Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan"

Transkript

1 Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån Malmö Telefon (vxl) Leg psykolog Carita Smyth & Leg psykolog Axel Havelius

2 2 (6) Psykologisk bedömning Mottagande i grundsärskolan regleras av skollagen, därför grundar sig detta dokument i huvudsak på Skolverkets skrift Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan (SKOLFS 2001:23). För att säkerställa att alla barn bedöms lika inför mottagande i grundsärskolan, kräver varje ansökan handlingar som ger ett tillräckligt bedömningsunderlag för ställningstagande. Med varje ansökan ska därför alltid medfölja psykologisk bedömning, pedagogisk bedömning, medicinsk bedömning och social bedömning. Underlaget ska besvara om eleven; inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav p.g.a. en utvecklingsstörning och därför ska tas emot i grundsärskolan (7 kap. 5. SKOLFS 2010:800). En psykologbedömning får inte vara äldre än två år vid ansökningstillfället (Skolinspektionen, 2011). Den psykologiska bedömningen ska klargöra om barnet/eleven uppfyller kriterierna för diagnos psykisk utvecklingsstörning eller mental retardation (ICD-10 och DSM-IV-TR). Använde den terminologi som finns i vedertagna klassificeringssystem vid diagnosticering (Skolinspektionen, 2011). Observera att diagnosen innehåller ett psykometriskt- och ett adaptivt kriterium och att bedömningen därför bör förhålla sig till dem båda. Håkan Nyman (2011) skriver följande om säkra psykologbedömningar inför mottagande om prövning i grundsärskola: Den psykologiska utredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga. Utredningen bör innefatta en redogörelse av barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten, bedömning av barnets kognitiva förmåga via begåvningstest och andra professionellt vedertagna bedömningsinstrument samt psykologens slutsatser utifrån sin analys av bedömningsunderlaget. Analys och resultat bör relateras till en beskrivning av barnets beteende. Om analysen visar att misstanke om utvecklingsstörning föreligger men tveksamhet råder, bör underlaget om möjligt kompletteras. Om tveksamhet råder även efter komplettering, bör detta tydligt redovisas i utredningen (s. 3). Bakgrund och anamnes Bakgrund och anamnes utgör en viktig del i den psykologiska bedömningen, och det ska i den mån det är möjligt, gå att följa barnets utveckling från födseln fram till aktuell tidpunkt för bedömningen. Bakgrundsinformation om barnets utveckling kan styrka att barnets svårigheter handlar om psykisk utvecklingsstörning eller visa att svårigheterna handlar om något annat än psykisk utvecklingsstörning och vara differentialdiagnostiskt betydelsefull information. Var noga med att redogöra för huruvida barnet är fött i Sverige och, om inte, hur länge barnet vistats i Sverige. Vad gäller barn födda i annat land än Sverige, är skolerfarenhet i hemlandet av betydelse, likaså modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet samt om och i vilken omfattning barnet deltagit i förskolans verksamhet i Sverige. Att utreda flerspråkiga barn är svårt. Forskning visar att barnets ålder vid ankomst till det nya landet och antal

3 3 (6) undervisningstimmar på modersmålet får betydelse för den kognitiva utvecklingen (Norrman, 2011). Svagbegåvade elever som inte fått möjlighet att utveckla tillräckliga kunskaper i sitt förstaspråk kommer utveckla ett bristande andraspråk, vilket i sin tur påverkar resultatet i WISC-IV och därför kan förväxlas med lindrig psykisk utvecklingsstörning. Det är således viktigt att vara extra noggrann i anamnesen vad gäller två- och flerspråkiga barn. I Birgitta Norrmans PM (2011) beskrivs ankomstålder i relation till den tid det tar att tillägna sig ett andraspråk: Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-8 år Vidare är det viktigt att ta ställning till händelser i barnets historia och redogöra för dem som du tror är av betydelse för barnets utveckling. Skolbakgrund är en rubrik som kan vara behjälplig när man vill beskriva barnets utveckling och när i tid pedagogiska insatser och utredningar blivit aktuella. Beskriv insatser och utredningar som föregått den aktuella psykologbedömningen. Alla arbetshypoteser, remisser och utredningar från exempelvis BUP eller logopedmottagning som kan tänkas ha betydelse för ställningstagande kring diagnos psykisk utvecklingsstörning bör omnämnas och beskrivas i anamnesen. Diagnoser, funktionsnedsättningar och medicinering Redogör så långt det är möjligt för kända funktionsnedsättningar, diagnoser och medicineringar. Hjälpmedel som finns i elevens pedagogiska miljö kan vara viktiga att omnämna. Redogör för syn- och hörselnedsättningar. Metod Diagnosticering av psykisk utvecklingsstörning ska föregås av testning med metodik som avser mäta allmänintellektuell nivå. I Elinor Schads bok, Psykolog i skolan (2009), beskrivs flera tester som kan användas vid utredning av allmänintellektuell nivå. Viktiga saker att förhålla sig till vid val av metod är andra funktionsnedsättningar än psykisk utvecklingsstörning samt språklig bakgrund. Psykometriska kriteriet För att kunna fastställa diagnos psykisk utvecklingsstörning måste barnets resultat i begåvningstest ligga två standardavvikelser under genomsnittet, i det 95 % -iga konfidensintervallet IK eller lägre. Barn som utreds med frågeställningen utvecklingsstörning i förskolålder bör så långt det är möjligt att utredas med WPPSI-III. Griffiths utvecklingsskala är en screening som kan användas när man ska testa ett barn med stora utvecklingsförseningar. Griffith bör kompletteras med ett begåvningstest (Schad, 2009). Merrill-Palmer är ett annat test som går att använda om man vill undersöka utvecklingsförseningar i förskolåldern. Barn mellan 6:0 7:3 år som inte har en tydlig utvecklingsförsening bör vid utredningstillfället bedömas med WISC-IV då det ger en bredare bild av barns färdigheter (WISC-IV, 2007).

4 4 (6) När man misstänker att ett barn i skolåldern har psykisk utvecklingsstörning ska man använda WISC-IV. WISC-III går också bra, men generellt är det bättre att använda sig av de senaste utgåvorna. I de fall du ska testa ett barn med omfattande kognitiva svårigheter är det möjligt att administrera ett test som är normerat för yngre barn, t.ex. WPPSI-III även om det aktuella barnet åldersmässigt borde testas med WISC-IV. Sådana lösningar ska föredragsvis användas då det är tydligt att barnet inte förväntas kunna nå upp till minimikraven i WISC-IV. När man testar barn med annan kulturell bakgrund än svensk, resonera kring det, då det inte finns några kulturobundna test. Var i övrigt försiktig med att gå utanför föreskrifterna i manualen (t.ex. testa med tolk) då vi genast får ett flertal felkällor. I Håkan Nymans Särskola säkra utredningar och beslut (2011) betonas att varje psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskola ska föregås av minst ett begåvningstest som visar på en allmänintellektuell funktion två standardavvikelser under genomsnittet. Vidare betonar Nyman (2011) att bedömarens val av testbatteri är en del av tillförlitligheten i bedömningen. Adaptiva kriteriet För att uppfylla kriterierna för psykisk utvecklingsstörning krävs att barnet har adaptiva svårigheter inom minst två av följande områden: kommunikation, ADL-färdigheter, boende, socialt/interpersonellt beteende, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa eller personlig säkerhet (DSM-IV-TR 2002). Det är viktigt att kartlägga andra områden än skolan för att få en fullständig bild av barnets fungerande. Ett standardiserat instrument som kan användas när man vill få information om barnets adaptiva färdigheter är ABAS II skattningsskalor, där det finns en version för lärare och en för föräldrar. I ABAS-II beskrivs adaptiva färdigheter på följande vis: Adaptiva färdigheter avser de beteenden som behövs för att göra individens interaktion med omgivningen ändamålsenlig, och möjliggör självständighet och delaktighet i vardagslivet. Dessa färdigheter utvecklas och förändras i takt med stigande ålder och är beroende både av konstitutionella och miljömässiga förutsättningar (ABAS-II s. 61). I ABAS-II manual står följande om varför barnet kan ha brister i adaptiva färdigheter: Brister i adaptiva färdigheter som beror på begåvning och svag förståelse för förväntningar i praktiska vardagssituationer är det som går att tolka som en primär nedsättning av adaptiv förmåga i relation till psykisk utvecklingsstörning. Andra brister, såsom central koherens, språklig funktion, uthållighet, impulsivitet, utåtagerande, affektiva tillstånd (depression, ångest) påverkar adaptiva färdigheter men kan förklaras av andra svårigheter än just psykisk utvecklingsstörning. Bedömningar av barn som befinner sig i gränszonen mellan svag begåvning och psykisk utvecklingsstörning innebär svåra ställningstaganden. I sådana fall anses kartläggningen av adaptiva färdigheter vara av största vikt och ibland t.o.m. en utslagsgivande faktor i den sammanvägda bedömningen av allmänintellektuell nivå. Om tveksamhet råder, planera för hur barnet kan få träna sina adaptiva färdigheter så att man sedan kan göra en förnyad skattning (ABAS-II, 2008).

5 5 (6) Resultat och analys Redovisa alla data och resonera kring dina fynd för att slutligen ta ställning om barnet uppfyller det psykometriska och det adaptiva kriteriet för diagnos psykisk utvecklingsstörning (ICD-10). Redogör för omständigheter som talar för eller emot en hypotes om psykisk utvecklingsstörning. Utifrån aktuella begåvningstest fås en nivå av den intellektuella förmågan och där IK tyder på lindrig psykisk utvecklingsstörning enligt 95 % konfidensintervall. Ett resultat i WISC-IV mellan IK översätts kvalitativt till betydligt under genomsnittet. Om barnet testats vid fler tillfällen över tid är det av stor relevans att förhålla sig till samtliga resultat när man resonerar kring barnets kognitiva utveckling. I resultatdelen bör du redogöra för din kartläggning av adaptiva färdigheter. Indexpoäng under 70 tyder på psykisk utvecklingsstörning (ABAS-II, 2008). I analysen är det viktigt att bedöma skattarens trovärdighet eftersom att kunskaper om och förväntningar på barnets färdigheter spelar in på resultatet i skattningen, liksom graden av tolerans för vissa avvikelser eller skattarens känslor för barnet har betydelse. Sammanfattning och rekommendationer Analysera dina data från bedömningen och ta ställning till diagnos psykisk utvecklingsstörning. Det är relevant att redogöra för vilka arbetshypoteser (differentialdiagnoser) som varit intressanta under själva utredningsarbetet. Fastställ diagnosen med vedertaget klassificeringssystem. Redogör för rekommendationer som kan vara relevanta i den pedagogiska miljön. Beskriv hjälpmedel och andra kompensationer som eleven behöver i skolan. Checklista En bedömning (psykologutlåtande) som ska ligga till grund för mottagande i grundsärskola får inte vara äldre än 2 år gammal. Bedömningen ska redovisas i ett psykologutlåtande som innehåller beskrivningar och mätningar som anses vara av tillräcklig kvalitet. Bakgrund och anamnes. Social-, motorisk-, språklig och kognitiv utveckling över tid. Insatser och utredningar från BUP, Habilitering och skola. Skolbakgrund och pedagogiska insatser. Diagnoser. Kända funktionsnedsättningar och medicineringar. Metod. Ett test som avser mäta allmänintellektuell nivå. Skattning av adaptiva färdigheter eller god beskrivning av adaptiv förmåga på mer än ett område och av mer än en oberoende skattare i barnets omgivning (skola vårdnadshavare). Resultat. Analys och slutsatser utifrån bedömningsunderlaget samt rekommendationer. Diagnos kodad med vedertaget klassificeringssystem. Bifoga kopia på testresultat om du inte redovisar dem i ditt utlåtande.

6 6 (6) Referenser Socialstyrelsen (2011). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning, svensk version (ICD-10-SE). Harrison, Patti L. & Oakland, Thomas (2008). ABAS-II, Adaptive Behavior Assessment System, second edition. Svensk version. Stockholm: Katarina Tryck AB. American Psychiatric Association (APA). (2002). MINI-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR (J. Herlofson, Övers.). Danderyd: Pilgrim Press. Norrman, Birgitta (2011). Att tänka på vid psykologisk utredning av tvåspråkiga barn inför eventuellt mottagande i särskolan. Stockholm: Utbildningsförvaltningen. Norrman, Birgitta (1999). Modell för psykologisk utredning i samband med ansökan till särskola. Stockholm: Utbildningsförvaltningen. Nyman, Håkan (2011). Särskola säkra bedömningar och beslut. Schad, Elinor (2009). (Red.) Psykolog i skolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2001). SKOLFS 2001:23, Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Stockholm: Liber Distribution. Wechsler, David (2007). WISC-IV, svensk version. Stockholm: Katarina Tryck AB.

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan Manual för mottagande i grundoch gymnasiesärskolan Enligt Skolverkets Allmänna råd (2013) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och elevhälsoenheten Version 3/Juni 2016 Innehåll Inledning... 3 Anvisningar...

Läs mer

Riktlinjer för mottagande i särskola

Riktlinjer för mottagande i särskola Riktlinjer för mottagande i särskola Särskolan är en egen skolform. Särskolan omfattar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Örebro kommun Programnämnden Barn och utbildning Box 30000 701 35 Örebro 1 (9) Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Beslut Skolinspektionen riktar allvarlig kritik mot Örebro

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hudiksvalls Kommun 2013-03-06

Hudiksvalls Kommun 2013-03-06 Stödmaterial Utredning inför beslut om mottagande i grundsärskola Hudiksvalls Kommun 2013-03-06 Version 2: 2015-06-10 1 (40) Innehållsförteckning Inledning...2 Försättsblad och dokumentationsmallar...3

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Barns rätt till utbildning Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan Barn som inte når upp till grundskolans kunskapskrav för att de

Läs mer

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN 1(13) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2013:20 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rin Skolinspektionen Dnr 43-2016:4444 Lidingö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Huvud- och underrubriker Sidan Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------2

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologutredning Ur Riktlinjer

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

RUTIN. Mottagande till och utskrivning ur grundsärskolan och gymnasiesärskolan

RUTIN. Mottagande till och utskrivning ur grundsärskolan och gymnasiesärskolan RUTIN Mottagande till och utskrivning ur grundsärskolan och gymnasiesärskolan Innehåll Elevens rätt till undervisning... 3 Beslut... 3 Arbetsgång... 3 Barn i förskolan... 4 Elever i grundskolan inklusive

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Mottagandet i särskolan under lupp

Mottagandet i särskolan under lupp Riktad tillsyn Mottagandet i särskolan under lupp Granskning av handläggning, utredning och information i 58 kommuner Skolinspektionens rapport riktad tillsyn 2011-12-14 Diarienummer 40-2011:348 Stockholm

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola 1. Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Överlämnande till Gymnasiesärskolan

Överlämnande till Gymnasiesärskolan Överlämnande till Gymnasiesärskolan Skickas senast i samband med att eleven slutar på grundsärskolan till: Alléskolan, 694 80 Hallsberg. Personuppgifter: Elevens efternamn Elevens förnamn Elevens personnummer

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan Sanningen om särskolan Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan September 2010 Vårt förslag: Tillsätt en oberoende granskningsgrupp för att granska vilka fel som begicks

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Förskolan Inledning Denna information vänder sig till de förskollärare och annan förskolepersonal

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer