Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting"

Transkript

1 Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i DEFINITION 3 INDELNING 4 Primär osteoporos 4 Sekundär osteoporos 4 EPIDEMIOLOGI 5 UTREDNING 6 Allmänt 6 Anamnes 6 Status 6 Laboratorieprover 6 Röntgen 6 Bentäthetsmätning 6 BEHANDLING 8 Allmänna råd 8 Höftskydd 8 Farmakologisk behandling Steroidinducerad osteoporos 8 11 Uppföljning 12 Sammanfattning av farmakologisk behandling 12

2 Om vårdriktlinjer Framtagande av vårdriktlinjer är ett systematiskt sätt att komma överens om och dokumentera önskad standard i val av diagnostik, behandling och vårdnivåer vid olika sjukdomstillstånd. Dessa vårdriktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp, granskats av en allmänmedicinsk referensgrupp samt företrädare för medicin- resp kvinnoklinikerna i och godkänts av verksamhetsföreträdare för Primärvården och resp. sjukhuskliniker. Vårdriktlinjerna ska omfatta vanliga sjukdomstillstånd bygga på god kunskap och erfarenhet ha klinisk relevans i Primärvården vara korta och sammanfattande vara lätta att hantera i primärvårdens vardagsarbete vara väl förankrade i verksamheten utarbetas i nära samverkan med länsdelssjukvården tas fram då ett gemensamt synsätt är hälsoekonomiskt motiverat gagna patienterna. Dokumentfakta Arbetsgrupp för vårdriktlinjer vid osteoporos Johan Löfgren, överläkare, medicinkliniken, USÖ, Örebro Kerstin Nilsson, överläkare, kvinnokliniken, USÖ, Örebro. Per Palmborg, distriktsläkare, Skebäcks vårdcentral, Örebro. Nanika von Hofsten, överläkare, medicinkliniken, Karlskoga lasarett Anna Hedlén, bitr överläkare, medicinkliniken, Lindesbergs lasarett Marie Vallgårda, överläkare, reumatologkliniken USÖ, Örebro Gäller för Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Giltighetstid Skrivna Reviderade hösten Gäller från januari Skall revideras senast Redigering och distribution Allmänmedicinskt forskningscentrum. Kan även läsas och skrivas ut via AFC.s hemsida VÅRDPRAXIS (www.orebroll.se/vardpraxis). e-post: Källor 1 Osteoporos Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Svenska Osteoporossällskapet. 2 Osteoporos prevention, diagnostik och behandling. SBU-rapport nr 165, Behandling av osteoporos för att förebygga frakturer, LMV 2:

3 DEFINITION Osteoporos är en systemisk skelettsjukdom karakteriserad av nedsatt bentäthet och förändrad mikroarkitektur, vilket leder till en reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för fraktur. WHO:s definition av osteoporos från 1994 utgår från avvikelser i bentäthet mätt som standardavvikelser (SD) från medelvärdet för bentäthet hos unga friska kvinnor ( peak bone mass ), sk T-score. Motsvarande definition för män saknas. T-score > 1 SD Normal T-score -1 SD till -2,5 SD Osteopeni (minskad bentäthet) T-score < -2,5 SD Osteoporos (benskörhet) T-score < 2,5 samt benskörhetsfraktur Manifest osteoporos Låg bentäthet är således en riskfaktor som används som definition av sjukdom och man bör väga in andra riskfaktorer som tillsammans med bentäthetsvärdet får bestämma om det föreligger behandlingsindikation. Osteoporos ger i sig inga symptom utan den kliniska manifestationen av osteoporos är fraktur. Fraktur pga. osteoporos kan drabba de flesta ben i kroppen. Vanliga lokalisationer är ryggkotor, höft, handled, överarm och bäcken. Vid osteoporos har benvävnaden en i princip normal sammansättning till skillnad från vid osteomalaci där det föreligger en demineralisering av benvävnaden. 3

4 INDELNING Osteoporos delas in i primär och sekundär osteoporos. Både kvinnor och män återfinns i dessa grupper. Majoriteten utgörs av kvinnor. För män använder vi i klinisk praxis, samma definition och T-värden som för kvinnor, även om konsensus saknas. Primär osteoporos Denna definition innefattar den postmenopausala osteoporosen samt den åldersrelaterade osteoporosen som drabbar såväl kvinnor som män med ökande ålder. Sekundär osteoporos Ett flertal sjukdomstillstånd har som konsekvens även en negativ effekt på benmassan. Kronisk inflammation i sig utgör en riskfaktor, vid inflammatoriska tarmsjukdomar förstärks den negativa effekten dessutom av eventuell malabsorption och behandling med kortikostereoider. Vid inflammatoriska ledsjukdomar och systemsjukdomar bidrar immobiliseringen till minskad benmassa. Ett flertal endokrina rubbningar, hypogonadism både hos kvinnor och män, thyreotoxicos, Mb Cushing, primär hyperparathyreoidism har som konsekvens en minskad benmassa. Längre amenorré-perioder hos fertila kvinnor, amenorré hos anorektiska eller extremt hårt tränande kvinnor innebär östrogenbortfall och därmed en situation som kan liknas vid postmenopausal osteoporos. Vid KOL ser man ofta en uttalad osteoporos, riskfaktorerna utgörs bland annat av rökning, lågt BMI och tidig menopaus. Ett flertal läkemedel har en negativ effekt på skelettet via olika mekanismer. Som exempel kan nämnas antiepileptika, heparin/ lågmolekylärt heparin, thyroxin, immunosupprimerande mediciner, cytostatika och kortikostereoider. Rökning är en riskfaktor dels via direkt toxisk effekt på benmetabolismen men även via indirekta mekanismer. Alkoholöverkonsumtion utgör en viktig riskfaktor framför allt hos män med sekundär osteoporos. Sekundär osteoporos förekommer hos män i ca 60% och hos kvinnor i ca 30% av patienter med ostoeporos. 4

5 EPIDEMIOLOGI Diagnosen osteoporos är således helt baserad på bentäthetsmätningar, där man inte tar hänsyn till ålder. Med denna definition kommer cirka svenska kvinnor att ha diagnosen osteoporos vid mätning i ryggen, i de högsta åldersgrupperna rör det sig om över 1/3 av den kvinnliga befolkningen. De skandinaviska länderna har den högsta incidensen av höftfrakturer i världen och incidensen har åtminstone fram till 1990-talet varit i starkt ökande, en ökning som bara till viss del kan förklaras av en ändrad ålderssammansättning i befolkningen. Benskörhetsfrakturer i Sverige: Antal Medianålder Höft Kota Överarm Underarm

6 UTREDNING Allmänt Diagnosen osteoporos ställs enligt WHO:s kriterier med bentäthetsmätning. Utredningen går i huvudsak ut på att identifiera personer med ökad frakturrisk och att finna aktuella riskfaktorer för fraktur ( se vidare under bentäthetsmätning). Det är också viktigt att bedöma förekomst av sekundär osteoporos eller osteomalaci Anamnes Aktuellt Hereditet Socialt: Kost, rökning, alkohol, motion m m. Gynekologiskt särskilt med fokus tid för menopaus, långa amenorreperioder Tidigare frakturer Tidigare sjukdomar Aktuell medicin Status Allmän kroppsundersökning beroende på anamnes. Längd och vikt. Förekomst av felställningar i ryggen (kyfos, skolios samt minskat avstånd mellan crista iliaca och arcus costae). Tecken som talar för sekundär osteoporos se ovan Laboratorieprover SR, Hb, s-alb, s-ca, s-fosfat, s-kreat, s-alp, s-tsh, s-testosteron (hos män). I övrigt individuella överväganden. Biokemiska benmarkörer och benbiopsi har ingen plats i rutinomhändertagandet av patienter med osteoporos. Röntgen Röntgen av bröst- och ländrygg bör utföras vid ryggsymptom (innan bentäthetsmätning beställes). Bentäthetsmätning Bentäthetsmätning kan göras antingen för att ställa diagnos eller för att följa hur bentätheten förändras, exempelvis efter påbörjad behandling av osteoporos. Det finns inget vetenskapligt underlag för att rekommendera bentäthetsmätning för vare sig generell massundersökning, riktad screening eller som ett led i hälsoundersökning av symptomfria personer. Däremot är det motiverat att utföra undersökning för att identifiera personer med ökad frakturrisk och för att kunna vidta frakturförebyggande åtgärder. De flesta riskfaktorerna för osteoporos är också riskfaktorer för lågenergifraktur. Mätning av benmassan bör bara utföras om det är aktuellt med behandling och om resultatet påverkar val av behandling. 6

7 Riskfaktorer som kan motivera bentäthetsmätning kan indelas i starka och svaga. Starka riskfaktorer för både män och kvinnor: Tidigare lågenergifraktur (ffa höft, kota, distala radius, proximala humerus, revben och bäcken) efter 50 års ålder. Glucokorticoidbehandling po med planerad behandlingstid > 3 månader. Hos de äldsta med klara indikationer för behandling, tex multipla kotkompressioner, kan man dock avstå från bentäthetsmätning. Svagare riskfaktorer: Om ingen stark riskfaktor finns, kan undersökning motiveras utifrån svagare riskfaktorer. Förekomst av minst en av följande faktorer hos en kvinna >65 år eller minst två faktorer hos en kvinna år kan motivera undersökning (individuell bedömning för kvinnor < 55 år). Särskilda hänsyn till utredningens omfattning kan också vara motiverade vid utredning av de allra äldsta eller de biologiskt mest åldrade. Lågt BMI ( BMI <22 eller vikt <55kg) och eller viktsförlust Hereditet t ex om modern haft höftfraktur Tidig menopaus, före 45 år. Längdminskning > 3 cm före 70 års ålder, >5 cm efter 70 års ålder. Sjukdomar eller läkemedel som kan påverka risken Ökad fallbenägenhet. Många faktorer bidrar till ökad risk för fall och flera av dessa ökar med åldern. Frakturrisken och därmed indikationen för utredning och behandling ökar med ökande antal riskfaktorer och med åldern. Idag kan man inte ange ett entydigt riskscore på grundval av de nämnda riskfaktorerna, men de kan ge en antydan om patientens framtida frakturrisk. Ny bentäthetsmätning rekommenderas för patienter som ställs på benspecifik behandling och att denna inte utförs med kortare intervall än 2 år. USÖ: För bentäthetsmätning remitteras patienten till USÖ för mätning med s.k. DEXA-mätare, som i dag anses vara standardmetod. Remiss skrivs på vanlig konsultremiss och adresseras till Osteoporosenheten, medicinkliniken USÖ. Svar lämnas i form av protokoll från bentäthetsmätning inklusive tolkning. Om ytterligare ställningstagande önskas bör detta anges på remissen. Karlskoga: Till osteoporosmottagningen på kliniken för medicin och geriatrik remitteras patienter via frakturkedjan på Karlskoga lasarett. Även remisser från primärvården är välkomna. Önskvärt är att man dessförinnan tar ställning till ev. bentäthetsmätning och provtagning enligt riktlinjerna. För bentäthetsmätning remitteras patienterna till USÖ. Lindesberg: För mätning hänvisas patienterna till USÖ. Osteoporosmottagningen vid USÖ utgör remissinstans. Lämpliga patienter att remittera kan vara patienter med sekundär osteoporos (förutom steroidinducerad osteoporos), manlig osteoporos, patienter med komplicerad problematik samt där behov av second opinion föreligger 7

8 BEHANDLING Icke farmakologisk behandling kan i många fall vara enda åtgärd men skall alltid dessutom ingå vid behandling med farmaka. Vid sekundär osteoporos är det i första hand bästa möjliga behandling av grundsjukdomen som gäller. Det blir dock ofta aktuellt med specifik osteoporosbehandling och då gäller samma riktlinjer och val av läkemedel som vid primär osteoporos. Allmänna råd Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har epidemiologiska studier visat sig ha positiv effekt på skelettet och dessutom har man sett positiv effekt på såväl muskelstyrka som falltendens. Kost Ett adekvat kostintag inkluderande tillräckligt med kalcium, vitamin D och ett tillräckligt energiintag. Rökstopp Rökning är associerad med såväl låg vikt som tidig menopaus (kända riskfaktorer för osteoporos) men dessutom förefaller rökning ha en direkt negativ effekt på benvävnaden. Alkoholrestriktion Ett moderat alkoholintag förefaller inte ha någon negativ effekt på förekomsten av osteoporos medan däremot frakturrisken vid alkoholmissbruk ökar avsevärt troligen beroende på såväl osteoporos som ökad fallbenägenhet. Fallförebyggande åtgärder Åtgärder som minskar falltendensen har med stor sannolikhet frakturförebyggande effekter. Exempel på sådana åtgärder är: - Adekvata glasögon och andra synhjälpmedel. - God belysning. - Försiktighet med läkemedel typ sedativa, hypnotika och blodtryckssänkande. - Observans på fällor i hemmet såsom lösa mattor, trösklar etc. Höftskydd Höftskydd har visat sig minska förekomsten av höftfrakturer bland sjukhemspatienter med cirka 50%. Höftskydd finns att köpa på Varsambutiken, Slottsgatan 25 Örebro. Farmakologisk behandling Vid ställningstagande till medikamentell behandling bör en högriskstrategi avseende framtida frakturrisk tillämpas. En total riskvärdering baseras på riskfaktorer (se ovan) och bentäthetsmätning. Flera riskfaktorer stärker indikationen för behandling. Riskfaktorer som leder till bentäthetsmätning och resultatet av bentäthetsmätningen utgör basen för ställningstagande till behandling. I dag är inte absolut riskvärdering möjlig att göra. Tills vidare får man basera sig på följande generella grupper av högriskindivider för fraktur: Diagnosen osteoporos enligt WHO:s definition T-score 2,5 SD 8

9 Tidigare lågenergifraktur samt T-score < -2,0 SD Tidigare kotfraktur samt T-score < -1,0 SD Planerad kortikosteroidbehandling >3 månader samt T-score < -1 SD Calcium och D-vitamin För äldre patienter finns studier som talar för en profylaktisk effekt vad gäller höftfrakturer vid behandling med µg cholecalciferol motsvarande enheter D-vitamin i kombination med 0,5-1,0 g kalcium beroende på eget kalkintag. Nyttan av annan farmakologisk behandling av osteoporos är överhuvudtaget ej tillfredsställande dokumenterad hos de biologiskt äldsta. Denna behandling ges i många fall, framför allt hos dessa riktigt gamla patienter, som enda terapi och vid specifik farmakologisk behandling (bisfosfonater, SERM eller östrogen) nästan alltid som tillägg. I rekommenderade doser har kalcium och D-vitamin inga allvarliga biverkningar. Serum-Ca bör dock kontrolleras före behandling. Hos framför allta äldre med nedsatt njurfunktion och kreatinin >150 kan njurens produktion av calcitriol vara nedsatt och då kräva annan D-vitaminsubstitution. Dessa patienter bör diskuteras med njurspecialist. Vad gäller val av preparat hänvisas till Örebro läns läkemedelskommittés skrift Rekommenderade läkemedel. Bisfosfonater Bisfosfonater är syntetiska pyrofosfatanaloger som inte metaboliseras och som retineras i skelettet under flera år. Bisfosfonaterna verkar antiresorptivt. Tre olika bisfosfonater, alendronat (Fosamax ), risedronat (Optinate ) samt etidronat (Didronate ) är godkända på indikationen osteoporos. Samtliga tre preparat har en väl dokumenterat positiv effekt på bentäthet medan data avseende profylaktisk effekt mot frakturer ff a andra frakturer än kotfrakturer är mer sparsam och skiljer sig mellan preparaten. Etidronat har i ett par små studier en antydd effekt att minska risken för radiologiskt påvisbara kotfrakturer. Det finns inga data vad gäller reduktion av perifera frakturer. Alendronat har visat en frakturförebyggande effekt i flera studier, ff a för kotfrakturer samt perifera frakturer hos patienter med etablerad osteoporos eller mycket låg bentäthet (T-score < -2,5 SD). Studierna har också antytt att det finns en effekt på risken för höftfrakturer men antalet frakturer i studierna är mycket lågt och data därför osäkra. Risedronat som tillhör tredje generationens bisfosfonater har visat en tydlig frakturförebyggande effekt vad gäller kotfrakturer och perifera frakturer hos postmenopausala kvinnor med osteoporos. Effekt är även visad i en studie hos äldre med uttalad låg bentäthet vad gäller höftfrakturer. Nyttan av att kombinera bisfosfonater med östrogener när det gäller att minska frakturrisken är inte tillräckligt dokumenterad. Eventuell kombinationsbehandling bör endast insättas efter speciella överväganden. Bisfosfonater har som grupp en mycket dålig biotillgänglighet och det är avgörande att medlen tas på fastande mage tillsammans med enbart ett glas vatten. Detta är också viktigt för att undvika biverkningar. Flera allvarliga fall av esofaguserosioner finns beskrivna för alendronat. För många, framför allt äldre patienter, kan det innebära svårigheter med compliance. Information till patienten om hur läkemedlet skall tas är därför mycket viktigt. En adekvat tillförsel av cholecalciferol och kalcium (angående doser se ovan och Rekommenderade läkemedel ) bör ges till patienter som behandlas med bisfosfonater, men samtidigt intag måste undvikas. Fortfarande är kännedomen om bisfosfonaternas långtidseffekter på benvävnad inte fullständigt känd varför man bör vara försiktig med behandling till yngre individer. Val av preparat får ske med utgångspunkt från individuella 9

10 överväganden (se Rekommenderade läkemedel). För bisfosfonater finns säkerhet och effekt dokumenterad i sju till tio år i olika kliniska studier. Östrogen Medelpotent östrogenbehandling har fram till nyligen varit förstahandsalternativ vid förebyggande av osteoporos hos postmenopausala kvinnor med hög risk för osteoporos. Den antiresorptiva effekten på skelettet är av ungefär samma storleksordning som för bisfosfonater, och frakturreducerande effekt finns också bekräftad i randomiserade studier. Med anledning av nytillkommen kunskap rörande medelpotent östrogenbehandling som profylaktisk behandling genomförde Läkemedelsverket, tillsammans med övriga europeiska läkemedelsmyndigheter under år 2003, en granskning avseende den sammanvägda nyttan av östrogenbehandling vid osteoporos. Nyttan ansågs inte överväga riskerna och östrogenbehandling utgör inte längre förstahandsval vid osteoporos. Hos kvinnor som fått östrogen förskrivet som osteoporosprofyllax, och där annan indikation för östrogen saknas, bör östrogenbehandlingen avslutas och annan specifik behandling för osteoporos erbjudas, vanligen bisfosfonater, möjligen SERM beroende på situationen i det enskilda fallet. Kvinnor som behandlas med medelpotent östrogen av annan anledning än osteoporos behöver däremot inte ha någon ytterligare specifik behandling för osteoporos så länge östrogenbehandlingen pågår. SERM Selektiva östrogenreceptormodulerare är en grupp substanser som framtagits för att uppnå östrogenets gynnsamma effekt på skelettet, men samtidigt undvika negativa effekter på särskilt bröstoch endometrievävnad. En sådan, raloxifene (Evista ), finns sedan några år registrerad på indikation osteoporos. Studier på bentäthet talar för en något lägre effekt än för östrogen. Det finns ännu enbart en randomiserad kontrollerad studie på fraktur, där effekt visats på kotfraktur vid ökad risk för osteoporos. Raloxifene har ingen effekt på klimakteriella besvär, utan kan t o m försämra dessa varför preparatet inte bör insättas hos kvinnor tidigt efter menopaus. Någon ökad risk för bröst- eller endometriecancer synes ej föreligga. Risken för djup ventrombos förefaller vara av samma storleksordning som vid behandling med östrogen, vilket bör beaktas vid insättande hos äldre kvinnor. Doseringen är 1 tablett dagligen. Parathyreoideahormon (PTH) Teriparatid(Forsteo R ) är en syntetiskt framställd del av parathormon(pth). Läkemedlet ges som dagliga subcutana injektioner. Denna behandling innebär en ny princip för behandling av benmetabola sjukdomar. Preparatet har anabol osteoblaststimulerande och skelettuppbyggande effekt till skillnad mot bisfosfonater som endast bromsar nedbrytningen av ben. I en randomiserad kontrollerad studie hos postmenopausala kvinnor med manifest osteoporos har preparatet visat en god effekt på bentäthet i rygg och höft samt även reduktion av kotfrakturer och perifera frakturer. Det föreligger idag begränsad erfarenhet och dokumentation av preparatet varför introduktionen av läkemedlet måste ske under kontrollerade former. Användningen bör vara mycket individualiserad och skall endast ges vid uttalad osteoporos. Teriparatide är godkänt i Sverige sedan dec 2003 för behandling av manifest osteoporos hos postmenopausala kvinnor. I Sverige har Läkemedelsförmånsnämnden beslutat att endast rabattera preparatet till postmenopausala kvinnor: som drabbats av minst en tidigare benskörhetsfraktur och har en bentäthet <-3 SD i ländrygg eller höft som drabbats av minst en tidigare benskörhetsfraktur och där det dokumenterats biverkningar eller kontraindikationer mot bisfosfonatbehandling som trots pågående bisfosfonatbehandling drabbas av upprepade (minst två) benskörhetsfrakturer sedan behandlingen inleddes. 10

11 Preparatet bör vara förbehållet specialkunniga läkare med stor erfarenhet av osteoporosbehandling. I Europa och Sverige har en observationsstudie(efos) startas där patienter som nyinsätts på Teriparatide registreras de närmaste två åren. Tills vidare sker förskrivningen av Teriparatid enbart via osteoporosmottagningen vid USÖ. Smärtlindring Det är viktigt att osteoporospatienter får en adekvat smärtlindring. Dessa patienter har ofta en besvärlig smärtproblematik och efter t ex kotfrakturer har patienterna ofta svåra smärtor i 2-3 månader. Ibland kan, ff a i det akuta skedet, även morfinanalgetika och annan typ av smärtlindring bli aktuellt och behandlingen kräver i det akuta skedet ofta sjukhusvård. Vad gäller preparatval hänvisas till Rekommenderade läkemedel. Steroidinducerad osteoporos Långvarig kortisonbehandling är en stark riskfaktor för osteoporos och benskörhetsfraktur samt den vanligaste orsaken till sekundär osteoporos. Kortison hämmar benformationen och ökar benresorptionen och leder dessutom till en ökad kalciumutsöndring i urinen, minskad produktion av endogena anabola hormoner samt en viss ökad parathormonsekretion. Det finns inte någon egentlig tröskel vid vilken kortisondos som risken infinner sig men det anses att > 3 månaders behandling med doser > 5-7,5 mg Prednisolon innebär en klart ökad risk för osteoporos. Såväl den dagliga som den kumulativa dosen är av betydelse. Till detta kommer också att kortison ofta används för att behandla olika inflammatoriska tillstånd som i sig påverkar bentätheten negativt. Benmasseförlusterna kommer mycket tidigt under kortisonbehandlingen och är störst de första 3-6 månaderna. Vid kortisonbehandling finns risk för fraktur vid högre bentäthetsvärden än vid annan form av osteoporos. Man bör därför redan vid insättandet av sådan behandling överväga farmakologisk behandling samt ta ställning till bentäthetsmätning. Idag finns det goda data vad gäller behandling med bisfosfonat och bevarande av benmassa hos steroidinducerad osteoporos. Dessa patienter skall också ha sedvanlig grundprofylax med calcium och D-vitamin. Behandling med bisfosfonat bör ges till alla patienter som redan haft en lågenergifraktur. Till patienter utan tidigare fraktur rekommenderas bentäthetsmätning och insättande av bisfosfonat om T- score < -1,0 SD. Om man inte har möjlighet att utföra bentäthetsmätning kan man ändå utifrån övriga riskfaktorer överväga behandling. Behandlingen bör fortgå så länge patienten medicinerar med steroider. För patienter som ej uppfyller kriterierna för behandling eller där man avstår från initial behandling bör ny bentäthetsmätning utföras efter 6 månader om kortisonbehandling fortgår. Osteoporosenheten vid Medicinklin USÖ kommer att prioritera remisserna för bentäthetsmätning på patienter där steroidbehandling planeras. På remisserna bör det tydligt framgå att steroidbehandling planeras. Behandlingskontroll med bentäthetsmätning hos patienter som har systemisk steroidbehandling föreslås vartannat år. Hos patient som nyinställs på steroidbehandling som skall pågå i minst 3 månader och där patienten ej erhåller antiresorptiv behandling föreslås ny bentäthetsmätning om 6 månader. 11

12 Uppföljning Läkemedelsbehandling bör baseras på bentäthetsmätning samt värdering av riskfaktorer. Behandlingseffekter följs upp med bentäthetsmätning. Detta gäller dock inte om patienten enbart behandlas med kalcium och vitamin D. Ny kontakt 3-4 månader efter insättande av behandling. Vid normal benförlust ny bentäthetsmätning efter två år. För kalcium och vitamin D rekommenderas i det närmaste livslång behandling. Östrogenets frakturskyddande effekt är endast dokumenterad under pågående behandling. Sammanfattning av farmakologisk behandling Terapival vid behandling av patienter med hög risk för fraktur Patientkategori Förstahandsval Andrahandsval Kommentar Kvinnor med hög frakturrisk Bisfosfonat Ca + vit D Män med hög frakturrisk Bisfosfonat Ca + vit D (Läkemedelsverket 2:2004) SERM Östrogen Ca + vit D Vid uttalad risk kan PTH övervägas. Till de biologiskt äldsta kan kalcium och vit D vara tillfyllest Till de biologiskt äldsta kan kalcium + vit D vara tillfyllest. Hos män <65 år bör sekundär osteoporos misstänkas. 12

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Kategori: Skapat av: Granskad av: Reviderat av:

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel M RÖRELSEAPPARATEN M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel Icke-steroida antiinflammatoriska medel och acetylsalicylsyra (se avsnitt N02) är symtomatiska medel vid akut och kronisk smärta i rörelseorganen,

Läs mer

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ortopedi Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Vad behandlar man på ortopeden? Frakturer = benbrott, ffa pga osteoporos,

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Behandling av osteoporos för att förebygga

Behandling av osteoporos för att förebygga Behandling av osteoporos för att förebygga frakturer Behandlingsrekommendation Som ett led i samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och anordnade LV i november 2003 ett expertmöte för att utarbeta rekommendationer

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score)

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score) Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling

Läs mer

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Osteoporos Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 4 september 2014 Gäller: t.o.m.4 september 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Inledning Läkemedelsverket anordnade i månadsskiftet januari/februari 2007 ett expertmöte för att uppdatera rekommendationer från 2004 om behandling av osteoporos. Orsakerna till

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Osteoporosgruppen som ingår i expertgruppen endokrinologi/diabetologi. Osteoporosgruppen

Läs mer

State of the Art - Osteoporos

State of the Art - Osteoporos State of the Art - Osteoporos Innehåll Definition Epidemiologi Etiologi och patogenes Symtom Utredning - diagnostik Prevention Prognos Behandling Referenser Dokumentinformation Definition Osteoporos definieras

Läs mer

SBU:s slutsatser och sammanfattning

SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser och sammanfattning Slutsatser Osteoporos

Läs mer

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015 Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporostredning 1 jli 2014-30 jni 2015 Innehåll Vårdflöde för osteoporostredning... sidan 3 Definition... sidan 4 Behandling... sidan 5-6 Preparat... sidan 7-8 Utredning...

Läs mer

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 Innehåll, volym 1 SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 1. Inledning 47 Vad är osteoporos? 47 Definition av osteoporos 48 Konsekvenser av osteoporos 50 Epidemiologi 52 Skelettets fysiologi 54 Nya metoder

Läs mer

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Överläkare Peter Gillberg i samarbete med Läkemedelskommitténs expertgrupp för Smärta och rörelseorganens sjukdomar.

Läs mer

Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta

Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta Andreas Kindmark 3 Författare: Docent Andreas Kindmark, Osteoporosmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala Innehåll Innehållsförteckning 1 Vad är osteoporos?...

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Behandling av osteoporos

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandling av osteoporos Under de senaste åren har ny kunskap om osteoporos tillkommit och förutom östrogenbehandling har behandling med bisfosfonater visats ha effekt vid osteoporos.

Läs mer

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015 Osteoporos OCH D-vitamin Maria Odén Uhrenius 141015 Margareta -49 Margareta -49 Remiss från VC osteoporos sambo, 5 vuxna barn, sjukpension efter bilolycka med whiplashskada röker 10 cig/d alkohol måttligt

Läs mer

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 juli 2015-30 juni 2016

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 juli 2015-30 juni 2016 Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 jli 2015-30 jni 2016 Innehåll Vårdflöde för osteoporosbehandling... sidan 3 Definition... sidan 4 Patofysiologi... sidan 5 Utredning... sidan 5-6 Behandling...

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos!

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Starka sidor Nr.2 2009 E t t n y h e t s b r e v o m o s t e o p o r o s Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Mät din längd och ta hand om skelettet! Intervju med

Läs mer

Osteoporos och frakturprevention

Osteoporos och frakturprevention 614 Ändrad2014-03-07, s 620 och s 624 2014-07-16, s 621. 2015-03-04, s 619, s 620 och s 624 Östen Ljunggren, Institutionen för Medicinska vetenskaper, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Helena Salminen, Centrum

Läs mer

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012. Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet

Läs mer

Vad är osteoporos? (benskörhet)

Vad är osteoporos? (benskörhet) Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3 Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation)

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) Indikation/målgrupp Incidens och prevalens Postmenopausal osteoporos Iincidensen av osteoporos

Läs mer

Teriparatid - ett specialistpreparat för kvinnor med uttalad osteoporos

Teriparatid - ett specialistpreparat för kvinnor med uttalad osteoporos Läkemedel: teriparatid (Forsteo) Företag: Eli Lilly Godkänt för försäljning: 2003-06-10 Utlåtande från expertgruppen för endokrinologi Injektionsbehandling med teriparatid (Forsteo) innebär en ny anabol

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL i stabil fas

Handläggning av patienter med KOL i stabil fas Handläggning av patienter med KOL i stabil fas Senast uppdaterad: 2011-04-20 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-1/handlaggning-av-patienter-med-kol-i-stabil-fas/ 7.1 Behandling av tobaksberoende Enkla

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Vetenskapligt underlag Bilaga 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för rörelseorganens

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1.

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 2013-01-30 Robert Svartholm Daniel Albertsson 1. Brottsplats Boden 2. Vårdmötet - Person eller Diagnos perspektiv? 3. Osteoporos - Nationella

Läs mer

Vårdprogram Benskörhet

Vårdprogram Benskörhet Vårdprogram Benskörhet Benskörhetens utveckling från normal skelettstruktur och en väl bevarad kota, över tunnare skelettbalkar och begynnande hoppressning av kotkroppen till slutstadiet - helt frakturerad

Läs mer

Svensk Osteoporosvård

Svensk Osteoporosvård Svensk Osteoporosvård Utmaningar och förändringsarbete 2 april 2014 Denna studie om svensk osteoporosvård har sammanställts av uppdragsforskningsföretaget Quantify Research i samarbete med forskare från

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Vårdprogram osteoporos

Vårdprogram osteoporos Vårdprogram osteoporos - prevention och behandling efter lågenergifraktur Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna D vitamin 2014 08 26 Mats Palmér, docent, överläkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism, diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Expressen 13 januari 2013 Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi Zoledronsyra 5 mg/100 ml infusionsvätska, lösning tillhör kategorin kväveinnehållande bisfosfonater, och verkar huvudsakligen

Läs mer

Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling

Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Tomasz Wczysla, ST-läkare Vårdcentralen Skara Rapport 2011:7 Utförd i grundläggande

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas

Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas Leo Niskanen, Heikki Valleala, Tom Pettersson Osteoporos definieras som en systemisk skelettsjukdom kännetecknad av minskad benhållfasthet på grund av reducerad

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 3 LÄKEMEDELSFORM Filmdragerad tablett. Oval, ljusorange filmdragerad tablett med RSN på en sida och 35 mg på den andra.

PRODUKTRESUMÉ. 3 LÄKEMEDELSFORM Filmdragerad tablett. Oval, ljusorange filmdragerad tablett med RSN på en sida och 35 mg på den andra. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Optinate Septimum 35 mg filmdragerade tabletter. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje filmdragerad tablett innehåller 35 mg natriumrisedronat motsvarande 32,5

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

Handläggning av osteoporos vid

Handläggning av osteoporos vid Handläggning av osteoporos vid inflammatorisk reumatisk sjukdom VÅRDPROGRAM Andra upplagan maj 2004 Detta vårdprogram kommer att finnas tillgängligt på föreningens hemsida och skall uppdateras regelbundet.

Läs mer

Omslagsbilden ritad av Staffan Hessel

Omslagsbilden ritad av Staffan Hessel OMSLAGSBILD Omslagsbilden ritad av Staffan Hessel HANDLÄGGNING AV OSTEOPOROS VID INFLAMMATORISK REUMATISK SJUKDOM VÅRDPROGRAM Andra upplagan maj 2004 Vi stödjer utgivningen av Vårdprogrammet: Aventis Pharma

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter risedronatnatrium Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Östrogenbehandling 2007

Östrogenbehandling 2007 Östrogenbehandling 2007 Reviderad version av vårdprogram från 2003 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Expertgruppen för gynekologi 1 Innehållsförteckning Inledning...........................................

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Prolia 60 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje förfylld spruta innehåller 60 mg denosumab i 1 ml

Läs mer

SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN (RMP; per läkemedelspreparat)

SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN (RMP; per läkemedelspreparat) DEL VI SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN (RMP; per läkemedelspreparat) Format och innehåll i sammanfattningen av riskhanteringsplanen Sammanfattningen av riskhanteringsplanen (del VI) innehåller information

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit Stöd för styrning och ledning Du

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Huskurer mot osteoporos

Huskurer mot osteoporos Huskurer mot osteoporos HUSKURER MOT OSTEOPOROS Rörelseorganens årtionde Reumaförbundet i Finland rf. Stora Robertsgatan 20 22 A 00120 Helsingfors tel. (09) 476 155 www.tules-vuosikymmen.org Osteoporosförbundet

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Farmakoterapi vid KOL

Farmakoterapi vid KOL Farmakoterapi vid KOL Vad kan man åstadkomma med farmakoterapi vid KOL Hjälp till rökstopp. Ökad överlevnad med hemoxygenbehandling i vissa fall Minskad dyspné och bättre prestationsförmåga i vissa fall.

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer