Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Transkript

1 Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Lars Brännström, FD lars.brannstrom@socialstyrelsen.se Leonard Ngaosuvan, FD leonard.ngaosuvan@socialstyrelsen.se Göteborgsregionens kommunalförbund,

2 Upplägg Bakgrund: Det gamla regeringsuppdraget Resultat från en systematisk kartläggning av forskningslitteraturen Det kommande regeringsuppdraget: Ett nationellt bedömningsinstrument

3 Det gamla regeringsuppdraget Regeringen gav i januari 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa kunskapsläget avseende hur riskbedömningar ska göras när socialnämnden utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge samt att redovisa hur metoder inom området kan utvecklas. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 november Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) tilldelades ett huvudansvar för att genomföra uppdraget. Brännström, L. (2007). Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Stockholm: IMS. Brännström, L., Wiberg, C. & Jonsson, A-C. (2008). Standardiserade bedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Resultat från en systematisk kartläggning av forskningen. Stockholm: IMS. Socialstyrelsen (2007). Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning. Stockholm: Socialstyrelsen.

4 Avgränsningar I IMS uppdrag ingår att bidra till att professionella yrkesutövare inom det sociala området i ökad utsträckning använder standardiserade bedömningsmetoder som underlag i arbetet med att tillgodose individers behov av stöd och hjälp. Standardiserade bedömningsmetoder ger en ökad transparens och därmed också bättre rättssäkerhet, samt ökar förutsättningarna för mer enhetliga beslut inom och mellan olika förvaltningar. I syfte att kunna bidra med ökad, empiriskt baserad, kunskap om hur standardiserade riskbedömningar i samband med socialnämndens utredningar om vårdnad, boende och umgänge kan utvecklas genomfördes en systematisk kartläggning av vad det fanns för forskning om standardiserade bedömningsmetoder inom området.

5 Tillvägagångssätt Sökningar i elektroniska databaser + handsökning Genomgång av titlar och abstract (screening) n=2639 Exkluderade titlar n=2359 Ej engelska n=32 Utanför ämnet n=1907 Dubbletter n=420 Potentiellt relevanta titlar n=280 Exkluderade titlar n=56 Ej möjliga att få tag på n=56 Genomgång av fulltext (screening) n=224 Exkluderade titlar n=101 Utanför ämnet n=101 Titlar som har bedömts uppfylla inklusionskriterierna och som därmed blir beskrivna (kodning) n=123

6 Resultat Generella metodologiska frågor n=48 Generella instrumentanvändningsfrågor n=29 Generella teoretiska frågor n=22 Studier som har bedömts vara relevanta och som därmed ingår i kartläggningen n=123 (kategorier ej ömsesidigt uteslutande) Specifika instrumentfrågor (beskrivande) n=32 Specifika instrumentfrågor (utvärderande) n=35 Kartläggning av praktiken n=16

7 Vilka instrument används av praktiker i USA? Typ Instrument/test Intelligenstest vuxna Wechsler Adult Intelligence Scale-R/III Intelligenstest barn Wechsler Intelligence Scale for Children III/IV Objektiva personlighetstest vuxna Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI-2) Millon Clinical Multiaxial Inventory (MCMI- II/III) Personality Assessment Inventory (PAI) Objektiva personlighetstest ungdomar Minnesota Multiphasic Personality Inventory Adolescent Version (MMPI-A) Millon Adolescent Personality Clinical Inventory (MAPI) Projektiva personlighetsinstrument Ror schach Ink Blot Test vuxna Sent ence Complet ion Thematic Apperception Test (TAT) House-Tree-Person Projective Drawings Dr aw-a-per son or Human Figure Dr awing Projektiva personlighetsinstrument Family Drawing or Kinetic Family barn/ungdomar Ror schach Ink Blot Test Sent ence Complet ion Thematic Apperception Test (TAT) House-Tree-Person Projective Drawings Dr aw-a-per son or Human Figure Dr awing Vårdnadsinstrument Bricklin Perceptual Scales (BPS) Parent Awareness Skills Survey (PASS) Ackerman-Schoendorf Scales of Parent Evaluation of Custody (ASPECT) A Comprehensive Custody Evaluation St andard Syst em (ACCESS) Custody Quotient Test (CQ) Uniform Child Custody Evaluation System (UCCES) Per ceptions of Relationships Test (PORT) Föräldrainventorier Parenting Stress Index Child Abuse Potential Inventory (CAP) Child Sexual Behavior Inventory (CSBI) Skattningsskalor Child Behavior Checklist (CBCL) Behavior Assessment System for Childr en (BASC)

8 Vilka instrument används av praktiker i USA? Instrument/test som används av när det förekommer anklagelser om sexuella övergrepp. Instrument\population Anklagande förälder För egiven förövare Minnesota Multiphasic Personality Inventory x x (MMPI-2) Millon Clinical Multiaxial Inventory (MCMI-III) x x Ror schach Inkblot Test x x Parenting Stress Index (PSI) x x Parent-Child Relationship Inventory (PCRI) x x Thematic Apperception Test (TAT) x x Wechsler Adult Intelligence Scale (3rd edition) x x Sent ence Complet ion x x Child Sexual Behavior Inventory (CSBI) x x Personality Assessment Inventory (PAI) x x NEO Personality Inventory x x Child Abuse Potential Inventory x x Abel Screening Assessment x x Multiphasic Sex Inventory (MSI I/II) x

9 Vilka instrument används av praktiker i USA? Exempel på instrument/test som används när det förekommer anklagelser om våld. Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA) Psychopathy Checklist Revised (PCL-R) Histor ical, Clinical and Risk management (HCR-20) Conflict Tactics Scale (CTS) Child Abuse Potential Inventory (CAP)

10 Slutsatser Den genomförda kartläggningen visar att bedömningsinstrument (framför allt olika typer av psykologiska test) ofta används i samband med vårdnadsoch umgängesrättsmål i USA. Noterbart är att det finns instrument som har utvecklats specifikt för vårdnads- och umgängesutredningar (t.ex. ASPECT, UCCES, CQ). Det vetenskapliga kunskapsunderlaget för att värdera specifika bedömningsinstruments tillförlitlighet är emellertid mycket begränsat. De bedömningsinstrument som identifierats i den systematiska kartläggningen kan inte i sin helhet anses vara relevanta för socialtjänstens familjerätt (bl.a. en annan profession). Det hindrar dock inte att det kan finnas inslag som kan vara relevanta, särskilt i de bedömningsinstrument som konstruerats specifikt för användning vid vårdnads- och umgängesutredningar. Detta bör undersökas närmare om det blir aktuellt med ett flerårigt utvecklingsarbete.

11 Det nya (kommande) regeringsuppdraget Utveckla ett nationellt bedömningsinstrument i vårdnadstvister Leo Ngaosuvan projektledare Grundutbildning i Människa-Datorinteraktion Forskare i psykologi Motivation och kognition Projektets målsättningar* Identifiera risk- och skyddsfaktorer Ökad genomskinlighet förståelse arbetsplan för förlorare? Reproducerbarhet Samma information Samma utfall Genusperspektiv? Trygghet för vårdnadsutredare

12 Det nya regeringsuppdraget (forts) Tillvägagångssätt [Förslag] Praktikerperspektivet Vad vill vårdnadsutredare ha hjälp med? Erfarenhetsbaserad kunskap HJÄLP! [Unika situationer] Kunden har alltid rätt Om fel, Leo försöker igen Identifiera belagda risk- och skyddsfaktorer för Vanvård Bortförande Misshandel? Teknikaliteter kring själva instrumentet Praktisk kompetens + Vetenskap Användbart instrument

13 Det nya regeringsuppdraget (forts) Problem eller utvecklingsmöjligheter Avgränsa instrumentet Hänsyn till ålder? Barnets: 0-2, 2-6, 7-12, 12+ Föräldrarnas ålder? Hur många instrument? Vanvård, Bortförande, Misshandel Vilka ska fylla i instrumentet? Mamma, Pappa, Förskolepedagog, Lärare, Farmor, Mormor, Bäste vännen.. Politiskt inkorrekta riskfaktorer? Låg begåvning, kulturella skillnader, funktionshinder, stora skillnader i moraliska värderingar, föräldrar som själva blivit offer etc Förklara vad som menas med riskfaktorer

14 Riskfaktorers begränsningar Riskfaktorer Tidiga indikatorer Riskfaktor Vad är gemensamt för de som gjort fel? Preventivt tänkande (skydd) Tidiga indikatorer Tecken på pågående missförhållanden Lätta att upptäcka Exempel på riskfaktor Tidigare omhändertagande av lokala myndigheter av pappan ökade chansen att misshandla barnet 6 gånger Resultat: 96% av barn med sådana fäder blev INTE misshandlade Slutsatser: Iakttag försiktighet, utredarens färdighet viktig, men riskfaktorerna finns ju där trots allt.

15 Det nya uppdraget, Slutpunkter Ett instrument, ingen orkester Följder för vårdnadsutredning? Missnöjda men informerade klienter Ökad rättssäkerhet Man kan skylla på Leo/Socialstyrelsen när man frågar Dokumentation förutsättning för utveckling!!! Systematisk Randomiserad Jämförd med kontrollbetingelse Uttryckt i statistik Bättre utredning, billigare, nöjdare klienter, snabbare handläggning etc

16 Kommentarer från gruppen Enklare ord! Mindre vetenskaplig diskussion fram och tillbaka.. Enklare kommunikation