Nyttoanalys Stockholm Nordost

Transkript

1 (8) Handläggare: Mikael Engström Mobil: Shula Gladnikoff Mobil: Nyttoanalys Stockholm Nordost Bilagor 1. Skrivelse underlag inför Sverigeförhandlingen 2. Gul tunnelbanelinje från Arenastaden till Arninge. Bostadsnytta 3. Roslagsbanan till Stockholms city, Arlanda och Rimbo. Bostadsnytta 4. Karta. Planerade bostäder influensområde utbyggd Gul tunnelbanelinje 5. Karta. Tillkommande bostäder influensområde utbyggd Gul tunnelbanelinje 6. Karta. Planerade bostäder influensområde utbyggd Roslagsbana 7. Karta. Tillkommande bostäder influensområde utbyggd Roslagsbana 8. Bostadsnyttor Nordost, rapport från WSP Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

2 Bilaga (8) Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

3 Bilaga Intressent: Kommunerna inom Stockholm Nordost avseende utbyggnad av Gul tunnelbanelinje från Arenastaden till Arninge 3(8) Beskrivning bostadsnytta 1. Mängd tillkommande bostäder inom tunnelbanans influensområde 1000 m Summa Varav effekt av utbyggd tunnelbana 2. Var bostäderna tillkommer Danderyd 2. Täby 3. När bostäderna tillkommer Ekonomiska nyttor 2, mkr Summa 1. Danderyd 2. Täby Kvantifiering För tunnelbanan planeras inga stationer inom kommunerna Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm och Österåker som därmed ligger utanför det direkta influensområdet. 2. Beräknade av WSP Övriga nyttor Övriga nyttor har analyserats och sammanställts av Stockholms läns landsting. Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

4 Bilaga (8) Nyttoanalys i Sverigeförhandlingen Intressent: Kommunerna inom Stockholm Nordost avseende utbyggnad av Roslagsbanan till Stockholms city, Arlanda och Rimbo Beskrivning bostadsnytta 1. Mängd tillkommande bostäder inom Roslagsbanans influensområde 1000 m Summa Varav effekt av utbyggd Roslagsbana 2. Var bostäderna tillkommer 2 1. Danderyd 2. Norrtälje 1 3. Täby 4. Vallentuna 5. Österåker 3. När bostäderna tillkommer Ekonomiska nyttor 3, mkr Summa 1. Danderyd 2. Norrtälje 1 3. Täby 4. Vallentuna 5. Österåker Kvantifiering Avser utbyggnad av Roslagsbanan till Rimbo i Norrtälje kommun Roslagsbanan har ingen station i Vaxholm som därmed ligger utanför det direkta influensområdet. Beräknade av WSP Övriga nyttor Övriga nyttor har analyserats och sammanställts av Stockholms läns landsting. Stockholm Nordost Kommunledningskontoret Täby kommun Stationsvägen Täby Kommun

9 Bostadsnyttor Nordost

10 Bakgrund, uppdragets syfte Nordostkommunerna önskar få underlag för Sverigeförhandlingarna avseende två alternativa utbyggnader i regionen: Gul T-bana Odenplan-Arninge (enligt ÅVS 2014, alt 4b) Roslagsbanan förlängd från Östra station till Centralen (enligt ÅVS 2014, alt 1b) inkl. förlängning till Rimbo (alt 1e) samt till Arlanda (förstudie genomförd 2012) Bostadsnyttor skall beräknas för samtliga stationslägen (influensområde) längs linjerna och jämförelse skall göras med ett 0-alternativ (JA), dvs. om inte utbyggnaderna av infrastrukturen kommer på plats. Tunnelbanan analyseras som en åtgärd och den samlade effekten av Roslagsbanan som en åtgärd. Utgångspunkten är de bedömningar av utökade möjligheter till bostadsbyggande inom influensområdena från stationerna som kommunerna levererat. ÅFs kommunvisa nåbarhetsdiagram (JA) bygger på RUFS % och har även markanvändning med Stockholmsförhandlingens resultatmängder. Detta underlag innebär vissa begränsningar. För WSPs nyttoanalyser (modell för bostadsnytta) har tillgänglighetsförbättringar från samtliga stationer till hela arbetsmarknaden beräknats. Dessa värden påverkar betalningsviljan för bostäderna inom influensområdet från stationerna.

11 Kartor över linjesträckningar och influensområden samt antal bostäder per område planerade bostäder

12 Kartor över linjesträckningar och influensområden samt antal bostäder per område tillkommande bostäder

13 Sverigeförhandlingens nyttoanalyser För flera typer av analyser finns etablerad analysteknik (Samlok, CBA-analyser etc.): - Restidsvinster - Arbetsmarknadsnyttor - Miljönyttor - Näringslivsnyttor För andra finns inte sådan etablerad teknik: - Bostadsnyttor - Sociala nyttor Sverigeförhandlingen vill ha in kvantifierbara bostadsnyttor, men har backat i kravet på sociala nyttor Nyttorna skall summeras per intressent (kommun/region)

14 Sambandet mellan tillgänglighet och bostadsnytta Trafikinvestering Ökad tillgänglighet Ökad betalningsvilja Högre markoch bostadsvärde Nya stationsnära lägen Minskade restider

15 Bostadsnytta och tillgänglighet WSPs modeller för bostadsnytta bygger på att det finns data över hur den totala tillgängligheten till arbetsmarknaden förbättras i och med förändrad infrastruktur i detta fall de tre åtgärderna. Vi beräknar inte bara restiden till city/centrum, vissa noder, utan hur mycket tillgängligheten till arbetsmarknaden ökar totalt i regionen med åtgärden jämfört med om den inte kommer på plats. WSPs modell bygger på analyser vi gjort i flera regioner och stråk. Tyvärr har inte Stockholms Nordost ingått i någon modellkalkyl, men vi antar att effekterna i stråket kan jämföras med de nordvästra delar av Stockholms län (ABC-stråket). För ABC stråket har vi vid flera tillfällen beräknat effekterna av hur tillgängligheten påverkar områdespriserna och effekterna är ganska stabila. De är också jämförbara med de effekter man får i andra studier. Om tillgängligheten till arbetsmarknaden (antal arbetsställen som nås inom 20 minuter med kollektivtrafik) ökar med 1 % ökar betalningsviljan (Kr/Kvm BR) med 0,17 % (partiell effekt). För perifera lägen har vi gjort bedömningen att en ökad tillgänglighet inom 45 minuter ger samma effekter på priserna. Evidens/Spacescape har på TRFs uppdrag beräknat effekterna av att bostäderna i Stockholmregionen ligger nära en spårstation (Värdering av stadskvaliteter 2012). Vi använder det resultatet genom att påföra nya bostäder inom 500 meters influensområde kr/kvm i ökad betalningsvilja. För ett par stationslägen lägger vi också till att de får urbana kvaliteter upp till 1000 m (1 760 kr/kvm), enligt samma studie. Vi beräknar bostadsnyttan för nya bostadsrätter i stationslägena.

16 Solna - Solna Centrum Solna Gamla Huvudsta Solna - Övriga Huvudsta Solna - Råsunda Solna - Hagalund Sundbyberg - Bällstaån Sundbyberg - Sundbybergs Centrum Solna - Östra Solna, Brunnsviken-Karlberg Sundbyberg - Hallonbergen Solna - Solna Industriområde Sundbyberg - Lötsjö Solna - Bergshamra Sundbyberg - Rissne Solna - Järva Krog Solna - Råsta Stockholm - Centrala Bromma Sundbyberg - Duvbo Solna - Frösunda Stockholm - Kista Stockholm - Tensta-Rinkeby Uppsala - Öster Uppsala - Innerstaden Sollentuna - Centrala Sollentuna Uppsala - Nordöst Sollentuna - Häggvik Uppsala - Gränby-Löten Uppsala - Väster Uppsala - Nordväst Stockholm - Södra Västerled Sollentuna - Silverdal Sundbyberg - Ursvik Sollentuna - Västra Edsviken Solna - Järvafältet Stockholm - Övriga Spånga-Vällingby Stockholm - Blackeberg Stockholm - Södra Bromma Sollentuna - Rotebro Stockholm - Beckomberga Stockholm - Centrala Vällingby Sollentuna - Skälby Sollentuna - Rotsunda Stockholm - Centrala Hässelby Uppsala - Söder Sollentuna - Edsbergs Centrum Sundbyberg - Järvafältet Upplands Väsby - Norra Centrumområdet Upplands Väsby - Vilunda Upplands Väsby - Smedby Stockholm - Åkermyntan Knivsta - Knivsta Sollentuna - Östra Edsviken Sollentuna - Nordvästra Sollentuna Upplands Väsby - Runby Upplands Väsby - Bollstanäs Sigtuna - Rosersberg Upplands Väsby - Öster om motorvägen Stockholm - Övriga Hässelby Vallentuna - Bällstaberg-Kragstalund Sigtuna - Södra Märsta Upplands Väsby - Löwenströmska Sollentuna - Törnskogen-Väsjön Vallentuna - Centrala Vallentuna Vallentuna Bällsta-Rickeby Upplands Väsby - Brunnby-Fresta Sigtuna - Norra Märsta Sigtuna - Östra Märsta Vallentuna - Norra Vallentuna Vallentuna - Ormsta Upplands Väsby - Centrala arbetsplatsområdet Uppsala - Centrala Storvreta Vallentuna - Lindholmen Sigtuna - Valsta Sigtuna - Steninge Knivsta - Alsike Sigtuna - Gamla Sigtuna Sigtuna - Östra Sigtuna Sigtuna - Sjudargården-Prästgården Sigtuna - Sigtuna östra och västra landsbygd Uppsala - Centrala Björklinge Uppsala - Övriga Landsbygden Vallentuna - Övriga Vallentuna Upplands Väsby - Östra Glesbygden Vallentuna - Brottby-Karby Knivsta - Övriga kommunen Upplands Väsby - Eds glesbygd Vallentuna - Kårsta Tillgängligheten i ABC-stråket skiljer sig markant åt med kollektivtrafik från att nå nästan inga till arbetsplatser inom 20 minuter från hemmet hälften av alla områden når inte arbetsställen Tillgänglighet till arbetsplatser inom 20 minuter med kollektivtrafik 2010 per delområde Antal arbetsplatser Källa: WSP

17 Kollektivtrafiktillgängligheten förklarar 40 % av skillnaden mellan priserna på bostadsrätter i olika områden i ABC-stråket Modell: Om tillgängligheten till antalet arbetsplatser med 1 % i ett område ökar priset med 0,17 % Antal arbetsplatser Samband mellan bostadsrättspriser och tillgänglighet med kollektivtrafik på delområdesnivå Solna Centrum och Huvudsta y = 7,1344x R² = 0, Sthlm, Södra Västerled Källa: Värderingsdata, WSP Köpeskilling, Kr/Kvm

18 Nya beräkningar av tillgängligheten Med underlag för trafikering och restider som vi fått från ÅF (underlagen till ÅVS) beräknar vi tillgängligheten till arbetsplatser inom 20 och 45 minuter med kollektivtrafik från de alternativa spårutbyggnadernas stationer. Trafikering och restidsvinster med scenario 3 (RB till Arlanda) har vi kodat (i Visum) och beräknat själva, eftersom det inte ingått i någon ÅVS. Vi beräknar det som ett tillägg till scenariot RB StC. Här ingår även utbyggnad till Rimbo och det bussutbud som anpassats till det alternativet, vilket innebär att vissa linjer läggs om/dras in etc. * Tillgängligheten till arbetsplatser har baserats på de markanvändningsscenarier som TRF vill testa (RUFS). Vi antar att tillgängligheten behöver baseras på TRV s RUFS % + Stockholmsförhandlingens utbyggnader för att vara konsistent med övriga beräkningar. Beräkningen är gjord på antal arbetsplatser i länet Vi har dock inte underlag till NO kommunernas planer på extra arbetsplatser i stations-lägena utöver de som finns i RUFS %. Underlaget innebär att antalet nåbara arbetsplatser vid Arlanda är för lågt räknade, då de inte tar hänsyn till den utvecklingsplan som tagits fram för Arlandaområdet och som medför att antalet arbetstillfällen där kommer att vara c:a år Vi beräknar inte effekterna av ytterligare tvärförbindelser i regionen (t.ex. tvärbana till Kista, Sollentuna etc.) utan isolerar effekterna av respektive scenario. * För vissa stationslägen och åtgärder kan det innebära minskad tillgänglighet, ex. Molnby. RB Mot Rimbo stannar inte i Molnby. Här kan vi tyvärr inte ta hänsyn till eventuella framtida förändringar som inte finns med i någon ÅVS. Redan beslutade förstärkningar av Roslagsbanan ingår dock.

19 Tillgänglighetsförändringar för Bällsta station* vissa effekter syns efter 25 minuters restid Antal arbetsställen Tillgänglighet till arbetsställen från Bällsta station Minuter Dagsläget (2013) Utan åtgärd Roslagsbana Tunnelbana (Åktid + Väntetid) * Övriga urval av stationer, se Bilaga

20 Områden i Stockholmsregionen som nås med olika restid från Bällsta station utan åtgärd * Övriga urval av stationer, se Bilaga

21 Områden i Stockholmsregionen som nås med olika restid från Bällsta station med utbyggd Roslagsbana * Övriga urval av stationer, se Bilaga

22 Bostadspriser och betalningsvilja för nyproduktion WSP har egna databaser för hur bostadspriserna utvecklas över tid och hur de skiljer sig mellan olika delar av regionen. Underlaget kommer från Mäklarstatistik och Värderingsdata och bygger på försäljningsdata för bostadsrätter. Genom de många analyser vi gör av bostadsmarknaden, framför allt till bostadsbyggare, har vi bra bedömningar för kvaliteten nyproduktion och vad den är värd för kunderna i olika typer av projekt och lägen. I vissa fall har vi också data för nybyggda projekt inom området som vi använt som referens. Vi har därför gjort bedömningar per stationsläge som bygger på såväl marknadspriserna idag och kvaliteten i nyproduktionen. Beräkningarna av bostadsnytta görs för såväl hela influensområdena med summa Tkr per område, som per bostad och per BOA och BTA. Vi antar att de nya bostadsrätterna är i genomsnitt 78 kvm BOA (genomsnitt för regionens nyproducerade BR), vilket enligt vår modell motsvarar 95 kvm BTA (22% svällfaktor).

23 Förutsättningar/antagande om totala bostadspriser för nyproduktion idag längs stationer för Gul T-bana Kr, Kvm BOA inkl avgift Bostadspriser för nyproduktion idag i lägen med Gul T-bana Norra Danderyd Roslags Näsby Täby Park/Centrum Hägernäs Arninge

24 Förutsättningar/antagande om totala bostadspriser för nyproduktion idag längs Roslagsbanans stationer Bostadspriser för nyproduktion idag i lägen med Roslagsbana Roslags Näsby Galoppfältet/Täby Park Täby Centrum Täby Kyrkby Tibble Hägernäs Arninge RC Rydbo Åkersberga Åkers Runö Vallentuna Täljö Lindholmen Kragstalund Ormsta Molnby Bällsta Frösunda Rimbo Ekskogen Kårsta Rö Kr, Kvm BOA inkl avgift

25 Produktionskostnader, byggkostnader och markpriser Produktionskostnader för bostadsbyggande är komplicerat att beräkna. Det finns många källor och alla gör olika typer av beräkningar. Man kan göra olika antaganden för exploateringskostnader, markkostnader, byggherrekostnader etc. Vi har försökt beräkna total produktionskostnad, inkl. själva byggkostnaden (vad det kostar att uppföra 1 kvm BTA bostadshus), byggherrekostnaden, exploateringskostnader, markkostnader, vinst/riskmarginal. Allting exkl. moms. Vi har utgått från statistik från SCB samt Boverkets och ÅFs beräkningar (Marknadsrapport, mars 2015). Bygg- och exploateringskostnaderna (inkl. vinst/riskmarginal på 20 %) har vi differentierat mellan kr/kvm (de mest perifera lägena) och kr/kvm (redan bebyggda centrumlägen) och kr/kvm (däremellan). Avseende markkostnaderna har vi gjort en bedömning per stationsläge. Detta är de svåraste bedömningarna att göra. De antaganden vi gjort nu är framför allt beroende på stationens läge i regionen, inte några ytterligare kvaliteter. De sträcker sig mellan kr/kvm (Rimbo) och kr/kvm (Täby Park). Totalt innebär detta att de totala produktionskostnaderna varierar mellan ca och kr/kvm.

26 Förutsättningar/antaganden om totala produktionskostnader i stationslägen Antagna totala produktionskostnader idag i stationslägen (-500 m) Galoppfältet/Täby Park Norra Danderyd Roslags Näsby Täby Centrum Ensta Täby Kyrkby Hägernäs Vallentuna Åkersberga Ormsta Bällsta Kragstalund Ekskogen Frösunda Lindholmen Åkers Runö Täljö Rydbo Arninge RC Molnby Södra Rö Kårsta Rimbo Kr, Kvm BOA inkl mark

27 Kommunernas planerade bostadsbyggande och bedömning av tillkommande bostäder per åtgärd Kommunerna har själva summerat vilka bostäder de kommer att bygga inom influensområdet för stationerna (0-500 meter och meter). De har dels angivit vilka planer de har för bostadsbyggande redan idag, utan hänsyn tagen till förbättrad trafikinfrastruktur, dels hur mycket de tror att de kan öka bostadsbyggandet givet den nya åtgärden. Vaxholms kommun har inte angivit några planer för bostadsbyggande givet åtgärderna. I Norrtälje kommun påverkas framför allt Rimbo, som anses ha ett vidare influensområde än 1000 meter från stationen (vilket påverkar bedömningen av markvärdet idag).

28 Totalt bedömer kommunerna att flest bostäder byggs om Roslagsbanan förlängs Bostadsbyggande, i hela Nordost för resp. åtgärd Gula linjen Redan planerat RB StC-Arl Tillkommande vid investeringsåtgärd

29 Täby bedömer att bostadsbyggandet kan öka till nästan det dubbla om Gul T-bana dras till Arninge Bostadsbyggande, kommuner vid T-bana Gula linjen Danderyd Redan planerat Täby Tillkommande vid investeringsåtgärd

30 Om Roslagsbanan förlängs har det störst relativa effekter på kommunerna längst ut i NO Bostadsbyggande, kommuner vid Roslagsbana till Centralen, Rimbo och Arlanda Danderyd Täby Österåker Vallentuna Norrtälje Redan planerat Tillkommande vid investeringsåtgärd

31 Exemplet Vallentunas stationslägen Bostadsbyggande i Vallentunas influensområden, förlängd Roslagsbana Redan planerat Tillkommande vid investeringsåtgärd * Övriga kommuners stationer, se Bilaga

32 Beräkning av bostadsnytta När vi beräknar bostadsnyttan (eller värdet av den förändrade markanvändningen) gör vi helt enkelt en beräkning av intäkter minus kostnader för bostadsexploateringarna. Nettonyttan är den nytta som tillkommer bostadsexploatören. Vi har utgått från Boverkets antaganden om avgiftsnivå i nyproduktion och en normalränta etc. (675 kr/kvm/år) (Marknadsrapport, mars 2015). Det innebär att betalningsviljan för nyproduktion räknas upp med kr/kvm BOA som avser de lån som ligger i bostadsrättsföreningen. Beräkningarna görs för summa investeringen i jämförelsealternativet (redan planerat byggande inom 500 resp meters influensområde) och de tre åtgärderna summerat över all nyproduktion (Tkr per stationsläge, kommun och hela åtgärden). Vi bryter också ner summan i Tkr/bostad och Kr/BOA och Kr/BTA). Samtliga priser anges i 2015 års prisnivå. Summering av de två åtgärdernas effekter kan inte göras eftersom det ofta är samma bostäder som planeras i de två åtgärderna (i Täby).

33 Förlängd T-bana har monetärt något större effekter särskilt i influensområdet i anslutning till stationerna Bostadsnytta, i hela Nordost för resp. åtgärd Gula linjen RB StC-Arl Planerat Summa, Tkr -500 Planerat Summa, Tkr Tillkommande Summa, Tkr -500 Tillkommande Summa, Tkr -1000

34 Ett enda stationsläge i Danderyd Norra Danderyd vid nuvarande Norra Rinkeby får stora nyttoeffekter Bostadsnytta per kommun, T-bana Gula linjen Danderyd Täby Planerat Summa, Tkr -500 Planerat Summa, Tkr Tillkommande Summa, Tkr -500 Tillkommande Summa, Tkr -1000

35 Bostadsnytta per kommun, Roslagsbana Centralen, Rimbo och Arlanda Täby Österåker Vallentuna Norrtälje Planerat Summa, Tkr -500 Planerat Summa, Tkr Tillkommande Summa, Tkr -500 Tillkommande Summa, Tkr -1000

36 Exemplet Vallentunas stationslägen Bostadsnytta i Vallentunas influensområden, förlängd Roslagsbana Planerat Summa, Tkr -500 Planerat Summa, Tkr Tillkommande Summa, Tkr -500 Tillkommande Summa, Tkr * Övriga kommuners stationer, se Bilaga

37 Bostadsnyttan per bostad ökar kraftigast för T-bana Gula linjen där tillgängligheten till arbetsmarknaden i södra Täby ökar med upp till 25 % Bostadsnytta, i hela Nordost för resp. åtgärd Gula linjen Planerat Tkr/bostad Tillkommande Tkr/bostad RB StC-Arl

38 Bostadsnyttan per bostad blir högst i Danderyd, som redan innan åtgärden har höga bostadsvärden Bostadsnytta per kommun, T-bana Gula linjen Danderyd Planerat Tkr/bostad Tillkommande Tkr/bostad Täby

39 Även förlängd Roslagsbana ger stort utslag i nytta per byggd bostad relativt sett bäst i Vallentuna Bostadsnytta per kommun, Roslagsbana Centralen, Rimbo och Arlanda Täby Österåker Vallentuna Norrtälje Planerat Tkr/bostad Tillkommande Tkr/bostad

40 Exemplet Vallentunas stationslägen Bostadsnytta i Vallentunas influensområden, förlängd Roslagsbana *För lägen norr om Lindholmen räknar vi på tillgänglighetsförbättringar inom 45 minuter och Kårstas tillgänglighet ökar med 55 %, vilket får stora effekter på bostadsnyttan, som är negativ utan utbyggnaden (produktionskostnaden överstiger intäkten). Möjligen har markkostnaden beräknats något lågt Planerat Tkr/bostad Tillkommande Tkr/bostad * Övriga kommuners stationer, se Bilaga

41 Beräkningar av bostadsnytta per BOA och BTA (kr) Bostadsnytta per kommun, T-bana Gula linjen Danderyd Planerat Kr/BOA Planerat Kr/BTA Tillkommande Kr/BOA Tillkommande Kr/BTA Täby

42 Beräkningar av bostadsnytta per BOA och BTA (kr) Bostadsnytta per kommun, Roslagsbana Centralen, Rimbo och Arlanda Täby Österåker Vallentuna Norrtälje Planerat Kr/BOA Planerat Kr/BTA Tillkommande Kr/BOA Tillkommande Kr/BTA

43 Exemplet Vallentunas stationslägen Bostadsnytta i Vallentuna per influensområde, förlängd Roslagsbana * Se sid 32 för kommentarer Planerat Kr/BOA Planerat Kr/BTA Tillkommande Kr/BOA Tillkommande Kr/BTA * Övriga kommuners stationer, se Bilaga

44 Vad blir bostadsnyttan med utbyggd infrastruktur? Gul Tunnelbana Värde/bostad JA Värde/bostad utbyggt Värdeökning/ bostad* Total bostadsnytta Danderyd 1,52 mkr 2,18 mkr 0,66 mkr 9,75 mdkr Täby 0,72 mkr 1,68 mkr 0,96 mkr 12,63 mdkr Summa 0,72 mkr 1,87 mkr 1,15 mkr 22,38 mdkr Utbyggd Roslagsbana Värde/bostad JA Värde/bostad utbyggt Värdeökning/ bostad* Total bostadsnytta Norrtälje/Rimbo 0,20 mkr 0,31 mkr 0,12 mkr 0,96 mdkr Täby 0,87 mkr 1,35 mkr 0,48 mkr 7,80 mdkr Vallentuna 0,33 mkr 0,98 mkr 0,66 mkr 5,67 mdkr Österåker 0,54 mkr 0,73 mkr 0,19 mkr 1,52 mdkr Summa 0,60 mkr 0,95 mkr 0,35 mkr 15,96 mdkr * Värdeökningen är skillnaden på värdet för bostadsbeståndet/antal bostäder mellan JA och vid utbyggd infrastruktursatsning.

45 Slutsatser En ny tunnelbana till Arninge får naturligtvis stor betydelse för såväl tillgänglighet och bostadsnytta i framför allt Täby kommun. Men effekterna av tunnelbanan syns sannolikt i flera kommuner, som får högre tillgänglighet. De totala effekterna uppgår till ca 22,4 miljarder. Förlängningen av Roslagsbanan till Stockholms Central (och Rimbo) och Arlanda är värd 16,0 miljarder och har också störst effekter för Täby kommun, såväl totalt sett (många bostäder planeras) som per bostad och per kvm (hög prisnivå). Kommunernas beräkningar av hur mycket bostäder som är möjliga att bygga med ny infrastruktur är centrala för beräkningen av den totala bostadsnyttan. De har betydligt större effekter på den totala nyttan (i mdkr räknat) än förbättringen av tillgängligheten, som i många stationslägen bara påverkar betalningsviljan för nyproduktion marginellt. Hur kommunerna gjort den bedömningen varierar säkert. Egentligen borde effekten av den förbättrade tillgängligheten för influensområdena ligga till grund för bedömningen av möjligt bostadsbyggande och så har sannolikt inte varit fallet. I några fall får de planerade åtgärderna t.o.m. lite negativa effekter på tillgängligheten. Men i flera stationslägen påverkas tillgängligheten till arbetsmarknaden betydligt och där får vi stora positiva effekter.

46 Bilagor 1. Tillgänglighetsberäkningar, beskrivning 2. Känslighetsanalys, Tillgänglighet till Arlanda Övriga bilagor för nyttor per stationsnivå bifogas inte

47 Tillgänglighetsberäkningar Vid beräkningarna summeras de arbetsställen som man når från en punkt (centralpunkt inom det basområde/trafikzon där stationen ligger) inom 20 minuter med kollektivtrafik (alla typer) vid dygnets maxtimme (morgonrusningen). I vissa perifera lägen använder vi 45 minuters intervall. Då tar man både hänsyn till restiden, trafikeringen och väntetiden (om det är kvartstrafik från en station så beräknas väntetiden till 7,5 minuter). Vi har däremot inte tagit hänsyn till gångtiden inom områdena/trafikzonerna, som man gör ibland när man beräknar restid från dörr till dörr. Därmed är inte tillgängligheten underestimerad. Antalet arbetsställen är en prognos av hur det ser ut i länet år 2030 enl. RUFS % + de förändringar i markanvändning som sker med redan beslutade åtgärder inom Stockholmsförhandlingen (ex. Gul linje till Arenastaden). Ibland innebär dessa förändringar minskad tillgänglighet till följd av s.k. scip-stop eller förändrade bussförbindelser. För att beräkna förändring till följd av åtgärderna har vi gått på de restidsförändringar som ÅVFerna som ÅF gjort för T-banan och RB till Stockholms Central och Rimbo. För Arlandagrenen finns ingen motsvarande ÅVF där har vi gjort egna beräkningar i Visum.

48 Känslighetsanalys, Tillgänglighet till Arlanda Eftersom vi inte har rätt utgångsvärde och målvärde för antal Arbetsplatser på Arlanda och Roslagsbanans förlängning dit skapar möjligheter att nå en betydligt större arbetsmarknad gör vi en känslighetsanalys för en utökad arbetsmarknad på Arlanda. De data vi har i våra modeller utgår från antalet beräknade arbetsplatser i RUFS 2010 och dess prognoser för markanvändning fram till och med Till detta läggs 5 % för ökat antal sysselsatta i regionen fram till 2035 och de förändringar som sker i och med redan beslutade infrastrukturåtgärder (förstärkning av Roslagsbanan samt Stockholmsförhandlingen). Antalet arbetsplatser ökar från år 2010 till år 2035 en ökning med ca 35 % på 25 år. Idag har Arlanda uppskattningsvis omkring arbetsställen och enligt utvecklingsplanen för Arlanda kommer arbetstillfällen finnas där år 2030 en ökning med hela 127 %. Om vi tar hänsyn till den planerade tillväxten av antal arbetsställen på Arlanda och räknar bostadsnyttan för Molnby station så ökar tillgängligheten till arbetsställen från stationen med 67 % och effekten på bostadspriserna ökar därmed med ungefär 11 %. För den totala bostadsnyttan för Molnby station innebär det att nettonyttan växer med 6,5 %, med 56 Mkr, från 862 till 918 Mkr. Om tillväxten på Arlanda inte skulle nå upp till målsättningen arbetsställen, utan stanna på , försvinner skillnaden mellan beräkningarna.