Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv. Britt Lindahl

Transkript

1 Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv Britt Lindahl britt.lindahl@gmail.com

2 Min bakgrund Mamma till 3 barn Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år Lärarutbildare Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildning Forskningsprojekt Bedömning DiNO, Concept Cartoons, Nationella prov Bedömningsmateriel från Queensland Frilans 2015 NTA revidering och utveckling av teman, stöd för bedömning Skolverket - Moduler

3 KUNSKAPSSYN UNDERVISNING BEDÖMNING

4 KUNSKAPSSYN

5 SPUTNIK CHOCKEN 4 oktober 1957 från Ryssland Diameter 58 cm Vikt 84 kg Omloppstid 92 minuter Hastighet 1/10 av ljusets Sände ut radiosignaler i 22 dagar Återkom till jorden och brann upp den 4 januari 1958 i Alaska

6 Behaviorismen Thorndike ( ): Inlärning genom försök och misslyckanden Skinner ( ): Inlärning genom förstärkning Pavlov ( ): Inlärning genom betingning Watson ( ): Behaviorismens grundare

7 Behaviorismen Tabula rasa Enligt behaviorismen ses kunskap som någonting som kan förflyttas från en lärare till den lärande. Transmission. Läraren styr och definierar vad den lärande skall uppnå. Statens styrning: Vad lärarens ska kunna i Folkskolestadgan 1842 till undervisningens innehåll i läroplaner från Läraren aktiv eleven passiv. Svensk skola till och med Lgr69 Stjärnor, stort R eller en bock och betyg Supernanny, dataspel, mutor och belöningar

8 Kognitivismen Kognition handlar om medvetande och mentala processer, de kognitiva förmågorna som minne, perception, begreppsbildning osv för att förstå lärande. Stadieteorier, mognadsprocesser, eget och lustfullt lärande osv. Fröbel ( ) Piagets ( ) Montessori ( ) Steiner ( ) Intelligensmätning - Artificiell Intelligens - Datorer Eleven har en inre drivkraft att lära - konstruerar aktivt kunskap. Läraren är passiv handledare Svensk skola från Lgr80, men beskrev undervisningens innehåll

9 SCIS - Science Curriculum Improvement Study Ett undervisningsprojekt för låg- och mellanstadieåldrarna. Inspirerat av Piaget och som beskrev läradet I en cykel. Exploration Intervention Discovery Myron Atkin & Robert Karplus, 1962 LMN- projektet I Göteborg Björn Andersson, avhandling U böcker och lådor! Assessment

10 Utvärdering av SCIS Analyses of elementary programs indicate that SCIS was one of the effective programs. These positive effects on learning relate at least in part to the learning cycle. In addition, the SCIS learning cycle has been applied successfully in different educational settings.

11 Konstruktivismen Den konstruktivistiska synen har gått längre än kognitivismen och riktar inte bara in sig på hur hjärnan behandlar information utan handlar också om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser. John Dewey ( ) Lev Vygotsky ( ) Jean Piaget ( ) Jerome Bruner ( ) Individuell konstruktivismen som utgår från Jean Piagets teorier Socialkonstruktivism där Piagets tankar vidareutvecklas av Lev Vygotskij. 1. konstruktionsprocess och inte registreringsprocess 2. kunskapsberoende, man använder befintlig kunskap för att skapa ny kunskap 3. Situationsbunden

12 5E Instructional Model (1987) Rodger W. Bybee Forskningsbaserad SCIS-learning circle (Atkin&Karpulus) Cooperative learning Konstruktivistisk syn på lärande Utmana elevernas föreställningar Tid och bra uppgifter Ett lärarperspektiv för varje lektion eller aktivitet Undervisningssekvens med mål för varje lektion En enkelt beskriven modell -5E Engage- Explore- Explaine Elaborate Evaluate VIKTIGT ATT ALLA STEG ÄR MED!

13 Skola för bildning (1992) - Lpo94 och Lgr11 Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet (Lgr11). Lpo94 och Lgr11 beskriver vad eleven ska kunna

14 Lpo94 (Kp 2000) Lgr 11 Kp 2000 definierade uppnående mål (godkänt) Lgr11 beskriver syfte och centralt innehåll Kp 2000 Betygskriterierna beskrev tillägg för högre betyg Lgr11 alla förmågor på alla nivåer men högre kvalité för högre betyg enkla utvecklade - välutvecklade

15 Varför ska alla elever lära naturvetenskap? Science literacy Förbereda för fortsatta studier Faktakunskaper Naturvetenskapliga metoder Scientific literacy Vardagskunskap Kritiskt tänkande Demokratiska beslut

16 AAA:s- Project 2061 Children who started school in 1985 will see the return of Halley s Comet in What scientific and technological changes will they also see in their lifetime? How can today's education prepare them to make sense of how the world works; to think critically and independently; and to lead interesting, responsible, and productive lives in a culture increasingly shaped by science and technology?

17 STC Science and Technology for Children Utvecklat av National Science Resources Center (NSRC) Sedan 2012 Smithsonian Science Education Center (SSEC)

18 STCs Learning Cycle Each unit is based on a four-stage learning cycle that is grounded in educational research and practice: First, students focus on what they already know about a topic. Second, students explore a scientific phenomenon or concept, following a well-structured sequence of classroom investigations. Third, students reflect on their observations, record them in journals, draw conclusions, and share their findings with others. Finally, students apply their learning to real-life situations and to other areas of the curriculum.

19 Uppdragets mål Fundera på Undersöka Sammanfatta och diskutera Ta reda på mer Väcka nyfikenhet Vad vet eleverna? Vad vill de veta? Fokusera Formulera frågor Ta reda på mer genom experiment, konstruktioner, observationer, sökning i källor osv. Anteckna Dra slutsatser Diskutera och värdera resultat Dokumentera Fundera, planera, genomföra, dra slutsatser, diskutera och dokumentera. Utvärdera elevernas lärande

20 INQUIRY CIRCLE på olika sätt

21 NATIONAL RESEARCH COUNCIL OF THE NATIONAL ACADEMIES

22 The Next Generations Science Standards Dimension 1: Practices Arbeta systematisk i naturvetenskap och teknik Dimension 2: Crosscutting concepts Se mönster, orsak och verkan, mätningar, stabilitet och förändringar, Dimension 3: Diciplinary Core Ideas Physical science Life science Earth and space science Engineering, Technology and Application of science

23 Kritik idag?

24 Studio Ett - Kritik mot betygskriterierna i skolan Föräldrar förstår inte skoluppgifter 6/3-18 Kunskapskraven är omöjliga att tolka 7/3-18 Ekots Katarina Gunnarsson samtalar med föräldrar, Isak Skogstad, Magnus Henrekson och Mats Ekholm

25 OECD (2000) om Lifelong learning Students cannot learn in school everything they will need to know in adult life. What they must acquire is the prerequisites for successful learning in future life. These prerequisites are of both a cognitive and a motivational nature. Students must become able to organise and regulate their own learning, to learn independently and in groups, and to overcome difficulties in the learning process. This requires them to be aware of their own thinking processes and learning strategies and methods. Moreover, further learning and the acquisition of additional knowledge will increasingly occur in situations in which people work together and are dependent on one another.

26 Åtta nyckelkompetenser - EU kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens. initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

27 UNDERVISNING

28 Vad påverkar elevers lärande? Personliga faktorer Kön, social bakgrund osv Elevens motivation att lära Elevens självuppfattning och självkänsla Situationella faktorer Lärarens undervisning Elevers frihet och möjlighet att välja Prov och bedömning Kognitiva faktorer Träning

29 Elevens självuppfattning och självkänsla Den goda cirkeln Den onda cirkeln

30 Lärande Ytinriktning Vikt vid detaljer Koncentration på texten Memorering av texten Djupinriktning Helheten viktigast Förstå textens budskap Skapa mening i det lästa Arbeta med metakognitiva strategier Arbeta med kvalitativa exempel på olika nivåer Koppla till kunskapskraven Återkoppling på olika nivåer Låt eleverna se att de gör framsteg Utveckla en kunskapsorienterad målstruktur

31 Strategier för lärande Mindre effektiva Omläsning Understrykning Nyckelord Bilder för att minnas Måttliga Att ställa varförfrågor för att söka svar Förklara för andra eller sig själv Effektiva Att öva på prov Sprid lärandet över tid Använd olika strategier

32 SKOLVERKETS LÄRPORTAL ÅK 1-3 ÅK 4-6 ÅK 4-6 ÅK Om förmåga 1 2. Att diskutera frågor som ingår i förmåga 1 3. Förmåga 2 4. Att genomföra undersökningar 5. Att dokumentera undersökningar 6. Förmåga 3 7. Språkets roll för att utveckla förmåga 3 8. Sammanfattning och reflektion 1. Om förmåga 1 2. Att välja utgångspunkt för samtal och diskussioner 3. Att söka information 4. Att diskutera och föra samtal vidare 5. Muntliga och skriftliga framställningar 6. Digitala framställningar 7. Framställningar i form av drama 8. Sammanfattning och reflektion 1. Om förmåga 2 2. Att välja utgångpunkt för undersökningar 3. Att formulera frågor 4. Att planera och genomföra undersökningar 5. Att värdera resultat 6. Att dokumentera undersökningar 7. Digitala resurser 8. Sammanfattning och reflektion 1. Om förmåga 3 2. Begrepp 3. Modeller och teorier 4. Beskriva och förklara samband Kommande 5. Representationer 6. Animeringar och simuleringar 7. Motivation 8. Sammanfattning och reflektion

33 Ändringar i läroplan/kursplan Nya kursplaner med digital kompetens Nya kunskapskrav kommer.. Ny timplan från och med ht 2018 L M H Summa NO Varav Bi, Fy resp Ke Tk Resterande timmar i NO, 28 på M respektive 39 på H, fördelas fritt mellan ämnena på respektive stadium

34 BEDÖMNING

35 BEDÖMNING VEM bedömer? VARFÖR görs bedömningen? VEM bedöms? VAD bedöms? HUR sker bedömningen?

36 BEDÖMNING VEM bedömer? Internationella organisationer Staten Kommunen Forskare Läraren Eleven Föräldrar Media VARFÖR görs bedömningen? jämföra Sverige med andra länder jämföra över tid jämföra kommuner, skolor, klasser och elever sätta betyg/ge omdömen informera föräldrar stödja elevens lärande utvärdera sundervisningen VEM bedöms? Elever Alla Ett urval av elever Läraren Skolan Kommunen Landet VAD bedöms? Läsa Skriva Räkna Engelska NO SO HUR sker bedömningen? Papper o penna Skriva Rita Digitalt Muntligt Praktiskt

37 Något kan vara Tidigare egen prestation Andra elevers prestationer Kunskapskrav

38 RELATIVT BETYGSYSTEM Kommer att lära sig hyfsat Kommer att lära sig dåligt Kommer att lära sig bra 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%

39 Ett målrelaterat betygssystem införs Grundskola som ska ge elevernas information om deras kunskaper. Betyg Gymnasieskola Högskola

40 Kursplan SYFTE BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV

41 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? Omdöme Betyg S u m m a t i v

42 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Återkoppling Undervisning F o r m a t i v BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? S u m m a t i v KUNSKAPS- KRAV Omdöme Betyg

43 MÅL: Vart är jag på väg? BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? ANVÄND INFON: Kör så här!

44 Att tydliggöra målen i NO syfte Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i NO och C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.

45 Att tydliggöra målen i NO kunskapskrav Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk, ekologisk hållbarhet, energi, miljö, teknik och samhälle, genomföra systematiska undersökningar och använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen, naturen och samhället. Vid slutet av åk 3 kan eleven diskutera beskriva och ge exempel på berätta om göra fältstudier göra enkla undersökningar observera sortera namnge jämföra dokumentera använda sin dokumentation

46 Att tydliggöra målen i NO Kursplan centralt innehåll och kunskapskrav SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Centralt innehåll är gemensamt för alla NO-ämnen i åk 1-3 men var för sig i åk 4-9 Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga En förmåga att genomföra systematiska undersökningar - är också ett centralt innehåll Kunskapskraven i åk 6 och 9 är kopplade till förmågorna

47 Att tydliggöra målen Tk syfte Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, 2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, 3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

48 Kursplan Att tydliggöra målen centralt innehåll SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Centralt innehåll är uppdelat under samma tre rubriker för alla stadier Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga Inga godtagbara kunskaper åk 3 Kunskapskrav i åk 6 och 9 Kunskapskraven är kopplade till centralt innehåll

49 Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i NO och C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen. Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, 2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, 3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

50 Naturvetenskap och teknik? SYFTE LÅNGSIKTIGA MÅLEN I naturvetenskap och teknik ska eleven ges förutsättningar att utveckla och använda ett kritiskt förhållningsätt, arbeta systematiskt för att ta reda på mer och med ett vetenskapligt språk förklara samband och analysera lösningar. CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPSKRAV

51

52 EXEMPEL

53 SAMMANFATTNING

54 PLANER SJÄLV UTIFRÅN TEMATS MÅL Dina mål Vad ska eleverna kunna vid temats slut? Vilka begrepp ska alla kunna? Vilka begrepp ska ha introducerats? Vilka arbetssätt ska utvecklas och hur? Din kontroll Före och/eller efter varje lektion? Under eller efter vilka uppdrag Slutkontroll?

55 Validitet Mäter uppgiften vad den ska mäta? Är tolkningen trovärdig? Stämmer uppgiften med kursplanen? Allsidig mätning Åtgärder Planera från början Metod utifrån målen Bedömningsanvisningar /matriser Olika bedömningsformer Reliabilitet Låt inte slumpen påverka! Åtgärder Sambedömning Bedöm samma sak många gånger Bedömningsanvisningar Rätta en uppgift i taget Låt eleverna vara anonyma

56 Diagnoser i NO innehåller en text om formativ bedömning Att bedöma för lärande är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor att kommunicera att undersöka att använda begrepp varje del innehåller bedömningsmatris kompetensprofil uppgifter varje uppgift innehåller Elevblad Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel

57 Du är här Processinriktad Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan göra bättre

58 Kvalitativa nivåer Skillnad i kvalitet inte kvantitet

59 Förmågan att KOMMUNICERA Söka och granska information Ta ställning och motivera Samtala och diskutera Presentera och kommunicera

60 Förmågan att UNDERSÖKA Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning

61 Beskriva och förklara

62 Utvärdera elevernas lärande Fundera på Undersöka Sammanfatta och diskutera NO: Ställa frågor Tk: Formulera problem Beskriva och förklara Hypotes Planera Genomföra observera - sortera Tolka och dra slutsatser Söka och granska Ta ställning och motivera Utvärdera Dokumentera och diskutera Samtala och diskutera eller Presentera och kommunicera Beskriva och förklara Ta reda på mer då börjar man om!

63 HUR KAN DiNO ANVÄNDAS? Av läraren Av en grupp av elever Av en enskild elev Formativt Summativt Lätt att ändra innehåll och åldersgrupp

64 Använd matrisen för formativ eller summativ bedömning Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3 Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt. Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel. Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning Den är miniliten. Den har svarta streck. Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg. Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.

65 Ge eleverna dessa svar och låt dem diskutera! Den är miniliten. Den har svarta streck Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida. På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.

66 Ändra innehåll Byt till Jordnötter Blommor Vita pulver Knappar av olika material Olika verktyg Ett klassfoto (annan klass) Ta mer än 10 saker

67

68

69

70 Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Först: Liam (jeans) Sist: Johannes (regnbyxor) Oscar hade mjukisbyxor på sig dom är mjuka och då glider dom bra. Johannes hade regnbyxor på sig dom glider inget bra. Mjukisbyxor är nästan som flis och därför glider mjukisbyxor fortare och regnbyxor är gummi och gummi glider inte bra. Men om man skulle ha vatten på banan så skulle han (Johannes med regnbyxor) vinna. Gummi mot plast har mycket hög friktion. Mjukt tyg däremot har ganska låg friktion. För jag tror att inte regnbyxor kommer först och jag tror att jeans kommer först. Först: Johannes (regnbyxor) Sist: Liam (jeans) Jag tror att Johannes kommer ner först för att regnbyxor glider bra. Jag tror att Liam kommer ner sist för att jeans går trögt. Låt eleverna diskutera, och kanske undersöka

71

72

73

74

75

76 NATIONELLA PROV åk 6 Vår tolkning är att prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra proven har ett formativt så väl som summativt syfte Exempelprov finns på:

77

78

79 2. Vattenkraft (uppgift i fysik) Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så. På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!

80

81

82 3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar. Läs först igenom texten på lösbladet som du fått. Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger. <

83 Ger snabb energi. Skyddar kroppens organ. Är kroppens energireserv. Muskler t ex hjärtat är uppbyggt av detta. Bygger upp antikroppar i kroppens försvar. Ger bränsle till kroppens celler. Hjälper kroppen att kunna ta upp näringsämnen kolhydrater proteiner fett vitaminer

84 Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst. 1. Spagetti med pastasås (vegetarisk eller köttfärs), riven ost, knäckebröd med lättmargarin, muffins 2. Potatis och fisk, broccoli, grovt bröd med smör, bärpaj med vaniljsås. 3. Burgare (vegetarisk eller kyckling) pommes frites, ketchup, morotsstavar.

85

86 QUEENSLANDS BEDÖMNINGSMATERIAL Kräm åk 1-3 Vem äter vem? Friktion Kraftfulla förslag Elevhäfte och lärarhandledning Bedömning utifrån DiNO Bedömningsportalen kräver inloggning

87 BALANSERA OCH VÄGA

88 CONCEPT CARTOONS OBS! Fria att ladda ner men inte via Bedömningsportalen! Filmer finns på Skolverkets hemsida ning/biologi

89 KARTLÄGGNINGSMATERIAL I Bi, Fy, Ke, Tk