Förskolan Sagomossens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Transkript

1 Förskolan Sagomossens plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Ytterst ansvarig är förskolechef Heléne Eriksson, likabehandlingsgrupp, utvecklingsgrupp samt all pedagogisk personal. Vår vision Vår förskola är en plats där alla, såväl barn som vuxna känner sig trygga och blir respekterade för den de är och därigenom ges möjlighet till utveckling och lärande. Som grund till detta ligger de sju diskrimineringsgrunderna. Ingen ska diskrimineras eller utsättas för annan kränkande behandling. All personal ska aktivt medverka i det främjande och förebyggande arbetet mot diskrimineringar och kränkningar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Planen gäller från Planen gäller till Personalens delaktighet Under vecka kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta genomfördes utifrån olika metoder, se kartläggningsmetoder. I januari 2017 reviderades de förebyggande åtgärderna av likabehandlingsgruppen delvis ihop med förskolechef. Förankring av planen Barn: Planen förankras hos barn med hjälp av pedagogernas bemötande och förhållningssätt. Personal: På uppföljningsdag i januari ägnades tid åt att avdelningsvis gå igenom de förebyggande åtgärder som finns inskrivna i planen. Numera avsetts tid för likabehandlingsplanen kontinuerligt på utvecklinsdagarna, då denna är en stående punkt på dagordningen. Vi har även inrättat en dilemmaburk som underlag för reflektioner i arbetslagen kring vårt eget syn och förhållningssätt. Vårdnadshavare: Planen förankras genom samråd för föräldrar, tillgång till planen på vår hemsida samt diskussioner på föräldramöten. Läsår Barnens delaktighet Barnen har deltagit genom trygghetsvandring, sociogram, intervjuer, reflektioner via Sagans land, barnböcker och forumspel, Vårdnadshavarnas delaktighet Samrådet för föräldrar har tillsammans med pedagoger och förskolechef samtalat kring förskolans likabehandlingsplan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga arbetslag har läst, diskuterat och utvärderat fjolårets plan i tvärgrupper under uppföljningsdagarna i maj 2017 utifrån frågorna nuläge/utvecklingsbehov. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsgruppen, utvecklingsgruppen tillsammans med pedagogisk personal samt förskolechef.

3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi upplever fortfarande svårigheter i att använda planen som ett levande dokument som samtliga pedagoger känner sig delaktiga i och ansvariga för. Då det är stora och komplexa frågor att ta ställning i krävs en hög metvetandegrad hos samtliga pedagoger, detta upplever många är svårt. Vi har identifierat stress som en riskfaktor att diskriminering kan ske. Vi ser även att vi pedagoger tenderar att lägga över ansvaret till barnen att lyfta och uppmärksamma frågor kring de sju diskrimineringsgrunderna. Detta trots att vi tidigare skrivit att ansvaret vilar på oss pedagoger. Vi ser ett behov av att lyfta och diskutera olika begrepp för att få fatt i en gemensam tolkning. Samtliga arbetslag lyfter filmning som ett bra pedagogiskt redskap för att få fatt i pågående normer men endast ett fåtal har genomfört detta vid enstaka tillfällen. Vid reflektioner kring kartläggningsmetoder fann vi att arbetslagen måste få styra detta arbete mer fritt och lita på varandras kompetenser. Vi ser att vi inte lever upp till alla förebyggande åtgärder och en del av dem flyttar vi därför till främjande insatser. Frångå heteronormen Beskriv hur årets plan ska utvärderas För att få till en systematik i vårt likabehandlingsarbete lägger vi in fler delmål (främjande insatser och förebyggande åtgärder) i Sagomossens pedagogiska årsplan. Varje arbetslag ansvarar för att arbetet genomförs under sina uppföljningsdagar och studiedagar. för att årets plan utvärderas är förskolechef tillsammans med utvecklingsgruppen samt all personal. Främjande insatser Kompetensutveckling Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Medvetet arbete kring heteronormen och dess begränsningar. Vi vidgar medvetet begreppet. Synliggöra olika familjekonstellationer för att skapa förutsättningar för varje barn att känna stolthet över sin familj. Den pedagogiska personalen ansvarar för att initiativen tas. Organisera leken ur ett normkreativt perspektiv och använda begreppet familjelek istället för mamma-pappa-barn. Vi arbetar medvetet med litteratur och lärmiljöer som vidgar heteronormen. arbetar aktivt med ovanstående Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Öka vår kunskap kring normkritiskt tänkande samt etniskt förhållningssätt. Detta för att lära oss förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt. Kollegialt lärande, arbetslagen reflekterar över ord och begrepp och fastställer vad dessa står för hos dem. Detta blir basen för en praktisk och lättillgänglig värdegrund. Samtlig pedagogisk personal genomgår ICDPoch NPF-utbildning. Under studiedag under hösten tar vi del av föreläsning kring normkreativitet av Aisha Lundgren. arbetar aktivt med ovanstående

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Insikt och förståelse för att familjers olika religion, trosuppfattning, etiska tillhörighet kan innebära skilda önskemål och behov. Vi stödjer utvecklingen av barnens modersmål och uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi ser mångfald som en tillgång och en rättighet som vidgar våra perspektiv samt utmanar våra invanda normer. Främja möjligheter att utvecklas oavsett ålder Kränkande behandling och ålder. Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om ålder. Se det enskilda barnets förmågor oberoende av dess ålder. Detta gäller både barn och pedagoger. Samtlig pedagogisk personal reflekterar över sitt egna språkbruk kring ålder, då detta kan innebära en begränsning för det enskilda barnet. Vid inskolningssamtal för vi en dialog så förskolan får kunskap om familjers etniska tillhörighet, hemspråk, traditioner, religion eller annan trosuppfattning. Vi använder alltid tolk. Vi blir tydligare i vår kommunikation med modersmålsstödjare och tar ansvar för att det är vi som leder arbetet. Vi tar tillvara på våra modersmålsstödjare och vårdnadshavares kunskaper i vårt arbete samt använder oss kontinuerligt av mångfaldspedagogerna. Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att fördjupa sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om etniska och nationella minoriteter, religion eller annan trosuppfattning. Genom att förskolan tillhandahåller barnlitteratur på annat modersmål än svenska, som vårdnadshavare kan låna hem och som får ligga till grund för boksamtal i barngruppen. Kollegialt lärande, arbetslagen reflekterar över ord och begrepp och fastställer vad dessa står för hos dem. Detta blir basen för en praktisk och lättillgänglig värdegrund. Tillsammans med barnen diskutera och analysera normer kring ålder, bland annat genom barnlitteratur. Genom pedagogisk dokumentation såsom ljudinspelningar och film får vi syn på rådande normer. Namnge olika gruppkonstellationer med namn istället för ålder.

5 Främja en förskolemiljö för alla Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Utforma verksamheten så att alla barn kan delta, utvecklas och lära utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att vidareutveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om funktionsskillnader. Vi vill skapa miljöer som ger flickor och pojkar lika möjligheter till utveckling och lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller och mönster. Arbetslagen reflekterar kring vad dessa begränsningar kan innebära. Lekar och aktiviteter anpassas efter barnens olika förmågor. Vi strävar efter att pedagogiskt material både ute och inne görs mer tillgängligt för alla. Inne uppmärksammar och anpassar vi ljud och ljusnivåerna. Vi reflekterar över vårt kroppsspråk, vuxna och barn. Vi arbetar med att ge utrymme för alla känslor Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för andra människor. Uppföljning januari Vi uppmuntrar barnens stödjande handlingar och hjälper barnen att förstå andra och uttrycka sina upplevelser. Vi synliggör barnens omsorg om varandra. Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för varandra. Vi är förebilder genom vårt sätt att tala och vara och skapar gemensamma strategier och förhållningssätt genom diskussion och reflektion. Detta kan innebära att vi hjälper barnen att göra förlåt snarare än att säga förlåt som ett led i att undvika skuld och skam. Utifrån resultatet av BRUK, där vi såg att vi oftare tittar på när barn kränker barn, behöver vi diskutera och reflektera över när vuxna tenderar att kränka barn. Detta grundar sig i vår barnsyn samt hur vi ser på maktfördelning mellan vuxna och barn.

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer, skriftliga och filmning Sociogram Trygghetsvandringar Intervjuer Forumspel Plus, minus, noll diagram Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, tillgänglig miljö och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar har informerats om kartläggningen genom brev eller förskoleappen samt deltagit i dialog på förskolerådet under hösten Barnrepresentanter från varje avdelning har gått trygghetsvandring utomhus tillsammans med skyddsombud samt, för barnen, känd pedagog. Några barn har deltagit i intervjuer. En del avdelningar genomförde trygghetsvandring inomhus med en del av barngruppen i blandade åldrar. En del av oss har använt känslobilder som stöd i samtalen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Under två veckor hösten 2017 kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån diskrimineringsgrunderna. Alla avdelningar har gjort skriftliga och filmade observationer som sedan tagits upp till reflektion. Samtlig personal har reflekterat utifrån frågeställningarna: Hur upplever du det sociala samspelet mellan pedagoger? På din egen avdelning och på för skolan. Hur ser du på din egen roll i samspelet mellan barn? Vilka pedagogiska verktyg tar du till för att förändra en pågående situation som inte stäm - mer överrens med vårt demokratiuppdrag? Beskriv hur du är en god förebild? Beskriv en specifik situation som du reflekterat över då någon av oss andra pedagoger tenderat kränka ett barn. Vilka tankar fick du av händelsen? Valde du att agera? Om ja, hur? Om nej, vad önskar du att du hade gjort? Likabehandlingsgruppen har sammanställt inkommet material. Resultat: Kartläggningen visade att flertalet barn på Sagomossen trivs i sin barngrupp. De ser fram emot att få träffa sina kamrater och leka tillsammans på förskolan. Vi såg dock att det fanns vissa bitar som vi behöver arbeta vidare med för att förebygga att diskrimineringar och kränkningar inte äger rum. Vi har observerat ett kränkande språkbruk mellan barn, vilket leder till konflikter. Vi har uppmärksammat att språket är viktigt utifrån vilken roll barnet får i gruppen. Maktfördelning på grund av ålder har observerats. Vi ser också att det är viktigt för barnen att få vara först, störst och snabbast. Både barn och personal har uppmärksammat vikten av vuxennärvaro för att värna demokratiska processer som att ta hänsyn, vänta på sin tur, skapa trygghet för att lek ska få fortgå och utvecklas. Vi ser att många av oss i personalen har reflekterat över hur vi vill att socialt samspel på förskolan ska fungera mellan vuxna och barn. Men kartläggningen visar att det inte alltid överensstämmer med hur vi väljer att agera vid situationer som kan upplevas kränkande. Barn och personal uttrycker stereotypa tankar utifrån kön. Vi har sett att vi vuxna, trots medvetenhet, agerar utifrån olika förväntningar på andra gällande kön, ålder och etnicitet. Vi har sett att vissa barn får mer uppmärksamhet än andra. Det förekommer uteslutningar, sparkar, slag, bitningar samt hot om våld barn emellan. När lärplattor plockas fram avbryts pågående lekar. I trygghetsvandringarna framkom överlag att deltagande barn upplever miljön positiv men att ett barn förmedlade svar som avvek från den övriga gruppen. Hur dessa svar ska betraktas ser vi att vi behöver reflektera mer kring i våra arbetslag. Analys: Vi ser att makt och barnsyn är begrepp som behöver belysas, reflekteras och betraktas utifrån förskolans demokratiuppdrag. Kartläggningen visar att det är i stressade och normerande situationer som kränkningar mot barn tenderar uppstå så som t.ex. matsituationen. Både barn och personal ser vuxendeltagande som avgörande för att omsorg, lek och lärande ska fungera. Detta medför att vi behöver se över hur vi fördelar oss, ute och inne, men det blir också tydligt i kartläggningen att vi upplever svårigheter med att räcka till.

7 Förebyggande åtgärder Personalens förhållningssätt och förväntningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck och etnisk tillhörighet. Lärmiljöer / material / pedagogiska verktyg Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, ålder, funktionsförmåga och tillgänglig miljö. Bli medveten som personal om sina egna förväntningar och krav på barn utifrån normer om ålder, klass, kön samt funktionsförmåga. I arbetet göra skillnad på profession och person för att öppna upp för reflektioner tillsammans i arbetslagen utifrån demokratiuppdraget. Uppföljning sker på utvecklingsdagar under vårterminen Åtgärder All personal ska ta del av likabehandlingsplanen och stå upp för dess innehåll utifrån Demokratiuppdraget (Svensk lag, Skollagen, Lpfö samt Barnkonventionen). Utmana genusnormen i reflektioner tillsammans både barn och personal. Under punkten Likabehandlingsplanen på utvecklingsdagens dagordning ska varje arbetslag tillsammans forma en strategi som avser hur vi praktiskt agerar och samtalar kring eventuella kränkningar. Uppföljning sker kontinuerligt. Vi arbetar med vår egen professionalitet genom att belysa demokratiuppdraget utifrån bland annat begreppen makt och barnsyn. Våga reflektera tillsammans över det egna förhållningssättet, vilka förväntningar vi har på varandra och barnen samt över hur vi uttrycker oss. Filmning och observationer kan vara till stöd. Reflektera över begreppet att vara en god förebild så vi kan vara vägledare så barnen kan finna sina egna verktyg. Motivera åtgärder Förskolans arbete med värderingsverktyget BRUK visade att området normer och värden behövde öppnas upp för ytterligare reflektioner och utveckling för att främja alla människors lika värde. Vi vill gå från att tvärsäkert veta till att nyfiket undra. tillsammans med arbetslaget arbetar aktivt med ovanstående Förskolan ska vara en plats som erbjuder alla barn miljöer där lärande och utveckling kan ske, enskilt eller i grupp. Materialet ska stimulera till möten över ålder kön och etnicitetsgränser samt funktionsförmåga för att ge möjlighet att se varandra som en tillgång. Uppföljning sker genom kontinuerliga reflektioner under vårterminens, 2018, utvecklingsdagar. Med avstamp i pedagogisk dokumentation lyfts barnens tankar och åsikter in. Åtgärder Vi vuxna ansvarar för att dela upp barngruppen i olika rum för att skapa en lugnare miljö för alla. Vara mer närvarande, reflekterande och analyserande i barnens lek för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Personalen ansvarar för en väl avvägd dagsrytm enligt läroplanens intentioner. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Våra lärmiljöer utvecklas tillsammans med barnen för att inkludera alla oavsett ålder och kön. Medvetna och planerade leksituationer skapas för att ge barnen fler modeller på lek. Genom vår medvetenhet kan vi hjälpa barnen att få syn på varandras förmågor i de olika miljöerna. Vi tillhandahåller pedagogiskt material som utmanar barn i deras lärande och utveckling. Litteraturen som vi tillhandahåller i förskolan visar på många olika sätt att vara och agera eller hur en kan se ut. Vi synliggör känslor, både egna och andras. Med hjälp av 3-stegsmetoden (Henkel & Tomicic 2017)övas barn och personal i att synliggöra och förebygga konflikter och kränkningar. Lärplattan ska vara ett pedagogiskt verktyg som används utifrån pedagogiska tankar.

8 Förebyggande åtgärder Ett medvetet användande av bilder samt tecken som stöd för att inkludera samt möjliggöra fler sätt att språka. Motivera åtgärd Forskning visar att vi vuxna bär på en mängd olika föreställningar och förväntningar kring barns lärande och utveckling. Tillsammans med barnen behöver vi få syn på vad rummen och materialen gör/säger vem får jag lov att vara/bli här. Kartläggningen visar att barnen efterfrågar vuxnas stöd och närvaro. Samspelsklimat Områden som berörs av åtgärden Ålder, kön, kränkande behandling etnisk tillhörighet och tillgängliga miljöer Förskolan ska vara en trygg, lärande och utvecklande plats där alla omges av respekt och empati. Barnen ska ges möjlighet att välja lekar och aktiviteter utifrån intressen utan att bli begränsade av traditionella stereotypa normer. Vi arbetar medvetet med att hjälpa barnen att få fatt i känslor, både egna och andras, genom att samtala och reflektera i den dagliga verksamheten samt vid konflikter eller kränkningar. Genom att påvisa att det går att prata och kom municera många olika språk, såsom tecken som stöd, kroppsspråk, estetiska uttrycksformer, seriesamtal och genom att pedagoger medlar i de fall det behövs. Arbetslagen diskuterar kontinuerligt vad kränkningar kan innebära. Varje avdelning ansvarar för att barnen ges möjlighet att medvetet arbeta med förskolans värdegrund. Samordningsgruppen ansvarar för att varje avdelning, i samband med framtagandet av årsplanen, samtalar om och nedtecknar sin grundverksamhet. För att skapa en trygg miljö för alla krävs det av all personal att de vågar stå upp för arbetet mot kränkningar. All personal tar ansvar för att vara aktiva deltagare i lek och samspel för att värna om ett demokratiskt klimat. Motivera åtgärd Kartläggningen visade att det finns behov av att fortsätta arbetet med att betrakta och reflektera över verksamheten utifrån ett normkritiskt perspektiv för att säkerställa att förskolan vilar på demokratins grund. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer avseende barns lek. Resultat från observationerna presenteras på utvecklingsdagar under vårterminen Åtgärder Vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi belyser mångfald och det positiva i att vara både lika och olika.

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltollerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal ansvarar för kontakten med föräldrar och barn. I huvudsak ansvarar den personal som har barnet som sitt ansvarsbarn som kontaktperson för både barn och föräldrar. Känner berörda att man har någon annan personal som förtroende finns för kan de vända sig till den personen. Möjlighet finns att vända sig till någon av oss i likabehandlingsgruppen: Elinor Mörk, avdelning Glaskulan på förskolan Sagomossen. Anna Vahlstedt, avdelning Sandslottet på förskolan Sagomossen Nayana Molander Ingvarsson, avdelning Trasdockan på förskolan Sagomossen. Samtliga vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig direkt till förskolechef. Vi samtalar kontinuerligt med barnen så de vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva, eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal ska agera omedelbart om man ser att ett barn blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Meddela den personal som är kopplad till barnen. Samtala med barnen om händelsen, samt ta reda på ytterligare fakta genom enskilt samtal med de berörda. Viktigt är att personalen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Händelser och åtgärder dokumenteras i vår dokumentationsblankett/utredningsblankett av berörd personal. Förskolechef kontaktas och informeras om händelsen. Vidare kontaktar förskolechefen samtliga vårdnadshavare och bestämmer tid för möte tillsammans med vårdnadshavare och berörd personal där man går igenom incidentrapporten/ utredningsblanketten. Möte bokas även med samtliga vårdnadshavare vars barn blivit utsatt. Föräldrarna informeras om personalens åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering/kränkningar. Uppföljningssamtal bokas och ska ske efter en månad. Förskolechefen går även vidare med en anmälan till huvudmannen när ett barn anses ha blivit utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Dokumentationsblankett/utredningsblankett skickas vidare till huvudmannen och det är originalet som skickas. Kopia tas till förskolan, förskolechefen som förvarar dokumentet inlåst på förskolan. Kopia ges även till samtliga vårdnadshavare. Vid allvarliga fall överväger vi om en anmälan även ska göras till socialtjänsten. Huvudmannen utreder händelsen och bedömer hur vida det är en kränkning eller ej. Personalen på avdelningen ansvarar för åtgärder som förhindrar fortsatt kränkning. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/ dem som utövat kränkningen. Vi är medvetna om att kränkningar ofta är resultatet av normskapande processer som pågår i verksamheten. Vi ser över strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå i form av omorganisation av grupper eller insatser i värdegrundsarbete. Personalen är extra observant i både ute och inne miljön, samt punktmarkerar, observerar utifrån förutsättningar. Personalen kopplar in special pedagogen vid behov. Vid andra samtalet med samtliga vårdnadshavare, förskolechef och personal följs insatserna upp. Om åtgärderna varit otillräckliga planeras andra eller kompletterande insatser som sedan ytterligare följs upp efter en månad. na genomförs till dess att situationen blir varaktigt löst.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Personal har skyldighet att göra en anmälan till förskolechefen som i sin tur ansvarar för utredningen. Förskolechefen gör även en anmälan till huvudmannen. Förskolechefen kallar till enskilt möte med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Vårdnadshavare informeras också om elevombudsmannens roll och eventuell rätt till skadestånd. Förskolechef ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med den/de personal det berör. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan de bli aktuellt med arbetsrättsliga Rutiner för uppföljning På vår uppföljning/utvärderingsblankett del 2 fylls i hur och när uppföljning ska ske. Vidare hålls ett samtal efter en månad med personal, förskolechef och samtliga föräldrar där åtgärder följs upp och utvärderas. na sker till dess att situationen är varaktigt löst. Personal ansvarar för uppföljning och förskolechef för att det blir verkställt. Rutiner för dokumentation Dokumentation om händelsen sker på vår incidentrapport/utredningsblankett del 1 då barn anses har blivit kränkt av ansvarande personal. Detta sker i anslutning till incidenten. Barnets upplevelser har tolkningsföreträde. Åtgärder som ska vidtas dokumenteras och presenteras vid mötet med berörd personal och förskolechef. Uppföljningssamtal och utvärdering av uppsatta mål sker efter en månad med berörd personal, förskolechef och samtliga vårdnadshavare. Behövs kompletterande insatser följs det upp efter ytterligare en månad. Samtliga deltar även vid detta möte och berörda personal ansvarar för dokumentationen vid alla tillfällen. Förskolechefen ansvarar för att det blir verkställt. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig personal som i sin tur meddelar förskolechef. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och anmäler till huvudmannen.