Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm"

Transkript

1 Rapport Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm Kartläggning och faktasammanställning Maria Dunerfeldt Anna Elmund Bengt Söderström

2

3 Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

4 Denna rapport kan beställas genom Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting ISSN X Intellecta Infolog Kållered 2010

5 Förord Floran av självskattningsformulär och andra strukturerade bedömningsinstrument som kan användas inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet växer snabbt och oöverskådligt. Den här föreliggande kartläggningen talar för att slumpen många gånger styr vilka instrument som en kliniker eller verksamhet kommer i kontakt med och kommer att använda i sin praktik. Ofta är den tillgängliga informationen om de instrument som används otillräcklig. Detta kan gälla allt från sådant som licens- och upphovsrättsförhållanden till grundläggande fakta om validitet och reliabilitet eller hur kvaliteten på svenska översättningar garanterats. Författarna bakom rapporten har genomfört en systematisk kartläggning av användningen av bedömningsinstrument och formulär, men också lagt ner ett omfattande arbete med att samla in fakta om 126 instrument. För att inte riskera att gå vilse i djungeln av formulär och bedömningsinstrument är det väsentligt att känna till vilka syften instrument ursprungligen konstruerats för och i vilka sammanhang de prövats ut. Faktasammanställningen som i en bilaga utgör en stor del av denna rapport är därför ett värdefullt referensmaterial och beslutsstöd för verksamheter såväl som för enskilda kliniker i valet av bedömningsinstrument. Olle Lindevall Chef BUP:s Utvärderingsenhet

6

7 Sammanfattning Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som förts i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt används i BUP-organisationen. En annan bakgrund är en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som bl.a. visade att ett stort antal bedömningsinstrument används vid neuropsykiatriska utredningar. Att så många olika test används, indikerar att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan uppkom om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Utifrån dessa diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Resultatet av kartläggningen visar att totalt används 180 olika bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm. Många av dessa används bara på någon eller några få enheter. Samtliga som används mycket ofta inom en enhet, används bara på just denna enhet. Analysen av om bedömningsinstrumenten har ett rapporterat diagnostiskt värde, visar att endast en sjättedel av dem har ett upplevt högt diagnostiskt värde och att dessutom nästan alla av dessa används på bara en enhet. Av dem som används på tre enheter eller fler saknar de flesta svenska normer. Endast en fjärdedel av de faktagranskade bedömningsinstrumenten uppfyller samtliga fem kriterier om att svensk version finns, att poäng kan jämföras med normer/normalgruppsdata, att reliabilitet och validitet är tillfredsställande samt att svenska normer/normalgruppsdata finns. För sex av de tio mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet och normdata. När det gäller i vilken omfattning som samtliga de 81 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling används, visar kartläggningen att en tredjedel av bedömningsinstrumenten inte används alls och att endast tre instrument används av de flesta enheterna. Sammantaget visar kartläggningen att det finns bedömningsinstrument som används av flera behandlare på flera enheter och som dessutom har goda psykometriska egenskaper. Men vad som också blir tydligt, är att det finns en mångfald av bedömningsinstrument som används inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och att vart och ett av dessa bedömningsinstrument används på få enheter och av få behandlare. Ofta finns inte kunskap om dessa bedömningsinstruments tillförlitlighet och de är inte heller prövade eller anpassade till svenska förhållanden. Rapporten avslutas med reflexioner om hur man kan förstå detta. Bedömningsinstrument kan ha ett värde utöver vad som återspeglar sig i psykometriska egenskaper. Men oavsett hur bedömningsinstrument används, är det viktigt att känna till i vilket syfte de har skapats och i vilket sammanhang de har prövats.

8

9 Författarnas förord Tack till alla som lämnat uppgifter i enkät och faktagranskning. Arbetet med denna rapport har varit omväxlande och berikande. Projektplanen har utökats flera gånger. Den första enkätundersökningen om bedömningsinstrument inom BUP gav ett stort material. Det var överraskande att så många instrument rapporterades och att de användes i så olika hög grad. Med anledning av att nya riktlinjer arbetades fram för BUP-verksamheten, tillkom uppgiften att kartlägga de bedömningsinstrument som rekommenderades i dem. Antalet instrument som skulle faktagranskas växte. Tidsplanen förlängdes och författandet av rapporten fick karaktären av en stafett på flera olika banor. Utökningen gjorde dock resultaten mer intressanta och gav möjlighet till fler analyser. Man får inte bara en bild av de bedömningsinstrument som används och/eller rekommenderas. Instrumentens användning, upplevda nytta och användarvänlighet kan ställas i relation till fakta om deras ursprungliga syfte och om deras tillförlitlighet och tillgänglighet. Det är tillfredsställande att både kunna visa hur bedömningsinstrument hittills använts inom BUP och ge ett faktaunderlag för planering av den fortsatta användningen. Maria Dunerfeldt, Anna Elmund och Bengt Söderström

10

11 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Del 1 Analys av kartläggningsdata... 5 Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm?... 5 I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna?... 6 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling?... 8 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Redovisningen har skett enligt följande principer: Vilka relevanta fakta finns för de bedömningsinstrument som enligt kartläggningen används mycket? Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som har ett upplevt högt diagnostiskt värde? Vad finns för relevanta fakta om de användarvänliga instrumenten? Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Analys och diskussion Bilagor Frågeformulär Följebrev Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen. Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

12

13 Inledning Det finns många olika sätt att utvärdera vård och behandling. Ett sätt är att mäta och jämföra symtom och funktionsnivå då patienten kommer första gången och efter en tids behandling eller i samband med att behandlingskontakten avslutas. Inom BUP gör vi detta både i det löpande behandlingsarbetet och inom ramen för olika projekt. Så till exempel funktionsskattas alla patienter med hjälp av CGAS (Children s Global Assessment Scale) vid första besöket och sedan igen när kontakten avslutas. Bakgrund Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som fördes i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt användes i organisationen. Såväl enskilda behandlare som chefer började också höra av sig till Utvärderingsenheten med frågor om relevanta fakta om olika bedömningsinstrument. Exempel på frågor som ställdes: Är det fritt att använda ett visst instrument eller finns det restriktioner i form av att det inte får användas i kliniska sammanhang? Krävs avtal med licensinnehavare? Kostar det något att använda? Finns svenska normdata? En annan ingång i arbetet med föreliggande rapport var en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som gjordes 2007 på uppdrag av divisionschefen. Den resulterade i en rapport, Hur gör vi egentligen? (Danielson & Dunerfeldt, 2007). Ett fynd i kartläggningen var att det visade sig att så många som 71 olika diagnostiska instrument användes vid neuropsykiatriska utredningar. Om så många olika test används, indikerar det att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan som uppkom var följaktligen om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Ett resultat av diskussionerna i Utvärderingsenheten var att i november 2008 gavs ett specialnummer av Glimtar från forskningsfronten ut. Glimtar från forskningsfronten är ett nyhetsbrev som ges ut av BUP i Stockholm i syfte att ge information om aktuell forskning inom barnoch ungdomspsykiatrin och inspirera läsaren att söka vidare inom kunskapsområdet. Specialnumret (nr 21) som gavs ut i november 2008 hade tema: Systematisk bedömning och uppföljning ett metodurval. I numret presenterade Utvärderingsenheten fem olika utvärderings- och intakemetoder, som alla används i stor omfattning internationellt och som nu också börjat användas på sina håll inom den egna BUP-verksamheten. Utvärderingsenheten hade också fått hjälp av två öppenvårdsmottagningar att pröva ut HoNOSCA (Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health) och SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). Dessutom hade man påbörjat ett projekt för att undersöka hur standardiserade bedömningsmetoder står sig i förhållande till våra nuvarande mottagningssystem (det s.k. mottagningsprojektet). Utifrån ovannämnda diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Eftersom det råder en viss språkförbistring när det gäller vad man menar med bedömningsinstrument, valde man att fråga efter vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används på enheterna. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan gå vidare och ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen i Stockholm arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. 1

14 Syfte Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Kartläggningen har följande specifika frågeställningar: Vilka bedömningsinstrument används? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används instrumentet? Upplever man att instrumentet är användarvänligt och har ett diagnostiskt värde? De relevanta fakta om bedömningsinstrumenten som vi valt att ta reda på är: Ev. kommentar Metod Kartläggning av vilka bedömningsinstrument som används inom BUP Denna kartläggning är i huvudsak deskriptiv och bygger på uppgifter rapporterade från samtliga 26 BUP-enheter. I slutet av hösten 2008 fick alla enheter en blankett (bilaga 1), på vilken skulle rapporteras vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används. Blanketten hade ett följebrev (se bilaga 2). Tillsammans med blanketten och följebrevet, bifogades en katalog med vanligt förekommande formulär och tester. Syftet med denna katalog var att fungera som ett uppslagsverk eller ett minnesstöd. Utifrån inkomna data från kartläggningen, gjordes en bearbetning av materialet. Totalt ca 900 uppgifter om använda bedömningsinstrument från 26 enheter analyserades utifrån de frågeställningar som skulle besvaras. Insamling av relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Nästa steg i undersökningen, var att ta reda på relevanta fakta om bedömningsinstrumenten. I kartläggningen rapporterades totalt 181 bedömningsinstrument. Av dessa användes 79 av tre eller fler enheter och 102 av färre än tre enheter (se bilaga 3). För att göra materialet hanterbart, valdes att avgränsa undersökningen till att gälla de bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter samt att redovisa fakta för utvärderingsinstrument även om de användes av färre enheter. När sedan Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling publicerades och det visade sig att bedömningsinstrument rekommenderas där, vilka inte fanns med bland dem 2

15 som användes av tre eller fler enheter, gjordes valet att även ta reda på relevanta fakta om dem och låta dessa ingå i faktasammanställningen. I den slutgiltiga faktasammanställningen redovisas därför relevanta faktauppgifter för bedömningsinstrument enligt följande: 78 bedömningsinstrument 1 som har tre eller fler användande enheter 4 utvärderingsinstrument (ESQ, HoNOSCA, ORS, C-GAS) som har färre än tre användande enheter 44 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och som inte fanns med bland dem som användes av tre eller fler enheter i kartläggningen eller bland utvärderingsinstrumenten. Det innebär att totalt presenteras relevanta fakta om 126 instrument i faktasammanställningen (resultat del 2). Insamling av fakta har i huvudsak skett genom sökning på Internet med hjälp av söktjänsterna Google Scholar, PubMed och PsycINFO (Ovid). Uppgifter som har gått att få fram om användning och psykometriska egenskaper i t.ex. manualer, ursprungliga publikationer om instrumenten eller andra vetenskapliga artiklar har redovisats utan att de bakomliggande studiernas kvalitet har värderats. Vidare har Handbook of Psychiatric Measures (Rush m.fl., 2008) använts. Per Carlbring, psykolog och docent vid Linköpings Universitet har gjort ett bidrag till faktaredovisningen genom att ställa sin egen formulärsammanställning (Carlbring 2005) till vårt förfogande. Carlbrings formulärsammanställning har använts när det gäller tio bedömningsinstrument och då information har inhämtats från denna, anges detta direkt under bedömningsinstrumentets titel. Eric Zander, psykolog inom BUP-divisionen, har förklarat och tydliggjort normering och tolkning av 5-15-formuläret. Då flera olika källor använts i ett omfattande material, kan fel ha uppstått och vi är naturligtvis tacksamma om ni hör av er till Utvärderingsenheten om ni upptäcker något väsentligt fel. Resultat Resultatet av kartläggningen presenteras i två delar. Dels analyseras de olika frågeställningar som fanns med i själva kartläggningsarbetet (resultat del 1). Dels presenteras relevanta fakta om bedömningsinstrumenten (resultat del 2). 1 Antalet korrigerat efter faktainsamlingen - flera bedömningsinstrument hade getts olika namn av rapportörerna. 3

16 4

17 Del 1 Analys av kartläggningsdata I denna resultatdel (del 1) redovisas svar på de specifika frågeställningar som kartläggningen hade som syfte att besvara. Frågeställningarna är: Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används det? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde och att det är användarvänligt? Svaren bygger på den information som rapporterades från samtliga 26 BUP-enheter. Användningens omfattning, det diagnostiska värdet och användarvänligheten skattades på enkla skalor. Trots att svarsalternativen var få, presenteras resultaten i medelvärden. Detta är på grund av svarsalternativens skaltyp inte helt korrekt, men bedömdes ge en bra översikt. Under de olika avsnitten har medelvärden grupperats för att förenkla bearbetningen. Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Det totala antalet bedömningsinstrument som användes var 180 stycken. Av dem är det totalt 101 som bara användes av en eller två enheter. För de 78 bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter har relevanta fakta inhämtats. Här redovisas de 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter. 5

18 Tabell 1. De 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter Bedömningsinstrument Antal enheter Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 Children s Apperception Test (CAT) 20 Wechsler Intelligence Scale for children, 4 th version, WISC-IV formuläret 20 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 20 Happés berättelser 20 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 2 19 Ericametoden 18 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 17 Machover - Draw a person 17 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 Rey Complex Figure Test (RCFT) 16 Deweys historier 3 16 Leiter International Performance Scale Revised (Leiter-R) 16 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 CMRS-P Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 15 Becks ungdomsskalor (BUS) 15 TAT Thematic Apperception Test (TAT) 15 Ehlers 4 15 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 14 Av tabellen ovan framgår att de vanligaste instrumenten varierar mellan BDI-II som används på 24 enheter och ADOS som används på 14 enheter. I bilaga 3 redovisas en detaljerad bild av hur många enheter som använder resp. instrument. I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna? I samband med varje instrument, skulle rapportören (oftast enhetschefen) också markera hur ofta det användes på enheten. Det fanns tre olika svarsalternativ för användarfrekvens ; sällan (0), ofta (1) samt mycket ofta (2). Totalt 12 bedömningsinstrument används mycket ofta (medelvärde 2,0). Samtliga instrument som används mycket ofta, används på bara en enhet. Totalt 38 bedömningsinstrument används ofta (medelvärde 1,0 1,9). Totalt 121 bedömningsinstrument används sällan (medelvärde 0,0 0,9). 171 svar, d.v.s. ett bortfall på 9. En följdfråga blir om de bedömningsinstrument som används av flest antal enhe- 2 ASSQ och Ehlers är sannolikt samma bedömningsinstrument. Adderas frekvensen för båda blir summan 34, vilket innebär att flera uppgiftslämnare uppgivit att man använder såväl ASSQ som Ehlers. En förklaring kan vara att man benämner det ursprungliga ASSQ-formuläret och det med tillägg av flickfrågor på olika sätt. I denna tabell redovisas den uppgivna frekvensen för resp. ASSQ och Ehlers. I resultatdel 2 där relevanta fakta för de mest frekventa bedömningsinstrumenten presenteras, används benämningen ASSQ, vilket är den officiella benämningen på detta bedömningsinstrument. 3 Sociala berättelser 4 Se fotnot 2 6

19 ter, också används i stor utsträckning inom enheterna. Av de 20 bedömningsinstrument som används av flest enheter, är det 5 som används ofta på respektive enhet (Se tabell 2). Tabell 2. Bedömningsinstrument som används av flest enheter och som används ofta på resp. enhet Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th version, WISC IV 1, formuläret 1,00 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 1,00 Becks Ungdomssskalor (BUS) 1,00 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,00 Tittar man närmare på de 15 bedömningsinstrument som används av flest enheter men som inte används ofta på resp. enhet, finner man att det finns en spridning mellan medelvärde 0,97 (Machover, RCFT) och 0,3 (TAT). Se tabell 3. Tabell 3. Bedömningsinstrument som används av flest enheter men som används sällan på resp. enhet (2,0 = mycket ofta, 1,0 = ofta, 0,0 = sällan). Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Machover Draw a person 0,97 Rey Complex Figure Test (RCFT) 0,97 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 0,89 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 0,88 Beck Depression Inventory II (BDI-II) 0,85 Ehlers 5 0,8 Ericametoden 0,69 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 0,68 Deweys historier 6 0,66 Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 0,64 Children Apperception Test (CAT) 0,63 Children Yale-Brown Obsessive compulsive Scale (CY-BOCS) 0,6 Leiter International Performance Scale- Revised (Leiter-R) 0,6 Happés berättelser 0,53 Thematic Apperception Test (TAT) 0,3 5 Se fotnot 2 6 Se fotnot 3 7

20 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling? Nästan alla instrument används i diagnostiskt syfte. Vilka används för att utvärdera effekt av behandling? De 20 vanligaste instrumenten används de i utvärderingssyfte? Hur vanligt är det? Nästan alla av de vanligaste bedömningsinstrumenten 7, används också för att utvärdera effekt av behandling (16 av 20). Av dessa används en del på många enheter och en del på bara ett fåtal. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte är: Beck depression Inventory II (BDI-II), Becks ungdomsskalor (BUS), Children Yale-Brown obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS), Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Jag tycker jag är (J-T-J-Ä). Se tabell 4. Tabell 4. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Användande enheter Användande enheter i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) Beck s ungdomsskalor (BUS) 15 8 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 8 Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 19 7 Hur många instrument används i syfte att utvärdera effekt av behandling? Vilka? Hur många enheter använder resp. instrument? Hälften av instrumenten används i syfte att utvärdera effekt av behandling (92 av 180). Så många som 69 av dessa har bara en eller högst två användande enheter. Många av de 92 instrumenten som används i utvärderingssyfte, används även för diagnostik. För information om de 23 instrumenten som mest frekvent (tre enheter eller fler) används i utvärderingssyfte och hur många enheter som använder dem, se tabell 5. 7 Se tabell 1 8

21 Tabell 5. Instrument som mest frekvent används i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Antal enheter som använder instrumentet i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 13 Beck Ungdomsskalor (BUS) 8 Children Yale-Bown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 8 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 7 Child Depression Inventory (CDI) 7 Känsla av sammanhang (KASAM, SOC) 7 Child Behaviour Checklist (CBCL) 6 Beck Anxiety Inventory (BAI) 5 Swanson Nolan And Pelham IV (SNAP IV) 5 Stämningsdagbok 5 Adolescent Dissociative Experience Scale (A-DES) 4 Ericametoden 4 Montgomery Åberg Depression Rating Scale (MADRS) 4 Symptom Checklist 90 items (SCL-90) 4 Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q) 3 Eating Disorder Inventory-2 (EDI-2) 3 Familjeklimat 3 Frågor om familjemedlemmar (FOF, QAFM) 3 Mood Disorder Questionnaire (MDQ) 3 Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) 3 Personal and Social Performance Scale (PSP) 3 Youth Scale Revised (YSR) 3 Jämförelse mellan de vanligaste instrumenten och de vanligaste utvärderingsinstrumenten Om man jämför de 20 vanligaste instrumenten med de 23 vanligaste som används i utvärderingssyfte, så finner man följande: Alla de 20 vanligaste instrumenten (se tabell 1) används i diagnostiskt syfte 6 av dem används även i utvärderingssyfte (Beck Depression Inventory II, CY-BOCS, Jag tycker jag är, Ericametoden, SDQ, Becks Ungdomsskalor) Inget av dem används enbart i utvärderingssyfte 5 av dem (se tabell 4) används ofta såväl diagnostiskt (15 eller fler enheter) som i utvärderingssyfte (7 eller fler enheter) De instrument som används av 4 eller fler enheter i utvärderingssyfte, är också vanligt förekommande på enheterna totalt sett (7 eller fler enheter) 9

22 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? För alla instrument som användes skulle rapportören också försöka skatta det diagnostiska värdet av respektive instrument. Det fanns tre alternativ att välja mellan: lågt (0), hyfsat (1) samt högt (2). Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett högt diagnostiskt värde? Totalt 29 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 2,0. 23 av dessa används på endast en enhet (se bilaga 4.) Övriga bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde används på två till sex enheter. Se tabell 6. Tabell 6. Bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde (M=2,0) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Positive And Negative Syndrome Scale ( PANSS) 2,00 6 Marte Meo 2,00 2 Nätverkskarta 2,00 2 Dissociation Questionnaire (DIS-Q) 2,00 2 Delis-Kapalan Executive Function System (D-KEFS) 2,00 2 Barnorienterad familjeterapi (BOF) 2,00 2 Övriga Se bilaga 4 10

23 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett hyfsat diagnostiskt värde? Totalt 11 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Se tabell 7. Tabell 7. Bedömningsinstrument med diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Bedömningsinstrument (M=1,7 1,9) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,86 14 Brown Attention-Deficit Disorder Scale (BADDS) 1,75 6 Brief Obssessive Compulsive Scale (BOCS) 1,71 7 Children Yale-Brown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 1,75 14 Marschak Interaction Method (MIM) 1,80 5 Merill-Palmer-R (MP-R) 1,80 5 Rey Complex Figure Test (RCFT) 1,77 15 Rorschach 1,86 7 Structured Clinical Interview for DSM-disorder (SCID) 1,70 5 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 1,73 15 Wechsler Intelligence Scale for Children, 3 rd edition (WISC-III) 1,79 12 Wechsller Preschool and Primary Scale of Intelligence, 3rd edition (WPPSI-III) 1,96 13 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett lågt diagnostiskt värde? Totalt 31 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde som har medelvärde 0,0 0,9. Av dessa används 17 instrument på endast en enhet. Ytterligare 11 instrument används på totalt 2 till 10 enheter. 16 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,56 och standardavvikelse 0,74 (Deweys historier = Sociala berättelser). 18 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,53 och standardavvikelse 0,61 (Happés berättelser). Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? För alla instrument som rapportören uppgav användes på enheten, skulle man också skatta respektive instruments användarvänlighet. Svarsalternativen var: Dålig (0), Medel (1), Bra (2). Totalt 4 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 0,0 till 0,9, d.v.s. ett snittvärde under Medel. Totalt 104 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 1,0 1,9, d.v.s. ett snittvärde på Medel. Totalt 45 bedömninginstrument har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. ett snittvärde över Medel (=Bra). Av de instrument (45) som har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. har hög användarvänlighet, används de flesta på endast en enhet (35). Totalt sex används på två enheter. Ett instrument med hög användarvänlighet används på fyra enheter: Beery VMI-5 (Developmental test of Visual- Motor integration, 5th edition). Två instrument har hög användarvänlighet och används på fem enheter: DAWBA (Development and Well-Being Assessment) och MIM (Marschach Interaction Method). Ett instrument har hög användarvänlighet och används på sex enheter: SIS (Suicide Intent Scale). 11

24 12

25 Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten I denna resultatdel (del 2) redovisas intressanta fakta om alla de 126 bedömningsinstrument som faktagranskats. Samtliga relevanta fakta som samlats in för respektive instrument redovisas i bilaga 5. Redovisningen har skett enligt följande principer: Namnet på den som ursprungligen skapade instrumentet, eventuellt även årtal för första publicering. Uppgifter som hämtats från exempelvis vetenskapliga artiklar, beskrivningar på distributörens hemsida, metodböcker eller manualer om vad instrumentet är avsett att användas för och eventuellt om hur det är utformat. För förlagsutgivna test anges eventuella krav på behörighet för inköp och användning. Här anges också eventuella rekommendationer som hittats i artiklar eller manualer, om användares kompetens. Åldrar instrumentet är avsett för samt andra eventuella avgränsningar av målgruppen. Uppgifter som stått att finna om olika versioner av instrumentet, t.ex. nya uppgraderade versioner, datorversioner, versioner för olika målgrupper eller respondenter (föräldrar/lärare etc.). Uppgifter som gått att få fram om antal frågor/testuppgifter samt om hur lång tid som krävs för att göra en bedömning med instrumentet. Uppgifter om reliabilitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgifter om validitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgift som gått att få fram om svenska studier, där normer tagits fram för tolkning av resultaten, och/eller andra svenska studier av normalgrupper som innehåller användbara jämförelsedata. Uppgift som gått att få fram om internationella studier som innehåller normer och/eller normalgruppsdata från andra länder. Några relevanta studier och publikationer som påträffats under sökandet efter faktauppgifter och som innehåller uppgifter om instrumentets psykometriska egenskaper, dess användning och/eller begränsningar. 13

Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna 2013-04-10 Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologiska

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologutredning Ur Riktlinjer

Läs mer

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Rutin för utredningsarbete på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Region Kronoberg

Rutin för utredningsarbete på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Region Kronoberg Rutin för utredningsarbete på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Region Kronoberg Växjö 2015-10-05 Version 2 Innehåll Kapitel 1: Inledning... 4 Kapitel 2: Riktlinjer för utredningsarbetet inom barn-

Läs mer

CSBI (Child Sexual Behavior Inventory)

CSBI (Child Sexual Behavior Inventory) Bilaga 3. Bedömningsinstrument och formulär Bedömningsinstrument initialt För barn/ungdomar: TSCC* (Trauma Symptom Checklist for Children). Självsvarsformulär för åldergruppen 8-17 år med 6 kliniska skalor.

Läs mer

Bedömningsinstrument för eventuell vidare utredning beroende på frågeställning/ar utifrån den initiala bedömningen

Bedömningsinstrument för eventuell vidare utredning beroende på frågeställning/ar utifrån den initiala bedömningen Bilaga 3. Bedömningsinstrument och formulär Bedömningsinstrument initialt För barn/ungdomar: TSCC* (Trauma Symptom Checklist for Children). Självsvarsformulär för åldergruppen 8-17 år med 6 kliniska skalor.

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Vårdprogram för AD/HD

Vårdprogram för AD/HD Vårdprogram för AD/HD Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer

Metoder för systematisk uppföljning av insatser riktade till barn, unga och familjer

Metoder för systematisk uppföljning av insatser riktade till barn, unga och familjer Metoder för systematisk uppföljning av insatser riktade till barn, unga och familjer Kartläggning och diskussionsunderlag Ulf Axberg 1 2 Innehåll 1. Att rita kartan om bakgrunden till den här rapporten...4

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom

Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom En systematisk litteraturöversikt Oktober 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU utvärderar

Läs mer

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund Workshop Att tolka testresultat utifrån risk och skydd Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund www.inom.com Disposition Varför använda skattningsformulär? Vad menas med risk och skydd? Hur begreppet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting

Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting Artikelnr 2008-126-50 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, november 2008 2 Förord Socialstyrelsen

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Barnpsykiatrisk utredning

Barnpsykiatrisk utredning Barnpsykiatrisk utredning Anna Karin Östlin, leg psykolog, doktorand Neuropsykiatriska utredningsenheten Verksamhetsområde Barn- & ungdomspsykiatri Arbetsterapeut Barnpsykiater (Logoped) Psykolog Sjukgymnast

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling Jan-Olov Larsson 1 Tobias Edbom 2 1 Leg läkare, docent i Barn- och Ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet och överläkare på BUP Farsta,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Lars Brännström, FD lars.brannstrom@socialstyrelsen.se 075-247 36 15 Leonard Ngaosuvan, FD leonard.ngaosuvan@socialstyrelsen.se

Läs mer

Studiehjälp till Testoteket. Utbildningsbevakningen HT14

Studiehjälp till Testoteket. Utbildningsbevakningen HT14 Studiehjälp till Testoteket Utbildningsbevakningen HT14 1. TESTOTEKET 4 2. BEGÅVNINGSTEST 4 WISC- IV (WECHSLERS INTELLIGENCE SCALES FOR CHILDREN)* 4 GRIFFITHS UTVECKLINGSSKALOR I OCH II 5 ABAS- II ADAPTIVE

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Generell testkunskap Reliabilitet Validitet Övergripande Faktoranalys Klassisk teori vs. Item response theory Standardisering och normering av test

Generell testkunskap Reliabilitet Validitet Övergripande Faktoranalys Klassisk teori vs. Item response theory Standardisering och normering av test Generell testkunskap Reliabilitet Vad innebär reliabiliteten för ett test? Ange några olika mått. Vad innebär test re test reliabilitet? Vad innebär split half reliabilitet? Vad ger alpha beräkningar för

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa En nationell inventering Artikelnr 2009-126-157 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) Välkomna till Klinisk psykologi 1 1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) T2 Kognitiva processer (15 hp), Socialpsykologi (15 hp) 2 T3

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering

Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering Barn- och ungdomspsykiatrins metoder En nationell inventering Artikelnr 2009-126-146 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng

PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD Revideras senast februari 2015 Peik Gustafsson Lars-Henry Gustle Elisabet Sandberg Kullenberg Pia Tallberg Margarita

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

VECKA 15 Dag Dat Tid Sal Innehåll Lärare Litteratur. åtgärder. Presentation av litteratur, medverkande. ST:kap 1-3

VECKA 15 Dag Dat Tid Sal Innehåll Lärare Litteratur. åtgärder. Presentation av litteratur, medverkande. ST:kap 1-3 Schema 2013-04-08 2013-06-07 (* markerar obligatorium) VECKA 15 Dag Dat Tid Sal Innehåll Lärare Litteratur *MÅN 8/4 9-12 U34 Introduktion till barnkursen: Utredning och LR KC:kap 1 åtgärder. Presentation

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd

Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd Kapitel 3, den systematiska litteraturöversikten 2012-01-09 Observera att detta är en preliminär version. Ändringar kan komma att göras inför

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa

Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa En enkätstudie av nulägessituationen inom ett landsting Kärsti Rundgren Psykoterapeutprogrammet kognitiv och beteendeterapeutisk terapi 90 hp Vårterminen 2013

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer