KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014. Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingråden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Förslag till förbättringsåtgärder Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar 3 2. Grundfakta Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Grundläggande statistik Förutsättningar statistik Analys av förutsättningar och resultat 6 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Årskurs Skolans egna prioriterade mål 29 2/31

3 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Höga förväntningar och anpassningar av undervisningen. Skickliga och ambitiösa lärare med god uppföljning av resultaten. Ett gott klimat i klasserna. Bra kartläggningar och åtgärder. Ett gott samarbete med kollegiet och omvärlden. Kompetensutveckling.Tydliga mål och arbete med Lpp. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Att hitta arbetssätt, metoder och resurser för att stödja dem har en långsammare utveckling, för de är nyanlända eller de kräver högre utmaningar och fler resurser. Att förstå att det är viktigt att grunder befästs och att det ibland måste få ta längre tid än vad man tänkt, men att det kommer att fungera i ett längre perspektiv. Men att lusten bibehålls och att all utveckling synliggörs, elever känner till sina förmågor och kunskaper är den viktigaste drivkraften. Tidspress, att hinna med allt i läroplanen. För mycket dokumentation. Krav på att lyckas. man ser inte träden för all skog. 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder Att höja förväntningarna och förbättra uppföljningssystemen samt analyser och metoder därefter. Prova andra elevaktiva undervisningsmodeller. Fokusera på att eleverna ska klara av läsningen i tidig ålder. Arbeta med läsförståelsestrategier och kamratbedömning. Att hjälpa/ stötta eleverna i att hitta motivationen. Fortsätta förbättra undervisningen i matematik. 1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Vi har haft förmånen med kontinuitet i lärarkåren, vilket ger bättre förutsättningar för att följa eleverna över tid i deras kunskapsutveckling. Vi har kompetensutvecklat oss både i matematik och svenska.sambedömning har stärkt lärarnas förmåga och ger eleverna ett mer rättsäkert resultat. Vi har arbetat aktivt med trygghet och arbetsro, dock får det arbetet inte avstanna. Vi har arbetat aktivt med föräldrasamarbetet. Att reflektera över tidigare kunskaper och repetitioner ger en tillbakablick och förstärker kunskaperna. Nya metoder inom matematiken överenstämmer med forskning. Tydliga framsteg syns när eleverna problematiserar enskilt sedan tillsammans, kunskaper utvecklars enskilt och i grupp. elevernas egna. Att hitta ett system stöttar elever med neuropsykiska problem är en utmaning kräver resurser och nytänk. Idag flyttar människor mitt i terminerna. Varje gång en ny elev börjar i klassen, starta en ny grupprocess. Detsamma gäller vid nyanställningar. Vi har under året haft många nyanlända kommit direkt in i våra klasser. Ibland med mycket goda resultat, ibland med stor frustration både hos elever och lärare. Organisationen för att ta emot och kartlägga nyanländas förmågor och kunskaper fungerar sådär, men enligt det nya lagförslaget är 3/31

4 det inte till fullo, varken hos oss eller i kommunen.organisation-kunskaper och resurser saknas.tillräckligt med lärare för studiehandledning och modersmål har inte kunnat rekvireras, resurser saknas dessutom.här finns ett stort utvecklingråde för kommunen, nytt lagförslag beräknas komma under 2015, departementsskrivelse finns. Mängden arbetsuppgifter och dokumentation har ökat, lik uppföljningar och nyskrivningar av olika planer och genomförande lagar eller förordningar föreskriver. Kraven på att få goda resultat såväl i arbetsmiljö, socialt och kunskapsmässigt är tydligare och syns på ett helt annat sätt än tidigare.det innebär att kraven är och blir större. När kraven till synes ökar vill alla ha" rätt" och mera resurser, vilket också innebär att det blir svårare att leda och fördela. Delaktigheten blir ännu viktigare och svårare att genomföra. Arbetsuppgifterna är många och komplexiteten i yrket är stort. 4/31

5 2. Grundfakta 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Underlaget bygger på kontinuerliga uppföljningar på skolan under läsåret. Alla lärare analyserar först sitt egna arbete, därefter i arbetslag. Alla lärare har på något sätt varit delaktiga i utförande och analys av nationella prov-resultat. Elevenkäter har analyserats egna och kommunala enkäter. Eleverna är med i olika råd på skolan och dilemman tas kontinuerligt upp i grupperna. Rektor har vid flertalet intervjuer ställt frågan om eleverna upplever delaktighet i undervisningen. Eleverna klargör tydligt att man vet vad förväntas och att man känner sig mera delaktig av den undervisning bygger på Lpp. Eleverna påtalar också att de upplever lärarnas kompetensutveckling något roligt lärande de får ta del av. Vårdnadshavare upplever en delaktighet i skolan genom de informationsbrev skickas varje vecka om mål och aktiviteter. Vårdnashavare får också möjlighet att påverka innehåll i föräldramöten, likabehandlingsplan och regler för ordning och reda. Vårdnadshavare är delaktiga i Brukarråd. Skolan är organiserad så att all finns med i olika tvärgrupper och kan ta del av varandras kunskaper. 2.2 Grundläggande statistik Organisationsform elever/barn årsarbetare elever/årsarbetare Förskoleklass Grundskola varav skolbarnsorg Grundsärskola Summa 21 1,5 14, ,6 11, ,01 19, ,1 13,8 5/31

6 3. Förutsättningar statistik Uppgifterna bygger på det är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut och rektorns uppgifter kring organisationen. Läsåret (budgetåret 2013) elever, från årskurs Total budget i tkr, inklusive extra tilldelning Resultat/utfall -10 Undervisningsresurs i tkr, utfall -45 Undervisningsresurs/elev, utfall 37,5 Lärartäthet (SCB höstterminen 2013) 11,8 Extra tilldelning centrala resurser i tilldelad budget 360 Specialpedagogisk kompetens och nyttjande Här avses specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser, inte det specialpedagogiska teamet. Uppgifterna baseras på rektorns uppskattning för verksamhetsåret 2013/2014. Specialpedagog undervisning Specialpedagog utredning Specialpedagog utveckling Undervisning i tal och språk Speciallärare 50 % 25 % 5 % - % 140 % 3.1 Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Organisationen. Resurserna har fördelats jämnts enligt personalens önskemål. Önskan hade varit att elever med neuropsykiska hinder hade kunnat få en mer riktad undervisning i form av utbildade pedagoger i klassrummen sida vid sida med lärare med klassansvar. Är ganska säker på att resultaten skulle förbättras med fler pedagoger. Ansvar för färre ämnen för lärare har minskat arbetsbelastningen, speciellt i åk 4-6. Sambedömning har underlättat för lärarna dock tar det mycket tid och är svårorganiserat. Ett alldeles för stort fokus ligger på de nationella proven under vårterminen. 6/31

7 Plan för kunskapsuppföljningen med analys och åtgärder har vi förbättrat och kommer att förbättras ytterligare, den ger ett bra underlag för fortsatt undervisning. Önskan om att speciallärare och specialpedagog skulle hinna med fler elever finns. Skolan är organiserad så att all finns med i olika tvärgrupper och kan ta del av varandras kunskaper. Skolans budget var svår att följa under året, budgetuppföljningsredskapen fanns inte. Bokslut kom sent, dock positiv kr. Arbetsbelastningen var hög vid tillfällen när elever blir utåtagerande. Det här året kan vi inte ha lika hög arbetsbelastning om vi ska orka genomföra och hinna med våra uppdrag. Besvikelsen av att inte kunna använda matematiklyftetpengarna är stor.skolan fortsätter att påverka, att det frös inne under budgetåret, av vilka skäl vet vi inte, åter skall budgeteras till skolan Kan måluppfyllelsen förbättras genom organisationsförändring? Beskriv. Att hitta rätta former för att undervisa i SVA är fortfarande svårigheter. Dock är det viktigt hur vi använder oss av varandras kunskaper och delar med oss. Men att hitta tid och former för all samverkan, dokumentation, policies verkar mission impossible. Vi försöker fördela våra resurser utefter de olika konferenser är riktade till klasserna eller skolan. Vi försöker också att arbeta mer i perioder enligt forskningsbaserad grunder. Dock är önskan om att följa vissa elever dagligen och stundligen i två lärarsystem stark Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, skulle höja kvaliteten. Minskad dokumentation. Minskad kommunikation via mail. Översyn av pedagogiska hjälpmedel och stöd med tekniska funktioner. Fortsätta utveckla stöddokument. Ekonomisk uppföljning en gång i månaden. Komplexiteten i uppdraget är tid och resurs krävande. Att Skolorna fick ett ökat stöd i egenkontroll och systematiskt skyddsarbete. Att slippa lägga tid på att sköta skötsel av fastigheten och översyn av skolgården utan fokusera på det utvecklande pedagogiska arbetet. 7/31

8 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 4.1 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys DLS februari Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittet. Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) läsförståelse, årskurs 2 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7-9 Medelvärde Linnéskolan 52 elever ,0 Eksjö kommun 181 elever ,5 Linnéskolan % 15,3 9,6 11,5 28,9 11,5 7,7 15,3 Eksjö kommun, % 11 7,8 12,1 22,1 13,2 16,6 16,6 Analys diagnostiska läs-skrivprov (DLS) läsförståelse, årskurs 2 Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vi arbetar i ämnesövergripande teman. Eleverna tränar avkodning och läsförståelse på texter i ett sammanhang. När vi arbetar med t.ex. rymden eller religion kunskapsfokus, arbetar vi lika mycket med läsförståelse. Vi går regelbundet till biblioteket och läser och lånar. Eleverna måste få chans att upptäcka att läsning är en upplevelse och inte bara träning. Vi använder ljudböcker och/eller högläsning varje dag. Kortare texter används till att träna på att läsa mellan raderna och eleverna diskuterar texterna tillsammans och lärarna ställer frågor på texter. Läsläxorna består inte bara av att läsa texten, eleverna får frågor både på- och under ytan. Vi har börjat arbeta med olika läsförståelsestrategier, vilket vi kommer att utveckla mer. Eleverna läser i par 3-4 gånger i veckan. Klasslärarna lyssnar på och stöttar de svaga avkodarna dagligen. Speciallärare lästränar med eleverna och arbetar med Fonomix. 8/31

9 Vilka svårigheter i läsförståelsen har uppmärksammats för elever med stanine 1-2? De elever hamnat lågt på DLS läsförståelse är de har en långsam avkodning inte är automatiserad. Några elever har behov av att sitta enskilt och läsa högt. Testet säger inte så mycket om de svaga avkodarnas läsförståelse, efter de hindras av avkodningen. Några av eleverna är luststyrda och de klarar endast av att koncentrera sig under 10 minuter. Vi kan tydligt se att det finns elever inte orkat läsa allt utan de har gissat på de sista sidorna. Några elever har brister i svenska språket efter det inte är deras modersmål, en elev har bara varit i Sverige strax över ett år Vi har elever pga. svag avkodning eller att de inte har svenska språket inte har genomfört testet. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Eleverna med stanine 1-2 har svårigheter med avkodningen. De får enskilt stöd av speciallärare eller klasslärare samt lästränar dagligen tillsammans med sin klass. Eleverna får läsa högt enskilt och de får längre tid på sig att lösa uppgifter. Specialpedagog och logoped har utrett och kommer att utreda fler elever har bristande läsförståelse och avkodning. Genomförda utredningar har i några fall visat att elever har specifika läs- och skrivsvårigheter. Lärdomar man tar med sig i sin egen undervisning och man vill sprida till andra: Det är viktigt att anpassa testsituationen så att alla elever får bästa möjlighet att lyckas. Anpassningar kan bestå i att få läsa högt eller att få mer tid. En del elever behöver hjälp med att dela upp texten i mindre delar för att de inte ska ge upp innan de kommit igång. Eleverna är inte vana vid att läsa i 30 minuter och det är viktigt att de får träna på att läsa längre stunder om de ska klara ett test DLS. Vi kommer att genomföra ett läsprojekt i år 2 med upprepad läsning under 3 veckor i alla klasser. Samtidigt kommer klasslärarna att arbeta med läsförståelsestrategier. Vi kommer att låta de svaga avkodarna få göra Vilken bild är rätt för att se hur deras läsförståelse utvecklats (vi jämför med resultaten från höstterminen) Resultat och analys av insatser för elever med stanine 1-3, årskurs 2, juni /31

10 4.1.3 Simkunnighet årskurs 2 I årskurs 2 räknas man simkunnig om man simmar 25 meter. Simkunniga Ej simkunniga Linnéskolan 54 elever ,9 % 24,1 % Eksjö kommun 83,7 % 16,3 % Analys av resultatet År 2 har under 2013/2014 genomfört 6 tillfällen med simundervisning. 3 ggr/ ter-min. Eleverna inte uppnår målet att simma 25 meter bröstsim har fått erbjudande att gå på extrasimning i slutet av terminen. Detta har 12 elever erbjudits varav 10 antagit erbjudan. En elev har erbjudits extrasimning för enbart kvinnor, vilket genomförts 1 ggr/vecka under VT- 14 med goda resultat. elever i åk 2 uppnår målet 25 meter bröstsim är 41 st. 10/31

11 4.2 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delprovet nått kravnivån flickor gjorde delprovet nått kravnivån pojkar gjorde delprovet Nått (N) eller inte nått (IN) kunskapskraven, helhetsbedömning Delprov A Gruppuppgift: Geometriska former Delprov B Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Delprov C Enkla bråk, uppdelning av tal Delprov D Geometriska begrepp Delprov E Taluppfattning, huvudräkning, addition och multiplikation Delprov F Enkla problem Delprov G Mäta och uppskatta tid, uppskatta area. Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs nått kravnivån Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi har lagt mycket tid och arbete på att lägga grunderna i matematiken. Att alla får talraden klar för sig. Att kunna använda sig av matematiskabegrepp även när eleven inte anser att vi har matte. Vi har arbetat mycket med att se samband. Att lösa verklighetsanknutna problem med hjälp av våra matematikkunskaper. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Mina elever hade behövt träna mer på att lita på sin egen förmåga och att låta arbetet ta tid. De behöver träna på sin uthållighet-vill snabbt komma fram till en lösning. De behöver också bli bättre på att kontrollera sina lösningar: Är det rimligt? Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Jag vill utveckla min förmåga att lära eleverna tänka friare- inte svara det de tror förväntas. Har sett att när eleverna får en friare uppgift så klarar oftast de elever inte är så starka att lösa uppgiften lättare. De är vana att tänka till och anstränga sig för att komma fram till en lösning. De elever jag upplever starkare arbetar på utan att reflektera vad problemet handlar om och känner sig klara bara de skrivit ett svar. 11/31

12 4.2.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska andraspråk årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar Nått (N) eller inte nått (IN) kunskapskraven, helhetsbedömning elever gjorde delprovet nått kravnivån flickor gjorde delprovet nått kravnivån pojkar gjorde delprovet Delprov A Tala, muntlig uppgift Delprov B Läsuppgift, berättande text Delprov C Läsuppgift, faktatext Delprov D Elevens högläsning Delprov E Elevens textsamtal Delprov F Skrivuppgift, berättande text Delprov G Stavning, interpunktion Delprov H Skrivuppgift, faktatext *1 elev följer kursplanen för Svenska andraspråk nått kravnivån Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Jag har lagt stort fokus på att läsningen och läsförståelsen ska fungera för alla mina elever. Vi har arbetat mycket med de grundläggande färdigheterna att uttrycka sig i tal och skrift. Vi har haft kompisläsning 2-3 tillfällen/vecka. Vi har mätt elevernas framsteg i läsning och läsförståelse under årets gång med olika diagnoser. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Mina elever hade behövt träna på att lägga ner lite mer tid och kraft på sina arbeten speciellt skriftliga arbeten. De hade behövt träna mer på att läsa fakta texter och plocka ut relevant fakta de sedan skulle formulerat ner med egna ord. De behöver även bli bättre på att kontrolläsa sina egna texter. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Jag behöver låta mina elever uttrycka sig mer i skrift. Vi hade behövt träna mer på provsituation. Avdramatiserade jag provsituationen för mycket? 12/31

13 4.2.3 Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtligen ämnen i årskurs 3 Ämne Flickor Pojkar Samtliga Flickor % Pojkar % Samtliga % elever årskurs ,5% 56,5 100 % Bild % 100 % 100 % Engelska % 100 % 95,7 % Hem- och konsumentkunskap % % % Idrott och hälsa % 100 % 100 % Matematik % 100 % 95,7 % Modersmål % % % Musik % 100 % 100 % NO % 100 % 95,7 % SO % 100 % 95,7 % Slöjd % 100 % 100 % Svenska % 92,3 % 91.3 % Svenska andraspråk % 100 % 100 % Teckenspråk för hörande % % % Teknik % 100 % 95,7 % Analys av resultat klarar kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 3 Klassen har nått goda resultat i samtliga ämnen. Gruppen har en god kommunikativ förmåga.vi har arbetat medvetet med att befästa olika grundläggande begrepp i samtliga ämnen. Vid behov har åtgärder satt in för enskilda elever och grupp. 13/31

14 4.3 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delpro vet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Undervisningen har bedrivits i halvklass eller med två behöriga lärare i helklass. Detta har varit nödvändigt då klassen har varit stor (31 elever). Under året har kompetensutveckling för matematiklärare skett; Matematiklyftet, vilket har utvecklat arbetet med eleverna positivt. Nya metoder och mer problemlösning enskilt och i grupp har använts med positivt resultat på så sätt att eleverna visat mer självförtroende i matematik-arbetet och vågat diskutera olika lösningar. Klassrumsklimatet har varit tryggt, vilket har resulterat i att eleverna har vågat be om mer hjälp/stöd i mindre grupper och då vi har varit två lärare har vi kunnat vara flexibla i vårt arbete och kunnat erbjuda extra genomgångar vid behov. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Eleverna hade behövt träna på att generalisera matematiska uttryck samt att skriftligt uttrycka sig matematiskt på ett mer korrekt sätt. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Vi skulle ha kunnat ha ännu mer muntlig matematik och tränat på att kommunicera och uttrycka sig verbalt. 14/31

15 4.3.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska andraspråk årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Svenska elever gjorde delpro vet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala, samtal, redogörelse Delprov B Läsförståelse berättande text och sakprosa Delprov C Skivuppgift, berättande och sakprosa *6 elever följer kursplanen för Svenska andraspråk Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi har läst och skrivit olika slags texter. Eleverna har också tränats i att diskutera, analysera, dra slutsatser och se samband i alla ämnen vilket ger gott resultat även i svenskan. Eleverna har gjort muntliga framställningar. Under året har ny textsamling köpts in, vilket har lockat eleverna till läsning. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Under sin skolgång har eleverna framför allt tränats i att skriva berättande texter. Vi kunde tidigare ha fokuserat på att skriva andra slags texter, t.ex. argumenterande. Vi skulle också ha lagt lite mer tid på att jobba med hur man planerar och disponerar texter. 15/31

16 4.3.3 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska andraspråk Resultat - ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever Svenska andraspråk gjorde delpro vet Andel (%) av elever Andel (%) av elever Andel (%) av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala, samtal, redogörelse Delprov B Läsförståelse berättande text och sakprosa Delprov C Skivuppgift, berättande och sakprosa Analys av resultat ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Temadagar och temaativiteter är positiva för de nyanlända eleverna. De kan då känna delaktighet med hela skolan. Att klasserna arbetar med gruppdynamik, klassrutiner och relationer är också viktigt för de nyanlända eleverna. Jag märker att de nyanlända eleverna känner sig trygga i sin klass och att de känner tillhörighet. Vid behov bistår jag klassläraren med att förklara och förtydliga för dessa elever och jag hjälper till att reda ut konflikter och missförstånd uppstår. Skolan är mycket viktig och central för de nyanlända eleverna. Det är en plats där de känner tillhörighet och där de får en möjlighet att integreras i sitt nya land. De nyanlända eleverna och de elever läser enligt kursplanen för SvA får olika stor del av sin svenskaundervisning hos mig. Här arbetar de med att lära sig språket muntligt samtidigt de lär sig läsa och skriva. Vi arbetar inte uttalat med metoden skriva sig till läsning. Däremot får de börja skriva själva tidigt, så fort de börjar ha ett språk. Hållbar utveckling och närmiljö är ett område jag inte tagit upp i min undervisning och jag skulle kunna integrera i undervisningen i svenska andraspråk. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Kamratbedömning Arbete med värdegrund- skolans trivselregler Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Kamratbedömning är ett område jag kan utveckla tillsammans med eleverna. Eleverna kommunicerar mycket muntligt med varandra och med mig lärare. Eleverna skulle kunna träna mer på att ge varandra respons på både muntliga och skriftliga presentationer och arbeten. 16/31

17 4.3.4 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, engelska Resultat - ämnesprov i engelska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Engelska elever gjorde delpro vet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala / samtala Delprov B Läsa och förstå / Lyssna och förstå Delprov C Skriftlig uppgift Analys av resultat ämnesprov i engelska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Det mesta av undervisningen har bedrivits i halvklass, vilket medför att flera kommer till tals. Undervisningen har varierats mycket och den traditionella läroboken har kompletterats med en mängd annat material. Läraren har mestadels pratat engelska och eleverna har uppmuntrats att också tala och samtala på engelska. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet 17/31

18 4.3.5 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, NO-ämnen, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delpro vet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Kemi Provbetyg (Tot) Delprov A Delprov B Delprov C A: Mäter förmågan att använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning B. Mäter förmågan att genomföra systematiska undersökningar i naturvetenskap C. Mäter förmågan att använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband Analys av resultat ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi har haft en hel del halvklasstillfällen, vilket är värdefullt då man ska göra laborativa övningar. Vi har varvat teori och praktik för att göra ämnet så förståeligt och intressant möjligt för eleverna. Vi har också kompletterat med filmer för att använda så många sinnen möjligt i inlärningssituationen. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Lägga upp egna undersökningar. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Arbetet med systematiska undersökningar hade kunnat vidareutvecklas. Ofta planerar man lärare själv de laborativa övningarna, men fokus hade kunnat flyttas mer till eleverna där, så att eleverna övar sin färdighet att lägga upp egna undersökningar. 18/31

19 4.3.6 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, SO-ämnen, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Religion elever gjorde delpro vet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delpro elever delpro F E D C B A vet F E D C B A vet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Delprov B Delprov C Analys av resultat ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Eleverna har fått arbeta på olika sätt och variationen har varit stor. Till exempel har eleverna fått se filmer, använda olika läroböcker och vanliga faktaböcker, fått muntliga genomgångar, haft många samtal och diskussioner samt själva sökt fakta via internet eller via diverse böcker. Eleverna har redovisat sina kunskaper på olika sätt; alltifrån grupparbete och muntlig framställan till vanliga prov. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Utveckla förmågan, hos samtliga elever, att kunna resonera mer och djupare kring orsaker och samband. En del intar en passiv roll i större grupper då de vet att andra, mer muntligt aktiva, för diskussionerna framåt. 19/31

20 4.3.7 Resultat och analys av betyg årskurs Flickor Pojkar Totalt Meritvärde Meritvärde Meritvärde elever elever elever Linnéskolan , , ,5 Eksjö kommun , ,6 Eksjö kommun BI, Biologi 17 13, , ,1 BL, Bild 17 17, , ,4 EN, Engelska 17 15, , ,7 FY, Fysik 17 14, , ,2 GE, Geografi 17 14, , ,4 HI, Historia 17 14, , ,1 HKK, Hem & 1 10,0 1 10,0 Konsumentkunskap IDH, Idrott och Hälsa 17 14, , ,7 KE, Kemi 17 14, , ,8 MA, Matematik 17 15, , ,7 MLRUS, Ryska 1 17,5 1 17,5 MLSQI, Albanska 1 17,5 1 17,5 MU, Musik 17 17, , ,7 RE, Religionskunskap 17 14, , ,4 SH, Samhällskunskap 17 14, , ,4 SL, Slöjd 17 15, , ,3 SV, Svenska 14 16, , ,9 SVA, Svenska andra språk 3 12,5 3 7,5 6 10,0 TK, Teknik 17 13, , ,4 Analys av resultat, årskurs 6 Undervisningen har bedrivits i halvklass eller med två behöriga lärare i helklass. Detta har varit nödvändigt då klassen har varit stor (31 elever). Under året har kompetensutveckling för matematiklärare skett; Matematiklyftet, vilket har utvecklat arbetet med eleverna positivt. Nya metoder och mer problemlösning enskilt och i grupp har använts med positivt resultat på så sätt att eleverna visat mer självförtroende och vågat diskutera olika lösningar. Klassrumsklimatet har varit tryggt, vilket har resulterat i att eleverna har vågat be om mer hjälp/stöd i mindre grupper och då vi har varit två lärare har vi kunnat vara flexibla i vårt arbete och kunnat erbjuda extra genomgångar vid behov. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnena. Som lärare bör jag utgå mer aktivt från betygskriterierna redan från åk 4 då jag planerar min undervisning. Jag kan bli ännu tydligare om målen för ämnet/arbetrådet så att eleverna verkligen är medvetna om dem. Jag bör fokusera mer på ämnesspecifika ord och begrepp. 20/31

21 Eleverna bör ofta få följdfrågan Varför är det så? för att utveckla sin analysförmåga och kunna se orsaker och samband. Önskvärt är att få fler elever att inse att lärande inte bara handlar om att producera utan om att förstå på ett djupare plan, vilket är ett digert arbete för mig lärare. 21/31

22 4.3.8 Simkunnighet årskurs 6 I årskurs 6 räknas man simkunnig om man simmar 200 meter, varav 50 meter i ryggläge. Simkunniga Ej simkunniga Linnéskolan 31 elever % 0 % Eksjö kommun 96,9 % 3,1 % Analys av resultatet i idrott och hälsa Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? - Undervisning baserad på Lgr 11 - Eleverna har varit införstådda med vilka mål vi arbetar med samt vad de behöver göra för att uppnå dem. - Arbete med trygghet i gruppen - Tydlig struktur - Blockbaserad undervisning - Träffa idrottskollegor på kompetensutvecklingsdagar har varit givande för utbytande av erfarenheter samt diskussioner kring betygsättning samt nya metoder. - Reflektion i slutet av lektion om vad vi gjort och varför. - Vad har vi gjort idag? Hur gick det? - Varför? Både enskilt i skrivform/loggbok samt diskussioner i hel-klass och/eller mindre grupp i samtliga klasser i någon form. - Ej fokus på poäng och tävling. Detta ser jag framförallt gynnar de mindre aktiva eleverna ser att det är exempelvis passningen uppmuntras och inte själva målet vid exempelvis spel. Detta skapar vilja att delta samt tro på den egna förmågan hos eleverna. - Fånga varje elevs intresse i något moment. (Mötet lärare-elev) - Olika uttrycksformer i diskussion. B.la. loggbok med åk 5och 6, diskussions-grupper i mindre grupper, självbedömning där eleven kryssar i matris. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Vissa teoretiska moment inom hälsa och livsstilsfrågor. -Mer simundervisning för de behöver. -Fortsatt arbete med fokus på vägen dit istället för resultat och tävling. 22/31

23 -Elevernas förmåga att ta eget ansvar. Vad behöver du utveckla i din undervisning för att ge eleverna förutsätt-ningar att utvecklas så långt möjligt i förhållande till de nationella målen? - Hitta mer och olika former för lärande. - Arbeta mer med alternativa material film, loggbok osv - Arbeta mer med elevernas förståelse för hela bilden av idrott, hälsa och leverne. - Fortsätta ha en tydlig och klar struktur för ämnet. - Arbeta mot ramfaktorer för en mer omväxlade miljö i undervisningen. - Hitta former för samarbete mellan andra ämnen. Exempelvis temaarbete. Simkunnighet åk 6, 2013/2014 Åk 6 har under läsåret genomfört 7 tillfällen av simundervisning. Samtliga 31 elever uppnår målen i simning, 200 meter varav 50 i ryggläge. för mer info 23/31

24 4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Resultat och analys från skolenkät. Mål Utfall 2014 Årskurs 4-6 Kommunen Alla barn och elever känner sig trygga i skolan 97,9% 95,6% Analys: Det stämmer till största del, men för fem elever kan det bli bättre. Det är viktigt att arbeta för att de också ska känna sig helt trygga. Åtgärd:Ta reda på vad otryggheten beror på hos de elever inte känner sig trygga och sedan sätta in lämpliga åtgärder. Det är skillnad på fysisk och psykisk otrygghet. Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. 81,2 % 72,2% Analys: Det stämmer för flertalet elever. En elev anser att det stämmer ganska dåligt och en vet ej. Vi får fortsätta att arbeta för att de två eleverna också kommer med. Lusten att lära sig mer minskar med ökande ålder. Åtgärd: Att pedagog känna att man kan frångå sin planering när något väcker extra intresse i undervisningen. Det kan t.ex. vara aktuella händelser i världen. Elevernas egen nyfikenhet leder då till lärande... Alla elever har inflytande över arbetssätt. 72,3% 75,4% Analys: Flertalet elever upplever att de får vara med och påverka. Fem elever anser sig inte ha inflytande. De hör troligen till de elever behöver ha tydliga ramar och strukturer och därför inte kan få lika stort eget inflytande.att så många sjätteklassare anser sig ha lite inflytande över arbetssätt beror troligen på alla nationella prov. Äldre elever har större inflytande, men också större ansvar och det är viktigt att de förstår sambandet. Åtgärd: Elever med koncentrationssvårigheter, diagnoser behöver färre alternativ och klarar inte lika stort eget ansvar. Det är viktigt att låta eleverna pröva olika arbetssätt för att kunna göra relevanta egna val. 24/31

25 Alla elever upplever studiero på lektionerna. 93,8% 81,1% Analys: Det stämmer för alla elever utom en.vår definition på studiero är att man har ro att utföra det arbete man ska. Ta reda på vad orsaken till att eleven inte upplever studiero är. Det kan ha yttre eller inre orsaker. Åtgärderna måste sättas in efter orsak. Det är lättare att ordna den yttre studieron t.ex. med trivselregler, belöningar och konsekvenser. 25/31

26 5. Resultat och analys av skriva sig till läsning 5.1 Förskoleklass Genomfört arbete Datorskrivning i olika teman, t.ex. ord och meningar är knutet till vårt aktuella arbetråde Resultat Analys av resultatet Framgångsfaktorer: Utifrån elevernas intresse har vi arbetat temainriktat med språklig medvetenhet, läs/skriv ( olika metoder) och även med matematiskt tänkande. Detta har inneburit att elevernas olika lärstilar har kunnat tillgodoses. Svenska: Vi använder oss av det skrivna ordet i vår undervisning. Datorskrivning i olika teman, t.ex. ord och meningar är knutet till vårt aktuella arbetråde. Vi anpassar arbetsuppgifterna efter elevernas läs o skriv mognad. Matematik: Vi arbetar med de grundläggande matematiska termerna. Varje moment arbetar vi med en längre tid. Vi arbetar med antal. Vi går igenom varje siffra och dess antal på olika sätt. Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs och skrivinlärningen. Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna. Det har varit framgångsrikt med projektet skriva sig till läsning bidragit till att elevernas läsoch skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Bli mer fokuserade på det de gör. Bli bättre på att ta till sig instruktioner. Att tänka efter före i kontakten med andra. Att eleverna lär sig att de har tid och arbetsro till sin uppgift. Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs och skrivinlärningen. 26/31

27 Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna. Vad behöver vi utveckla i vår undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt möjligt i förhållande till de nationella målen? Att ge eleverna TTT: Tid Till Tanke. Vilket innebär att eleverna får tid att tänka efter själva först. Att bli ännu bättre på att använda oss av metoden: introduktion på tavlan. Arbetsgången visas konkret och därefter skrivs och ritas den på tavlan. Denna metod används för att träna upp elevernas arbetsminnen, vilket forskningen visat har stor betydelse för vidare kunskapsinlärning. Den sociala kompetensen genom bl.a. grupplek ska vara mer framträdande i vår verksamhet under hela läsåret. Vi behöver arbeta ännu mer i mindre grupper så att eleven får mer egen tid. Vi ska arbeta med veckans par modell för att utöka elevernas sociala kontakter. Vi behöver utveckla läs o skrivinlärningen genom att använda metoden Fonomix intensivt från början av terminen. Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs och skrivinlärningen. Då är det bra med ett samarbete med specialpedagogerna. Vad har varit framgångsrikt i "projektet skriva sig till läsning" bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Hinder och svårigheter Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska bli mer framgångsrikt? Vi vill bli bättre på att involvera detta hjälpmedel i den vardagliga undervisningen. Vi vill ha mer datakunskap. Utrustningen har inte fungerat till fullo 27/31

28 5.2 Årskurs Genomfört arbete Att skriva till läsning har inte fungerat, vi har istället fokuserat på traditionell läsinlärning med en andra metoder/ arbetssätt och projektet matematiklyftet Resultat Se nedan, observara att det inte är skriva till läsning utan andra metoder. Analys av resultatet Framgångsfaktorer: 1. Kompisläsning två olika metoder Under året har vi använt oss av två olika sätt att läsa kompisläsning. Vi började med att de läste i sin läsebok samt att en del grupper även hade en skönlitterär extrabok om det behövdes. Texterna lästes en gång/dag under minuter. Detta gjorde vi under en period på 2-3 månader. Sedan gjorde vi ett uppehåll och när vi körde igång igen fick varje grupp ett litet häfte med väl anpassade texter i. Häftet lästes två gånger per dag tillsammans med en kompis. Det tog minuter/tillfäller. Efter en vecka fick gruppen ett nytt häfte. Detta gjorde vi under en period på 5 veckor. Jag upplever att båda sätten fungerar bra och ger goda resultat för alla elever. Vi gjorde två H4-test med 2 månaders mellanrum. Jag tänkte mig att elever tidigare haft goda resultat kanske inte skulle visa ngn större läsutveckling men det gjorde de och för svaga elever har metoden visat sig vara väldigt effektiv. Två av eleverna har troligtvis läs- och skrivsvårigheter men har med denna metoden ändå kunna komma igång med sin läsning. 2. Tänka själv tänka i grupp utveckla ett matematiskt tänk Metoden har jag tidigare använt i andra ämnen men inte i matte. Att låta eleverna tänka till och sedan diskutera i par eller i liten grupp har varit mycket effektivt framför allt inom ämnet matematik. Ett viktigt moment är att kunna redogöra för egna lösningar och tankar. Att ge eleverna en uppgift och sedan låta dem tänka själva innan de pratar med en kompis tycker jag har varit väldigt utvecklande för eleverna i klassen. Jag tycker om metoden för att den är enkel och man kan använda den ofta ( i många ämnen) och på det viset får eleverna träna ofta på att redogöra för hur de tänkt och tränar de ofta blir de också vana vid att redovisa sina egna och/eller sina kompisars lösningar. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Mina elever behöver träna mer på att använda sig av matematiska ord/begrepp när de ska redovisa en lösning eller ett sammanhang. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt i förhållande till de nationella målen? 28/31

29 Jag ska se till att använda mig mer av matematiska termer och se till att även eleverna lär sig dem så att de kan använda dem på ett naturligt sätt i sitt arbete. ngsrikt i "projektet skriva sig till läsning" bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? 6. Skolans egna prioriterade mål Socialt Tillsammansdagar skapar gemenskap, delaktighet och trygghet. Stående tvärgrupper ger trygghet till de elever behöver det. Vi har jobbat en del i tema i årskurs 2. Samarbetet mellan tvåorna har varit mycket bra, både socialt och kunskapsmässigt. Man lär känna fler elever på skolan. Nyanlända elever får ett bra och medvetet mottagande i klasserna. Några pedagoger har arbetat särskilt med att alla är olika. Detta är kanske något vi kan stärka i personalgruppen, utbyta tankar, erfarenheter, pedagogik, bemötande etc. Kanske en temadag till nästa termin. Kanske kan en förälder berätta hur det var att komma till Sverige? Vi kan fokusera på olikheter och inte bara på olika kulturer. Regler upprättas i klasserna och gemensamt och utvärdering görs. Det är bra att det är uttalat att alla ska, och att uppföljning görs. Det har uppmärksammats under året att det sker en hel del i sociala medier. Vi upplever att eleverna har ett stort behov att prata om det sker. Vi behöver prata om det här regelbundet nästa läsår och även med föräldrarna exempelvis på föräldramöten. Fotbollsplanen är ofta, inte alltid, upptagen av killar. Vi behöver stärka tjejerna att ta för sig på planen. Hur gör vi det? Och hur gör vi när elever inte följer reglerna? Gör all pedagogisk personal lika? Bandyplanen är särskilt hårdhänt. Vi behöver nog jobba något mer förebyggande med hur vi är tillsammans. Hur kan likabehandlingsrådet stötta ytterligare? Kan vi frigöra mer tid? Eller är vi nöjda? Varför vågar inte alla elever säga till oss vuxna? Kunskapsmässigt Det har varit många diagnoser stöd för utvärdering. Svenska Vi har delvis jobbat ämnesintegrerat vilket har gjort att vi fått meningsfulla övningstillfällen att träna på att exempelvis skriva, vilket har gett guldtillfällen att träna på kamratrespons och de olika förmågorna. Upprepad läsning har gett bra resultat. Parläsning upplevs positivt medan zlatanläsningen upplevs något motigare hos vissa elever och olika i olika klasser. Oavsett metod behöver alla elever strukturerad läsundervisning, i synnerhet de elever ligger efter i läsutvecklingen. ASL- metoden har vi inte använt huvudmetod, någon av oss. Finns inte datorer så är det svårt. Vi upplever att eleverna har missat skrivträningen. Många elever i årskurs två har lärt in en felaktig skrivteknik. Fördelarna det har gett oss är att eleverna har samarbetat bra, att resultaten blir snyggt och att texterna blivit mer avancerade. 29/31

30 Matematik STA- tid/epa har varit framgångsrikt undervisningssätt. Pedagogiska diskussioner har varit bra och har gett mycket. Ipaden har varit jättebra hjälpmedel då man kan fota och visa upp för alla. Elever använder sig av sina kunskaper i matematik och ser samband på en hög nivå. Vi tror att det beror på att vi har lagt grunden bra och analyserat mycket tillsammans. Att diskutera olika lösningar tillsammans har gett mycket på många olika plan. Räkna med flyt har varit väldigt framgångsrikt. Övrigt Några av oss tycker att Lpp är ett stort stöd i undervisningen. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Kamratbedömning kan några av oss försöka utveckla mer. Några av oss behöver jobba mer med matematiska begrepp. Träna uthållighet i olika sammanhang- orka läsa länge, orka läsa igenom texter och rätta, orka ta tid på sig för att lösa olika uppgifter. Till exempel matematiklyftet. Vad har varit framgångsrikt i vår undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Varierad undervisning där eleverna är medvetna om vilka mål de ska nå. I de klasser där undervisningen varit uppdelad ma/no och sv/so mellan lärarna märker vi STORA pedagogiska vinster. Halvklasser i de teoretiska ämnena gentemot de praktisk/estetiska ämnena gynnar alla. Ämnesbehöriga lärare. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Alla ska känna ansvar över sitt eget lärande. Det är eleverna själva måste VILJA lära sig och ha motivationen att lära. De måste inse att deras egen insats påverkar resultatet. Ge eleverna former för struktur för att de ska kunna hålla ordning på sitt material. Värdegrundsarbete i alla former. Färdighetsträning leder till att befästa kunskaper. Förmågan att ge varandra arbetsro. 30/31

31 Vad behöver vi utveckla i vår undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt möjligt i förhållande till de nationella målen? Kontinuitet och röd tråd i specialundervisningen. En plan för varje elevs arbete (Lpp). Elevtid ska gå före alla möten! Hitta fler och olika former för lärande. Strategier, studieteknik och träna uthållighet. Värdegrundsarbete på schemat varje vecka. Så mycket halvklasser möjligt. Studiebesök i/besök av verkligheten. Digitala verktyg fungerar! Kompetensutveckling i de digitala verktygen t.ex. Smartboard. Värdegrundsarbetet ska vara schemalagt och fast personal ska vara ansvarig... 31/31