesörj adekvat kalciumintag - minst ett gram per dygn, hälften till natten Ombesörj adekvat D-vitaminintag - farmakologiskt tillskott av vitamin D3 I komplicerade fall - aktivt vitamin D och därmed specialistangelägenhet Östrogen rekommenderas till kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges vid osteoporos utan fraktur och bör ges vid frakturer. Utvärdering av terapieffekt: Se Personer med riskfaktorer. Vid bisfosfonatterapi bör, om möjligt, bentäthet mätas före behandling samt gärna redan efter sex månaders behandling och återkommande därefter. Vid tveksamhet om kalcium-d-vitamin är tillräcklig profylax kan förnyade bentäthetsmätningar vara adekvata. 9

10 Hur behandlar vi benskörhet? Kalcium, D-vitamin och fysisk aktivitet är gemensamma faktorer både för förebyggande och behandling av benskörhet. Majoriteten av behandlingsstudier är utförda på postmenopausala kvinnor eller hos kvinnor med kotkompressioner. Det finns ingen dokumentation beträffande män eller patienter med höftfrakturer. Detta bör beaktas vid ställningstagande till behandling hos mycket gamla patienter med höftfraktur. För detaljer vid farmakologisk behandling hänvisas till FASS. Kalcium I Sverige räknar man med att ca 75 procent av vårt kalciumintag kommer från mjölk och andra mejeriprodukter och sista fjärdedelen från övriga livsmedelsgrupper. Det är därför svårt att tillgodose sitt kalciumbehov utan att använda mejeriprodukter. Grupper som ofta utesluter dessa livsmedel är de med magtarmsjukdomar och funktionella tarmbesvär. Laktosintoleranta är en stor grupp som inte kan använda mjölk eller mejeriprodukter fullt ut. De klarar oftast av hårdost och ibland smärre mängder syrade produkter. Veganer och komjölksproteinintoleranta är grupper som inte använder mjölk och mejeriprodukter. Kalciumupptaget maximeras om man fördelar intaget över dagen. Exempel: en 40-årig kvinna behöver 2 glas mjölk/fil och två ostskivor för att tillgodose kalciumbehovet. Kalkintaget spelar störst roll under uppväxten samt efter menopaus där nuvarande rekommendationer sannolikt är alltför lågt satta. Aktuell forskning antyder att ett dagligt kalciumintag på mg är nödvändigt för att postmenopausala kvinnor skall bibehålla bentätheten. Vid behandling är rekommenderad dygnsdos mg, vilket kan betraktas som kosttillskott. Bättre absorption vid delad dos. T.Kalcitena 250 mg, 2x kr/år Vid sväljningssvårigheter, brustabletter Kalcitena 500 mg 1x kr/år T. Calcium Sandoz 500 mg 1x kr/år. Brustabletter. Högre natriuminnehåll, men bättre absorption vid samtidig magsyrareducerande behandling. 10

11 Vitamin D Vitamin D finns i ett fåtal livsmedel, framför allt i feta fisksorter. Mellanmjölk, lättmjölk och margariner är berikade med vitamin D som ger ett tillskott. Man räknar med att ca 50 procent av vårt vitamin D-behov tillgodoses av utevistelse med åtföljande solljusexposition. Riskgrupper för brist är äldre som bor på institution samt veganer där D vitamintillskott ofta är nödvändigt. Vid behandling är rekommenderad dygnsdos IE/dag. Dr. Acomin-AD dvs (vitamin A och D3) 400 IE vitamin D3/5 dr. Kostnad ca kr/år M. Ergocalciferol (vitamin D2) 1400 IE/ ml, 60 ml flaska. Dos 2-4 ml en gång per vecka kr/år. T. Detrixin 400 IE (kolecalciferol, vitamin D3) 1-2x kr/år. Ovanstående preparat kräver ej kontinuerliga S-Ca mätningar. Samma effekt kan också uppnås med s k multivitaminpreparat som innehåller 200 IE per tablett. Aktivt D-vitamin (Etalpha, Rocatrol) samt Dygratyl kräver kalkkontroller var 3:e månad och bör endast användas av specialist. Kalciumbehov enligt Svenska Näringsrekommendationer Barn 1-10 år = 600 mg Barn år = 800 mg Män >18 år = 600 mg Kvinnor >18 år = 800 mg Gravida = 1000 mg Ammande = 1000 mg mg/dag Kalciuminnehåll i några livsmedel 1 skiva ost = 110 mg 1 glas mjölk (2 dl) = 220 mg 1 tallrik fil/yoghurt (2 1/2 dl) = 275 mg 1 dl Keso (90 g) = 60 mg 1 tallrik välling (2 1/2 dl) = 275 mg 1 portion broccoli (75 g) = 40 mg 1 portion lax (140 g) = 110 mg 1 dl havregryn (30 g) = 15 mg

12 Östrogen/gestagen Östrogen har en väl dokumenterad osteoporosförebyggande effekt hos kvinnor upp till 75 års ålder men det är oklart hur länge skyddseffekten kvarstår efter avslutad behandling. Östrogenbehandling bör övervägas till kvinnor med riskfaktorer för osteoporos och rekommenderas vid påvisad osteoporos eller frakturer. Indikationen stärks av tidig menopaus, rökning, låg kroppsvikt, vegetativa klimakteriebesvär och stark hereditet för osteoporos. Före insättande av behandling liksom vid kontroller, efter tre månader och därefter årligen, bör blodtrycket mätas och gynekologisk undersökning samt palpation av brösten utföras. Kvinnor som redan ingår i mammografiscreening ska uppmuntras att även i fortsättningen följa de planerade undersökningarna upp till 74 års ålder. De som inte deltar i screeningen bör remitteras till en klinisk mammografi och rekommenderas att följa programmet enligt kallelse i framtiden. För att östrogenbehandling skall ge en mätbara effekt bör behandling pågå minst några år. Detta leder oss till rekommendationen att behandling kan starta upp till 70 års ålder och fortsätta till 75 år ålder (då mammografiscreening slutar och förebyggande effekter av behandlingen är visade). Kontraindikationer: endometrie- och mammarcancer. Positiva effekter: förutom osteoporosprofylax också ökad livskvalité samt minskad risk för hjärtinfarkt. Det sistnämnda ännu ej visat vad gäller kombinationen östrogen+gestagen, utan enbart vid östrogen i monoterapi. Negativa effekter:bröstspänningar, illamående, humörpåverkan (från gestagen) och fortsatta blödningar. Vid långtidsbehandling (15-20 år) ökar den absoluta livstidsrisken för bröstcancer från ca 7 till 9 procent. Vid mindre än 5 års behandling har ingen mätbar riskökning för bröstcancer konstaterats. Riskökning för endometriecancer tycks förhindras genom gestagentillägg. Dosering har studerats främst hos kvinnor i perimenopausal och tidig postmenopausal period. Äldre kvinnor behöver troligen lägre dos och storrökare högre dos. Osteoporosprofylaktisk effekt uppnås med konjugerade östrogener 0,625 mg/dygn, estradiol p.o. 2 mg/dygn eller med estradiol transdermalt mg/24 tim. Notera att östrogen i låg dos, vanligen given mot slemhinnebesvär, saknar dokumenterad effekt mot osteoporos. Gestagentillägg måste ges till alla ickehysterektomerade kvinnor för att förhindra utveckling av hyperplasi och endometriecancer. Det ges antingen cykliskt eller kontinuerligt. Blödningsfrihet kan i regel framkallas med Kliogest som ger slemhinneatrofi hos postmenopausala kvinnor. För preparatval hänvisas till rekommendationer från den lokala Läkemedelskommitten. Bisfosfonater T.Didronate (etidronat) 200 mg. 2 till natten i två veckor, uppehåll 11 veckor. Kostnad kr T. Didronate - Kalcium (etidronat 400 mg, kalcium 500mg.) Kalenderförpackning för cyklisk behandling, etidronat 1x1 till natten i två veckor, därefter kalcium 0,5 g dagligen i elva veckor. Behandlingen upprepas var tredje månad. Kostnad kr/år T.Fosamax (alendronat) 10 mg, 1x1 kontinuerligt. Tas fastande på morgonen 30 min före intag av dryck, föda eller annat läkemedel. Kostnad ca kr/år 12

13 Registrerad indikation för Didronate: Etablerad (dvs med osteoporosfraktur) postmenopausal osteoporos. Dokumenterad effekt för patienter med svår osteoporos, d v s 1-4 kotfrakturer och röntgenologiskt påvisad osteoporos i kotpelaren. Förebyggande av andra typer av frakturer har ej kunnat visas i kliniska studier. Vid mild till måttlig osteoporos har resultaten varit mer svårvärderade. Registrerad indikation för Fosamax: Postmenopausal osteoporos. I kliniska studier har man visat en signifikant minskad risk för kotfrakturer efter 3 års behandling, gäller f.f.a. högriskpatienter, dvs kvinnor med tidigare osteoporotiska frakturer och ålder > 65 år, varför behandling bör inriktas på dessa patientgrupper. Preparaten får absolut inte intas tillsammans med mjölk, kalcium eller kalciumhaltig föda (eller andra komplexbindare) eftersom detta eliminerar absorptionen. Vanligaste biverkan är gastrointestinala besvär. Preparaten är andrahandsmedel när östrogen har otillräcklig effekt eller är kontraindicerade. Fosamax och Didronate anses väsentligen likvärdiga enligt Läkemedelsverkets värdering, trots något olika indikationer. Kalcitonin Inj. Miacalcic (laxkalcitonin) 100 IE/ml. Provdos 0.5 ml s.c. Därefter 1 ml s.c. dagligen 1-2 veckor, följt av 3 inj/vecka. Total behandlingstid max 3 månader. Vanligaste biverkningar är flush, yrsel och illamående. Det sistnämnda kan förebyggas med supp Primperan 20mg, 30 min före injektion. För att minimera ev obehag tas injektionen gärna på kvällen. Kostnad för 25 doser kr. Kalcitonin hämmar bennedbrytningen, men är inte registrerat för osteoporosbehandling i Sverige.Det finns god klinisk erfarenhet av preparatet vid behandling av osteoporotiska kotfrakturer i akutskedet. Analgetisk effekt uppnås i ca procent av fallen med snabbare mobilisering som följd. Behandlingen bör avslutas om man inte sett tydlig effekt inom 3-4 veckor. Registrering för långtidsbehandling vid postmenopausal osteoporos kan bli aktuell. Preparatets användbarhet begränsas av bristande dokumentation, hög kostnad och parenteral administration. Anabola steroider Inj. Deca-Durabol 50mg/ml. Dosering mg i.m. var 4:e vecka. Kostnad 870 kr/år. Åldersosteoporos är registrerad indikation. Hos kvinnor är virilisering (heshet, hirsutism etc) begränsande sena biverkningar. Preparatet saknar helt modern dokumentation och bör helst bara användas under kontrollerade former. Fysisk aktivitet Tilltagande fysisk inaktivitet är troligen den viktigaste enskilda faktorn bakom den kraftiga ökningen av benskörhetsfrakturer. Fysisk aktivitet under uppväxten främjar en stor maximal benmassa och bromsar i vuxenlivet benförluster. Bäst effekt har viktbelastande, regelbunden och varierande träning. Belastningen vid det enskilda träningstillfället är viktigare än träningspassets längd. En bättre balans och koordination leder till minskad risk för fall samt bättre förmåga att parera fall. Träningspass på minuter, minst 2-3 gånger per vecka rekommenderas. Promenader, hushållsarbete och inte minst trappgång kan vara den viktiga dagliga aktiviteten. 13

14 Många har ansvar för att förebygga benskörhet Osteoporos berör såväl landstingets som kommunens verksamheter. Landstingets övergripande ansvar för hälso- och sjukvården bör leda till såväl förebyggande åtgärder mot osteoporos (primärprevention) som behandling av sjukdomen. Vid frakturer krävs åtgärder för rehabilitering, för att förhindra fortsatt urkalkning av skelettet och för att minska riskerna för nya fallskador (sekundärprevention). Ansvaret för att minska riskerna med felaktig kost och bristande fysisk aktivitet i barnaåren åvilar flera olika samhällsinstanser. Barnhälsovård, skolhälsovård Bör betona vikten av allsidig kost, adekvat kalkintag och viktbelastande fysisk aktivitet. Dessutom bevaka resurstilldelningen till skolmat och gymnastik. Aktiv tobaksprofylax. Primärvård Skall understödja rökstopp och uppmuntra till motion hos yngre och medelålders samt informera fertila kvinnor i riskgrupper. Efter menopaus - information om kalcium, D-vitamin, fysisk aktivitet och i förekommande fall östrogenbehandling. Handlägga de flesta patienter med osteoporos. Strukturerad fallprofylax (hembesök av distriktssköterska/ distriktsarbetsterapeut, medicinsanering m m). Kommunen Ansvara för bra skolmåltider, fungerande gymnastikundervisning och ungdomsidrott. Bör bedriva aktiv anti-rökpropaganda i all ungdomsverksamhet. Stödja gymnastik- och idrottsaktiviteter för vuxna och pensionärer. Ombesörja fallprofylax - snöröjning och sandning. Ge adekvat D-vitamintillskott till institutionsboende. Framtida ansvar för rehab efter frakturer. Föreningslivet Ungdomsidrotten, Korpen och pensionärsorganisationerna har ett stort ansvar för hälsofostran, fysisk träning och anti-rökverksamhet. Apotek Bör ge råd om prevention, om egenvård och receptförskrivna läkemedel vid osteoporos. Läkemedelsstatistik. Kvinnokliniker Informera om östrogen och vid behov behandla. Stödja och utbilda primärvården avseende östrogenbehandling. 14

15 Sluten vård Ansvara för akut behandling av frakturer, rehabilitering, basalutredning, farmakologisk sekundär- och fallprevention inför hemgång. Alla specialiteter som behandlar med steroider har ansvar för adekvat profylax. Osteoporosmottagning bör ses som en struktur som kan organiseras om tillräckligt underlag finns och med bas inom den specialitet som har kompetens och intresse såsom Medicin eller Rehabilitering. En sådan mottagning utreder patienter med särskild frakturbenägenhet, suspekt sekundär osteoporos och initierar behandlingar med ej godkända preparat. Utbildar övriga aktörer. Vårdkedjor är naturliga vid höftfrakturer där man inom varje förvaltningsområde bör analysera ansvar och patientflöde inom såväl öppen som sluten vård och kommun. Inom varje område bör en överenskommelse också träffas om ansvaret för exempelvis sluten vård av patienter med kotkompressioner och för osteoporosmottagning. Landstinget centralt har ansvar för epidemiologisk bevakning av utvecklingen av benskörhet (se sid 16). Vid kontakter med kommuner och andra aktörer utanför landstinget skall vikten av förebyggande åtgärder betonas. Åtgärder mot osteoporos bör redovisas i landstings- och förvaltningsplaner. 15

16 Utvärdering av osteoporosvård och kvalitetsutveckling De flesta insatser mot benskörhet tar lång tid att avläsa i form av minskat antal frakturer medan östrogen- och bisfosfonatbehandling kan ge mätbara effekter inom en femårsperiod. Dessa resultatmått kan till viss del inhämtas i patientregistret, Rikshöft, där all höftkirurgi registreras. Validering av registerdata inom landstinget är dock nödvändigt innan Rikshöft kan användas i detta syfte. Patienter med kotkompressioner vårdas i liten och varierande utsträckning i slutenvård varför acceptabel statistik ej kan erhållas. Ett viktigt strukturmått på landstingsnivå är förekomst av ett aktuellt vårdprogram; på vårdcentralen/kliniken, organiserad utbildning av patienter med benskörhet för att stödja patienten att vara autonom i sin kroniska sjukdom. Viktiga processmått kan vara den andel patienter med genomgång fraktur som fått kunskap och utbildning för att kunna ta ansvar för sin egen sjukdom liksom strukturerad riskbedömning, inklusive tobaksdokumentation. Täckningsgrad i befolkningen liksom en standardiserad diagnossättning, såväl i öppen och sluten vård, är andra centrala processmått. Benskörhet är område som lämpar sig väl för kvalitetsutveckling enligt modell från Audit Projekt Luleå. Det är angeläget med kvalitetskontroll på DXA-mätningar och diskussioner pågår om ett nationellt kvalitetssäkringssystem för dessa. 16

17 Här finns det mer att läsa och lära Dr s Manual Osteoporos. Ljunghall, S. Johnell, O och Mellström, D. Astra Läkemedel Osteoporos. Ljunghall, S. Läkemedelsboken : Mätning av bentäthet. SBU-rapport 127. Stockholm, Östrogener och osteoporos. Information från Läkemedelsverket 1993:5; Osteoporos kan förebyggas. Ljunghall, S. Läkartidningen 1995; 92: Steroiders negativa inverkan på benmassa. Riktlinjer för profylax mot osteoporos. Ljunghall, S. Skoogh, B-E. Läkartidningen 1994; 91: Vitamin D och osteoporos. Ljunghall, S mfl. Nordisk Medicin 1995; 110; Severe osteoporosis in men. Kelepouris, N. et al. Ann Intern Med 1995; 123: Exempel på informationsmaterial till patienterna. Broschyrer: Om benskörhet. Apoteksbolaget, 20 kr. Benskörhet vad är det? Hur kan det förhindras? Pharmacia. Osteoporos. Lilly. Till dig med benskörhet patientinformation Didronate. Roche. Fosamax patientinformation. MSD. Benskörhet en tyst epidemi. KS lär ut. Frågor och svar om benskörhet. MSD. Benskörhet den bortglömda folksjukdomen. MSD Sverige. Bok: Den tysta epidemin forskare diskuterar benskörhet. Forskningsrådsnämnden Källa/47, 40 kr. Video: Benskörhet osteoporos den dolda folksjukdomen (10 min). Pharmacia. 17

18 18

19 Produktion: Arbetsgruppen Vårdprogram Benskörhet i samarbete med Partners Reklambyrå i Luleå AB. Tryckt på miljövänligt papper hos Länstryckeriet, Luleå i mars

20 Vill du veta mer om Vårdprogram Benskörhet? Arbetsgruppen bakom vårdprogrammet kan nås via överläkare Mats Eliasson, Medicinkliniken Luleå-Boden, Luleå sjukhus, Luleå. Tel Telefax Epost: LULEÅ

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos den tysta epidemin Skandinaviska kvinnor har högst risk i världen för att drabbas av höftfraktur. I 50 årsåldern har

Läs mer

Behandling av osteoporos

Behandling av osteoporos Behandling av osteoporos Läkemedelsinformation på våra villkor Lena Jahnson medicinska kliniken USÖ,160511 Osteoporos Hälften av alla och var femte drabbas av lågenergifraktur 50 års ålder i Sverige Enligt

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Vårdprogram för Osteoporos

Vårdprogram för Osteoporos VÅRDPROGRAM 1 (10) VÅRDFLÖDE FÖR OSTEOPOROSUTREDNING Ingen lågeneregifraktur FRAX-beräkning Lågenergifraktur i handled, överarm eller bäcken samt övriga lågenergifrakturer FRAX-beräkning Lågenergifraktur

Läs mer

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011 VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011 Marta Vergara osteoporosenheten EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Uppdatering av patofysiologin Skelettet är uppbyggt av kortikalt och trabekulärt ben. Livslång

Läs mer

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre MOTIONSSVAR SID 1(5) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED14-617-6 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A

Läs mer

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre MOTIONSSVAR SID 1(5) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED14-617-6 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Osteoporos. Jan Samudovsky EDC Karlstad

Osteoporos. Jan Samudovsky EDC Karlstad Osteoporos Jan Samudovsky EDC Karlstad Fysiologi skelett är en benmatrix (protein) och kalk compacta & spongiosa (trabeculi står i position som motsvarar storsta belastningen) muskuloskeletal system skelettet

Läs mer

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX,

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX, Version: 1.0 Författare: Skapad: 2013-01- 09 Anna Holmberg Reviderad: 2013-05- 01 Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Gäller tv, längst tom: 2014-12- 15 Karl- Gustav Thorngren Ansvarig: Magnus Eneroth

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Livsstilens betydelse En del av ökningen kan tillskrivas en ökande andel äldre i befolkningen. En del beror sannolikt på vår ändrade livsstil.

Livsstilens betydelse En del av ökningen kan tillskrivas en ökande andel äldre i befolkningen. En del beror sannolikt på vår ändrade livsstil. Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling

Läs mer

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i DEFINITION 3 INDELNING 4 Primär osteoporos 4 Sekundär osteoporos 4 EPIDEMIOLOGI 5 UTREDNING 6 Allmänt 6 Anamnes 6

Läs mer

Forsknings plan (version IV )

Forsknings plan (version IV ) Namn: Nikitas Efternamn: Samiotakis ST-läkare inom: reumatologi Personnummer: 841212-2510 Handledare: Bozena Möller (överläkare inom reumatologi) Forsknings plan (version IV 111031) Steroidinducerad osteoporos:

Läs mer

Brottförebyggande verksamhet

Brottförebyggande verksamhet Brottförebyggande verksamhet Utredning, och behandling av osteoporos Danderyd 2014-10-24 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Incidens - konsekvenser Totalt 70000 osteoporosrelaterade frakturer

Läs mer

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Jävsdeklaration Medlem av expertgrupp för zolendronate (Aclasta), Novartis.

Läs mer

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score)

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score) Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling

Läs mer

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Kategori: Skapat av: Granskad av: Reviderat av:

Läs mer

Vad är osteoporos? (benskörhet)

Vad är osteoporos? (benskörhet) Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3 Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad

Läs mer

LES LABORATORIES SERVIER c/o NDA Regulatory Service AB Johanneslundsvägen 2, Oxfordhuset 194 81 Upplands Väsby

LES LABORATORIES SERVIER c/o NDA Regulatory Service AB Johanneslundsvägen 2, Oxfordhuset 194 81 Upplands Väsby BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE LES LABORATORIES SERVIER c/o NDA Regulatory Service AB Johanneslundsvägen 2, Oxfordhuset 194 81 Upplands Väsby Företrädare: Anna Johnson

Läs mer

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Karolina Engvall, Läkemedelsenheten, Region Skåne Beata Dudarenko, Rehabiliterings- och geriatriskt centrum,

Läs mer

Diarienr: Ej tillämpligt Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Diarienr: Ej tillämpligt Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Osteoporos Definition Osteoporos definieras som en systemisk skelettsjukdom med nedsatt bentäthet och förändrad mikroarkitektur. Den kliniska manifestationen av osteoporos är lågenergifraktur, definierad

Läs mer

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS NVS

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS NVS VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS NVS Utredning och behandlingsrekommendationer baseras på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2012. Definition osteoporos (WHO 1994) Systemisk skelettsjukdom hos män och kvinnor

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ortopedi Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Vad behandlar man på ortopeden? Frakturer = benbrott, ffa pga osteoporos,

Läs mer

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Osteoporos Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 4 september 2014 Gäller: t.o.m.4 september 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Östrogenbehandling 2007

Östrogenbehandling 2007 Östrogenbehandling 2007 Reviderad version av vårdprogram från 2003 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Expertgruppen för gynekologi 1 Innehållsförteckning Inledning...........................................

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn: Osteoporos

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn: Osteoporos 200--3 Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan ReKo sjuhärads område Sidan av 200--3 Innehållsförteckning Inledning/Syfte... 4 Kapitel - Vårdstandard... 5 Definition

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Osteoporos

Osteoporos Osteoporos 2014 09 01 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge Incidens konsekvenser Totalt 70000 osteoporosrelaterade frakturer per år Cirka 18000 höftfrakturer per år Morbiditet och mortalitet

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

State of the Art - Osteoporos

State of the Art - Osteoporos State of the Art - Osteoporos Innehåll Definition Epidemiologi Etiologi och patogenes Symtom Utredning - diagnostik Prevention Prognos Behandling Referenser Dokumentinformation Definition Osteoporos definieras

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Mattias Lorentzon Professor, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska akademin och osteoporosmottagningen,sahlgrenska Mölndal,

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Vårdriktlinjer vid hormonbehandling i klimakteriet Gäller för distriktsläkare i primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid hormonbehandling i klimakteriet Gäller för distriktsläkare i primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid hormonbehandling i klimakteriet Gäller för distriktsläkare i primärvården Örebro läns landsting BAKGRUND... 3 INDIKATION FÖR BEHANDLING... 3 Klimakteriebesvär... 3 Prematur menopaus...

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

SBU:s slutsatser och sammanfattning

SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser och sammanfattning Slutsatser Osteoporos

Läs mer

Villkor Eli Lilly Sweden AB skall i all marknadsföring och annan information tydligt upplysa om att subvention endast gäller för ovanstående grupper.

Villkor Eli Lilly Sweden AB skall i all marknadsföring och annan information tydligt upplysa om att subvention endast gäller för ovanstående grupper. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2003-12-19 Vår beteckning 1262/2003 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Kontaktperson: Karl-Johan Myrén Box 300 37 104 25 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel M RÖRELSEAPPARATEN M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel Icke-steroida antiinflammatoriska medel och acetylsalicylsyra (se avsnitt N02) är symtomatiska medel vid akut och kronisk smärta i rörelseorganen,

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om osteoporos. Ortopediska kliniken

Osteoporos. Osteoporos. Information om osteoporos. Ortopediska kliniken Osteoporos Osteoporos Information om osteoporos Ortopediska kliniken 1 Text Anna Holmberg, läkare, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Anna Wilhelmsson Sahlin, sjukgymnast, Ortopediska kliniken SUS Malmö Eva

Läs mer

Osteoporos. Nedan följer en kondenserad faktatext om osteoporos samt fyra patientfall.

Osteoporos. Nedan följer en kondenserad faktatext om osteoporos samt fyra patientfall. Osteoporos Instruktion Nedan följer en kondenserad faktatext om osteoporos samt fyra patientfall. Till varje fall hör tre olika svarsalternativ. Läs igenom faktatexten. Diskutera sedan igenom fallen och

Läs mer

Motion 2001:23 av Marie-Louise Sellin (s) Per-Erik Kull (s) och Janet Mackegård (s) om Osteoporos (benskörhet)

Motion 2001:23 av Marie-Louise Sellin (s) Per-Erik Kull (s) och Janet Mackegård (s) om Osteoporos (benskörhet) TJÄNSTEUTLÅTANDE Länshandikapprådet 2001-09-20 Motion 2001:23 av Marie-Louise Sellin (s) Per-Erik Kull (s) och Janet Mackegård (s) om Osteoporos (benskörhet) Ärendet Länshandikapprådet har för yttrande

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

M Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel

M Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel M Rörelseapparaten M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel Fysisk aktivitet och träning vid artros Vid artros ger fysisk träning, oberoende av artrosgrad, minskad smärta och förbättrad fysisk

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Östrogenbehandling i klimakteriet

Östrogenbehandling i klimakteriet Östrogenbehandling i klimakteriet Aktuellt kunskapsläge utifrån SBU, WHI, HERS vad är det? Kerstin Nilsson 13 november 2002 Behandling med östrogen SBU-rapport nr 159, 2002 Systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)

Läs mer

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Inledning Läkemedelsverket anordnade i månadsskiftet januari/februari 2007 ett expertmöte för att uppdatera rekommendationer från 2004 om behandling av osteoporos. Orsakerna till

Läs mer

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt Skelett och mjukdelar Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt ! Bentäthet- osteoporos! Muskel och skelett! Osteonekros Ben! Trabekulärt ben (i korta och platta ben) 20% totalt! Corticalt ben (långa rörben) 80%

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av Osteoporos - benskörhet av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll 2 Innehåll Vad är osteoporos? 3 Orsaker till osteoporos 4 När kan man misstänka osteoporos 6 Diagnos 7 Förebyggande

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Osteoporos och behandling

Osteoporos och behandling Osteoporos och behandling 2011-01-20 Kerstin Landin-Wilhelmsen Endokrinologisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ålder 30 år Ålder 60 år Trabekulärt ben i kota Ålder 30 år Ålder 60 år Ålder 90 år

Läs mer

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos, benskörhet, är ett vanligt tillstånd i Sverige. Vid mätning av bentätheten

Läs mer

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken D-vitamin Källor D-vitamin Endocrine Society Institute of Medicine Sundhedsstyrelsen (Danmark) (Socialstyrelsen) UpToDate Hyperkalcemi Internationella guidelines

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Behandling av osteoporos för att förebygga

Behandling av osteoporos för att förebygga Behandling av osteoporos för att förebygga frakturer Behandlingsrekommendation Som ett led i samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och anordnade LV i november 2003 ett expertmöte för att utarbeta rekommendationer

Läs mer

Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland

Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland Nytt VPP för Osteoporos i Östergötland 13.00 13.05 Inledning» Ulf Rosenqvist/Göran Toss 13.05 13.20 Patofysiologi/Bakomliggande faktorer» Marta Vergara/Anna Spångeus 13.20 13.45 Diagnostik/DXA/FRAX/Frakturrisk»

Läs mer

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Klimakteriet Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare Elisabeth Darj, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. Husläkare

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 Innehåll, volym 1 SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 1. Inledning 47 Vad är osteoporos? 47 Definition av osteoporos 48 Konsekvenser av osteoporos 50 Epidemiologi 52 Skelettets fysiologi 54 Nya metoder

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Osteoporosgruppen som ingår i expertgruppen endokrinologi/diabetologi. Osteoporosgruppen

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Antonis Valachis ST läkare Onkologkliniken Sörmland Eskilstuna Mars 2012 Översikt När använder man endokrinbehandling? Typer och verkningsmekanism av

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Osteoporos OCH D-vitamin

Osteoporos OCH D-vitamin Osteoporos OCH D-vitamin Maria Odén Uhrenius 150306 Margareta -49 Margareta -49 Remiss från VC osteoporos sambo, 5 vuxna barn, sjukpension efter bilolycka med whiplashskada röker 10 cig/d alkohol måttligt

Läs mer

Vitamin D-receptorn (VDR)

Vitamin D-receptorn (VDR) D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

M Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel

M Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel M Rörelseapparaten M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel Icke-steroida antiinflammatoriska medel och acetylsalicylsyra (se avsnitt N02) är symtomatiska medel vid akut och kronisk smärta i rörelseorganen,

Läs mer