Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta"

Transkript

1 Osteoporos En praktisk handbok med bakgrundsfakta Andreas Kindmark 3

2

3 Författare: Docent Andreas Kindmark, Osteoporosmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

4 Innehåll Innehållsförteckning 1 Vad är osteoporos? Benämning av osteoporossjukdomen Definition Benvävnadens fysiologi och åldersförändringar Frakturer Epidemiologi Klinik Manlig osteoporos Riskfaktorer Riskfaktorer för fraktur Genetiska faktorer, livsstil och kost Sjukdomar och läkemedel Kortisoninducerad osteoporos Värdering av riskfaktorer FRAX Diagnostik Att identifiera riskpatienter Osteoporosutredning Uteslutande av sekundär osteoporos Bentäthetsmätning Röntgen Laboratorieundersökningar Benbiopsi... 31

5 5 Behandling Behandlingsmål och utvärdering av behandlingseffekt Fysisk träning Kalcium och vitamin D Kalcium Livsmedelsverkets rekommendationer för kalciumintag Bisfosfonater Strontiumranelat Östrogener Anabol behandling SERM (selektiva östrogenreceptormodulatorer) Denusomab Nya läkemedel framtidsutsikter Referenser Författare: Docent Andreas Kindmark, Osteoporosmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

6 Benämning av osteoporossjukdomen Vad är osteoporos? Osteoporos som är relaterad till åldrandet och/eller postmenopausal östrogenbrist brukar kallas för primär osteoporos. Primär osteoporos brukar ibland i sin tur indelas i typ-1 osteoporos (postmenopausal osteoporos) och typ-2 osteoporos (åldersosteoporos). Mekanismerna för åldersosteoporos och postmenopausal osteoporos tycks vara delvis olika. Benförlusterna hos äldre män och kvinnor är i samma storleksordning, och förlusterna av kortikalt och trabekulärt ben är lika stora. Postmenopausal osteoporos kännetecknas främst av förlust av trabekulärt ben hos kvinnor. Sekundär osteoporos är osteoporos som uppkommer till följd av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Kortisoninducerad osteoporos är den mest välkända typen av sekundär osteoporos. Idiopatisk osteoporos kallas osteoporos hos yngre utan uppenbar sekundär orsak, ofta ser man där dock en stark ärftlig komponent. Defi nition Osteoporos, benskörhet, definierades från början som ett tillstånd med minskad mängd ben, kopplat till minskad mekanisk hållfasthet och ökad risk för frakturer på de delar av skelettet som huvudsakligen innehåller trabekulärt ben. WHOs expertgrupp gav en definition av sjukdomen , och WHO-diagnosen utgår från en bentäthetsmätning med DXA (Dual X-ray Absorptiomery) eller DPX i höft, ländrygg och 33%-nivån av underarmen. Det är viktigt att komma ihåg är att diagnosen bara omfattar kvinnor, den gäller inte för män och inte heller för barn. Gränserna skall heller inte användas på kvinnor under 50 år. Manifest osteoporos är bentäthetsmässig osteoporos i kombination med förekomst av en eller flera lågenergiutlösta frakturer. 1

7 WHO-diagnosen av osteoporos är numera allmänt accepterad och innebär att osteoporos i likhet med hypertoni är en riskfaktorssjukdom. På senare år har allt mer fokus hamnat på att identifiera och behandla en hög risk för fraktur, där WHOs riskräkningskalkylator FRAX kan bli ett värdefullt verktyg 3. Osteoporos är på samma sätt som hypertoni och hyperlipidemi ett tillstånd utan subjektiva symtom. Man har inte ont av osteoporos, utan det är konsekvenserna, det vill säga frakturerna, som gör ont. Mängden benmineral kan förklara en stor del av skelettets hållfasthet (ca 70%), men även benets form geometrin spelar roll, och även kvaliteten på det ben som har bildats. Den senaste kliniska konsensus definitionen av osteoporos är från 2001: Osteoporos är en skelettstörning, karakteriserad av påverkad skeletthållfasthet, som ökar individens risk för frakturer. Skelettets hållfasthet reflekterar kombinationen av två viktiga egenskaper: bentäthet och benkvalitet 4. Osteoporos är en metabol skelettsjukdom där mängden benvävnad har minskat till den nivå där ett mycket lindrigt trauma där ett fall från stående eller lindrigare kan orsaka en fraktur. För att sätta diagnosen osteoporos ska man även ha uteslutit t. ex. osteomalaci eller andra sekundära orsaker till fraktur eller svagt ben. 2

8 Tabell 1. Definitioner av bentäthetsrelaterade benämningar för kvinnor Vad är osteoporos? Normal benmassa: Minskad benmassa: (osteopeni) Osteoporos: Manifest osteoporos: (etablerad osteoporos) Bentätheten (BMD) ligger inom en standardavvikelse (SD) från medelvärdet hos unga vuxna kvinnor i samma population (T - score över - 1) BMD ligger mellan 1 och 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population (T-score mellan - 1 och - 2,5) BMD är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population (T-score under - 2,5) BMD är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population och det föreligger en eller flera frakturer beroende på osteoporos (T-score under - 2,5 samt fraktur). Benvävnadens fysiologi och åldersförändringar Benfysiologi Det finns två huvudtyper av ben i skelettet; 1) platta ben och 2) rörben. De platta benen finns bl. a. i skallens ben, revben och kotor, medan rörbenen finns i armar och ben. Det kortikala benet utgör den yttre delen av benen och har en tät struktur, medan trabekulärt ben består av nätverk med ihopkopplade benbalkar och har en svampliknande struktur. Den relativa andelen kortikalt och trabekulärt ben beror på vilken del av skelettet man tittar på. Vissa ben som till exempel kotor består mest av trabekulärt ben, medan den mellersta delen av rörbenen (diafysen) nästan enbart består av kortikalt ben. All benvävnad består av levande celler inbäddade i den mineraliserade delen av vävnaden. Den mineraliserade 3

9 komponenten består av hydroxyapatit Ca 5 (PO 4 ) 3 (OH), och som utgör ca 50-70% av benmassan. Den organiska delen av benvävnaden består framför allt av kollagen (typ I), men även en mindre andel av andra proteiner. Det finns två huvudtyper av celler i skelettet: osteoblaster och osteoklaster. Benet omsätts kontinuerligt i en process som kallas remodellering, och som innebär ett samspel mellan de benuppbyggande osteoblasterna och bennedbrytande osteoklasterna. Benremodellering börjar med att osteoklasterna får en signal att börja resorbera ben, och dessa bendefekter fylls sedan av nytt benmatrix som bildas av osteoblaster, och denna benmatrix mineraliseras sedan successivt. Hos vuxna människor är benremodelleringen i balans, vilket innebär att lika mycket ben som resorberats ersätts av nytt ben. Åldersförändringar Under barn- och ungdomen byggs bentäthet upp till den högsta nivå som individen har under livet Peak Bone Mass (PBM). PBM i höften uppnås vid cirka 20 års ålder, följt av högsta benmassa i ryggkotorna vid cirka 30 års ålder. Efter PBM minskar bentätheten något eller är relativt oförändrat fram till menopaus då de flesta kvinnor har en ökad benförlust. Upp till mellan 50-80% av PBM kan förklaras av ärftliga (genetiska) faktorer, men livsstilsfaktorer som kost, fysisk belastning och rökning kan också ha betydelse. Benförlust orsakas av åldrandet i sig, och hos kvinnor främst av den hormonella förändring som uppstår i samband med menopaus. Postmenopausal osteoporos kännetecknas av förlust av den trabekulära benvävnaden i ryggkotorna, medan åldersosteoporos uppvisar lika stor förlust av det kortikala och trabekulära benet. Postmenopausal osteoporos kännetecknas i flertalet fall av en ökad omsättning i skelettet med högre osteoklastaktivitet vilket leder till att mellan 1,5-5% av trabekulärt benmassa förloras varje år efter menopaus. 4

10 Frakturer Vad är osteoporos? De typiska osteoporosfrakturerna är frakturer i höft, kota, handled och överarm till följd av lågenergitrauma (definierat som fall i samma plan/från stående). Osteoporos anses vara den främsta riskfaktorn för fraktur men dessutom finns riskfaktorer för fraktur som är oberoende av bentäthet, som till exempel ökad risk för fallolyckor. Osteoporos är en tyst sjukdom på samma sätt som hypertoni, och ger inte symtom innan ett stroke (för hypertoni) eller en fraktur (för osteoporos). Definitionen av sjukdomen osteoporos med bentäthet innebär att en ökande andel kvinnor har sjukdomen med ökande ålder. Grundat på bentäthetsmätning i höft ökar förekomsten av osteoporos från ca 10% hos kvinnor mellan år till ca 40% i åldern år 5. Baserat på dessa data har drygt kvinnor i Sverige osteoporos i åldersgrupperna år. Även om det finns gemensamma faktorer som påverkar både osteoporos och fraktur, så finns det helt klart faktorer som påverkar bentätheten och risken för fraktur olika. Frakturer sänker ofta livskvaliteten, och är dessutom kopplade till en ökad dödlighet och höga kostnader för samhället. Både höftfrakturer och kotfrakturer leder till livskvalitetsförsämring, och nyligen har det visats att kliniska kotkompressioner sänker livskvaliteten i samma grad som en höftfraktur 6-7 Höftfrakturen är den dyraste frakturen för samhället under det första året efter en fraktur ( kr året efter fraktur), följt av en kotfraktur ( kr) och handledsfraktur (ca kr) 6. Även efter första året fortsätter de frakturrelaterade kostnaderna att vara relativt höga för både höft och kotfrakturer (mellan kr till kr), framför allt på grund av förändringar i patienternas boendeförhållanden 7. Vid tidigare beräkningar av den totala samhällsbördan för osteoporos 8 har kostnaden beräknats till ca 3,5 miljar- 5

11 der kronor per år, och omfattar då kostnader för sjukvård, anhörigvård och produktionsförluster, men kostnaden kan vara nästan dubbelt så hög. 9 Epidemiologi I Skandinavien har vi den högsta incidensen av kotfrakturer i Europa 10, och den högsta incidensen av höftfrakturer i världen 11. Risken för osteoporosfraktur ökade successivt sedan åtminstone 1950-talet med 2-3 gånger, men verkar nu ha stabiliserats på en hög nivå 12, eller är kanske till och med på gång att minska. De exakta orsakerna till varför kvinnor i Skandinavien har högst risk för osteoporosfraktur är inte kända, men flera hypoteser presenterats, som låg solexposition med D-vitaminbrist, lång kroppslängd till en relativt låg vikt, rökning och genetiska faktorer. I nuläget är livstidsrisken för en svensk kvinna att få en osteoporosfraktur ca 50% och för svenska män ca 25%. Att ha ådragit sig en fraktur är en varningssignal för ökad risk för nya frakturer och för underliggande osteoporos. Många studier har visat att det finns en ökad risk för nya och ofta svårare frakturer, efter att man har haft sin första fraktur 11, Det är därför verkligen mycket oroande att SKLs öppna jämförelser visar att det stora flertalet patienter i Sverige som drabbats av en fraktur varken får utskrivet eller tar ut läkemedel som vi vet är kostnadseffektiva och som vi vet kan skydda mot framtida frakturer 17. 6

12 Klinik Vad är osteoporos? Osteoporos är en tyst sjukdom på samma sätt som hypertoni. Det är inte förrän en person drabbas av fraktur som sjukdomen ger sig till känna. Frakturer ger en plötslig svår smärta, som vanligtvis är lätt att lokalisera. Vid en kotfraktur som inte alltid är lika lätt att identifiera för patienten och kan uppstå vid lindrigt trauma är smärtan lokaliserad ovan ett taggutskott, och förvärras av rörelse. Smärtan vid en kotfraktur kan också stråla ut framåt, in mot buken, mot bäckenet eller mot ett ben. Läkta kotkompressioner är inte i sig smärtsamma, men en kvarvarande deformitet kan göra att de muskler och ligament som används för att upprätthålla kroppshållningen får arbeta hårdare, och kan därmed smärta. Efter kotfrakturer kan åtklämning av nerver, utspänning av buken, och ett minskat avstånd mellan de nedersta revbenen och höftbenskammen ge en skavsmärta, som kan vara mycket smärtsam. Kroppslängden minskar naturligt med åldern, mest beroende på att diskarnas höjd minskar. Om man minskat mer än 3 cm i längd kan det vara ett tecken på kotkompressioner. 7

13 Manlig osteoporos Fokus för benfältet har länge legat på kvinnlig osteoporos, eftersom kot- och höftledsfrakturer hos kvinnor är ett stort kliniskt problem. Något som är mindre känt är att frakturer är vanligt även hos män. Globalt sett drabbar 25-30% av osteoporosfrakturerna män 18. Att kvinnor drabbas i högre grad än män av frakturer har flera orsaker. Dels får män en högre peak bone mass, men dessutom får män ett större/grövre skelett med större diameter på bland annat rörbenen. En större diameter på ett ben ger en ökad hållfasthet som är exponentiellt högre, det vill säga att en relativt liten ökning av benets diameter ger en kraftigt ökad hållfasthet. Kroppens ben växer i omkrets med åren, men i högre grad hos män än hos kvinnor, vilket ytterligare ökar skillnaderna i skelettets hållfasthet mellan könen. Precis som hos kvinnor ökar risken för höftfraktur hos män med ökande ålder. Dock kommer ökningen i högre ålder hos män än hos kvinnor, vid års ålder. Vid 65 års ålder är förekomsten av höftfrakturer hälften så stor hos män som hos kvinnor 19. Diagnosen osteoporos hos män är definierad på samma sätt hos män och kvinnor enligt ICD; En sjukdom karaktäriserad av en nedsatt benmassa och förändrad mikroarkitektur, som leder till en reducerad hållfasthet av skelettet och därmed till ökad risk för fraktur. Definitionen enligt WHO med bentäthetskriterier gäller enbart för kvinnor, och vilken bentäthetsgräns man ska använda för att sätta diagnosen osteoporos hos män är ännu inte fastlagd. Flera studier har visat att gränsen -2,5 SD T-score verkar vara en rimlig gräns även för män, vare sig man använder sig av ett manligt eller kvinnligt referensmaterial 20. En stor prospektiv populationsbaserad internationell studie 8

14 (MrOS) med svenskt deltagande pågår, och kan hjälpa till att vägleda för framtida diagnostikgränser. Vad är osteoporos? Manlig osteoporos anses vara sekundär till andra orsaker oftare än kvinnlig osteoporos 21. När bakomliggande orsaker har uteslutits brukar man tala om idiopatisk osteoporos hos män <65 år, och senil osteoporos hos äldre män. En orsak till osteoporos hos män kan vara den sviktande gonadfunktionen som inträder med ökande ålder. I fettväven omvandlas testosteronet hos män till östradiol, som är den starkaste prediktorn för bentäthet hos män Att förebygga framtida frakturer hos män är målet, och riskfaktorerna är desamma som för kvinnor, och råd angående livsstilsförändringar är ett första steg. Det finns inga skäl att tro att de läkemedel förutom östrogener och SERM som fungerar för behandling av osteoporos hos kvinnor inte skulle fungera hos män. Alla läkemedel är inte lika väl studerade för män, och inte alla läkemedel har manlig osteoporos som indikation eller subventioneras av läkemedelsförmånen. Vid hypogonadism bör man överväga substitutionsbehandling om inte kontraindikationer finns. Den rekommenderade behandlingen för män utan sekundär osteoporos är i första hand orala bisfosfonater (alendronat eller risendronat) 24-25, alternativt intravenös bisfosfonat (zolendronat) 26. Även anabol behandling med parathormon (teriparatid) 27 kan övervägas vid svår osteoporos hos män, med beaktande av inskränkningarna i subvention av teriparatid. Vid all behandling med aktiva benläkemedel som bisfosfonater och PTH skall man säkerställa att patienten har adekvata kalcium och D-vitaminnivåer där ett dagligt intag av mg kalcium och IU vitamin D rekommenderas. 9

15 10

16 Riskfaktorer för fraktur Riskfaktorer Det har inte varit lätt för en kliniker att veta vilka riskfaktorer som är viktigast bland de som finns att välja på (som ärftliga, miljöfaktorer, ålder, medicinska) för att göra en individuell riskbedömning. Numera finns WHOs riskuträkningskalkylator FRAX som kan underlätta identifieringen av de personer som löper högst risk för osteoporos. Dessa bör utredas, diagnosticeras och behandlas med effektiva benspecifika läkemedel. Vilka är då de riskfaktorer som kan ha störst betydelse? Åldern är en mycket viktig riskfaktor. En kvinna som är 80 år gammal och har samma bentäthet som en kvinna som är 50 år har sex gånger högre absolut risk att drabbas av en höftfraktur 3, 28. Frakturrisken och därmed indikationen för utredning och behandling ökar med ökande antal riskfaktorer. 11

17 Tabell 2. Riskfaktor för fraktur Starka riskfaktorer: Svaga riskfaktorer: Kön BMI < 20 kg/m 2 Hög ålder Vikt hos kvinna < 55 kg vid genomsnittslängd Tidigare lågenergifraktur hos individer efter 50 års ålder (höft-, kota, handled-, överarm-, bäckenfrakturer) Rökning Bentäthet < - 2,5 SD Inaktivitet Höftfraktur eller kotfraktur hos någon förälder Systemisk glukokortikoidbehandling under minst 3 månader Menopaus före 45 års ålder Ökad fallbenägenhet Riskfaktorer enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation Genetiska faktorer, livsstil och kost Genetiska faktorer Det finns ärftliga sjukdomar där ovanliga genetiska varianter, mutationer, ger påverkan på skelettet. En av de mer kända är osteogenesis imperfecta (OI) där mutationer i de gener som kodar för kollagen (COL1A1 och COL1A2) leder till benskörhet och frakturer redan i tidig ålder. OI finns i olika svårighetsgrader, där individer med milda former får frakturer i barndomen men kan leva med sin sjukdom relativt gott, till de med svåra former som frakturerar redan intrauterint och får svåra funktionshinder på grund av multipla frakturer. I en form av tillståndet osteopetros, där för mycket ben bildas har man har identifierat mutationer i LRP5-genen som orsak till den onormalt höga 12

18 Riskfaktorer benmassan 30. Många fall av OI och osteopetros kan numera identifieras med molekylärbiologiska metoder där DNA från patienter sekvensbestäms och mutationer kartläggs. Vad gäller normalt ben så har studier av familjer och tvillingar visat att benomsättningen är under stark genetisk kontroll 31-32, och genetisk variation beräknas förklara upp till 70-80% av variationen i bentäthet Förutom bentäthet har också andra riskfaktorer för osteoporosrelaterade frakturer såsom ultraljudsegenskaper för ben, bengeometri och benmarkörer också visat sig ha starka ärftliga komponenter Benägenheten att drabbas av fraktur har också visat sig vara ärftlig i sig 35, med en heritabilitet på mellan 25-54%, detta även oavsett BMD 35, 37, En metaanalys visar att fraktur hos föräldrar mer än fördubblar risken för fraktur oberoende av bentäthet 42. Nyligen visade Karasik et al att effekterna av genetisk variation i BMD skiljer sig mellan män och kvinnor, och även mellan individer som är olika gamla och med olika kroppsvikt 41. I en stor studie av svenska tvillingregistret visade Michaelsson et al att heritabiliteten för höftfraktur är ca 68% hos yngre individer (<65), men snabbt minskar med ökande ålder till nära 0 hos dem som är äldre än 79 år gamla 43. Det finns många tecken till att de kandidatgener vi hittar för BMD inte nödvändigtvis måste vara desamma som är kandidatgener för hållfasthet och fraktur. Livsstil Träning och fysisk aktivitet kan förebygga risken för fall och därmed också frakturer orsakade av fall 44-46, och denna effekt av träning kan ses också i högre åldrar 47. Måttligt alkoholintag verkar inte påverka benmassan signifikant. Alkoholism har däremot visats vara relaterad till ökad risk för osteoporos och frakturer. Alkoholpåverkan kan 13

19 också bidra till fall och andra olyckor och försämrad nutrition 48. Tobaksrökning är en riskfaktor för osteoporos. Riskökningen är oberoende av bentäthet och fraktur 49. Rökning orsakar en minskad kroppsvikt, tidigare menopaus, och ger en klart ökad risk för fraktur 50. Rökning har många negativa effekter i kroppen, och de medieras bland annat genom att påverka metabolismen av till exempel sköldkörtelhormon, östradiol, D-vitamin och tillväxtfaktorer. Kost En balanserad kost med adekvat protein- och energiintag rekommenderas för att förebygga osteoporos, och det är extra viktigt att säkerställa kostintaget av kalcium. Det rekommenderade dagliga intaget av kalcium är 800mg för kvinnor och män över 60 års ålder (gravida och ammande 900mg/dag), med ett extra tillskott av mg kalcium för postmenopausala kvinnor (Livsmedelsverkets Svenska Näringsrekommendationer). En annan viktig kostfaktor är D-vitamin, där viktiga kostkällor är mjölkprodukter och kött samt fet fisk. D-vitamin bildas i huden vid solexponering, och Sverige har på grund av det nordliga läget lägre solexponering för UVB-ljus än sydligare breddgrader. Av den anledningen är D-vitaminbrist relativt vanlig på nordligare breddgrader, och då särskilt hos äldre och institutionsboende. Det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin för män och kvinnor äldre än 60 år är 10µg (vilket motsvarar 400 IE), och ett extra tillskott på 10µg till de som inte får tillräcklig solexposition. 14

20 Riskfaktorer Fallbenägenhet Huvuddelen av osteoporosfrakturerna uppkommer i samband med ett fall i gående eller stående fall i samma plan. De flesta höftfrakturerna sker inomhus, eftersom äldre och sjukare individer tillbringar mer tid inomhus. Av de personer som är 65 år eller äldre faller ca en tredjedel varje år, och med ökande ålder faller ännu fler. Bland institutionsboende är fallolyckor tre gånger vanligare än bland hemmaboende 51. En person som fallit blir ofta rädd att falla igen, vilket kan orsaka minskad socialt engagemang och rörlighet. Ett sätt att testa fallrisken är att be personen resa sig från en stol utan att använda armarna, gå 3 meter, vända och gå tillbaka och sätta sig. Ofta är det av värde att få en sjukgymnastbedömning. Vidare utredning via sjukgymnast är indicerad om individen har svårigheter att göra ovanstående test eller är ostadig. Sanering av inomhusmiljön är alltid av värde genom att ta bort lösa mattor, förbättra belysning, ha ledstänger vid trappor inomhus och utomhus, samt sanda gångvägar utomhus vintertid och så vidare. Sjukdomar och läkemedel Sekundär osteoporos definieras som en sänkt benmassa orsakad av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Det finns många sjukdomar och tillstånd som kan orsaka osteoporos och ökad risk för fraktur. Sekundär osteoporos anses vara vanligare hos män än hos kvinnor. Andelen sekundär osteoporos är ca 50% för män och ca 20-30% för kvinnor 52. Hos yngre patienter, speciellt män och patienter med atypiska frakturer eller med tecken på annan samtidig sjukdom kan sekundär osteoporos misstänkas (se nästa sida). Genetiska sjukdomar och betydelsen av kost och näringsbrist beskrivs i föregående kapitel. 15

21 Gastrointestinala sjukdomar (celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och primär biliär cirros) har också associerats till osteoporos och en ökad risk för fraktur. Dels orsakar dessa sjukdomar bland annat ett försämrat kalciumupptag och D-vitaminupptag som kan ge upphov till en sekundär hyperparatyreoidism, med påföljande benresorption. Dels hämmar en eventuell malnutrition bildningen av könshormoner. För de sjukdomar som behandlas med kortison ökar detta givetvis också frakturrisken. Mb Cushing, hyperkortisolism, är en sällsynt sjukdom som kan orsaka svår osteoporos, där fraktur kan vara ett tidigt symtom. Typ 1 diabetiker har vid diagnostillfället en ökad risk för osteoporos, troligen på grund av brist på insulin och andra tillväxtfaktorer och en katabol metabolism. För äldre diabetiker med neuropati och kärlpåverkan kan en ökad risk för fall orsaka frakturer. För typ 2 diabetiker är det annorlunda, med oftast en normal eller hög benmassa, men eventuellt en ökad risk för flera osteoporosfrakturer för äldre kvinnor med typ 2 diabetes. Hyperparatyreoidism innebär en ökad produktion av bisköldkörtelhormon (PTH), och kan vara antingen primär (orsakad av hyperplasi/adenom i paratyreoidea), eller sekundär till njursjukdom eller bristtillstånd. PTH frisätts normalt pulsatilt, och en istället konstant förhöjd PTH-nivå ökar benomsättningen vilket leder till förlust av benmassa även i kortikalt ben. Primär hyperparatyreoidism är en vanlig sjukdom, 2-5% av postmenopausala kvinnor har sjukdomen. Behandlingen av hyperparatyreoidism är operativ med avlägsnande av adenom/hyperplastiska körtlar, där benskörheten orsakad av hyperparatyreoidism behandlas med framför allt bisfosfonater. Det är viktigt 16

22 att följa dessa patienter avseende kalciumstatus under behandling med benspecifika läkemedel. Riskfaktorer Patienter med njurinsufficiens har en minskad aktivering av D-vitamin i njuren vilket leder till en sekundär hyperparatyreoidism. Detta kan behandlas med aktivt vitamin D eller vitamin D-analoger, samt eventuellt paratyreoidektomi. En osteoporos är en av operationsindikationerna vid hyperparatyreodism. Överproduktion av sköldkörtelhormon, tyreotoxikos, leder till ökad metabolism i hela kroppen inklusive benomsättningen, och ökar i sig risken för osteoporos. Hypogonadism, en brist på könshormoner kan drabba både män och kvinnor, och symtom på hypogonadism bör efterforskas i anamnes och status. Hos kvinnor leder östrogenbrist till benförlust och en ökad frakturrisk. Hos unga kvinnor är den vanligaste orsaken amenorré på grund av ätstörning eller excessiv fysisk träning. Mindre vanliga orsaker är hyperprolaktinemi, tidig menopaus, eller effekter av medicinska och kirurgiska interventioner. Neurologiska sjukdomar och tillstånd kan vara kopplade till ökad risk för osteoporos (stroke, demens, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskada), ibland på grund av en ökad falltendens. Risken för höftfraktur är upp till sju gånger högre under första året efter insjuknandet i stroke 53. Maligniteter med ursprung ur benmärgens blodbildande stamceller som myelom och leukemier kan ge systemisk osteoporos även utan lokala skelettengagemang, då de producerar signalsubstanser och faktorer som leder till ökad benresorption. Även andra maligniteter som metastaserar till skelettet kan orsaka patologiska frakturer. 17

23 Tabell 3. Tillstånd, sjukdomar och behandlingar som kan orsaka en sekundär osteoporos SJUKDOMAR Osteogenesis imperfecta Anorexia nervosa Gastrektomi Celiaki Crohn s sjukdom Mb cushing Diabetes mellitus Hyperparatyreoidism Tyreotoxikos Hypogonadism Hyperprolaktinemi Idrottsamenorré Klinefelters syndrom Turners syndrom Hypopituitarism Immobilisering Neurologiska sjukdomar/tillstånd Pareser Parkinsons sjukdom Stroke Maligniteter Myelom Leukemier Autoimmuna/reumatiska sjudomar Reumatoid artrit Ankyloserande spondylit SLE Primär biliär cirros LÄKEMEDELSBEHANDLING Kortison Cytostatika Antiepileptika Glitazoner GnRH-agonister Heparin Litium SSRI Sedativa Organtransplantation 18

24 Riskfaktorer Läkemedel och osteoporos Det finns många läkemedel som påverkar skelettet negativt. Cytostatika kan påverka skelettes celler negativt, vilket kan orsaka en minskad benmassa och ökad risk för fraktur. Antiepileptika kan påverka benomsättningen negativt, troligtvis genom inverkan på vitamin D-metabolismen med vitamin D brist som följd. Detta kan i sin tur orsaka osteomalaci och sekundär hyperparatyreoidism. Det är viktigt att säkerställa ett normalt kalcium- och vitamin-dstatus hos dessa patienter. Glitazoner (PPAR-agonister) som används vid typ 2 diabetes har associerats till en ökad frakturrisk, troligen genom en påverkan på stamceller i benmärgen som drivs att bli fettceller i stället för benceller. Gonadotropin Releasing Hormone (GnRH) analoger används för att skapa en hypogonadism vid t.ex. endometrios och PMS, samt vid prostatacancerbehandling hos män. GnRH-analoger orsakar sänkt benmassa vid långvarig användning. Heparin orsakar sänkt benmassa och ökad risk för fraktur vid långvarig användning. Numera används oftast lågmolekylära heparinpreparat (LMWH), vilka inte har kunnat visas är skadliga för skelettet. Litium ger ofta en snabbt insättande lätt förhöjning av PTH och S-Ca, och på sikt en HPT med negativ påverkan på skelettet. Antidepressiva SSRI preparat har associerats till minskad benmassa och en något ökad frakturrisk, troligen beroende på en direkt effekt av SSRI på benbildande celler. Sedativa ökar generellt risken för fall, vilket kan orsaka fraktur framför allt hos äldre patienter. 19

25 Utredning av sekundär osteoporos Viktigt att utesluta vid en utredning av misstänkt sekundär osteoporos är förutom anamnes och status en utfrågning om tecken till hypogonadism och provtagning av könshormonstatus. Ytterligare undersökningar kan sedan behövas som t.ex. scintigrafier och benbiopsier, och ytterligare endokrina och inflammatoriska provtagningar. Behandling av sekundär osteoporos Om man som läkare är osäker på utredning och behandling av sekundär osteoporos rekommenderas en remiss till klinik som är specialiserad på utredningar av metabola bensjukdomar. Ofta försvinner den negativa effekten på skelettet då grundsjukdomen behandlas, medan andra sjukdomar kan kräva t.ex. långvarig kortisonbehandling eller cytostatika, vilket fortsätter påverka skelettet negativt. Vissa av tillstånden ger antingen i sig eller på grund av behandlingen en hypogonadism som kan behöva behandlas. Många av patienterna kommer att falla inom de generella rekommendationerna för behandling med t.ex. bisfosfonater och anabola läkemedel, man bör dock vara extra noga med att säkerställa att det inte föreligger exempelvis njurfunktionsnedsättning eller andra kontraindikationer för behandling. 20

26 Kortisoninducerad osteoporos Kortisoninducerad osteoporos Näst efter postmenopausal osteoporos och åldersosteoporos är kortisoninducerad osteoporos den vanligaste formen av osteoporos. Kortisonbehandling är vanlig, upp till 1% av den vuxna befolkningen i Europa och USA behandlas med perorala kortisonpreparat och ännu större andel i högre åldrar Upp till 30% av de som får en långtidsbehandling med kortison under mer än 3 år drabbas av en osteoporosfraktur. Många av de grundsjukdomar som behandlas med kortison kan i sig själv orsaka en minskad bentäthet och ökad risk för fraktur. Kortisoninducerad osteoporos är en generell osteoporos som påverkar både kortikalt men kanske framför allt trabekulärt ben. En första fraktur kan vara en kotkompression efter milt trauma som att sätta sig ner i bilen. Typfrakturer vid kortisoninducerad osteoporos är i bentyper med större andel trabekulärt ben som kotor och bäcken. Benförlusten vid kortisoninducerad osteoporos sker snabbt och frakturrisken ökar signifikant redan efter tre månaders behandling. Det finns stora skillnader i individuell känslighet för kortison, både vad gäller behandlingseffekt på grundsjukdomen och på negativa effekter på skelettet. Risken för osteoporosutveckling verkar vara dosberoende, men det är osäkert vid vilken kortisondos risken börjar öka signifikant 56. En första fraktur uppkommer oftast under första behandlingsåret. Under första året kan BMD minska med upp till 12%, därefter minskar benförlusten till ca 3% per år. Frakturer vid kortisonbehandling uppträder vid en högre bentäthet än hos obehandlade, vilket gör att ett högre BMD ger indikation för behandling med benspecifika läkemedel. 21

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ortopedi Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Vad behandlar man på ortopeden? Frakturer = benbrott, ffa pga osteoporos,

Läs mer

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS

Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: Osteoporos behandlingsriktlinjer för C-län Godkänt av: Östen Ljunggren, professor internmedicin AS Kategori: Skapat av: Granskad av: Reviderat av:

Läs mer

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015

Osteoporos OCH. D-vitamin. Maria Odén Uhrenius 141015 Osteoporos OCH D-vitamin Maria Odén Uhrenius 141015 Margareta -49 Margareta -49 Remiss från VC osteoporos sambo, 5 vuxna barn, sjukpension efter bilolycka med whiplashskada röker 10 cig/d alkohol måttligt

Läs mer

SBU:s slutsatser och sammanfattning

SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser och sammanfattning Slutsatser Osteoporos

Läs mer

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid osteoporos Gäller för Primärvården, kvinno- och medicinklinikerna i DEFINITION 3 INDELNING 4 Primär osteoporos 4 Sekundär osteoporos 4 EPIDEMIOLOGI 5 UTREDNING 6 Allmänt 6 Anamnes 6

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Osteoporos. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Osteoporos Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 4 september 2014 Gäller: t.o.m.4 september 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 Innehåll, volym 1 SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 1. Inledning 47 Vad är osteoporos? 47 Definition av osteoporos 48 Konsekvenser av osteoporos 50 Epidemiologi 52 Skelettets fysiologi 54 Nya metoder

Läs mer

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score)

I Sverige inträffar årligen ca 70 000 benskörhetsfrakturer fördelat på: Bentäthet högre än -1 SD (uttryckt som T-score) Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Vetenskapligt underlag Bilaga 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för rörelseorganens

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS

VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Osteoporosgruppen som ingår i expertgruppen endokrinologi/diabetologi. Osteoporosgruppen

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Inledning Läkemedelsverket anordnade i månadsskiftet januari/februari 2007 ett expertmöte för att uppdatera rekommendationer från 2004 om behandling av osteoporos. Orsakerna till

Läs mer

Behandling av osteoporos för att förebygga

Behandling av osteoporos för att förebygga Behandling av osteoporos för att förebygga frakturer Behandlingsrekommendation Som ett led i samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och anordnade LV i november 2003 ett expertmöte för att utarbeta rekommendationer

Läs mer

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel

M RÖRELSEAPPARATEN. M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska. Specifika antireumatiska medel M RÖRELSEAPPARATEN M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel Icke-steroida antiinflammatoriska medel och acetylsalicylsyra (se avsnitt N02) är symtomatiska medel vid akut och kronisk smärta i rörelseorganen,

Läs mer

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015

BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 BEHANDLINGS- RIKTLINJER OSTEOPOROS 2015 Vårdprogrammet Osteoporos Sörmland har utarbetats av Överläkare Peter Gillberg i samarbete med Läkemedelskommitténs expertgrupp för Smärta och rörelseorganens sjukdomar.

Läs mer

Vitamin D-receptorn (VDR)

Vitamin D-receptorn (VDR) D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott

Läs mer

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi

VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning. VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi VI.2 Inslag i en offentlig sammanfattning VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi Zoledronsyra 5 mg/100 ml infusionsvätska, lösning tillhör kategorin kväveinnehållande bisfosfonater, och verkar huvudsakligen

Läs mer

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos!

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Starka sidor Nr.2 2009 E t t n y h e t s b r e v o m o s t e o p o r o s Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Mät din längd och ta hand om skelettet! Intervju med

Läs mer

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012. Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet

Läs mer

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

D vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna D vitamin 2014 08 26 Mats Palmér, docent, överläkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism, diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Expressen 13 januari 2013 Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

Läs mer

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporosutredning 1 juli 2014-30 juni 2015 Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporostredning 1 jli 2014-30 jni 2015 Innehåll Vårdflöde för osteoporostredning... sidan 3 Definition... sidan 4 Behandling... sidan 5-6 Preparat... sidan 7-8 Utredning...

Läs mer

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 juli 2015-30 juni 2016

Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 juli 2015-30 juni 2016 Foto: Phalinn Ooi Vårdprogram osteoporos 1 jli 2015-30 jni 2016 Innehåll Vårdflöde för osteoporosbehandling... sidan 3 Definition... sidan 4 Patofysiologi... sidan 5 Utredning... sidan 5-6 Behandling...

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Osteoporos och frakturprevention

Osteoporos och frakturprevention 614 Ändrad2014-03-07, s 620 och s 624 2014-07-16, s 621. 2015-03-04, s 619, s 620 och s 624 Östen Ljunggren, Institutionen för Medicinska vetenskaper, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Helena Salminen, Centrum

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

Teriparatid - ett specialistpreparat för kvinnor med uttalad osteoporos

Teriparatid - ett specialistpreparat för kvinnor med uttalad osteoporos Läkemedel: teriparatid (Forsteo) Företag: Eli Lilly Godkänt för försäljning: 2003-06-10 Utlåtande från expertgruppen för endokrinologi Injektionsbehandling med teriparatid (Forsteo) innebär en ny anabol

Läs mer

Behandling av osteoporos

Behandling av osteoporos Behandlingsrekommendation Behandling av osteoporos Under de senaste åren har ny kunskap om osteoporos tillkommit och förutom östrogenbehandling har behandling med bisfosfonater visats ha effekt vid osteoporos.

Läs mer

State of the Art - Osteoporos

State of the Art - Osteoporos State of the Art - Osteoporos Innehåll Definition Epidemiologi Etiologi och patogenes Symtom Utredning - diagnostik Prevention Prognos Behandling Referenser Dokumentinformation Definition Osteoporos definieras

Läs mer

Skelettet är ett levande organ vars liv

Skelettet är ett levande organ vars liv Skelettet i käkar 3. Obalanserad benremodellering orsakar postmenopausal osteoporos SAMMANFATTAT Antalet skelettfrakturer ökar kraftigt, inte minst i de skandinaviska länderna. En ökande del av fallen

Läs mer

Vad är osteoporos? (benskörhet)

Vad är osteoporos? (benskörhet) Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3 Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1.

Brottsplats Boden. Frakturprevention - i praktiken. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 1. FÖREBYGGA SVÅR FRAKTUR EGENBEHANDLA, FALLPROFYLAX eller LÄKEMEDEL? 2013-01-30 Robert Svartholm Daniel Albertsson 1. Brottsplats Boden 2. Vårdmötet - Person eller Diagnos perspektiv? 3. Osteoporos - Nationella

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation)

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) Indikation/målgrupp Incidens och prevalens Postmenopausal osteoporos Iincidensen av osteoporos

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

Svensk Osteoporosvård

Svensk Osteoporosvård Svensk Osteoporosvård Utmaningar och förändringsarbete 2 april 2014 Denna studie om svensk osteoporosvård har sammanställts av uppdragsforskningsföretaget Quantify Research i samarbete med forskare från

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas

Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas Osteoporos frakturer i sköra ben kan förebyggas Leo Niskanen, Heikki Valleala, Tom Pettersson Osteoporos definieras som en systemisk skelettsjukdom kännetecknad av minskad benhållfasthet på grund av reducerad

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Prolia 60 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje förfylld spruta innehåller 60 mg denosumab i 1 ml

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter risedronatnatrium Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Vårdprogram osteoporos

Vårdprogram osteoporos Vårdprogram osteoporos - prevention och behandling efter lågenergifraktur Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D brist Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D Vitamin D fysiologi Vitamin D & Immunsystemet Vad är optimal serum nivå? Vad är brist? Hur

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling

Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling Profylax mot benskörhet hos patienter med kortisonbehandling FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Tomasz Wczysla, ST-läkare Vårdcentralen Skara Rapport 2011:7 Utförd i grundläggande

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 3 LÄKEMEDELSFORM Filmdragerad tablett. Oval, ljusorange filmdragerad tablett med RSN på en sida och 35 mg på den andra.

PRODUKTRESUMÉ. 3 LÄKEMEDELSFORM Filmdragerad tablett. Oval, ljusorange filmdragerad tablett med RSN på en sida och 35 mg på den andra. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Optinate Septimum 35 mg filmdragerade tabletter. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje filmdragerad tablett innehåller 35 mg natriumrisedronat motsvarande 32,5

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

PTH mm. Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna

PTH mm. Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna PTH mm Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna D-vitaminanalyser 2014 internt pris 220 kr Beställare patienter analyser Totalt Dalarna 7 108 8 487 Avesta VC Mott Avesta

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit Stöd för styrning och ledning Du

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer