Förskolan Trollsländans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Trollsländans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Ytterst ansvarig är förskolechef Helene Eriksson, likabehandlingsgrupp, kvalitetsgrupp samt all pedagogisk personal. Vår vision Vår förskola är en plats där ALLA, såväl barn som vuxna känner sig trygga och blir respekterade för den de är och därigenom ges möjlighet till utveckling och lärande. Som grund till detta ligger de sju diskrimineringsgrunderna. Ingen ska diskrimineras eller utsättas för annan kränkande behandling. ALL personal ska aktivt medverka i det främjande och förebyggande arbetet mot diskrimineringar och kränkningar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barnen har deltagit genom trygghetsvandring, sociogram, intervjuer, forumspel, boksamtal samt andra olika aktiviteter. Vårdnadshavarnas delaktighet Förskolerådet har diskuterat frågor som vänder sig till vårdnadshavare tagna ur boken Likabehandling i förskola och skola. Likabehandlingsplanen är en stående punkt på dessa möten. Övervägande delen av avdelningarna har haft föräldramöten där dessa frågeställningar kring likabehandling har diskuterats. Personalens delaktighet Under v kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta genomfördes utifrån olika metoder, se kartläggningsmetoder. Personalen har sedan använt sig av färdig mall för handlingsplan - Förebyggande insatser. I Jan-15 har alla utvärderat och sett över sin verksamhet, en del utifrån färdig mall - Främjande insatser. Detta har sedan sammanställts av likabehandlingsgruppens deltagare som har ansvar för att revidera och utvärdera planen. Förankring av planen Barn: Planen förankras hos barn med hjälp av illustrationer av de sju diskrimineringsgrunderna och efterföljande reflektion. 2

3 Pedagoger: Genom att förenkla och därmed göra planen tydligare blir den mer lättillgänglig och användarvänlig. Genom kontinuerlig, diskussion och reflektion på våra arbetslagsmöten önskar vi göra planen till ett levande dokument. Vårdnadshavare: Genom förskoleråd och tillgång till planen på vår hemsida samt diskussioner på föräldramöten. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga avdelningar har läst, diskuterat och utvärderat fjolårets plan. Dock ej enligt given mall (pp6, checklista). Under våren har vi haft likabehandlingsplanen som stående punkt på våra APT för att göra den levande och öka medvetenheten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsgruppen tillsammans med pedagogisk personal samt förskolerådet som innefattar vårdnadshavare, förskolechef och pedagogisk personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har kommit fram till att vår likabehandlingsplan är för omfattande, det är mycket text som innehåller många förslag med skilda mål som blir svåra att greppa. Texten innehåller fler visioner än vad vi kan förankra i det vardagliga arbetet. Detta medför att vi behöver förenkla och förankra planen till nästa år. Barnen har inte getts möjlighet att delta i utvärderingen av planen, detta diskuterar vi vidare under kommande läsår. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom främjande och förebyggande insatser åtgärder och använder oss av relevanta punkter i PP6 utvärdering och av checklistan, Nordenmark Rose`n (2008:124), Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Arbetslagen sammanfattar/utvärderar årets arbete. Sedan sammanställs det av likabehandlingsgruppen tillsammans med förskolechef. Arbetet leder vidare till nya mål och åtgärder. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef tillsammans med likabehandlingsgruppen samt all personal. 4

5 Främjande insatser Namn: Frångå heteronormen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Uppföljning Jan -16. Insats * Vi är förebilder genom vårt sätt att tala och vara och skapar gemensamma strategier och förhållningssätt kring kön, könsidentitet, könsuttryck samt sexuell läggning genom diskussion och reflektion. * Synliggöra olika familjekonstellationer för att skapa förutsättningar för varje barn att känna stolthet över sin familj. * Barn och pedagoger fördjupar sig tillsammans i det normkritiska förhållningssättet. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Ansvarig Alla arbetslag Datum när det ska vara klart

6 Namn: Kompetensutveckling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka vår kunskap kring normkritiskt tänkande samt etniskt förhållningssätt. Detta för att lära oss förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt. Uppföljning Maj-16. Insats * Samtlig pedagogisk personal läser häftet Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan, av Aisha Lundgren. Detta följs upp i arbetslagen med gemensam reflektion och diskussion. * Samtlig pedagogisk personal genomgår ICDP och NPF utbildning. * Under studiedagen i november tar vi del av föreläsning kring mångfald. Ansvarig Förskolechef tillsammans med likabehandlingsgruppen. Datum när det ska vara klart

7 Namn: Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning * Insikt och förståelse för att familjers olika religion, trosuppfattning, etiska tillhörighet kan innebära skilda önskemål och behov. * Vi stödjer utvecklingen av barnens modersmål och uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. * Vi ser mångfald som en tillgång och en rättighet som vidgar våra perspektiv samt utmanar våra invanda normer. Uppföljning jan-16. Insats * Vid inskolningssamtal för vi en dialog så förskolan får kunskap om familjers etniska tillhörighet, hemspråk, traditioner som kan påverka vistelsen på förskolan. * Vi tar tillvara modersmålslärare och vårdnadshavares kunskaper i vårt arbete. * Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att fördjupa sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om etniska och nationella minoriteter, religion eller annan trosuppfattning. * Genom att förskolan tillhandahåller barnlitteratur på annat modersmål än svenska, som vårdnadshavare kan låna hem och som får ligga till grund för boksamtal i barngruppen. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Ansvarig Varje arbetslag. Datum när det ska vara klart

8 Namn: Främja möjligheter att utvecklas oavsett ålder. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning * Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om ålder. * Se det enskilda barnets förmågor oberoende av dess ålder. Detta gäller både barn och pedagoger. * Samtlig pedagogisk personal reflekterar över sitt egna språkbruk kring ålder, då detta kan innebära en begränsning för det enskilda barnet. Uppföljning jan-16. Insats * Häftet, Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan, av Aisha Lundgren, ligger som grund. * Tillsammans med barnen diskutera och analysera normer kring ålder, b.la genom barnlitteratur. * Genom ljudinspelningar/film får vi syn på rådande normer. Namnge olika gruppkonstellationer med namn istället för ålder. Ansvarig Varje arbetslag. Datum när det ska vara klart

9 Namn: Främja en förskolemiljö för alla. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Utforma verksamheten så att alla barn kan delta, utvecklas och lära utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Uppföljning Jan-16. Insats * Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att vidareutveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om funktionsskillnader. * Vi vill skapa miljöer som ger flickor och pojkar lika möjligheter till utveckling och lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller och mönster. * Lekar och aktiviteter anpassas efter barnens olika förmågor. * Vi strävar efter att pedagogiskt material både ute och inne görs mer tillgängligt för alla. * Inne uppmärksammar och anpassar vi ljud och ljusnivåerna. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Ansvarig Varje arbetslag. Datum när det ska vara klart

10 Namn: Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för andra människor. Uppföljning Jan-16. Insats * Vi uppmuntrar barnens stödjande handlingar och hjälper barnen att förstå andra och uttrycka sina upplevelser. * Vi synliggör barnens omsorg om varandra. * Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för varandra. * Vi är förebilder genom vårt sätt att tala och vara och skapar gemensamma strategier och förhållningssätt genom diskussion och reflektion. Detta kan innebära att vi hjälper barnen att göra förlåt snarare än att säga förlåt som ett led i att undvika skuld och skam. Ansvarig Varje arbetslag. Datum när det ska vara klart

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Regelbundna planerade samtal med barn för att fånga upp barnens upplevelser. Samtalen har varit förberedda och strukturerade och utgått från samma frågor för att skapa garantier att samtalen förts på lika sätt och underlättat vår utvärdering. Genomförde sociogram. Vi har genomfört trygghetsvandringar för att identifiera platser både inomhus och utomhus där trakasserier och kränkningar kan förekomma..för att få syn på inkludering, exkludering,hierarkier, diskrimineringar, språkbruk och attityder har en del fört loggbok och observationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har genomfört enskilda samtal med alla 4-5 åringar på samtliga avdelningar. Några avdelningar har använt sig av sociogram. Vissa 4-5 åringar har genomfört trygghetsvandring tillsammans med skyddsombud från kommunal och lärarförbundet samt vaktmästare. Alla avdelningar har informerat om kartläggningen till vårdnadshavare genom månadsbrev. Personal har deltagit i förskoleråd och informerat om lika behandlingsarbete samt kartläggningsresultat. Hur personalen har involverats i kartläggningen V.43 0ch 44 Ht-14 kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta genomfördes genom observationer, sociogram, forumspel och olika loggboks metoder samt bokprat med barnen. Personalen tilldelades ett häfte med olika förslag till sin hjälp som likabehandlingsgruppen sammanställt. Personalen har fått kartlägga och utvärdera vad de sett på den egna avdelningen utifrån en mall för förebyggande insatser. Sedan har likabehandlingsgruppen sammanställt inkommet material. Resultat och analys En del barn blir inte valda som potentiell lekkamrat. Vår reflektion är att det går att koppla till barn med lite närvarotid. Brist på respekt för varandra samt förekomst av hierarkier, utanförskap och styrning av varandra. Både ålder och könsdiskriminering förekommer. Förekomst av sparkar, slag men även att en del nyps och rivs. Finns barn med behov av att hantera både känslor och konflikter. En del barn oroas över toalettbesök, svårt att få vara ifred och värna om sin integritet. Många barn i grupperna reagerar på ständigt nya vikarier. Intervjuerna visade även uppkomna platser där barnen inte vill leka i lokalerna, samt rädsla för några platser utomhus. Vid trygghetsvandringen framkom inga platser som skapar otrygghet. Vår reflektion är att barnen kan påverkas av att alla inte har en relation till de vuxna som deltog i trygghetsvandringen. Förekomst att barn känner att de värderas efter yttre attribut. Vi pedagoger har utifrån kartläggningen reflekterat över vårt egna språkbruk, vårt kroppsspråk, egna föreställningar och arbeta för gemensamt förhållningssätt och ett normkritiskt tänkande. Som tidigare behöver vi se över möblering, pedagogiskt material, rutiner, regler, inflytande, delaktighet, aktiviteter(både formella och informella)och göra miljön och information tillgänglig för alla. Vid föräldramöten framkom följande: Kontinuitet bland personal, och tydliga vuxna som skapar trygghet för barnen samt återkopplar till vårdnadshavare. Viktigt att vuxna cirkulerar på gården samt förbättringsåtgärder för att göra miljön mer trygg och säker. Kränkningar förekommer och det lyftes till diskussion vad är en kränkning? Det påtalades vikten av att vi stannar upp och tillsammans med barnen samtalar om situationen. All personal har genomgått etikseminarium. Vår reflektion är att detta är ett viktigt område att arbeta vidare med och hålla levande. 11

12 Förebyggande åtgärder Namn Uteslutningar p.g.a kön Områden som berörs av åtgärden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. Barnen ska ges många olika sätt att agera där kön inte blir ett hinder. Vi ska utmana normer och ge barnen nya möjligheter. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer vid barnens lek. Resultatet från observationerna presenteras arbetslags möten under Vt-15. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där barnen utesluter och kommenterar varandra p.g.a kön. Medverka i barnens lek för att kunna se hur de samspelar i relation till andra. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns lek. Vi ansvarar för att inte se barnen som tomma kärl som ska fyllas och att vi utgår utgå ifrån att det finns inga "rätta" svar i dialogen med barnen. Vi diskuterar med barnen vilka normer som styr i leken utan att lägga skuld och skam. Observerar både skillnader och likheter inom och mellan könsgrupper, samt att barn blir olika i olika situationer ger en rättvisande och och mer komplex bild av vad genus har för betydelse i förskolan. För att inte fastna i strukturerna har personalen ansvar för att göra många tolkningar av en och samma bild/situation/händelse. Personalen ansvarar för att föra in i leken stereotypa göranden växlas med mer könsöverskridande. Skapar då möjligheter att prova olika typiska manliga och kvinnliga positioner. T.ex genom gemensamma projekt. Vi ser över möbleringen och skapar "rum i rummen". Vi granskar aktiviteter och material. Vilka möjliggör möjlighet till samarbete och kreativitet i jämförelse med andra aktiviteter och material. Genom att introducera och använda oss av stop hand skapar vi möjlighet för barnen att värna om sin integritet. Personalen väljer utifrån ovanstående förslag kopplat till den rådande situationen på avdelningen. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat och observerat att det förekommer nedvärderande uttryck och att uteslutningar sker p.g.a yttre attribut kopplade till kön. Framkommit att vissa barn upplever att de inte får vara ifred och värna om sin integritet på toaletten. Ansvarig Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer och ev omöblering på avdelningen. Resultatet presenteras Vt-15. Datum när det ska vara klart

13 Namn: Förekomst av värderingar efter ålder. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska kunna uppskatta och se varandra som en tillgång och ges möjlighet att välja lek utifrån intresse tillsammans med andra oavsett ålder. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns lek. Resultatet från observationerna presenteras på arbetslagsmöten under Vt-15. Åtgärd Ålder har visat sig vara en gränsmarkör för hur normalitet skapas och användandet av orden stor/liten av vuxna kan leda till orimliga krav. All personal ansvarar för att prata till / med varandra och barnen utan att använda stor/liten och vi gruppbenämner grupper. All personal påvisar för varandra sitt språkbruk och då i rollen som personal.vi går aktivt in i situationer där barnen värderar varandra efter ålder. Vi försöker uppmuntra barnen att ta hjälp av varandra och se varandra som en tillgång och bekräfta barnens handling vid dessa situationer. Vi anammar aktiviteter där barnen väljer aktivitet enskilt för att stärkas i sina egna val och intressen. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns lek. Personalen väljer utifrån ovanstående förslag kopplat till den rådande situationen på avdelningen. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat och observerat att äldre barn i vissa fall har högre status än yngre och att barn värderar varandra efter ålder. Ansvarig Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer. Samtliga anställda medverkar aktivt i åtgärderna. Resultat presenteras på arbetslagsmöten under Vt-15. Datum när det ska vara klart

14 Namn: Säkra förskolan mot utanförskap, språkbruk och hierarkier. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Motverka nedvärderande språkbruk och jargong bland både barn och vuxna. Barnen ska känna sig trygga med sina kamrater och pedagoger samt visa varandra respekt.utvärdering sker genom kontinuerliga observationer avseende barns lek. Resultat från observationerna presenteras på arbetslagsmöten Vt-15. Åtgärd Agera direkt med pedagogstöd när det uppstår bråk och situationer där kränkningar förekommer. Genomför kontinuerliga observationer i leken för att synliggöra vad som ger status, privilegier och vad som belönas. Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbete i barngrupperna genom gruppstärkande lekar, massage, sagor, känslokort och rollspel. Tillsammans med vuxna är det ett sätt att bearbeta och reflektera över händelser som uppkommer.för barn som blivit kränkta och de som kränker ansvarar vi för att ta reda på hur de förstår vad som hänt, det gör vi genom att använda häftet "samtalstips med barn" Förutsättningslöst lyssnar vi på vad barnen har att berätta om sina känslor. Om barnen lär sig föra dialog om känslor med andra barn och vuxna utifrån sin förmåga, ges möjlighet till självreflektion som stärker barnets möjlighet att värna om sin integritet och insikt om andra människors behov. Vid behov genomförs sociogram. Personalen väljer utifrån ovanstående förslag kopplat till den rådande situationen på avdelningen. Motivera åtgärd Vår kartläggning visade på utanförskap, hierarkier, sparkar och slag samt att barn nyps och rivs. En del väljs bort och andra anpassar sig för att få vara med.en del utanförskap kopplar vi till liten närvarotid. Leksaker och leksituationer framkallar konflikter. Vi såg svårighet för vissa barn att fråga om hen får vara med och för andra att bjuda in till lek.barn med hög status styr andra, och behov av att hantera konflikter. När hen säger stop lyssnas det inte på. Många barn i grupperna reagerar på ständigt nya vikarier, vilket ger uttryck på olika sätt, så som negativt språkbruk samt fysiskt våld mot både barn och vuxna. Detta skapar en otrygg miljö. Ansvarig Varje avdelning upprättar en tidsplan för sina observationer. Samtliga anställda medverkar aktivt i åtgärderna. Skyddsombud och vaktmästare ansvarar för trygghetsvandring och åtgärder. Resultat presenteras på arbetslagsmöten/apt Vt-14 och Vt-15. Datum när det ska vara klart

15 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltollerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla personal ansvarar för kontakten med föräldrar och barn. I huvudsak ansvarar den personal som har barnet som sitt ansvarsbarn som kontaktperson för både barn och föräldrar. Känner berörda att man har någon annan personal som förtroende finns för kan de vända sig till den personen. Möjlighet finns att vända sig till någon av oss i likabehandlingsgruppen. Ellinor Mörk avd Trollskogen på Fsk Sagomossen. Eva Wallander Öhrn avd Saltkråkan på Fsk Trollsländan. Samtliga vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig direkt till förskolechef. Vi samtalar kontinuerligt med barnen så de vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva, eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal ska agera omedelbart om man ser att ett barn blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Meddela den personal som är kopplad till barnen. Samtala med barnen om händelsen, samt ta reda på ytterligare fakta genom enskilt samtal med de berörda. Viktigt är att personalen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Händelser och åtgärder dokumenteras i vår dokumentationsblankett/utredningsblankett av berörd personal. Förskolechef kontaktas och informeras om händelsen. Vidare kontaktar förskolechefen samtliga vårdnadshavare och bestämmer tid för möte tillsammans med vårdnadshavare och berörd personal där man går igenom incidentrapporten/utredningsblanketten. Möte bokas även med samtliga vårdnadshavare vars barn blivit utsatt. Föräldrarna informeras om personalens åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering/kränkningar. Uppföljningssamtal bokas och ska ske efter en månad. Förskolechefen går även vidare med en anmälan till huvudmannen när ett barn anses ha blivit utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Dokumentationsblankett/utredningsblankett skickas vidare till huvudmannen och det är originalet som skickas.en Kopia tas till förskolan, förskolechefen som förvarar dokumentet inlåst på förskolan. Kopia ges även till alla vårdnadshavare. Vid allvarliga fall överväger vi om en anmälan även ska göras till socialtjänsten. Huvudmannen utreder händelsen och bedömer hur vida det är en kränkning eller ej. Personalen på avdelningen ansvarar för åtgärder som förhindrar fortsatt kränkning. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/dem som utövat kränkningen. Vi är medvetna om att kränkningar ofta är resultatet av normskapande processer som pågår i verksamheten. Vi ser över strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå i form av omorganisation av grupper eller insatser i värdegrundsarbete. Personalen är extra observant i både ute och inne miljön, samt punktmarkerar, observerar utifrån förutsättningar. Personalen kopplar in resurs team vid behov. Vid andra samtalet med samtliga vårdnadshavare, förskolechef och personal följs insatserna upp. Om åtgärderna varit otillräckliga planeras andra eller kompletterande insatser som sedan ytterligare följs upp efter en månad. Insatserna genomförs till dess att situationen blir varaktigt löst. 15

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Personal har skyldighet att göra en anmälan till förskolechefen som i sin tur ansvarar för utredningen.rektorn gör även en anmälan till huvudmannen. Förskolechefen kallar till enskilt möte med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. vårdnadshavare informeras också om elevombudsmannens roll och eventuell rätt till skadestånd. Förskolechef ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med den/de personal det berör. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan de bli aktuellt med arbetsrättsliga åtgärder. Rutiner för uppföljning På vår uppföljning/utvärderingsblankett del 2 fylls i hur och när uppföljning ska ske. Vidare hålls ett samtal efter en månad med personal,förskolechef och samtliga föräldrar där åtgärder följs upp och utvärderas. Insatserna sker till dess att situationen är varaktigt löst. Personal ansvarar för uppföljning och förskolechef för att det blir verkställt. Rutiner för dokumentation Dokumentation om händelsen sker på vår incidentrapport/utredningsblankett del 1 då barn anses har blivit kränkt av ansvarande personal. Detta sker i anslutning till incidenten. Barnets upplevelser har tolkningsföreträde. Åtgärder som ska vidtas dokumenteras och presenteras vid mötet med berörd personal och förskolechef. Uppföljningssamtal och utvärdering av uppsatta mål sker efter en månad med berörd personal, förskolechef och samtliga vårdnadshavare. Behövs kompletterande insatser följs det upp efter ytterligare en månad. Samtliga deltar även vid detta möte och berörda personal ansvarar för dokumentationen vid alla tillfällen. Förskolechefen ansvarar för att det blir verkställt. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig personal som i sin tur meddelar förskolechef. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och anmäler till huvudmannen. 16

17 Rutin för upplevd kränkande behandling elever emellan 6 kap. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Processgång vid upplevd kränkning o Skolinspektionen påtalar att anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever upplever sig att ha blivit utsatta för kränkande behandling. (Skolverkets Allmänna råd) o Mottagen information om upplevd kränkande behandling bör dokumenteras i första ledet, av den som mottagit information. Se blankett Dokumentation av kränkande behandling o Anmälan till huvudman ska ske skyndsamt, se blankett Anmälan om kränkande behandling till bildningsnämnden o Uppföljning ska ske systematiskt på enhets- samt huvudmannanivå och dokumenteras. o Skyndsam anmälan inom 1 vecka, uppföljning inom 3 månader o Rutin ska finnas med i enheternas Likabehandlingsplaner 17

18 18