Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm"

Transkript

1 Rapport Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm Kartläggning och faktasammanställning Maria Dunerfeldt Anna Elmund Bengt Söderström

2

3 Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

4 Denna rapport kan beställas genom Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting ISSN X Intellecta Infolog Kållered 2010

5 Förord Floran av självskattningsformulär och andra strukturerade bedömningsinstrument som kan användas inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet växer snabbt och oöverskådligt. Den här föreliggande kartläggningen talar för att slumpen många gånger styr vilka instrument som en kliniker eller verksamhet kommer i kontakt med och kommer att använda i sin praktik. Ofta är den tillgängliga informationen om de instrument som används otillräcklig. Detta kan gälla allt från sådant som licens- och upphovsrättsförhållanden till grundläggande fakta om validitet och reliabilitet eller hur kvaliteten på svenska översättningar garanterats. Författarna bakom rapporten har genomfört en systematisk kartläggning av användningen av bedömningsinstrument och formulär, men också lagt ner ett omfattande arbete med att samla in fakta om 126 instrument. För att inte riskera att gå vilse i djungeln av formulär och bedömningsinstrument är det väsentligt att känna till vilka syften instrument ursprungligen konstruerats för och i vilka sammanhang de prövats ut. Faktasammanställningen som i en bilaga utgör en stor del av denna rapport är därför ett värdefullt referensmaterial och beslutsstöd för verksamheter såväl som för enskilda kliniker i valet av bedömningsinstrument. Olle Lindevall Chef BUP:s Utvärderingsenhet

6

7 Sammanfattning Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som förts i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt används i BUP-organisationen. En annan bakgrund är en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som bl.a. visade att ett stort antal bedömningsinstrument används vid neuropsykiatriska utredningar. Att så många olika test används, indikerar att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan uppkom om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Utifrån dessa diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Resultatet av kartläggningen visar att totalt används 180 olika bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm. Många av dessa används bara på någon eller några få enheter. Samtliga som används mycket ofta inom en enhet, används bara på just denna enhet. Analysen av om bedömningsinstrumenten har ett rapporterat diagnostiskt värde, visar att endast en sjättedel av dem har ett upplevt högt diagnostiskt värde och att dessutom nästan alla av dessa används på bara en enhet. Av dem som används på tre enheter eller fler saknar de flesta svenska normer. Endast en fjärdedel av de faktagranskade bedömningsinstrumenten uppfyller samtliga fem kriterier om att svensk version finns, att poäng kan jämföras med normer/normalgruppsdata, att reliabilitet och validitet är tillfredsställande samt att svenska normer/normalgruppsdata finns. För sex av de tio mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet och normdata. När det gäller i vilken omfattning som samtliga de 81 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling används, visar kartläggningen att en tredjedel av bedömningsinstrumenten inte används alls och att endast tre instrument används av de flesta enheterna. Sammantaget visar kartläggningen att det finns bedömningsinstrument som används av flera behandlare på flera enheter och som dessutom har goda psykometriska egenskaper. Men vad som också blir tydligt, är att det finns en mångfald av bedömningsinstrument som används inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och att vart och ett av dessa bedömningsinstrument används på få enheter och av få behandlare. Ofta finns inte kunskap om dessa bedömningsinstruments tillförlitlighet och de är inte heller prövade eller anpassade till svenska förhållanden. Rapporten avslutas med reflexioner om hur man kan förstå detta. Bedömningsinstrument kan ha ett värde utöver vad som återspeglar sig i psykometriska egenskaper. Men oavsett hur bedömningsinstrument används, är det viktigt att känna till i vilket syfte de har skapats och i vilket sammanhang de har prövats.

8

9 Författarnas förord Tack till alla som lämnat uppgifter i enkät och faktagranskning. Arbetet med denna rapport har varit omväxlande och berikande. Projektplanen har utökats flera gånger. Den första enkätundersökningen om bedömningsinstrument inom BUP gav ett stort material. Det var överraskande att så många instrument rapporterades och att de användes i så olika hög grad. Med anledning av att nya riktlinjer arbetades fram för BUP-verksamheten, tillkom uppgiften att kartlägga de bedömningsinstrument som rekommenderades i dem. Antalet instrument som skulle faktagranskas växte. Tidsplanen förlängdes och författandet av rapporten fick karaktären av en stafett på flera olika banor. Utökningen gjorde dock resultaten mer intressanta och gav möjlighet till fler analyser. Man får inte bara en bild av de bedömningsinstrument som används och/eller rekommenderas. Instrumentens användning, upplevda nytta och användarvänlighet kan ställas i relation till fakta om deras ursprungliga syfte och om deras tillförlitlighet och tillgänglighet. Det är tillfredsställande att både kunna visa hur bedömningsinstrument hittills använts inom BUP och ge ett faktaunderlag för planering av den fortsatta användningen. Maria Dunerfeldt, Anna Elmund och Bengt Söderström

10

11 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Del 1 Analys av kartläggningsdata... 5 Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm?... 5 I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna?... 6 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling?... 8 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Redovisningen har skett enligt följande principer: Vilka relevanta fakta finns för de bedömningsinstrument som enligt kartläggningen används mycket? Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som har ett upplevt högt diagnostiskt värde? Vad finns för relevanta fakta om de användarvänliga instrumenten? Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Analys och diskussion Bilagor Frågeformulär Följebrev Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen. Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

12

13 Inledning Det finns många olika sätt att utvärdera vård och behandling. Ett sätt är att mäta och jämföra symtom och funktionsnivå då patienten kommer första gången och efter en tids behandling eller i samband med att behandlingskontakten avslutas. Inom BUP gör vi detta både i det löpande behandlingsarbetet och inom ramen för olika projekt. Så till exempel funktionsskattas alla patienter med hjälp av CGAS (Children s Global Assessment Scale) vid första besöket och sedan igen när kontakten avslutas. Bakgrund Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som fördes i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt användes i organisationen. Såväl enskilda behandlare som chefer började också höra av sig till Utvärderingsenheten med frågor om relevanta fakta om olika bedömningsinstrument. Exempel på frågor som ställdes: Är det fritt att använda ett visst instrument eller finns det restriktioner i form av att det inte får användas i kliniska sammanhang? Krävs avtal med licensinnehavare? Kostar det något att använda? Finns svenska normdata? En annan ingång i arbetet med föreliggande rapport var en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som gjordes 2007 på uppdrag av divisionschefen. Den resulterade i en rapport, Hur gör vi egentligen? (Danielson & Dunerfeldt, 2007). Ett fynd i kartläggningen var att det visade sig att så många som 71 olika diagnostiska instrument användes vid neuropsykiatriska utredningar. Om så många olika test används, indikerar det att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan som uppkom var följaktligen om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Ett resultat av diskussionerna i Utvärderingsenheten var att i november 2008 gavs ett specialnummer av Glimtar från forskningsfronten ut. Glimtar från forskningsfronten är ett nyhetsbrev som ges ut av BUP i Stockholm i syfte att ge information om aktuell forskning inom barnoch ungdomspsykiatrin och inspirera läsaren att söka vidare inom kunskapsområdet. Specialnumret (nr 21) som gavs ut i november 2008 hade tema: Systematisk bedömning och uppföljning ett metodurval. I numret presenterade Utvärderingsenheten fem olika utvärderings- och intakemetoder, som alla används i stor omfattning internationellt och som nu också börjat användas på sina håll inom den egna BUP-verksamheten. Utvärderingsenheten hade också fått hjälp av två öppenvårdsmottagningar att pröva ut HoNOSCA (Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health) och SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). Dessutom hade man påbörjat ett projekt för att undersöka hur standardiserade bedömningsmetoder står sig i förhållande till våra nuvarande mottagningssystem (det s.k. mottagningsprojektet). Utifrån ovannämnda diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Eftersom det råder en viss språkförbistring när det gäller vad man menar med bedömningsinstrument, valde man att fråga efter vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används på enheterna. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan gå vidare och ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen i Stockholm arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. 1

14 Syfte Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Kartläggningen har följande specifika frågeställningar: Vilka bedömningsinstrument används? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används instrumentet? Upplever man att instrumentet är användarvänligt och har ett diagnostiskt värde? De relevanta fakta om bedömningsinstrumenten som vi valt att ta reda på är: Ev. kommentar Metod Kartläggning av vilka bedömningsinstrument som används inom BUP Denna kartläggning är i huvudsak deskriptiv och bygger på uppgifter rapporterade från samtliga 26 BUP-enheter. I slutet av hösten 2008 fick alla enheter en blankett (bilaga 1), på vilken skulle rapporteras vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används. Blanketten hade ett följebrev (se bilaga 2). Tillsammans med blanketten och följebrevet, bifogades en katalog med vanligt förekommande formulär och tester. Syftet med denna katalog var att fungera som ett uppslagsverk eller ett minnesstöd. Utifrån inkomna data från kartläggningen, gjordes en bearbetning av materialet. Totalt ca 900 uppgifter om använda bedömningsinstrument från 26 enheter analyserades utifrån de frågeställningar som skulle besvaras. Insamling av relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Nästa steg i undersökningen, var att ta reda på relevanta fakta om bedömningsinstrumenten. I kartläggningen rapporterades totalt 181 bedömningsinstrument. Av dessa användes 79 av tre eller fler enheter och 102 av färre än tre enheter (se bilaga 3). För att göra materialet hanterbart, valdes att avgränsa undersökningen till att gälla de bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter samt att redovisa fakta för utvärderingsinstrument även om de användes av färre enheter. När sedan Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling publicerades och det visade sig att bedömningsinstrument rekommenderas där, vilka inte fanns med bland dem 2

15 som användes av tre eller fler enheter, gjordes valet att även ta reda på relevanta fakta om dem och låta dessa ingå i faktasammanställningen. I den slutgiltiga faktasammanställningen redovisas därför relevanta faktauppgifter för bedömningsinstrument enligt följande: 78 bedömningsinstrument 1 som har tre eller fler användande enheter 4 utvärderingsinstrument (ESQ, HoNOSCA, ORS, C-GAS) som har färre än tre användande enheter 44 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och som inte fanns med bland dem som användes av tre eller fler enheter i kartläggningen eller bland utvärderingsinstrumenten. Det innebär att totalt presenteras relevanta fakta om 126 instrument i faktasammanställningen (resultat del 2). Insamling av fakta har i huvudsak skett genom sökning på Internet med hjälp av söktjänsterna Google Scholar, PubMed och PsycINFO (Ovid). Uppgifter som har gått att få fram om användning och psykometriska egenskaper i t.ex. manualer, ursprungliga publikationer om instrumenten eller andra vetenskapliga artiklar har redovisats utan att de bakomliggande studiernas kvalitet har värderats. Vidare har Handbook of Psychiatric Measures (Rush m.fl., 2008) använts. Per Carlbring, psykolog och docent vid Linköpings Universitet har gjort ett bidrag till faktaredovisningen genom att ställa sin egen formulärsammanställning (Carlbring 2005) till vårt förfogande. Carlbrings formulärsammanställning har använts när det gäller tio bedömningsinstrument och då information har inhämtats från denna, anges detta direkt under bedömningsinstrumentets titel. Eric Zander, psykolog inom BUP-divisionen, har förklarat och tydliggjort normering och tolkning av 5-15-formuläret. Då flera olika källor använts i ett omfattande material, kan fel ha uppstått och vi är naturligtvis tacksamma om ni hör av er till Utvärderingsenheten om ni upptäcker något väsentligt fel. Resultat Resultatet av kartläggningen presenteras i två delar. Dels analyseras de olika frågeställningar som fanns med i själva kartläggningsarbetet (resultat del 1). Dels presenteras relevanta fakta om bedömningsinstrumenten (resultat del 2). 1 Antalet korrigerat efter faktainsamlingen - flera bedömningsinstrument hade getts olika namn av rapportörerna. 3

16 4

17 Del 1 Analys av kartläggningsdata I denna resultatdel (del 1) redovisas svar på de specifika frågeställningar som kartläggningen hade som syfte att besvara. Frågeställningarna är: Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används det? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde och att det är användarvänligt? Svaren bygger på den information som rapporterades från samtliga 26 BUP-enheter. Användningens omfattning, det diagnostiska värdet och användarvänligheten skattades på enkla skalor. Trots att svarsalternativen var få, presenteras resultaten i medelvärden. Detta är på grund av svarsalternativens skaltyp inte helt korrekt, men bedömdes ge en bra översikt. Under de olika avsnitten har medelvärden grupperats för att förenkla bearbetningen. Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Det totala antalet bedömningsinstrument som användes var 180 stycken. Av dem är det totalt 101 som bara användes av en eller två enheter. För de 78 bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter har relevanta fakta inhämtats. Här redovisas de 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter. 5

18 Tabell 1. De 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter Bedömningsinstrument Antal enheter Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 Children s Apperception Test (CAT) 20 Wechsler Intelligence Scale for children, 4 th version, WISC-IV formuläret 20 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 20 Happés berättelser 20 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 2 19 Ericametoden 18 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 17 Machover - Draw a person 17 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 Rey Complex Figure Test (RCFT) 16 Deweys historier 3 16 Leiter International Performance Scale Revised (Leiter-R) 16 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 CMRS-P Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 15 Becks ungdomsskalor (BUS) 15 TAT Thematic Apperception Test (TAT) 15 Ehlers 4 15 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 14 Av tabellen ovan framgår att de vanligaste instrumenten varierar mellan BDI-II som används på 24 enheter och ADOS som används på 14 enheter. I bilaga 3 redovisas en detaljerad bild av hur många enheter som använder resp. instrument. I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna? I samband med varje instrument, skulle rapportören (oftast enhetschefen) också markera hur ofta det användes på enheten. Det fanns tre olika svarsalternativ för användarfrekvens ; sällan (0), ofta (1) samt mycket ofta (2). Totalt 12 bedömningsinstrument används mycket ofta (medelvärde 2,0). Samtliga instrument som används mycket ofta, används på bara en enhet. Totalt 38 bedömningsinstrument används ofta (medelvärde 1,0 1,9). Totalt 121 bedömningsinstrument används sällan (medelvärde 0,0 0,9). 171 svar, d.v.s. ett bortfall på 9. En följdfråga blir om de bedömningsinstrument som används av flest antal enhe- 2 ASSQ och Ehlers är sannolikt samma bedömningsinstrument. Adderas frekvensen för båda blir summan 34, vilket innebär att flera uppgiftslämnare uppgivit att man använder såväl ASSQ som Ehlers. En förklaring kan vara att man benämner det ursprungliga ASSQ-formuläret och det med tillägg av flickfrågor på olika sätt. I denna tabell redovisas den uppgivna frekvensen för resp. ASSQ och Ehlers. I resultatdel 2 där relevanta fakta för de mest frekventa bedömningsinstrumenten presenteras, används benämningen ASSQ, vilket är den officiella benämningen på detta bedömningsinstrument. 3 Sociala berättelser 4 Se fotnot 2 6

19 ter, också används i stor utsträckning inom enheterna. Av de 20 bedömningsinstrument som används av flest enheter, är det 5 som används ofta på respektive enhet (Se tabell 2). Tabell 2. Bedömningsinstrument som används av flest enheter och som används ofta på resp. enhet Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th version, WISC IV 1, formuläret 1,00 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 1,00 Becks Ungdomssskalor (BUS) 1,00 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,00 Tittar man närmare på de 15 bedömningsinstrument som används av flest enheter men som inte används ofta på resp. enhet, finner man att det finns en spridning mellan medelvärde 0,97 (Machover, RCFT) och 0,3 (TAT). Se tabell 3. Tabell 3. Bedömningsinstrument som används av flest enheter men som används sällan på resp. enhet (2,0 = mycket ofta, 1,0 = ofta, 0,0 = sällan). Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Machover Draw a person 0,97 Rey Complex Figure Test (RCFT) 0,97 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 0,89 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 0,88 Beck Depression Inventory II (BDI-II) 0,85 Ehlers 5 0,8 Ericametoden 0,69 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 0,68 Deweys historier 6 0,66 Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 0,64 Children Apperception Test (CAT) 0,63 Children Yale-Brown Obsessive compulsive Scale (CY-BOCS) 0,6 Leiter International Performance Scale- Revised (Leiter-R) 0,6 Happés berättelser 0,53 Thematic Apperception Test (TAT) 0,3 5 Se fotnot 2 6 Se fotnot 3 7

20 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling? Nästan alla instrument används i diagnostiskt syfte. Vilka används för att utvärdera effekt av behandling? De 20 vanligaste instrumenten används de i utvärderingssyfte? Hur vanligt är det? Nästan alla av de vanligaste bedömningsinstrumenten 7, används också för att utvärdera effekt av behandling (16 av 20). Av dessa används en del på många enheter och en del på bara ett fåtal. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte är: Beck depression Inventory II (BDI-II), Becks ungdomsskalor (BUS), Children Yale-Brown obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS), Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Jag tycker jag är (J-T-J-Ä). Se tabell 4. Tabell 4. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Användande enheter Användande enheter i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) Beck s ungdomsskalor (BUS) 15 8 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 8 Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 19 7 Hur många instrument används i syfte att utvärdera effekt av behandling? Vilka? Hur många enheter använder resp. instrument? Hälften av instrumenten används i syfte att utvärdera effekt av behandling (92 av 180). Så många som 69 av dessa har bara en eller högst två användande enheter. Många av de 92 instrumenten som används i utvärderingssyfte, används även för diagnostik. För information om de 23 instrumenten som mest frekvent (tre enheter eller fler) används i utvärderingssyfte och hur många enheter som använder dem, se tabell 5. 7 Se tabell 1 8

21 Tabell 5. Instrument som mest frekvent används i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Antal enheter som använder instrumentet i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 13 Beck Ungdomsskalor (BUS) 8 Children Yale-Bown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 8 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 7 Child Depression Inventory (CDI) 7 Känsla av sammanhang (KASAM, SOC) 7 Child Behaviour Checklist (CBCL) 6 Beck Anxiety Inventory (BAI) 5 Swanson Nolan And Pelham IV (SNAP IV) 5 Stämningsdagbok 5 Adolescent Dissociative Experience Scale (A-DES) 4 Ericametoden 4 Montgomery Åberg Depression Rating Scale (MADRS) 4 Symptom Checklist 90 items (SCL-90) 4 Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q) 3 Eating Disorder Inventory-2 (EDI-2) 3 Familjeklimat 3 Frågor om familjemedlemmar (FOF, QAFM) 3 Mood Disorder Questionnaire (MDQ) 3 Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) 3 Personal and Social Performance Scale (PSP) 3 Youth Scale Revised (YSR) 3 Jämförelse mellan de vanligaste instrumenten och de vanligaste utvärderingsinstrumenten Om man jämför de 20 vanligaste instrumenten med de 23 vanligaste som används i utvärderingssyfte, så finner man följande: Alla de 20 vanligaste instrumenten (se tabell 1) används i diagnostiskt syfte 6 av dem används även i utvärderingssyfte (Beck Depression Inventory II, CY-BOCS, Jag tycker jag är, Ericametoden, SDQ, Becks Ungdomsskalor) Inget av dem används enbart i utvärderingssyfte 5 av dem (se tabell 4) används ofta såväl diagnostiskt (15 eller fler enheter) som i utvärderingssyfte (7 eller fler enheter) De instrument som används av 4 eller fler enheter i utvärderingssyfte, är också vanligt förekommande på enheterna totalt sett (7 eller fler enheter) 9

22 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? För alla instrument som användes skulle rapportören också försöka skatta det diagnostiska värdet av respektive instrument. Det fanns tre alternativ att välja mellan: lågt (0), hyfsat (1) samt högt (2). Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett högt diagnostiskt värde? Totalt 29 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 2,0. 23 av dessa används på endast en enhet (se bilaga 4.) Övriga bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde används på två till sex enheter. Se tabell 6. Tabell 6. Bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde (M=2,0) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Positive And Negative Syndrome Scale ( PANSS) 2,00 6 Marte Meo 2,00 2 Nätverkskarta 2,00 2 Dissociation Questionnaire (DIS-Q) 2,00 2 Delis-Kapalan Executive Function System (D-KEFS) 2,00 2 Barnorienterad familjeterapi (BOF) 2,00 2 Övriga Se bilaga 4 10

23 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett hyfsat diagnostiskt värde? Totalt 11 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Se tabell 7. Tabell 7. Bedömningsinstrument med diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Bedömningsinstrument (M=1,7 1,9) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,86 14 Brown Attention-Deficit Disorder Scale (BADDS) 1,75 6 Brief Obssessive Compulsive Scale (BOCS) 1,71 7 Children Yale-Brown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 1,75 14 Marschak Interaction Method (MIM) 1,80 5 Merill-Palmer-R (MP-R) 1,80 5 Rey Complex Figure Test (RCFT) 1,77 15 Rorschach 1,86 7 Structured Clinical Interview for DSM-disorder (SCID) 1,70 5 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 1,73 15 Wechsler Intelligence Scale for Children, 3 rd edition (WISC-III) 1,79 12 Wechsller Preschool and Primary Scale of Intelligence, 3rd edition (WPPSI-III) 1,96 13 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett lågt diagnostiskt värde? Totalt 31 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde som har medelvärde 0,0 0,9. Av dessa används 17 instrument på endast en enhet. Ytterligare 11 instrument används på totalt 2 till 10 enheter. 16 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,56 och standardavvikelse 0,74 (Deweys historier = Sociala berättelser). 18 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,53 och standardavvikelse 0,61 (Happés berättelser). Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? För alla instrument som rapportören uppgav användes på enheten, skulle man också skatta respektive instruments användarvänlighet. Svarsalternativen var: Dålig (0), Medel (1), Bra (2). Totalt 4 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 0,0 till 0,9, d.v.s. ett snittvärde under Medel. Totalt 104 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 1,0 1,9, d.v.s. ett snittvärde på Medel. Totalt 45 bedömninginstrument har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. ett snittvärde över Medel (=Bra). Av de instrument (45) som har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. har hög användarvänlighet, används de flesta på endast en enhet (35). Totalt sex används på två enheter. Ett instrument med hög användarvänlighet används på fyra enheter: Beery VMI-5 (Developmental test of Visual- Motor integration, 5th edition). Två instrument har hög användarvänlighet och används på fem enheter: DAWBA (Development and Well-Being Assessment) och MIM (Marschach Interaction Method). Ett instrument har hög användarvänlighet och används på sex enheter: SIS (Suicide Intent Scale). 11

24 12

25 Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten I denna resultatdel (del 2) redovisas intressanta fakta om alla de 126 bedömningsinstrument som faktagranskats. Samtliga relevanta fakta som samlats in för respektive instrument redovisas i bilaga 5. Redovisningen har skett enligt följande principer: Namnet på den som ursprungligen skapade instrumentet, eventuellt även årtal för första publicering. Uppgifter som hämtats från exempelvis vetenskapliga artiklar, beskrivningar på distributörens hemsida, metodböcker eller manualer om vad instrumentet är avsett att användas för och eventuellt om hur det är utformat. För förlagsutgivna test anges eventuella krav på behörighet för inköp och användning. Här anges också eventuella rekommendationer som hittats i artiklar eller manualer, om användares kompetens. Åldrar instrumentet är avsett för samt andra eventuella avgränsningar av målgruppen. Uppgifter som stått att finna om olika versioner av instrumentet, t.ex. nya uppgraderade versioner, datorversioner, versioner för olika målgrupper eller respondenter (föräldrar/lärare etc.). Uppgifter som gått att få fram om antal frågor/testuppgifter samt om hur lång tid som krävs för att göra en bedömning med instrumentet. Uppgifter om reliabilitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgifter om validitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgift som gått att få fram om svenska studier, där normer tagits fram för tolkning av resultaten, och/eller andra svenska studier av normalgrupper som innehåller användbara jämförelsedata. Uppgift som gått att få fram om internationella studier som innehåller normer och/eller normalgruppsdata från andra länder. Några relevanta studier och publikationer som påträffats under sökandet efter faktauppgifter och som innehåller uppgifter om instrumentets psykometriska egenskaper, dess användning och/eller begränsningar. 13

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget

Läs mer

CSBI (Child Sexual Behavior Inventory)

CSBI (Child Sexual Behavior Inventory) Bilaga 3. Bedömningsinstrument och formulär Bedömningsinstrument initialt För barn/ungdomar: TSCC* (Trauma Symptom Checklist for Children). Självsvarsformulär för åldergruppen 8-17 år med 6 kliniska skalor.

Läs mer

Bedömningsinstrument för eventuell vidare utredning beroende på frågeställning/ar utifrån den initiala bedömningen

Bedömningsinstrument för eventuell vidare utredning beroende på frågeställning/ar utifrån den initiala bedömningen Bilaga 3. Bedömningsinstrument och formulär Bedömningsinstrument initialt För barn/ungdomar: TSCC* (Trauma Symptom Checklist for Children). Självsvarsformulär för åldergruppen 8-17 år med 6 kliniska skalor.

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Studiehjälp till Testoteket. Utbildningsbevakningen HT14

Studiehjälp till Testoteket. Utbildningsbevakningen HT14 Studiehjälp till Testoteket Utbildningsbevakningen HT14 1. TESTOTEKET 4 2. BEGÅVNINGSTEST 4 WISC- IV (WECHSLERS INTELLIGENCE SCALES FOR CHILDREN)* 4 GRIFFITHS UTVECKLINGSSKALOR I OCH II 5 ABAS- II ADAPTIVE

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Lars Brännström, FD lars.brannstrom@socialstyrelsen.se 075-247 36 15 Leonard Ngaosuvan, FD leonard.ngaosuvan@socialstyrelsen.se

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD Revideras senast februari 2015 Peik Gustafsson Lars-Henry Gustle Elisabet Sandberg Kullenberg Pia Tallberg Margarita

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Generell testkunskap Reliabilitet Validitet Övergripande Faktoranalys Klassisk teori vs. Item response theory Standardisering och normering av test

Generell testkunskap Reliabilitet Validitet Övergripande Faktoranalys Klassisk teori vs. Item response theory Standardisering och normering av test Generell testkunskap Reliabilitet Vad innebär reliabiliteten för ett test? Ange några olika mått. Vad innebär test re test reliabilitet? Vad innebär split half reliabilitet? Vad ger alpha beräkningar för

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering

Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering Barn- och ungdomspsykiatrins metoder En nationell inventering Artikelnr 2009-126-146 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd

Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd Kapitel 3, den systematiska litteraturöversikten 2012-01-09 Observera att detta är en preliminär version. Ändringar kan komma att göras inför

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård 2007-12-13 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård leg. psykolog Caroline Björck, docent Markus Heilig & civ. ing Peter Printzén Stockholms läns landsting (SLL) Kunskapscentrum för

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet. sofia.bido@sll.

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet. sofia.bido@sll. Traumarelaterade tillstånd hos barn Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet sofia.bido@sll.se Agenda BUP Traumaenhetens uppdrag Vad är trauma? Statistik Barns

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Produktkatalog. Klinisk verksamhet

Produktkatalog. Klinisk verksamhet Produktkatalog Klinisk verksamhet 2012 Välkommen till Hogrefe Psykologiförlaget och 2012 års kliniska katalog I år tänker vi extra mycket på miljön och väljer därför att inte trycka och distribuera katalogen.

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Anhörigbörda aktuell forskning. Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg

Anhörigbörda aktuell forskning. Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg Anhörigbörda aktuell forskning Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg Lite om begreppet Anhörigbörda Familjebörda Närståendebörda Family burden Objektiv Subjektiv Family burden

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Initial bedömning på öppenvårdsmottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms län

Initial bedömning på öppenvårdsmottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms län FoU-Rapport 2010-3 Initial bedömning på öppenvårdsmottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms län En jämförelse mellan BCFPI, DAWBA och ett lokalt utvecklat mottagningssätt Margareta Carlberg

Läs mer

Utrednings- och habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Utrednings- och habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd Version nr Diarie nr År/löp nr Sidan av 2 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin Barn- och ungdomshabiliteringen Upprättad av

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom [ Lat. söka ] Flickor och pojkar med Aspergers syndrom Maria Hallerbäck, Kerstin Magnusson, Lena Westerberg-Lind Rapport 1/08 Centrum för klinisk forskning Landstinget i Värmland Flickor och pojkar med

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert-rapport nr 2007-03 2007-06-20 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer