Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland

Transkript

1 Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland Närvarande: Gunilla af Kleen - Biologiska Yrkeshöskolan, Vanja Sandgren Hästcentrum /Västergötlands Travsällskap, Åse Erikson Hästföretagarna, Pernilla Nordberg LRF, Anna Nyberg Skara Hästland, Kajsa Ekedahl Skara Kommun/Skara Hästland, Malin Fahlesson Swedish Quarter Horse Ass. Ulla-Britt Höfling Svenska Islandshästförbundet /Hästföretagarna, Sylvia Persson Sveriges lantbruksuniversitet, Stig Lagergren Västergötlands Ridsportförbund, Mariana Fransén Västergötlands Ridsportförbund, Inga-Lill Hyttring Västra Sveriges Shetlandsförening. Föreläsare: Hanna Elgåker Länsstyrelsen Program Avstämning, uppföljning, diskussion Samling, avstämning och uppföljning av frågor med Hästforum, gruppen som träffades för andra gången i samband Inledning Mariana Fransén och Vanja Sandgren inleder mötet med att hälsa alla välkomna till Euro Horse i Göteborg. Återkopplar till tidigare möten och drar lite bakgrundsfakta från föregående träff Hanna Elgåker Har disputerat och kommer att presentera sin avhandling under dagen. När någonting har blivit så allmänt känt så man kan göra en strip så har det blivit tillräckligt allmänt känt Hanna jobbar på länsstyrelsen Skåne, jobbar med planeringsfrågor och samhällsplanering. Bor på gård med flera hästar, har ett ben i samhällsplaneringen och ett ben i hästsektorn. En bakgrund som är viktig att lyfta fram är trenden i jordbrukets djur, med antal djur, besättningsstorlekar och antal företag. Räkning på antal hästar är osäker, och är svår att statistiskt säkerställa. Hästarna fyller i gapen i landskapen, där andra djur har lämnat, vilket ger en ny markanvändning. Det som vi ser i Sverige är inte unikt för Sverige, vi ser samma trend i hela Europa, där man har tillräckligt många väl bemedlade, några exemplel är England och Kentucky, Canada. England har delat upp sin landsbygd i Bridleways och Countryside Service. England har British Countryside Office, får motsvarighet till Länsstyrelsen. De ansvarar bland annat för att markera upp ridvägar där man får rida, och bara där! Likartade projekt finns i Sverige där man kan Träda kanter kring åkrar och fortfarande behålla sitt jordbruksstöd, dock ej miljöstöd. Man har löst det genom att undanta de bitar som är beträdor från miljöstöd eller ersättning för ekoligiska värden. HÄSTKTRAFT GER UTVECKLINGSKRAFT 1

2 Vellinge har haft ett projekt med stöd från en konstellation av kommunen, EU och hästsektorn, där man har haft liknande beträdor. England: har en landsbygd med heritage -tradition, lite idylliskt med pastoral stolthet, med kulturarv och miljö mm. Man har avsatt pengar till vandringsleder, med tydlig avskärmning mot hästgårdar. Man har hästar mitt i centrala London, i närheten av t ex dagis. Kanada: Mennoiter i Ontario, som bildar små minoriteter som växer,de är enligt egen uppgift passivliy aggressiv resistence. och tar mer och mer markområde i besittning. Samhället tvingas till viss del böja sig för hästminoriteter. Liability, (ansvarsfriskrivning) ett annat sätt att se tillgänglighetsfrågan i dessa länder, där markägarna hålls ansvariga vid olyckshändelse. Gated communities i Kanada, en instängslad, utestängande hästvärld med intrångsskyddat boende. Kan lite grann jämföras med Haga Hill i Sverige. Ett exempel från deltagarna: Newmarket, med uppdelad tillgänglighet näringen/privatnyttjande. Sverige - hästsektorn i Sverige: projekt med hästen som landsbygdsvårdare, nya affärer för lantbruket, hästturism, samt baksidan: ryttare förstör hans mark, problem med allemansrätt, stängsling kring tidigare tillgänglig mark, skogsägare med stämningsansökningar mot ridanläggningar, säkerhetsaspekt på detta, allergier och skyddsavstånd, mm mm Avhandlingen Hästsektorn som forskningsområde med avseende på planering och markanvändning. Nytt forskningsområde med få referenser Ökande intresse rån poligitsk och adm håll Ökande intresse även fån forskningssidan Studiens upplägg: undersökning med fokusering på allemansrättsfrågan, med tillägg hästar i tätortsnära miljöer. Nya hästsektorn och dess inflytande på en multifunktionell landsbygd i ett tätortsnära samhälle. Hanna mäter hästar per km2, för att få fram en rättvis markanvändarbild av hästen i Sverige. Statistik brukar annars mätas på hästar per 1000 invånare, vilket enligt Hanna ger en konstig bild. Inom hästsektorn pratar man mycket om hästföretagare. Hästsektorn i ett ekonomiskt kluster är lite grand som ringarna på vattnet-effekten, med en stor bas i hästsektorn, som ger många yttre effekter, som t ex porträttmålare av hästen. Basen i hästsverige är den idéella hästsektorn, och ju större den är desto större blir utrymmet för hästföretagare! Vi måste börja fokusera mer på basen, för att stärka hästföretagarna. Hanna har inventerat hästbeståndet i Lunds kommun, 500 fastigheter med hästhållning, 3600 hästar. 8 hästar per km2. Hanna trodde det skulle finnas kluster, vilket visade sig inte vara fallet, utan hästarna är spridda över hela landskapet, de har fyllt i hålen i landskapet. En uppskattning visade att dessa hästar använder 15 % av Lunds yta för sitt uppehälle, vilket är oerhört intressant. En del av denna är yta är tydlig, medan annan del är ogripbar. Som tex rasthagar mot åker, vad är till vad? Uppskattningsvis 200 hästar försörjer en hovslagare. 2

3 Allemansrätten Allemansrätten ger upphov till ganska många konflikter, LRF driver frågan. Hanna menar att allemansrätten inte riktigt löser majoriteten av de problem som uppstår, eftersom de flesta hästarna finns i tätortsnära områden, som kräver lösningar som ligger utanför allemansrätten, så som t ex ridleder. Konflikten ligger i allemansrätten contra tätortsnära samhällsplanering. Problematiken kring för lite tillgänglig mark och för många användare, där hästägare och markägare hamnar i konflikt. Det finns en anledning från samhällssidan att börja hantera frågan på ett lite annorlunda sätt. Allemansrätten finns i grundlagen, men saknar definition på t ex att förstöra - när har hålet i marken blivit av den arten att det inte längre är slitage. Konflikten kan lätt uppstå om t ex en markägare startar inackorderingsstall, där det blir kraftig ökning på hästar och människor kring granngården. Fråga: kunskapsaspekten, kring grödor och växande skog, skapar också konflikter. Hanna menar ändå att trots kunskap så är det antalet ekipage som skapar problemen, det är helt enkelt för många ekipage på liten yta, det hjälper inte om kunskapen finns. Det finns också en social aspekt på problemet, som t ex förutfattade meningar om att ridsporten är en överklassport, en fördom som i sig skapar irritation. Ytterligare påfrestning blir det om t ex ryttaren inte sitter av vid möten med markägare, vilket också skapar ytterligare irritation. Att fråga om lov kan skapa större problem, och begränsa marktillgången ytterligare, vilket blir ett problem i sig. Undantag: Turistföretagare har ofta varit duktiga på att tillfråga markägare om tillgänglighet, och har ofta växt in i området. Initiativ Ridled kommuner emellan med projektmedel inom Lidl-pengar, contra ridvägar enskilda stallar emellan, som kan ge en fungerande bas att bygga turridning. Hanna ser vikten av att stötta de små lederna inom kommunen, som i sin tur skapar den större leden i sinom tid. I Vellinge har en ridstigsförening bildats, som med hjälp av kommunala bidrag och som beträdare kommit överens med markägarna om en ekonomisk ersättning, enligt marknadsmässig arealhyra. Slutsats: Horse keeping in Urban and Peri-Urban areas New Conditions for Physical Planning in Sweden Hannas rundringning till allergiska grannar visade sig mest bero på vad man egentligen tyckte om grannen. Vid mer noggrann undersökning med 300 villor, visade det sig att folk stör sig på mycket, som t ex gräsklippare, hundar, barn, ludd i torktumlaren, grillar, men inte jättemycket på hästar. Dessutom var det så att Hanna inte hittade några med allvarlig allergi mot hästar, de har helt enkelt inte bosatt sig nära hästanläggning. Boverket har gett ut hur en rekommendation om hur långt avståndet skall vara mellan stor hästanläggning och ett villaområde. Rekommendationen har sitt ursprung i svinstall, och många kommuner går på de riktlinjer som angetts här! De är inte faststlagna, inte heller tvingande, kommunen väljer själv vilka gränser de lägger sig på. Nu har boverket gett ut nya riktlinjer, där hänsyn skall tas till vegetation, vindriktning, eventuella berg mm. Frågan är inte löst, man har nog mest lyft den från sin egen rygg. Frågan är: hur skall hästarna bli en tillgång i en tätortsnära miljö och bli kvar i tätorten. Ett sätt kan vara att planera cykelväg till nära belägen ridanläggning, istället för att flytta ut anläggningen som kräver bilväg. 3

4 Hanna menar att ridskolor måste finnas tillgängliga i kommunerna, och inte ligga allför långt ut från tätorten. En annan aspekt på detta är hästarnas miljö, den måste också beaktas i sammanhanget. Tyvärr har kommunerna en tendens att flytta ut ridskolan flera mil från tätorten, vilket ofta styrs av markpriset. Slutsats: Kommunen är den viktigaste nyckelspelaren i markfrågan, det är de som har planmonopol! Det Hanna ser är att hästsektorn börjat formera sig, och driver i olika storlekar och omfattning lokala projekt. Det är detta som måste till, samverkan kring gemensam plattform i en skärningspunkt mot samhället, att hitta win-win-situation, som man kan lyfta i samtalet med kommunen. Råd: Avsätt tid och plats till den neutrala hästarenan, där hästsektorn kan vara med och bli en naturlig part gentemot kommunen att förhålla sig till. Här måste också kunskapsuppbyggnaden med, från lokal till nationell nivå. Utmaningar för framtiden hästen måste in i den naturliga översiktsplanen, inte ligga och skvalpa i lidelprojekt. Frågestund: Hur påverka sin kommun? En stor sport, framförallt kvinnodominerad, hur gör man? De regionala forumen skall göra en del av jobbet. Ett bekymmer är att kommunerna inte ser likadana ut, vilket innebär att man måste göra sin egen analys. Kajsa Ekedahl har ringt runt och frågat vad är det som gör att en kommun kallar sig för hästkommun? Lika många svar som kommuner. Skara hästland har tänkt att visa vad det kan innebära att vara en bra hästkommun, inte att slå sig för bröstet först. Hanna: Det gäller framför allt att hitta sina kanaler i kommunen, folk som förstår grejen - Det är högakut för sektorn att reagera, tappet inom ridsporten är större än vad tappet inom antal ungdomar är. Det finns en massa faktorer som visar att sektorn är på väg in i en recension. Det är därför det är så viktigt att regelverket inte blir alltför tungt för att kunna hålla på med sin hobby. Samhället i stort Åse: Vi har i allt högre grad en tjänstegrad inom hästsektorn, med kollektivstallar med de konflikter som tillhör detta. Sylvia: medryttare ökar, lektionsryttarna minskar. Hanna: Ridskolorna måste börja ha en produkt i tiden, inte 8 timmars stalltjänst i månaden mot en betald lektion i veckan. Essunga: Svårt att få till sig nya invånare, man måste ta med sig denna typ av frågor in i kommunkontakterna. Hanna: en planeringshandbok för häst fanns planerad, men hur skall den se ut? Kräver en stor kunskap där tiden inte riktigt varit mogen för frågan. Anna Nyberg: Kanske dags för kommunala hästråd, men vart skall de då vända sig. Det är de regionala forumen som förhoppningsvis skall göra jobbet nu, där kommer de kommunala befattningshavarna att lyssna, vi kommer att nå rätt människor, inte de som redan är frälsta. Hälsoekonomiska studier förslag Ulla Britt Höfling, röra på sig mm kan presentera för kommuner vad man tjänar i folkhälsoperspektiv. Befolkningsfrågan, hästen anledning till att kvinnor vill bo på landet. Vi måste få in hästen i idrottsperspektiv, vi är inte riktigt där ännu. 4

5 Storleken på hästgård, vad skall det vara? Riktlinjer behövs till bl a mäklare, som idag säljer hästgårdar utan att ha referenser på vad som kan krävas. Viktigt enligt Hanna att man skall inte låsa fast sig vid en specifik storlek, även om det givetvis finns en lägstanivå för att ha häst. Nästa träff, Smedjeveckan 2012 Den fjärde av de fyra planerade träffarna sker i samband med Smedjeveckan i Skara, som planeras bli en stor kommunal sammandragning enligt HNS planer. Här krävs direkt handpåläggning för att få med alla, det är inte lätt att genomföra. Vi måste få kommunerna att förstå att häst stärker det kommunala varumärket. Man vet att sektorn är bra, men vet inte hur! Datum: September 2012 Sammanfattning och kallelse kommer till alla. Foton från Anna Nyberg kommer Avslutning Träffen avslutas Anteckningar: Mariana Fransén Mariana Fransén 5