Osteoporos. Osteoporos. Information om osteoporos. Ortopediska kliniken

Transkript

1 Osteoporos Osteoporos Information om osteoporos Ortopediska kliniken 1

2 Text Anna Holmberg, läkare, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Anna Wilhelmsson Sahlin, sjukgymnast, Ortopediska kliniken SUS Malmö Eva Åkerman, arbetsterapeut, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Gunnel Nilsson, sjuksköterska, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Illustration, sidan 4 Kari C. Toverud MS CMI (sertifisert medisinsk illustratør) Kari C. Toverud AS Utformning: PatientForum SUS Malmö, maj

3 Innehåll Introduktion... 5 Bakgrund... 5 Symptom... 7 Diagnos och utrredning... 7 Läkemedelsbehandling och uppföljning... 7 Förebyggande behandling Vad kan jag göra själv?... 8 Manlig osteoporos Några vanliga frågor om osteoporos Liten ordlista Egna anteckningar

4 4 Skelett

5 Osteoporos Introduktion Denna broschyr försöker besvara några av de vanligaste frågorna angående osteoporos. De flesta som kommer för bentäthetsmätning har blivit inremitterade av sin ordinarie läkare, ofta en allmänläkare. Efter bentäthetsmätningen får din doktor ett svar med uppgifter om din benmassa. Din doktor avgör sedan i samråd med dig om du behöver någon behandling för skelettet. I speciella fall kan ett besök på osteoporosmottagningen också behövas. Bakgrund Osteoporos benskörhet, kan vara en bidragande orsak till benbrott. Skelettet är ett levande organ och omsätts hela tiden äldre delar bryts ned och nytt ben bildas. Ombyggnaden pågår ständigt, och hela skelettet byts ut under en tidsperiod på ca 8 år. Skelettets omsättning regleras av olika hormoner, och är även beroende av olika näringsämnen, framför allt kalcium och vitamin D. När man blir äldre uppstår en obalans i skelettet, det tunnas ut och de hålrum som normalt finns i skelettet ökar i storlek. Detta ger en försvagning av skelettet vilket gör att man lättare riskerar att råka ut för ett benbrott. Risken att drabbas av osteoporos ökar med stigande ålder, och många olika sjukdomar och tillstånd kan bidra till att risken ökar ytterligare. Osteoporosutvecklingen startar för kvinnor vanligen vid klimakteriet, och för män runt 60-årsåldern, men vissa sjukdomar och tillstånd kan göra att även yngre drabbas. I Sverige har vi varje år ca benbrott där osteoporos har varit en bidragande orsak till benbrottet. Alla dessa benbrott innebär mycket lidande och besvär för den drabbade. Vårt mål är att genom förebyggande åtgärder och behandling minska antalet benbrott. 5

6 Vanliga frakturer Ryggen Nedre bröstryggen Övre ländryggen Armar Överarmen Handleden Bäckenregionen Höftfraktur Bäckenringen Knäregionen Nedre delen av lårbenet Övre delen av underbenet 6

7 Symptom Osteoporos kommer smygande och gör inte ont. Osteoporos märks inte förrän man drabbas av ett benbrott, eller en sättning i ryggkotorna som ger smärta. Ett annat tecken kan vara att man minskat flera cm i längd. Om ett lätt fall orsakar ett benbrott, kan osteoporos vara en bidragande orsak. Handledsfrakturer, kotkompressioner (sättningar i ryggkotorna), axelfrakturer och höftfrakturer är typiska benbrott för osteoporos. Diagnos och utredning Din distriktsläkare eller privatläkare är den läkare som i de flesta fall behandlar osteoporos, och som vid behov remitterar dig för en undersökning av bentätheten. Undersökningen är smärtfri och tar ca 15 minuter. Ibland kan bentäthetsmätningen behöva kompletteras med bröst- och ländryggsröntgen, och även blodoch urinprover. Resultaten vägleder din läkare till vilken typ av behandling som kan vara aktuell för dig. Läkemedelsbehandling och uppföljning För att minska risken för benbrott kan osteoporos behandlas med olika läkemedel. Grunden för all läkemedelsbehandling är ett tillskott av kalcium och D-vitamin. Denna behandling kompletteras ofta med andra mediciner exempelvis alendronate, risedronate eller strontiumranelate. Ett annat alternativ kan, för kvinnor vid klimakteriet, vara raloxifen ett östrogenliknande läkemedel. De flesta läkemedel finns i tablettform, men för individer med svårighet att tolerera detta finns zolendronate som ges i dropp en gång per år. Andra läkemedel finns som kan vara aktuella i specialfall. Behandlingstiden varierar från några år till livslång. För att se effekten av insatt behandling görs oftast en ny bentäthetsmätning efter 2 5 år. 7

8 Förebyggande behandling vad kan jag göra själv? Kost Kalcium är en av skelettets viktigaste byggstenar och behövs för att bibehålla skelettstyrka. För män och kvinnor upp till 50 års ålder behövs ca 800 mg kalcium per dag. För kvinnor över 50 års ålder är behovet större - omkring 1200 mg per dag. Vår största kalciumkälla är vanligen mejeriprodukter. Vitamin D behövs för att kalcium ska kunna tas upp från tarmen och har även andra viktiga funktioner i kroppen. Vitamin D finns framför allt i fet fisk och i D-vitaminberikade mejeriprodukter. Tabellen visar kalcium- och vitamin D-innehållet i några vanliga livsmedel Livsmedel Mängd Kalcium (mg) Vitamin D (μg) Lax/sill 100 g 12,0 Mellanmjölk 1 dl 120 0,38 Fil och yoghurt 1 dl 110 Ost 1 skiva 80 0,02 Broccoli 100 g 50 Morötter 100 g 25 Torsk 100 g 16 Korv 100 g 85 Spenat 100 g 170 Vita bönor 100 g 50 Räkor 100 g 60 0,7 Ägg 100 g 50 1,4 Margarin 100 g 7,5 Apelsin 1 st 50 Glass 100 g 120 8

9 Rökstopp Att sluta röka är ett effektivt sätt att förbättra sin allmänna hälsa och minska bennedbrytningen. Rökare har ofta en låg kroppsvikt som är en riskfaktor för att utveckla osteoporos. Kvinnor som röker kommer också tidigare i klimakteriet med ökad urkalkning som resultat. Fallförebyggande åtgärder Balansen försämras ofta med åren. Om du är ostadig bör du tänka på att minska risken för fall. Några förslag på hur man på ett enkelt sätt kan förebygga fall: God belysning hemma dagtid och gärna en lampa tänd nattetid. Se till att dina glasögon ger bästa synskärpa. Ta bort onödiga mattor och möbler. Lägg halkskydd under de mattor som finns kvar. Fäst lösa sladdar så att de inte ligger löst på golvet. Placera telefonen vid sängen och vid fåtöljen du brukar sitta i, eller ha en sladdlös telefon med dig så du inte behöver skynda dig när det ringer. Använd halkfri matta i badkaret, duschen och på golvet i bad rummet. Montera vägghandtag vid toalett, badkar och dusch så att du lätt och säkert kan förflytta dig. Förvara de saker du använder varje dag lättåtkomligt på lämplig höjd så du inte behöver klättra på stolar, pallar eller stegar. Sitt ner när du klär på/av dig. Använd skor med hälkappa och halkfri sula både inomoch utomhus. Vid halt väglag använd halkskydd (broddar) till skorna vid utomhuspromenader. Din käpp/kryckkäpp kan förses med isdubb. 9

10 Hjälpmedel som du kan ha nytta av för att undvika att falla: Rollator, käpp, kryckkäppar Toalettstolsförhöjning med/utan armstöd för att lättare resa/sätta sig Duschstol/pall med/utan armstöd Badbräda ger sittmöjlighet i badkar Förhöjningsklotsar till säng, bord, fåtölj. Förhöjningsdyna ett enkelt sätt att höja en sittplats. Griptång när det är svårt att böja sig ner som vid på/avklädning eller för att plocka upp saker från golvet. Strumppådragare när det är svårt att böja sig ner. Vill du veta mer om hjälpmedel kontakta arbetsterapeuten eller sjukgymnasten i din stadsdel/kommun. Fysisk aktivitet, utevistelse När du motionerar minskar nedbrytningen av skelettet och blodcirkulation, muskeluppbyggnad och balansreaktioner stimuleras. Skelettet påverkas mest av motionsformer som ger skelettet mycket stötar, till exempel stavgång, styrketräning, skidåkning. Skelettet anpassar sig då för att klara nya större påfrestningar. Raska promenader är bra. Huden har en alldeles unik förmåga att bilda D-vitamin när den träffas av sol och dagsljus. D-vitamin ökar kroppens förmåga att ta upp kalcium, som skelettet behöver. Ta en promenad minst tre dagar i veckan eller så ofta du kan och vistas utomhus helst en halv timme varje dag. Andra bra motionsformer är dans, bollsporter, gymnastik och joggingrundor. Simning och cykling belastar däremot inte skelettet, men ger goda effekter på bl.a. blodcirkulation och muskelstyrka. När du motionerar förbättrar du också balansen, vilket gör att du inte trillar så lätt, och de muskler som skyddar dina leder blir större och starkare. 10

11 Manlig osteoporos Även män kan drabbas av osteoporos, men det är inte lika vanligt som hos kvinnor. I mer än 50 % av fallen orsakas osteoporosen av någon bakomliggande sjukdom, medicinering eller något annat tillstånd. Om man tillfrisknar eller tillståndet normaliseras kan även osteoporosen på sikt bli bättre. Symptomen på osteoporos är lika för både kvinnor och män, och även utredning och behandling är snarlik. Några vanliga frågor om osteoporos 1. Hur mycket kan jag belasta mitt skelett lyfta? Tänk på att böja i knän och höfter och håll ryggen rak. Lyft inte så tunga saker så att Du måste ta i med ryggen. 2. Hur länge måste jag ta medicin? Tiden för behandlingen kan variera från några år till hela livet. Behandlingstidens längd baseras på resultat av bentäthetsmätningar och övriga riskfaktorer för benbrott. 3. Hur ofta behöver min bentäthet kontrolleras? Du behöver tidigast göra en ny bentäthetsmätning efter 2 år och om du tolererar behandlingen väl kan man vänta upp till 5 år. 11

12 4. Kan min dagliga medicin påverka skelettet? Mediciner har, förutom den önskade behandlingseffekten, ofta bieffekter i kroppen. I vissa fall, såsom vid behandling med kortison, medicin mot epilepsi, behandling för cancer, höga doser av hormoner mm, kan bieffekten vara att skelettet urkalkas. Om du är osäker på om just dina mediciner påverkar ditt skelett, fråga din doktor vid nästa besök. 5. Är magnesium bra för skelettet? Magnesium är en metall som bland annat finns i spenat, nötter och fullkornsprodukter. Någon säkert samband mellan magnesiumbrist och osteoporos hos människor har man inte kunnat visa. Att få i sig tillräckligt med magnesium är bra för kroppen generellt. Daglig rekommenderad dos är för kvinnor 280 mg och män 350 mg. 6. Är det viktigt att dricka mjölk? Våra viktigaste kalciumkällor är mejeriprodukter t. ex. mjölk, men det går lika bra med fil,yoghurt och ost. Kalcium finns också i andra matvaror, t.ex. gröna grönsaker. 7. Kan jag gå till kiropraktorn med min ryggvärk, är massage farligt? Har du smärtor i ryggen så bör du inte utsätta dig för ryggmanipulation. Däremot finns inga risker med lätt massage. Rådfråga en sjukgymnast angående lämplig smärtbehandling. 8. Är det farligt att gå till tandläkaren när man behandlas för osteoporos? Nej. Om du måste genomgå stora tandingrepp är det bra att din tandläkare vet om att du behandlas för osteoporos. Du skall fortsätta att ta din medicin. 12

13 9. Är en bentäthetsmätning av hälen lika bra som en mätning av höften eller ryggen? En bentäthetsmätning av hälen är inte lika exakt som en mätning i höft eller rygg. Vi rekommenderar därför att höft- och ryggmätningar används när man sätter in och följer upp läkemedelsbehandling för osteoporos. Liten ordlista Benbrott = fraktur = spricka Kotkompresssion = kotor som tryckts ihop pga en fraktur Osteoporos = benskörhet Kalcium = kalk 13

14 Egna anteckningar 14

15 15

16 Osteoporos Om du har frågor kan du ringa Ortopediska kliniken, Osteoporosmottagningen Malmö, telefon Ortopediska kliniken, Mottagningen Lund, telefon Hälsofrämjande sjukhus Ortopediska kliniken 16