Mötesanteckningar Rid- och körledseminariet september 2010 på Baggensnäs (Värmdö) och KSLA (Stockholm).

Transkript

1 Mötesanteckningar Rid- och körledseminariet september 2010 på Baggensnäs (Värmdö) och KSLA (Stockholm). Mötets syfte: Att genom ett förstärkt samarbete mellan olika aktörer kring hästar och leder åstadkomma ett långsiktigt och handlingskraftigt forum för samverkansmöjligheter på lokal, nationell och internationell nivå. Mötet finansierades med medel från Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande, som projektägare står Hushållningssällskapet Väst som planerat och genomfört mötet i samarbete med Vision Häst Värmdö. Deltagarna betalade själva för resa, mat och boende. Deltagare: - Anna Lundberg, Hushållningssällskapet Väst - Eva Bergström, Vision Häst Värmdö - Bertil Hansson, Siverhill stable, Ridled Siljan - Jorun Skagerberg, Ridled Roslagen - Ylva Hagander, Fors Gård, AB, Haninge Rid och Körledsförening - Sannah Finn, Prickiga ponnyn, Nacka - Annelie Andersson, PFM Steam & Clean AB, Stockholm - Bodil Jacobsson, Ridvägar.nu, Onsala På fredagen den 23/9 höll vi till i KSLAs lokaler. - Anna Norberg, Ridvägar.nu, Onsala Lasse Carlsson inspirerade. - Ingrid Amadori, Skänninge - Margareta Ljung Westerberg, Klubbuddens hästgård, Värmdö - Ulrika Bergwall, Värmdö kommun - Hans-Åke Antonsson, Värmdö kommun - Regina Lawniczak, Färentuna Hästsällskap i Ekerö - Fredrik Hedin, Färentuna Hästsällskap i Ekerö - Evalena Klensmeden, Lilla Hällby Gård, Bålsta - Per Nyström, LRF Mälardalen - Lennart Windal, LRF, Värmdö kommun - Sarah Tronêt, Ö-hästarna, Värmdö Föreläsare: Några av mötesdeltagarna på KSLA. - Elisabeth Möllerström, SLU, Alnarp - Pelle Svensson, Haninge kommun - Birgitta Backlund, Studieförbundet Vuxenskolan/Värmdö Föreningsråd - Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist, UC SäkerHäst - Ida Junker, Fabula Storytelling - Pella Thiel, Naturskyddsföreningen Värmdö - Nils Lagerroth, SJV, Landsbygdsnätverket - Lasse Carlsson, Länsstyrelsen Stockholms län

2 Torsdag 23 september Anna Lundberg från Hushållningssällskapet Väst hälsade alla välkomna och presenterade bakgrunden till projektet samt seminariets upplägg, se bilaga 1. Dagen inleddes med ett föredrag av Elisabeth Möllerström, student vid SLU i Alnarp. Elisabeth presenterade sin C-uppsats med titeln Ridning i landskapet planering för ökad tillgänglighet för ryttare. Elisabeth har även kontaktat de personer som intervjuats i arbetet för en uppdatering. Hennes bilder samt en utförlig referenslista med flera intressanta länkar hittar du i bilaga 2. Några av de saker Elisabeth lyfte fram var vikten av en god kontakt med markägaren samt att grundförutsättningen för en kommunal satsning är engagemang samt att kommunen inventerat hästantal, hästnäringar osv. En annan sak som framgick var att man i Skåne, där en stor del av marken i vissa områden är uppodlad, har en ganska begränsad tillgänglighet till skog och natur oavsett om man är ryttare eller fotgängare. Ridvägar ökar tillgängligheten till landskapet för alla. De tre kommuner som ingick i studien har arbetat lite olika med ridledsfrågan och de har nått olika långt. Men gemensamt för dessa tre kommuner är dock att de arbetar aktivt med frågan, man har bildat olika grupper/råd och man har sökt EU- pengar för investeringar. I Skåne finns den ideella föreningen Hästen i Skåne som arbetar med hästrelaterad affärsutveckling, marknadsföring, utbildning och ridslingor/ridleder i Skåne. Efter detta berättade Pelle Svensson från Haninge kommun om sina erfarenheter med att arbeta med hästfrågor och då främst ridvägar ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv i Haninge kommun. Hans utgångspunkt i detta arbete var att förändra synsättet på hästen från att ses som ett problem till att den ses som en möjlighet. För att nå dit måste hästnäringen själv rannsaka sina egna problem och organisera sig. Sen behöver man informera personal på kommunen, kunskapsnivån om hästar och hästfrågor är förvånansvärt låg. En fördel för Pelle i hans arbete för att skapa opinion för frågan är att han har god kännedom om politiker och tjänstemän i kommunen. Det är en fördel om man har personliga kontakter och vid kontakt försök att gå på högsta nivå, gärna näringslivschefen. Ett annat råd var att få kommunen att se hästnäringen som en bransch, att hästen blir en näringslivsfråga istället för en kultur- och fritidsfråga. Härigenom kan intresset för frågan öka och om man kan få in olika hästverksamheter som en naturlig del av samhällsplaneringen kommer detta även lösa situationen för de som använder hästen för fritid och sport. I Haninge hade en inventering av hästnäringarna visat att det fanns 120 olika företag som anknyter till häst vilket är den största branschen i kommunen. Detta gjorde att kommunen fick upp ögonen för hästnäringens omfattning och den ligger med som ett GIS-skikt i kommunens översiktplan tillsammans med info om stall, ridanläggningar och ridvägar (nuvarande och önskade). Avslutningsvis berättade Pelle att de valt att bilda en ekonomisk förening som sökt EUpengar för en byggnation av ridvägar. Efter lunchen informerade Birgitta Backlund från Studieförbundet Vuxenskolan/Värmdö Föreningsråd om olika sätt att organisera sig. Det absolut första man måste fundera över är syftet med organisationen. Ändamålet styr val av organisationsform. Birgitta informerade lite kort om ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser samt svarade på frågor. Hon tipsade om att skatteverket har en väldigt bra och informativ hemsida, se

3 Sen bar det av till stall Beatelund för en clinic i miljöträning av häst med Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist. Ulla-Carin började med att berätta om sin egen bakgrund och hur hon idag tillämpar de erfarenheter och kunskaper hon har från den tid hon ansvarade för träningen av polisens hästar. Deltagarna lyssnar uppmärksammat på Ulla- Carin Carlsson-Lindkvist. Hästen är ett bytesdjur som reagerar med flykt. Genom att ha en förståelse för hästens naturliga beteende, ha kunskap om vårt eget beteende och hur vi påverkar hästen, samt hur vi genom träning kan minska hästens flyktresponser kan vi få en tryggare och säkrare häst. Vilket i sin tur leder till en säkrare ridning. Efter teoripasset visade Ulla-Carin hur hon arbetar praktiskt, hur hon läser av hästarna samt hjälper ryttarna att förstå hur de ska agera i olika situationer. Hela träningen bygger på att man tränar hästen successivt och att man inte gör det svårare än att häst och ryttare klarar av situationen. - Om jag lyckas förmedla känslan av att detta är lätt har jag lyckats! avslutade Ulla-Carin. Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist in action. Efter middagen höll Ida Junker från Fabula Storytelling ett föredrag om berättarteknik och kvällen avslutades med att kursdeltagarna fick prova på att berätta olika berättelser. Berättarteknik med praktiska övningar.

4 Fredag 24 september Dagen började med att Magnus Stark på KSLA kort informerade om KSLA, deras verksamhet och den fantastiska lokalen. Pella Thiel, Naturskyddsföreningen Värmdö, berättade om allemansrätt, se hennes bilder i bilaga 3. Allemansrätten är en unik möjlighet vilken dock kräver att vi tar hänsyn till både naturen och markägaren. Allemansrätten är inte är någon lag men regleras genom en rad lagar som brottsbalken, miljöbalken, jaktlagen, osv. Idag bor 87% av Sveriges befolkning i tätort vilket har resulterat i att kunskapen om naturen har försämrats. Just okunskap anser Pella är det största hotet mot allemansrätten (och klimatet i stort!). Det är inte lätt men om man utgår från att Inte störa inte förstöra brukar det fungera. Men det krävs en dialog - fråga markägaren! Därefter berättade Eva Bergström om sina erfarenheter från Värmdö och hur viktigt det är att se möjligheter och inte bara problem. Eva berättade att Värmdö kommun liksom Haninge kommun lagt in ridvägar, stigar som används för ridning, för häst farliga områden, farliga vägar mm i GIS. Hon berättade även om förstudien, Rida säkert på Värmdö, se bilaga 4, samt Vett och etikett, bilaga 5 och Hästar i Värmdö bilaga till översiktsplanen , bilaga 6. Ett av de goda råd Eva delade med sig av var att skriva ner alla synpunkter och önskemål i dialogen med kommunen så att de inte glöms bort. Sedan delades mötesdeltagarna in i mindre grupper för en kort diskussion av lösningar och fortbildningsbehov. Diskussionerna redovisades och sammanfattningsvis kan sägas att det var en stor samstämmighet kring att det finns ett behov av en ökad kunskap bland hästhållare/ryttare, bland andra trafikanter samt på kommunal nivå. Andra förslag och punkter som redovisades: Behov/önskemål att införa ett hästkörkort (jmf med England och Österrike) Att kommunerna inventerar hästar och hästhållare i kommunen så att kommunen kan informera och ställa krav på hästägarna Att kunskapen om hästfrågor höjs på kommunal nivå Påverka kommunerna så att det införs en hästansvarig i varje kommun Intranät för hästfrågor på kommunernas hemsidor Att hästföretagarna organiseras på nationell nivå Paraplyorganisation på nationell nivå för allt som rör hästfrågor Rikstäckande organisation för ridvägar Påtala behovet av ridvägar hos Trafikverket genom skrivelser Öka informationen om häst till bilister Påverka vägplanerare så att man även ser till ridvägar i samband med nya vägar, cykelbanor och omdragningar Sammanställa det material som finns idag kring ridvägar, göra det tillgängligt för intresserade, ex hemsidan Hästen i Skåne Få med fler, få fler intresserade av ridvägar Få in hästen i samhällsplaneringen Lunchen intogs hos KSLA. Väldigt god!

5 Sedan var det dags för Nils Lagerroth från Jordbruksverket att informera om Landsbygdsnätverket, se bilaga 7 för de bilder han visade. Som medlem i Landsbygdsnätverket har man möjlighet till utbyte och samverkan med olika aktörer. Några av de saker som Nils såg som aktuella för ett ridvägsnätverk är samverkan kring leder tillsammans med en av Landsbygdsnätverkets medlemmar som arbetar med vandringsleder. En annan medlem som skulle kunna vara aktuell för utbyte och samverkan är den grupp som arbetar med planering och infrastruktur på kommunal nivå. Just frågor kring samverkan är något som Landsbygdsnätverket prioriterar och kan avsätta medel för. Nils nämnde även att man tagit fram olika filmer för inspiration och informationsspridning. Detta skulle kanske kunna vara en idé för att sprida information om hästens betydelse i samhället som komplement till den rapport som Stiftelsen Svensk Hästnäring (SNH) tagit fram. Efter lunch informerade Lasse Carlsson, handläggare Länsstyrelsen Stockholms län, om de olika medel man kan söka som ekonomiskt stöd till olika projekt, framför allt på lokal nivå, bl a för etablering av ridleder. Lasse har stor erfarenhet att arbeta med olika projekt och företagare och han delade entusiastiskt med sig av sina erfarenheter. Dagen avslutades med en gemensam diskussion kring hur vi går vidare med frågan kring ridvägar. De närvarande var överens om att det finns ett behov av att skapa ett nationellt nätverk, frågan är hur detta nätverk ska organiseras och vem som ska stå som huvudman. Idag saknas det en instans som driver frågan kring hästen utifrån detta perspektiv. Frågan är komplex och spänner över allt från specifika frågor, t ex försäkringsfrågor, till holistiska frågor såsom hästens roll i samhället. Vi bestämde att vi ska försöka få till ett nytt möte dit sakkunniga, politiker, tjänstemän och organisationer med anknytning till hästar och infrastruktur inbjuds. Detta för att få deras syn på hur ett nätverk skulle kunna organiseras på bästa sätt för att få gehör för frågan kring ridvägar. Det datum som föreslogs för detta möte var den 19/10 (dock var det ej möjligt att få till ett möte så snart, så vi återkommer med datum), för att kunna omfattas inom ramen för projektet Nätverk för ridleder och körvägar i Sverige. För att driva projektet under 2011 ska vi undersöka möjligheten att söka pengar hos Trafikverket samt Landsbygdsnätverket. Bland de frågor som ett nätverk för ridvägar skulle kunna ansvara för är: - Att få in hästen i samhällsplaneringen så att rid- och körvägarna ingår i infrastrukturen. Två viktiga verktyg för att nå hit är att informera/utbilda kommuner om hästens betydelse för samhällsutvecklingen samt att få alla kommuner att inventera hästantalet, stall och hästanläggningar, företag med hästanknytning, befintliga rid- och körvägar, begränsningar/ev risker (t ex farliga vägövergångar, broar, hästtäta områden) samt önskemål/behov/förslag på lösningar. Detta ska dokumenteras och läggas in som ett GIS-skikt på respektive kommuns översiktskarta. Härigenom kan vi visa på hästens betydelse för samhället/kommunen och vända fokus från de problem som hästen anses skapa till alla möjligheter hästen innebär. - Initiera samarbete med andra aktörer för att skapa synergieffekter. Via Landsbygdsnätverket ser vi möjligheter att skapa kontakt och samarbete med nätverk som arbetar med planeringsfrågor på kommunnivå liksom nätverk som arbetar med vandringsleder. Här finns goda möjligheter till utbyte och samarbete!

6 - Bidra till fortbildning inom de områden som anknyter till hästen och ridning i naturen för att på så sätt skapa en hållbar utveckling. Det handlar t ex om att utbilda stallägare/ridskolor, hästägare, ryttare och bilister om allemansrätt, trafikregler, vikten av miljöträning av hästarna, osv för att på så sätt förebygga och minska risken för olyckor och konflikter. Vi tror att ovan punkter kommer att bidra till att hästen blir en tillgång i samhället istället för en orsak till konflikt! Vid pennan Anna Lundberg Hushållningssällskapet Väst