Vårdprogram Benskörhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Benskörhet"

Transkript

1 Vårdprogram Benskörhet Benskörhetens utveckling från normal skelettstruktur och en väl bevarad kota, över tunnare skelettbalkar och begynnande hoppressning av kotkroppen till slutstadiet - helt frakturerad kota med ringa kvarstående benmassa. Norrbottens läns landsting 1996

2 Förord Landstinget beslutade 1995 att riktlinjer för osteoporosvården skulle arbetas fram och presenteras i form av ett vårdprogram. Ansvaret föll på Endokrinteamet inom Verksamhetsområde Medicin vid Luleå-Bodens Sjukhus. Vårdprogrammet har arbetats fram av en grupp med representanter från såväl öppen vård som sluten vård från alla landstingets förvaltningsområden. En redaktionsgrupp bestående av överläkare Mats Eliasson, Medicin, Luleå-Bodens Sjukhus, distriktsläkare Jahn Gustafsson, Bergnäsets VC, Luleå samt överläkare Lars-Martin Lundqvist, Rehabkliniken, Piteå har sammanställt materialet. Professor Sverker Ljunghall, Uppsala Akademiska Sjukhus har bidragit med värdefull kritik och kommentarer. Cheföverläkare Anders Lindman, Bergnäsets VC, Luleå har bidragit med diskussioner om kvalitetsutveckling. Arbetgruppens deltagare har varit: Från Gällivare: Från Kalix: Från Kiruna: Från Luleå-Boden: Från Piteå: Lennart Landby, öl, Medicin Gustaf Melin, dl, Forsens VC Timo Erikoinen, öl, Rehab Peter Eierstedt, dl, Grytnäs VC Bernt Thule, öl, Medicin Jan Andersson, dl, Kiruna primärvård Gösta Erkstam, öl, Medicin Monica Backman, dl, Mjölkuddens VC Ingrid Brännström, sjukhusapotekare, Luleå Mats Eliasson, öl, Medicin Marianne Gjörup, böl, Medicin Anna Granström, dietist, Luleå Jahn Gustafsson, dl, Bergnäsets VC Ella Hansson, sjukgymnast, Råneå VC Ulf Lundberg, ST-läkare, Medicin, Anders Nilson, öl, Rehab Johan Nilsson, öl, Ortopeden Holger Nordstrand, dl, Björknäs VC Jana Svoboda, öl, Röntgen Lars-Martin Lundqvist, öl, Rehab Peter Moström, dl, Piteå VC Iris Nordström, öl, Medicin Omslagsbilden kommer från skriften "Osteoporosis The place of Miacalcic", M. Azria/M. Bleicher, Sandoz Pharma, Basel. Återgiven med tillstånd av Sandoz AB, Täby. 2

3 Varannan svensk riskerar att drabbas av benskörhet! Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd vars yttersta konsekvens är en fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Livstidsrisken att få en benskörhetsfraktur är 50 procent för kvinna och 25 procent för en man. Varje år bryter svenskar höften. År 2000 kommer att bryta sin höft. Endast en mindre del av ökningen kan tillskrivas en ökande andel äldre i befolkningen. Värdefullt register Via ortopedkliniken i Lund administreras Rikshöft - ett rikstäckande register för höftfrakturer. Detta register ger värdefull information om den typiske patienten i sig och vårdförloppet för frakturtillfället. Hon är i medeltal 78 år gammal och vårdas på sjukhuset dagar. Ungefär 70 procent kommer från eget boende och av dessa är tre fjärdedelar åter i samma boende efter tre månader. Under de senaste 50 åren har höftfrakturerna ökat sexfalt medan totalantalet vårddagar avsevärt minskat. Folkhälsolösningar behövs för tillstånd som etableras decennier innan det tar sig uttryck i form av manifesta frakturer. Benskörhet är dock bara en av många orsaker till benskörhetsfrakturer (Fig. 1 nedan) Viktigt att förebygga fallet Det krävs dessutom ett fall, t.ex. orsakat av sjukdom, balansrubbning eller nedsatt muskelstyrka, för att en fraktur ska uppstå. Att förebygga själva fallet blir därför minst lika viktigt som att påverka skelettets hållfasthet. Nyligen har enighet börjat uppstå kring handläggningen av benskörhet varför detta vårdprogram utarbetats för att föra ut riktlinjer till länets sjukvård. Fall benägenhet Fallskyddet (parering) FALLET Mjukvävnadens stötdämpning FRAKTURRISK Benmassa Benets arkitektur BENVÄVNAD Benets kvalitet Figur 1. Orsakssamband som leder till benskörhetsfraktur. 3

4 Vad menar vi med benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med nedsatt benmassa och förändrad mikroarkitektur, som leder till minskad hållfasthet och ökad frakturrisk. Graden av minskad bentäthet, bedömd med bentäthetsmätning, är inte identisk med frakturrisken, men sambandets styrka är jämförbart med sambandet mellan hypertoni och stroke. WHO har 1994 valt att definiera graden av minskad benmassa utifrån bentäthetsmätningar. Då jämförs bentäthet hos den enskilde individen med ett normalmaterial av unga vuxna i samma population. Mätvärdet av bentäthetsmätningen jämförs med normalbefolkningens värden och man kan då avläsa med hur många standarddeviationer (SD) den undersökte avviker. En minskning av bentätheten med en standarddeviation fördubblar frakturrisken. Normal bentäthet Bentäthet mer än -1 SD (av unga vuxna ). Minskad bentäthet (osteopeni) Bentäthet mellan -1 och -2,5 SD. Benskörhet (osteoporos) Bentäthet under -2,5 SD. Manifest osteoporos Bentäthet under -2,5 SD och minst en benskörhetsfraktur. 40 Incidens (per 1000 personår) Höftfraktur Definitioner av osteoporos För vardagligt kliniskt bruk utgör en röntgenologiskt verifierad fraktur efter minimalt trauma (benskörhetsfraktur eller fragilitetsfraktur) hos postmenopausal kvinna grund för diagnosen manifest osteoporos. Fyndet av nedsatt bentäthet på skelettröntgen motsvarar en nedsättning av bentätheten med ca procent och torde därmed motsvara minst osteopeni enligt ovanstående definition. Det finns inga naturliga brytpunkter för de bentäthetsvärden man uppmäter som distinkt kan skilja ut de som får frakturer från de som inte får frakturer. Man kan alltså ha låg eller ingen risk att få fraktur trots låg bentäthet. Riskfaktorer Kunskap om de faktorer som leder till minskad bentäthet möjliggör mera riktade insatser för att förebygga urkalkning av skelettet. Primära riskfaktorer är inte relaterade till sjukdom medan sekundära riskfaktorer utgör sjukdomar och behandlingar som ökar risken för benskörhet, men i högst varierande utsträckning. Flertalet av dessa sjukdomar bör ses som differentialdiagnoser vid utredningen. Handläggningen av dessa tillstånd (förutom steroidbehandling) faller utanför vårdprogrammets ram. Mediciner som ökar risken för fall (antihypertensiva, diuretika, benzodiazepiner) liksom sjukdomar som stroke, Mb. Parkinson och epilepsi är förenade med ökad risk för benskörhetsfrakturer. 30 Cancer Ålder Relationen mellan incidens av höftfraktur och ålder. Som jämförelse har incidenskurvan för cancer och ålder ritats in. Från SBU-rapport 4

5 Primära riskfaktorer Kvinnligt kön Menopaus Hereditet (både hos moder och fader) Hög ålder Bristande kalcium- och D-vitaminintag Låg vikt Brist på viktbärande motion Immobilisering Rökning Sekundära riskfaktorer Hypogonadism (prematur menopaus eller testosteronsbrist) Kronisk obstruktiv lungsjukdom Reumatoid artrit Myelom Malabsorption (celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom) Cushings sjukdom, thyreotoxikos, hyperparathyreoidism Alkoholism Läkemedelsbehandling (steroider, antiepileptika och heparin) 5

6 Hur utreder vi benskörhet? Syftet är att: fånga upp personer med riskfaktorer för minskad bentäthet för att kunna förebygga manifest osteoporos utreda personer med manifest osteoporos eller slumpmässigt upptäckt minskad benmassa. Att skilja mellan primär och sekundär osteoporos Utrednings- och vårdnivå Primärvård: Basal utredning av personer i riskgrupper, av misstänkta och manifesta osteoporosfall. Fortsatt handläggning av primär postmenopausal sjukdom och eventuellt av övriga fall efter konsultation Specialistnivå: Kompletterande utredning och behandling av: - sekundär osteoporos - kvinnor under 50 års ålder - män - multipla frakturer - påtaglig hereditet Ofta (åter-)remiss till primärvård. Utvidgad utredning på särskilda indikationer En individuellt anpassad utredning med lämpliga delar av nedanstående, görs vid behov, för att utesluta sekundär osteoporos: Lab: transamainaser, prolaktin, testosteron och SHBG, FT4, tu-kortisol, U-elfores, ev benmärgspunktion, gliadin- och endomysiumantikroppar, folat, somatomedin-c Röntgen: Th4-L5 sidoprojektion utan förberedelse. Endast på indikation Osteoporos, antal kotkompressioner?. Andra frågeställningar besvaras med standardundersökningar Skelettbiopsi -vid osteomalacimisstanke Kompletterande röntgenundersökningar Bentäthetsmätning (se sid 7) S k biokemiska markörer för skelettomsättning har idag ingen plats i rutinsjukvård. Basal utredning Strukturerad anamnes och status Lab: SR, blodstatus, S-calcium, albumin (eller albumin-korrigerat calcium), kreatinin, ALP, TSH, längd och vikt. Vid SR-stegring; S-elfores Gynekologisk undersökning och mammarpalpation om östrogenbehandling påbörjas 6

7 Bentäthetsmätning Nedsatt bentäthet är en av flera viktiga riskfaktorer för fraktur. Den kan bestämmas med ett flertal metoder som använder joniserande strålning eller ultraljud. Frågan om vad som skall mätas, med vad och vilka som skall undersökas är kontroversiell men har nyligen noggrant studerats av SBU (se Litteraturförteckning, sid 17). För närvarande är s k DXA (dubbel energiabsorption) den metod som bäst fyller krav på hög precision (1-3 procent), rimlig noggrannhet (10 procent) och låga stråldoser. Mättiden för patienten är ca 5-8 minuter och med en 50-procentig utnyttjande av mätutrustningen blir kostnaden per undersökning cirka 500 kr. Kapaciteten är minst undersökningar per år vilket väl täcker länets behov med nuvarande indikationer. En DXA-helkroppsscanner bör finnas, centralt placerad inom landstinget. Frågan om det kan vara lönsamt med enklare och billigare mätutrustning (handledsmätare - DXA; som enligt SBU är mindre motiverade p g a bristande förmåga att avspegla centralt skelett) ute i övriga förvaltningar får besvaras med hänsyn till transportkostnader till en central mätutrustning. En förutsättning för detta är ett tillräckligt högt kapacitetsutnyttjandet både av den mera precisa helkroppsmätaren och en eller flera perifert placerade handledsmätaremätare. Mätning med datortomografi kan vara ett alternativ vid långa avstånd. Indikationer för bentäthetsmätning Indikationerna skall i första hand ses som ett underlag för att avgöra vid vilka tillfällen bentäthetsmätning kan vara av värde. De skall inte ses som absoluta krav på att sådan mätning måste utföras vid dessa tillstånd. Däremot är det tveksamt att utföra mätningar med indikationer skilda från dessa. Ofta får klinisk bild och röntgen vara tillräckligt underlag för handläggning. Våra förslag till indikationer är modifierade från SBU - situationer där bentäthetsmätning kan vara angelägen. Patient med kotkompressioner där behandling med annat än kalcium och D-vitamin övervägs. Kan övervägas om osteoporos är enda indikationen för östrogenbehandling. Baslinjemätning ger möjlighet till kontroll av behandlingsresultat Sjukdom och/eller behandling med stor risk för benskörhet. Möjlighet till risk stratifiering. Kontroll av behandlingsresultat, t ex vid steroidbehandling där kontroller halvårsvis ibland kan vara nödvändiga Patient med stor mängd riskfaktorer för benskörhet och där bisfosfonater övervägs p g a kontraindikation mot, eller terapisvikt med, östrogen Uppföljning vid behandling med bisfosfonater med två års intervall. En eller två kontroller för verifiera behandlingsresultat På specialistnivå - diagnostiskt vid oklarhet om benskörhet verkligen föreligger samt på andra speciella indikationer. 7

8 När möter vi patienter med benskörhet? I sjukvården möter vi frågan om förebyggande och behandling av benskörhet i vissa situationer. Våra rekommendationer utgår ifrån dessa och ger enkla riktlinjer för handläggning. Specifika farmakologiska aspekter återfinns under avsnittet Hur behandlar vi benskörhet?. Primärprevention är ett ansvar som delas av många och beskrivs delvis under Hur behandlar vi benskörhet? men också i avsnittet Många har ansvar för att förebygga benskörhet. Personer med riskfaktorer Friska personer med primära riskfaktorer eller patienter med grundsjukdom och/eller behandling som ökar risken för benskörhet (sekundära riskfaktorer). Utredningsbehov: Basalutredning med kartläggning av riskfaktorer och ev. grundsjukdom. Överväg röntgen Th4-L5. Bentäthetsmätning på indikationer enligt ovan, speciellt vid sekundära riskfaktorer. Handläggningen av personer med primära riskfaktorer måste i hög grad individualiseras eftersom utredning av personer utan manifest sjukdom utgör ett etiska dilemma Behandling (= primärprofylax) Adekvat behandling av grundsjukdomen Rökstopp rekommenderas; underlätta vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupp Belastande motion; informera och uppmuntra Kalciumtillskott (se sid 10) D-vitamin; informera om tillgång i kosten, vid bristande solexposition eller bristfällig kost - överväg tillskott (se sid 11) Östrogenbehandling övervägs till kvinnor under 70 år. Utvärdering av terapieffekt: Uppföljning av grundsjukdomen och i samband med detta riktad anamnes; nytillkomna frakturer? Längdmätning. Förnyad bentäthetsmätning kan i utvalda fall vara viktig för att påvisa uppbromsad urkalkning. Osteoporos utan fragilitetsfraktur Personer med slumpmässigt upptäckt osteoporos vid skelettröntgen eller påvisad vid bentäthetsmätning. Utredningsbehov: Remiss till specialist för kvinnor under 50 år och män, om genesen ej är känd. Övriga endast basalutredning. Kartläggning av riskfaktorer och ev bakomliggande sjukdomar. Behandling: Adekvat behandling av ev grundsjukdom Rökstopp - uppmuntra aktivt, erbjud hjälp vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupper Belastande motion - ge förslag med träningsprogram (se avsnitt Fysisk aktivitet, sid 13) Kalcium-tillskott, 1 gram per dag. D-vitamin - ombesörj adekvat dagligt intag, ofta tillskott Östrogenterapi rekommenderas kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges men endast om östrogen är kontraindicerat. Fallprofylax: Översyn av balansrubbande läkemedel (bensodiazepiner, diuretika och anti-hypertensiva). Ortostatisk blodtrycksmätning. Information kring fallskydd - informationsblad. Överväg hembesök av arbetsterapeut. Utvärdering av terapieffekt: Vid sekundär osteoporos - uppföljning av grundsjukdomen. Årlig klinisk kontroll; har nya frakturer eller minskande längd tillstött? Om frakturer tillstöter - fortsatt handläggning enligt nedan. Vid bisfosfonatbehandling - om möjligt bentäthetsmätning vid behandlingsstart samt efter två och fyra år för att säkerställa uppbromsad urkalkning. 8

9 Manifest osteoporos (med fragilitetsfraktur) Patient med fraktur på rörben eller kotkompression där röntgen, bentäthetsmätning och anamnes (lågenergitrauma) talar för fragilitetsfraktur. Utredningsbehov: Remiss till specialist för kvinnor under 50 år och män, om genesen ej är känd. Annars endast basalutredning. Kartläggning av riskfaktorer och ev bakomliggande sjukdomar. Behandling: Akut kan kalcitonin ges vid färsk, smärtsam kotkompression, primärt för smärtlindring och snabb mobilisering under 1-3 månader (se sid 13) Adekvat smärtterapi (analgetika, TNS och akupunktur), snabb mobilisering är viktig Adekvat behandling av grundsjukdom. Se över medicinering Rökstopp - uppmuntra aktivt, erbjud hjälp vid behov med nikotinersättning och rökavvänjningsgrupper Belastande motion. Remiss till sjukgymnast för behandling, individuellt träningsprogram med balansträning Kalcium-tillskott, minst 1 gram per dag D-vitamin ges som farmakologiskt tillskott Östrogenterapi rekommenderas starkt till kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges när östrogen är kontraindicerat, vid fortsatt urkalkning eller nya frakturer trots östrogenbehandling. Multipla frakturer styrker indikationen. Fallprofylax: Översyn av balansrubbande läkemedel (bensodiazepiner, diuretika och anti-hypertensiva). Ortostatisk blodtrycksmätning. Information kring fallskydd - informationsblad. Remiss till arbetsterapeut för hembesök. Genomgång av fallprofylax, översyn av hemmiljön och ev ordination av gånghjälpmedel. Utvärdering av terapieffekt: Vid sekundär osteoporos - uppföljning av grundsjukdomen. Årlig klinisk kontroll; har nya frakturer eller minskande längd tillstött? Vid bisfosfonatbehandling - om möjligt bentäthetsmätning vid behandlingsstart samt efter två och fyra år för att säkerställa uppbromsad urkalkning. Osteoporos vid steroidbehandling Patienter som steroidbehandlas, antingen med frekventa högdosbehandlingar eller med kontinuerlig lågdos. Säkra högsta doser finns ej. Prednisolon under 5-7,5 mg /dygn eller inhalationssteroider under mg/dygn minimerar risken för de flesta. Största skelettförlusterna sker första behandlingsåret. Varannandags medicinering ger inte lägre risk. Utredningsbehov: Kartlägg om ytterligare riskfaktorer finns. Vid misstanke om manifest osteoporos - röntgen L4-Th5 sidoprojektion. Överväg bentäthetsmätning vid påbörjande av steroidbehandling, speciellt hos postmenopausala kvinnor. Sedvanlig basalutredning, serum testosteron bör mätas hos män. Behandling: Överväg alternativa behandlingsmöjligheter av grundsjukdomen Minsta möjliga steroiddos eftersträvas Profylaktisk behandling påbörjas samtidigt som steroidbehandling startas om förväntad behandlingstid mer än tre månader och/eller vid hög risk för benskörhet Rökstopp tillstyrks Informera om och uppmuntra till belastande motion Ombesörj adekvat kalciumintag - minst ett gram per dygn, hälften till natten Ombesörj adekvat D-vitaminintag - farmakologiskt tillskott av vitamin D3 I komplicerade fall - aktivt vitamin D och därmed specialistangelägenhet Östrogen rekommenderas till kvinnor under 70 år Bisfosfonater kan ges vid osteoporos utan fraktur och bör ges vid frakturer. Utvärdering av terapieffekt: Se Personer med riskfaktorer. Vid bisfosfonatterapi bör, om möjligt, bentäthet mätas före behandling samt gärna redan efter sex månaders behandling och återkommande därefter. Vid tveksamhet om kalcium-d-vitamin är tillräcklig profylax kan förnyade bentäthetsmätningar vara adekvata. 9

10 Hur behandlar vi benskörhet? Kalcium, D-vitamin och fysisk aktivitet är gemensamma faktorer både för förebyggande och behandling av benskörhet. Majoriteten av behandlingsstudier är utförda på postmenopausala kvinnor eller hos kvinnor med kotkompressioner. Det finns ingen dokumentation beträffande män eller patienter med höftfrakturer. Detta bör beaktas vid ställningstagande till behandling hos mycket gamla patienter med höftfraktur. För detaljer vid farmakologisk behandling hänvisas till FASS. Kalcium I Sverige räknar man med att ca 75 procent av vårt kalciumintag kommer från mjölk och andra mejeriprodukter och sista fjärdedelen från övriga livsmedelsgrupper. Det är därför svårt att tillgodose sitt kalciumbehov utan att använda mejeriprodukter. Grupper som ofta utesluter dessa livsmedel är de med magtarmsjukdomar och funktionella tarmbesvär. Laktosintoleranta är en stor grupp som inte kan använda mjölk eller mejeriprodukter fullt ut. De klarar oftast av hårdost och ibland smärre mängder syrade produkter. Veganer och komjölksproteinintoleranta är grupper som inte använder mjölk och mejeriprodukter. Kalciumupptaget maximeras om man fördelar intaget över dagen. Exempel: en 40-årig kvinna behöver 2 glas mjölk/fil och två ostskivor för att tillgodose kalciumbehovet. Kalkintaget spelar störst roll under uppväxten samt efter menopaus där nuvarande rekommendationer sannolikt är alltför lågt satta. Aktuell forskning antyder att ett dagligt kalciumintag på mg är nödvändigt för att postmenopausala kvinnor skall bibehålla bentätheten. Vid behandling är rekommenderad dygnsdos mg, vilket kan betraktas som kosttillskott. Bättre absorption vid delad dos. T.Kalcitena 250 mg, 2x kr/år Vid sväljningssvårigheter, brustabletter Kalcitena 500 mg 1x kr/år T. Calcium Sandoz 500 mg 1x kr/år. Brustabletter. Högre natriuminnehåll, men bättre absorption vid samtidig magsyrareducerande behandling. 10

11 Vitamin D Vitamin D finns i ett fåtal livsmedel, framför allt i feta fisksorter. Mellanmjölk, lättmjölk och margariner är berikade med vitamin D som ger ett tillskott. Man räknar med att ca 50 procent av vårt vitamin D-behov tillgodoses av utevistelse med åtföljande solljusexposition. Riskgrupper för brist är äldre som bor på institution samt veganer där D vitamintillskott ofta är nödvändigt. Vid behandling är rekommenderad dygnsdos IE/dag. Dr. Acomin-AD dvs (vitamin A och D3) 400 IE vitamin D3/5 dr. Kostnad ca kr/år M. Ergocalciferol (vitamin D2) 1400 IE/ ml, 60 ml flaska. Dos 2-4 ml en gång per vecka kr/år. T. Detrixin 400 IE (kolecalciferol, vitamin D3) 1-2x kr/år. Ovanstående preparat kräver ej kontinuerliga S-Ca mätningar. Samma effekt kan också uppnås med s k multivitaminpreparat som innehåller 200 IE per tablett. Aktivt D-vitamin (Etalpha, Rocatrol) samt Dygratyl kräver kalkkontroller var 3:e månad och bör endast användas av specialist. Kalciumbehov enligt Svenska Näringsrekommendationer Barn 1-10 år = 600 mg Barn år = 800 mg Män >18 år = 600 mg Kvinnor >18 år = 800 mg Gravida = 1000 mg Ammande = 1000 mg mg/dag Kalciuminnehåll i några livsmedel 1 skiva ost = 110 mg 1 glas mjölk (2 dl) = 220 mg 1 tallrik fil/yoghurt (2 1/2 dl) = 275 mg 1 dl Keso (90 g) = 60 mg 1 tallrik välling (2 1/2 dl) = 275 mg 1 portion broccoli (75 g) = 40 mg 1 portion lax (140 g) = 110 mg 1 dl havregryn (30 g) = 15 mg

12 Östrogen/gestagen Östrogen har en väl dokumenterad osteoporosförebyggande effekt hos kvinnor upp till 75 års ålder men det är oklart hur länge skyddseffekten kvarstår efter avslutad behandling. Östrogenbehandling bör övervägas till kvinnor med riskfaktorer för osteoporos och rekommenderas vid påvisad osteoporos eller frakturer. Indikationen stärks av tidig menopaus, rökning, låg kroppsvikt, vegetativa klimakteriebesvär och stark hereditet för osteoporos. Före insättande av behandling liksom vid kontroller, efter tre månader och därefter årligen, bör blodtrycket mätas och gynekologisk undersökning samt palpation av brösten utföras. Kvinnor som redan ingår i mammografiscreening ska uppmuntras att även i fortsättningen följa de planerade undersökningarna upp till 74 års ålder. De som inte deltar i screeningen bör remitteras till en klinisk mammografi och rekommenderas att följa programmet enligt kallelse i framtiden. För att östrogenbehandling skall ge en mätbara effekt bör behandling pågå minst några år. Detta leder oss till rekommendationen att behandling kan starta upp till 70 års ålder och fortsätta till 75 år ålder (då mammografiscreening slutar och förebyggande effekter av behandlingen är visade). Kontraindikationer: endometrie- och mammarcancer. Positiva effekter: förutom osteoporosprofylax också ökad livskvalité samt minskad risk för hjärtinfarkt. Det sistnämnda ännu ej visat vad gäller kombinationen östrogen+gestagen, utan enbart vid östrogen i monoterapi. Negativa effekter:bröstspänningar, illamående, humörpåverkan (från gestagen) och fortsatta blödningar. Vid långtidsbehandling (15-20 år) ökar den absoluta livstidsrisken för bröstcancer från ca 7 till 9 procent. Vid mindre än 5 års behandling har ingen mätbar riskökning för bröstcancer konstaterats. Riskökning för endometriecancer tycks förhindras genom gestagentillägg. Dosering har studerats främst hos kvinnor i perimenopausal och tidig postmenopausal period. Äldre kvinnor behöver troligen lägre dos och storrökare högre dos. Osteoporosprofylaktisk effekt uppnås med konjugerade östrogener 0,625 mg/dygn, estradiol p.o. 2 mg/dygn eller med estradiol transdermalt mg/24 tim. Notera att östrogen i låg dos, vanligen given mot slemhinnebesvär, saknar dokumenterad effekt mot osteoporos. Gestagentillägg måste ges till alla ickehysterektomerade kvinnor för att förhindra utveckling av hyperplasi och endometriecancer. Det ges antingen cykliskt eller kontinuerligt. Blödningsfrihet kan i regel framkallas med Kliogest som ger slemhinneatrofi hos postmenopausala kvinnor. För preparatval hänvisas till rekommendationer från den lokala Läkemedelskommitten. Bisfosfonater T.Didronate (etidronat) 200 mg. 2 till natten i två veckor, uppehåll 11 veckor. Kostnad kr T. Didronate - Kalcium (etidronat 400 mg, kalcium 500mg.) Kalenderförpackning för cyklisk behandling, etidronat 1x1 till natten i två veckor, därefter kalcium 0,5 g dagligen i elva veckor. Behandlingen upprepas var tredje månad. Kostnad kr/år T.Fosamax (alendronat) 10 mg, 1x1 kontinuerligt. Tas fastande på morgonen 30 min före intag av dryck, föda eller annat läkemedel. Kostnad ca kr/år 12

13 Registrerad indikation för Didronate: Etablerad (dvs med osteoporosfraktur) postmenopausal osteoporos. Dokumenterad effekt för patienter med svår osteoporos, d v s 1-4 kotfrakturer och röntgenologiskt påvisad osteoporos i kotpelaren. Förebyggande av andra typer av frakturer har ej kunnat visas i kliniska studier. Vid mild till måttlig osteoporos har resultaten varit mer svårvärderade. Registrerad indikation för Fosamax: Postmenopausal osteoporos. I kliniska studier har man visat en signifikant minskad risk för kotfrakturer efter 3 års behandling, gäller f.f.a. högriskpatienter, dvs kvinnor med tidigare osteoporotiska frakturer och ålder > 65 år, varför behandling bör inriktas på dessa patientgrupper. Preparaten får absolut inte intas tillsammans med mjölk, kalcium eller kalciumhaltig föda (eller andra komplexbindare) eftersom detta eliminerar absorptionen. Vanligaste biverkan är gastrointestinala besvär. Preparaten är andrahandsmedel när östrogen har otillräcklig effekt eller är kontraindicerade. Fosamax och Didronate anses väsentligen likvärdiga enligt Läkemedelsverkets värdering, trots något olika indikationer. Kalcitonin Inj. Miacalcic (laxkalcitonin) 100 IE/ml. Provdos 0.5 ml s.c. Därefter 1 ml s.c. dagligen 1-2 veckor, följt av 3 inj/vecka. Total behandlingstid max 3 månader. Vanligaste biverkningar är flush, yrsel och illamående. Det sistnämnda kan förebyggas med supp Primperan 20mg, 30 min före injektion. För att minimera ev obehag tas injektionen gärna på kvällen. Kostnad för 25 doser kr. Kalcitonin hämmar bennedbrytningen, men är inte registrerat för osteoporosbehandling i Sverige.Det finns god klinisk erfarenhet av preparatet vid behandling av osteoporotiska kotfrakturer i akutskedet. Analgetisk effekt uppnås i ca procent av fallen med snabbare mobilisering som följd. Behandlingen bör avslutas om man inte sett tydlig effekt inom 3-4 veckor. Registrering för långtidsbehandling vid postmenopausal osteoporos kan bli aktuell. Preparatets användbarhet begränsas av bristande dokumentation, hög kostnad och parenteral administration. Anabola steroider Inj. Deca-Durabol 50mg/ml. Dosering mg i.m. var 4:e vecka. Kostnad 870 kr/år. Åldersosteoporos är registrerad indikation. Hos kvinnor är virilisering (heshet, hirsutism etc) begränsande sena biverkningar. Preparatet saknar helt modern dokumentation och bör helst bara användas under kontrollerade former. Fysisk aktivitet Tilltagande fysisk inaktivitet är troligen den viktigaste enskilda faktorn bakom den kraftiga ökningen av benskörhetsfrakturer. Fysisk aktivitet under uppväxten främjar en stor maximal benmassa och bromsar i vuxenlivet benförluster. Bäst effekt har viktbelastande, regelbunden och varierande träning. Belastningen vid det enskilda träningstillfället är viktigare än träningspassets längd. En bättre balans och koordination leder till minskad risk för fall samt bättre förmåga att parera fall. Träningspass på minuter, minst 2-3 gånger per vecka rekommenderas. Promenader, hushållsarbete och inte minst trappgång kan vara den viktiga dagliga aktiviteten. 13

14 Många har ansvar för att förebygga benskörhet Osteoporos berör såväl landstingets som kommunens verksamheter. Landstingets övergripande ansvar för hälso- och sjukvården bör leda till såväl förebyggande åtgärder mot osteoporos (primärprevention) som behandling av sjukdomen. Vid frakturer krävs åtgärder för rehabilitering, för att förhindra fortsatt urkalkning av skelettet och för att minska riskerna för nya fallskador (sekundärprevention). Ansvaret för att minska riskerna med felaktig kost och bristande fysisk aktivitet i barnaåren åvilar flera olika samhällsinstanser. Barnhälsovård, skolhälsovård Bör betona vikten av allsidig kost, adekvat kalkintag och viktbelastande fysisk aktivitet. Dessutom bevaka resurstilldelningen till skolmat och gymnastik. Aktiv tobaksprofylax. Primärvård Skall understödja rökstopp och uppmuntra till motion hos yngre och medelålders samt informera fertila kvinnor i riskgrupper. Efter menopaus - information om kalcium, D-vitamin, fysisk aktivitet och i förekommande fall östrogenbehandling. Handlägga de flesta patienter med osteoporos. Strukturerad fallprofylax (hembesök av distriktssköterska/ distriktsarbetsterapeut, medicinsanering m m). Kommunen Ansvara för bra skolmåltider, fungerande gymnastikundervisning och ungdomsidrott. Bör bedriva aktiv anti-rökpropaganda i all ungdomsverksamhet. Stödja gymnastik- och idrottsaktiviteter för vuxna och pensionärer. Ombesörja fallprofylax - snöröjning och sandning. Ge adekvat D-vitamintillskott till institutionsboende. Framtida ansvar för rehab efter frakturer. Föreningslivet Ungdomsidrotten, Korpen och pensionärsorganisationerna har ett stort ansvar för hälsofostran, fysisk träning och anti-rökverksamhet. Apotek Bör ge råd om prevention, om egenvård och receptförskrivna läkemedel vid osteoporos. Läkemedelsstatistik. Kvinnokliniker Informera om östrogen och vid behov behandla. Stödja och utbilda primärvården avseende östrogenbehandling. 14

15 Sluten vård Ansvara för akut behandling av frakturer, rehabilitering, basalutredning, farmakologisk sekundär- och fallprevention inför hemgång. Alla specialiteter som behandlar med steroider har ansvar för adekvat profylax. Osteoporosmottagning bör ses som en struktur som kan organiseras om tillräckligt underlag finns och med bas inom den specialitet som har kompetens och intresse såsom Medicin eller Rehabilitering. En sådan mottagning utreder patienter med särskild frakturbenägenhet, suspekt sekundär osteoporos och initierar behandlingar med ej godkända preparat. Utbildar övriga aktörer. Vårdkedjor är naturliga vid höftfrakturer där man inom varje förvaltningsområde bör analysera ansvar och patientflöde inom såväl öppen som sluten vård och kommun. Inom varje område bör en överenskommelse också träffas om ansvaret för exempelvis sluten vård av patienter med kotkompressioner och för osteoporosmottagning. Landstinget centralt har ansvar för epidemiologisk bevakning av utvecklingen av benskörhet (se sid 16). Vid kontakter med kommuner och andra aktörer utanför landstinget skall vikten av förebyggande åtgärder betonas. Åtgärder mot osteoporos bör redovisas i landstings- och förvaltningsplaner. 15

16 Utvärdering av osteoporosvård och kvalitetsutveckling De flesta insatser mot benskörhet tar lång tid att avläsa i form av minskat antal frakturer medan östrogen- och bisfosfonatbehandling kan ge mätbara effekter inom en femårsperiod. Dessa resultatmått kan till viss del inhämtas i patientregistret, Rikshöft, där all höftkirurgi registreras. Validering av registerdata inom landstinget är dock nödvändigt innan Rikshöft kan användas i detta syfte. Patienter med kotkompressioner vårdas i liten och varierande utsträckning i slutenvård varför acceptabel statistik ej kan erhållas. Ett viktigt strukturmått på landstingsnivå är förekomst av ett aktuellt vårdprogram; på vårdcentralen/kliniken, organiserad utbildning av patienter med benskörhet för att stödja patienten att vara autonom i sin kroniska sjukdom. Viktiga processmått kan vara den andel patienter med genomgång fraktur som fått kunskap och utbildning för att kunna ta ansvar för sin egen sjukdom liksom strukturerad riskbedömning, inklusive tobaksdokumentation. Täckningsgrad i befolkningen liksom en standardiserad diagnossättning, såväl i öppen och sluten vård, är andra centrala processmått. Benskörhet är område som lämpar sig väl för kvalitetsutveckling enligt modell från Audit Projekt Luleå. Det är angeläget med kvalitetskontroll på DXA-mätningar och diskussioner pågår om ett nationellt kvalitetssäkringssystem för dessa. 16

17 Här finns det mer att läsa och lära Dr s Manual Osteoporos. Ljunghall, S. Johnell, O och Mellström, D. Astra Läkemedel Osteoporos. Ljunghall, S. Läkemedelsboken : Mätning av bentäthet. SBU-rapport 127. Stockholm, Östrogener och osteoporos. Information från Läkemedelsverket 1993:5; Osteoporos kan förebyggas. Ljunghall, S. Läkartidningen 1995; 92: Steroiders negativa inverkan på benmassa. Riktlinjer för profylax mot osteoporos. Ljunghall, S. Skoogh, B-E. Läkartidningen 1994; 91: Vitamin D och osteoporos. Ljunghall, S mfl. Nordisk Medicin 1995; 110; Severe osteoporosis in men. Kelepouris, N. et al. Ann Intern Med 1995; 123: Exempel på informationsmaterial till patienterna. Broschyrer: Om benskörhet. Apoteksbolaget, 20 kr. Benskörhet vad är det? Hur kan det förhindras? Pharmacia. Osteoporos. Lilly. Till dig med benskörhet patientinformation Didronate. Roche. Fosamax patientinformation. MSD. Benskörhet en tyst epidemi. KS lär ut. Frågor och svar om benskörhet. MSD. Benskörhet den bortglömda folksjukdomen. MSD Sverige. Bok: Den tysta epidemin forskare diskuterar benskörhet. Forskningsrådsnämnden Källa/47, 40 kr. Video: Benskörhet osteoporos den dolda folksjukdomen (10 min). Pharmacia. 17

18 18

19 Produktion: Arbetsgruppen Vårdprogram Benskörhet i samarbete med Partners Reklambyrå i Luleå AB. Tryckt på miljövänligt papper hos Länstryckeriet, Luleå i mars

20 Vill du veta mer om Vårdprogram Benskörhet? Arbetsgruppen bakom vårdprogrammet kan nås via överläkare Mats Eliasson, Medicinkliniken Luleå-Boden, Luleå sjukhus, Luleå. Tel Telefax Epost: LULEÅ

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i DEFINITION 3 INDELNING 4 Primär osteoporos 4 Sekundär osteoporos 4 EPIDEMIOLOGI 5 UTREDNING 6 Allmänt 6 Anamnes 6

Läs mer

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Kategori: Skapat av: Granskad av: Reviderat av:

Läs mer

Vad är osteoporos? (benskörhet)

Vad är osteoporos? (benskörhet) Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3 Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad

Läs mer

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score)

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score) Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling

Läs mer

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Osteoporos Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 4 september 2014 Gäller: t.o.m.4 september 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Östrogenbehandling 2007

Östrogenbehandling 2007 Östrogenbehandling 2007 Reviderad version av vårdprogram från 2003 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Expertgruppen för gynekologi 1 Innehållsförteckning Inledning...........................................

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ortopedi Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Vad behandlar man på ortopeden? Frakturer = benbrott, ffa pga osteoporos,

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

State of the Art - Osteoporos

State of the Art - Osteoporos State of the Art - Osteoporos Innehåll Definition Epidemiologi Etiologi och patogenes Symtom Utredning - diagnostik Prevention Prognos Behandling Referenser Dokumentinformation Definition Osteoporos definieras

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel M RÖRELSEAPPARATEN M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel Icke-steroida antiinflammatoriska medel och acetylsalicylsyra (se avsnitt N02) är symtomatiska medel vid akut och kronisk smärta i rörelseorganen,

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Inledning Läkemedelsverket anordnade i månadsskiftet januari/februari 2007 ett expertmöte för att uppdatera rekommendationer från 2004 om behandling av osteoporos. Orsakerna till

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

SBU:s slutsatser och sammanfattning

SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser och sammanfattning Slutsatser Osteoporos

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Behandling av osteoporos för att förebygga

Behandling av osteoporos för att förebygga Behandling av osteoporos för att förebygga frakturer Behandlingsrekommendation Som ett led i samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och anordnade LV i november 2003 ett expertmöte för att utarbeta rekommendationer

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 Innehåll, volym 1 SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 1. Inledning 47 Vad är osteoporos? 47 Definition av osteoporos 48 Konsekvenser av osteoporos 50 Epidemiologi 52 Skelettets fysiologi 54 Nya metoder

Läs mer

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Klimakteriet Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare Elisabeth Darj, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. Husläkare

Läs mer

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun.

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar, 7-5 83 johnny.kvarnhammar@osby.se Medverkande Ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad Vård och omsorg, Osby kommun Datum 1-5-1 Huvudmottagare Ann Danielsson,

Läs mer

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Osteoporosgruppen som ingår i expertgruppen endokrinologi/diabetologi. Osteoporosgruppen

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta

Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta Andreas Kindmark 3 Författare: Docent Andreas Kindmark, Osteoporosmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala Innehåll Innehållsförteckning 1 Vad är osteoporos?...

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Vårdprogram osteoporos

Vårdprogram osteoporos Vårdprogram osteoporos - prevention och behandling efter lågenergifraktur Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015 Osteoporos OCH D-vitamin Maria Odén Uhrenius 141015 Margareta -49 Margareta -49 Remiss från VC osteoporos sambo, 5 vuxna barn, sjukpension efter bilolycka med whiplashskada röker 10 cig/d alkohol måttligt

Läs mer

Vitamin D-receptorn (VDR)

Vitamin D-receptorn (VDR) D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott

Läs mer

HANDLÄGGNING AV BARN/UNGDOMAR MED MISSTÄNKT LAKTOSINTOLERANS

HANDLÄGGNING AV BARN/UNGDOMAR MED MISSTÄNKT LAKTOSINTOLERANS HANDLÄGGNING AV BARN/UNGDOMAR MED MISSTÄNKT LAKTOSINTOLERANS Utarbetad av representanter för primärvård, barnhälsovård, skolhälsovård, barn- och ungdomsmedicin och klinisk kemi i Region Skåne. BAKGRUND

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation)

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) Indikation/målgrupp Incidens och prevalens Postmenopausal osteoporos Iincidensen av osteoporos

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL i stabil fas

Handläggning av patienter med KOL i stabil fas Handläggning av patienter med KOL i stabil fas Senast uppdaterad: 2011-04-20 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-1/handlaggning-av-patienter-med-kol-i-stabil-fas/ 7.1 Behandling av tobaksberoende Enkla

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Överläkare Peter Gillberg i samarbete med Läkemedelskommitténs expertgrupp för Smärta och rörelseorganens sjukdomar.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter risedronatnatrium Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015 Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporostredning 1 jli 2014-30 jni 2015 Innehåll Vårdflöde för osteoporostredning... sidan 3 Definition... sidan 4 Behandling... sidan 5-6 Preparat... sidan 7-8 Utredning...

Läs mer

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi Zoledronsyra 5 mg/100 ml infusionsvätska, lösning tillhör kategorin kväveinnehållande bisfosfonater, och verkar huvudsakligen

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1.

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 2013-01-30 Robert Svartholm Daniel Albertsson 1. Brottsplats Boden 2. Vårdmötet - Person eller Diagnos perspektiv? 3. Osteoporos - Nationella

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012. Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Behandling av osteoporos

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandling av osteoporos Under de senaste åren har ny kunskap om osteoporos tillkommit och förutom östrogenbehandling har behandling med bisfosfonater visats ha effekt vid osteoporos.

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Vetenskapligt underlag Bilaga 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för rörelseorganens

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg 3-2200_PatInfo_Folacin.indd 1 För dig med folatbrist folacin F O L S Y R A 1 mg 2012-11-14 11.1 Vad är folsyra? Folat och folsyra är två olika namn för samma B-vitamin (B 9 ). Folat är samlingsnamnet för

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna D vitamin 2014 08 26 Mats Palmér, docent, överläkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism, diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Expressen 13 januari 2013 Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

Läs mer

Svensk Osteoporosvård

Svensk Osteoporosvård Svensk Osteoporosvård Utmaningar och förändringsarbete 2 april 2014 Denna studie om svensk osteoporosvård har sammanställts av uppdragsforskningsföretaget Quantify Research i samarbete med forskare från

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit Stöd för styrning och ledning Du

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingsstyrelsens framställningar 2013: Dnr 130343 AS Motion (2013:4) angående självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I motion (2013:4) föreslår Christer Jonsson,

Läs mer