Regional samverkan inom ridsporten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional samverkan inom ridsporten"

Transkript

1 Projektrapport 2010 Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010 Regional samverkan inom ridsporten 1

2 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte och målgrupp för projektet 4 Lärprojekt och projektmanualer 4 Genomförandeplan 4 Insatsområden 7 Ökad närvaro på samhällsarenan 7 Attrahera nya utövare och behålla befintliga 8 Lönsamma livskraftiga hästföretag 9 God hästkultur och hästvälfärd 9 Hästsektorns miljö och klimatpåverkan 10 Projektets mål hur har de uppfyllts 11 Spridning av projektets resultat 11 2

3 Sammanfattning I Svenska Ridsportförbundets (SvRF) förstudie Regionala forum för hästsektorn identifierades några prioriterade områden för det regionala arbetet. Dessa är Ökad närvaro på samhällsarenan, Attrahera nya utövare och behålla befintliga, Lönsamma, livskraftiga hästföretag, God hästkultur och hästvälfärd och Hästsektorns miljö- och klimatpåverkan. Under det fortsatta arbetet i år har fyra av ridsportförbundets distrikt genomfört lärprojekt där de har fokuserat på ett eller flera prioriterade områden. De fyra distrikten har använt olika arbetssätt och metoder, och gemensamt tagit fram ett digert material som syftar till att stärka ridsporten på den regionala och lokala arenan. I tre av distrikten har samarbete med kommunerna varit en viktig del av projekten, och i det fjärde har Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varit samarbetspartner. Dessa samarbeten har bidragit till att öka ridsportens närvaro på samhällsarenan. Genom att satsa på utbildningar på olika nivåer har hästkunnandet och ridskolornas professionalism stärkts, vilket bidrar till att locka fler utövare och behålla de befintliga. Utbildningsinsatserna riktade till ridklubbarna bidrar även till lönsamma, livskraftiga hästföretag, liksom den utbildning som vänder sig till uthyrare av stallplatser. Utbildning leder även till god hästvälfärd och hästkultur. Hästsektorns miljö- och klimatpåverkan har kartlagts framför allt i Stockholm, då det är i storstadsregionen dessa frågor för närvarande är störst. Projektet har skapat påtagliga mervärden för de deltagande distrikten, och genom de fyra manualer som blivit resultatet ges nu möjligheten till övriga 15 distrikt att fortsätta detta arbete. Bakgrund Hästsektorns betydelse, utvecklingspotential och värde är i dagsläget fastställt. Näringen omsätter cirka 46 miljarder kronor per år och utgör en viktig del i lantbruksnäringen. Hästsektorn är i stort organiserad utefter skilda verksamhetsinriktningar. På det nationella planet finns ett antal aktörer, organisationer och föreningar och det finns samverkan och samarbeten i olika konstellationer. Regionalt är bilden mer splittrad även om medvetenheten växer från hästsektorns, lantbrukets och det offentligas sida om betydelsen att kunna samverka. SvRFs ambition är att med utgångspunkt i förstudien Regionala hästforum för hästsektorn från 2009 driva projektet ytterligare ett steg framåt. Detta genom att i fyra distrikt, Dalarnas ridsportförbund, Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund, Stockholms Läns Ridsportförbund och Östergötlands Ridsportförbund, arbeta fram strategiska metoder och modeller för framgångsrik utveckling och samverkan på det regionala planet. Dessa verktyg ska främja förstudiens målsättningar: Att hästen och hästrelaterade verksamheter ingegreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser Attrahera fler häst- och ridsportaktiva med 3

4 livslångt intresse Främja hästföretagens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft Trygga en god hästkultur och hästvälfärd Verka för en hållbar hästverksamhet ur miljöoch klimatsynpunkt Ridsporten - en del av idrottsrörelsen Ridsporten är inte bara en viktig del av hästsektorn. SvRF är en av de största medlemsorganisationerna i Riksidrottsförbundet med ansvar att driva en verksamhet enligt idrottens mål för god folkhälsa och en demokratisk idrottsrörelse vilande på en ideell grund. Det är också i SvRFs 930 ideella ridklubbar med drygt medlemmar som den dagliga verksamheten bedrivs. Cirka 500 av föreningarna driver ridskola där varje år i runda tal 8 miljoner ridtimmar genomförs. Vidare är det ridklubbarna som arrangerar Sveriges alla ryttartävlingar, där cirka licensierade ryttare tävlar i förbundets åtta olika tävlingsgrenar: dressyr, hoppning,fälttävlan, distansritt, voltige, körning, working equitation och gymkhana. I ridsporten kan män och kvinnor, unga och gamla, ta plats, utvecklas och tävla på lika villkor. 19 ridsportdistrikt Som stöd till den centrala organisationen har SvRF 19 ridsportdistrikt. En förening får genom anslutning till SvRF en tillhörighet till det distrikt inom vars geografiska område föreningen har sin verksamhet. Distriktens uppdrag styrs på samma sätt som för ridsportförbundet av SvRFs stadgar och är i huvudsak att: Främja ridning, körning och hästkunskap Verka för god hästhållning och goda anläggningar Vara samarbetsorganisation för klubbarna i distriktet Ta till vara klubbarnas intresse i samhället Anpassa verksamheten efter behov Samordna klubbarnas tävlingsutbud Erbjuda utbildning för funktionärer och yrkesverksamma, stöd och rådgivning I uppdraget ingår även att tillhandahålla ett basutbud till ridklubbarna som innehåller utveckling, utbildning, uppsökande verksamhet, kunskapsförmedling, kommun och landstingskontakter, organisationskontakter, information, tävling, samt barn- och ungdomsverksamhet. Syfte och målgrupp för projektet Syftet med projektet har varit att ta förstudien Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft ytterligare ett steg framåt genom att erbjuda stöd till regionala Lärprojekt i fyra ridsportdistrikt för att arbeta fram strategiska metoder och modeller för framgångsrik utveckling och samverkan på det regionala planet. Eftersom de fyra distrikten har olika karaktär och förutsättningar har de också fokuserat på olika saker. Den primära målgruppen har varit de fyra distrikten, deras medlemmar och samarbetsparter. I tre av lärprojekten har man valt att samarbeta med kommunerna i distrikten. I det fjärde har LRF varit samarbetspartner. I projektets nästa steg blir målgruppen alla 19 ridsportdistrikt som då ska få del av projektets resultat och manualer. Lärprojekt och projektmanualer Inom distrikten har lärprojekt med syfte att skapa konkreta exempel på regional samverkan och visa på de av förstudien identifierade värdena utformats. Lärprojekten har fokuserat på förstudiens prioriterade områden. Förutom de lärdomar som respektive distrikt kunnat tillgodogöra sig har fyra projektmanualer arbetats fram. På så sätt kan erfarenheterna spridas till andra distrikt som vill genomföra liknande projekt. Genomförandeplan Hur respektive projekt har genomförts framgår av de enskilda projektrapporterna. Här presenteras utförandet tematiskt, aktivitet för aktivitet och insatsområde för insatsområde enligt den plan som finns i ansökan. Aktiviteter att i vart och ett av de fyra utvalda 4

5 ridsportdistrikten genomföra ett Lärprojekt med särskild inriktning på någon av de målsättningar som genererades i förstudien Tre av distrikten, Göteborg, Dalarna och Stockholm, har valt att fokusera på målsättningen att hästen och hästrelaterade verksamheter skall integreras som en självklar del i samhället och och samhällets planeringsoch beslutsprocesser. I Dalarna har man även arbetat med utbildningar riktade till framför allt föreningsdrivna ridskolor med syfte att främja hästföretagens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. I Göteborg har mycket av arbetet kretsat kring anläggningsfrågor, då funktionella och säkra anläggningar är en förutsättning för bra verksamhet. I Stockholm har ett viktigt diskussionsområde varit det fysiska utrymmet. Hästar och ridsport kräver mark, vilket är en bristvara i storstaden. Det fjärde distriktet, Östergötland, har istället valt att arbeta med frågan om god hästkultur och hästvälfärd. att skapa reella mervärden för inblandade aktörer och insikt om behov av samverkan Ett av projektets främsta mervärden är en ökad kontakt och dialog mellan en mängd olika parter: ridklubbarna och distrikten ridklubbarna och kommunerna kommunerna och distrikten ridklubbarna emellan kommunförvaltningarna emellan LRF och distriktet i Östergötlands fall Ett annat viktigt mervärde är att ridskolans roll som hästkunskapscentrum har stärkts. Samtidigt har flera olika grupper fått ökade kunskaper genom de seminarier och kompetensutvecklingssatsningar som beskrivs nedan. Projektet har även lett till att det samlats in värdefull statistik som beskriver ridsporten på ett objektivt sätt. Genom de fyra distrikten har projektet nått ut på ridskolorna runt om i landet. 5

6 att genomföra seminarier och kompetensutvecklingssatsningar Alla fyra distrikten har genomfört seminarier och utbildningssatsningar av olika karaktär. I Östergötland har ridsportdistriktet i samarbete med LRF arbetat med tre utbildningspaket, ett gentemot nyblivna hästägare, ett riktat till personer som hyr ut stallplatser och ett som i utgångspunkt i LRFs medlemmar riktats till allmänheten. Att ha häst-kurser I den första utbildningen har fokus legat på hästens funktion och behov, ansvarsfrågor och säkerhet. Kurserna anordnades i samarbete med ridskolor, och distriktet genomförde en utbildning för klubbarnas kursledare. Genom kursen har kompetensen höjts hos blivande och nyblivna hästägare. Kursen lades upp på tre nivåer: barn, ungdomar och vuxna. Stalluthyrarkurser Även kursen med uthyrare av stallplatser som målgrupp handlade till stor del om hästens funktion, behov och säkerhet. Därtill kom ansvars- och försäkringsfrågor. Gårdsvandringar med hästdoft En satsning har syftat till att väcka intresse hos dem som ännu inte är aktiva. I anslutning till de gårdsvandringar som LRF arrangerar ute på gårdar har ridsportdistriktet ansvarat för en station som handlar om hästar. Nyfikenheten på ridsporten och ridklubbarnas verksamhet var stor. Kommunträffar i Dalarna I Dalarna har det genomförts träffar med såväl kommuner som föreningsdrivna ridskolor som målgrupp. Vid kommunträffarna har distriktet, kommunens ridklubb eller klubbar och personer på olika befattningar i kommunerna träffats och diskuterat ridsportens förutsättningar och möjligheter. Olika typer av samarbeten mellan kommun och ridklubb har inventerats. Vid utbildningstillfällena för ridskolorna har Lars-Gösta Nauclér utbildat i ridskoleekonomi och Gabriella Pernler har hållit ett inspirationsseminarium på ämnet Att vända konkurshot till framgång där hon delat med sig av den struktur, befattningsbeskrivningar och liknande som använts i Uppsala Ponnyklubb. Dessutom har den regionala konferensen Ta vara på Ridsportens hästkrafter genomförts. Kommunkonferens i Stockholm Även i Stockholm har man satsat på att träffa kommunerna genom att arrangera en kommunkonferens. Karin Morgan, Agr Dr från Strömsholm föreläste om hästens miljö och människans arbetsmiljö i stallet. Resultatet av de enkäter som skickats till såväl klubbar som kommuner presenterades, och ridsportens förutsättningar i en storstad diskuterades. Vid konferensen konstaterades det att det finns behov av att samlas och diskutera ridsportfrågor regelbundet, och en ny konferens på ämnet Ridsportens mervärden är planerad Ridsport för alla kräver funktionella anläggningar. att tillvarata erfarenheter, metoder och goda exempel i Lärprojekten och ta fram verksamhetskoncept och modeller för systematisk erfarenhetsöverföring till andra regioner Erfarenheterna från de olika lärprojekten har resulterat i fyra manualer som beskriver en metodik för att arbeta med olika frågor som behandlats i projekten. 6

7 att inspirera till fördjupade diskussioner och nya samarbeten genom nätverksträffar som även verkar för att öka kunskapen om varandra verksamheter, prioriteringar, roller I samtliga lärprojekt har de initierade nätverken varit lyckosamma.fortsatta träffar och samarbeten är planerade och projekten har fungerat som start för mer långsiktiga arbeten. Insatsområden Ökad närvaro på samhällsarenan Samhället har generellt sett en positiv syn på hästsektorn. Många kommuner har insett värdet av att kunna erbjuda bra förutsättningar för hästar och ridning, och allt fler ser vilken betydelse det kan ha för livskvalitén för kommuninvånarna. Trots det finns det många frågor att hantera för att främja en positiv utveckling och tillväxt. Det kan röra sig om det kommunala planarbetet, framtida markanvändning, natur- och kulturområden, trafiksystem, miljö hållbarhet, folkhälsoarbete, barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård, utbildning och regional utvecklingspolitik. Idag är ridsporten accepterad som folksport och kommunernas strävar vanligtvis efter att uppnå ett likställt stöd mellan olika barn- och ungdomsidrotter. Kommuner och ridklubbar bär ett gemensamt ansvar för att säkerställa ändamålsenliga ridsportanläggningar. Därför är dialogen mellan dem otroligt viktig för att tydliggöra vem som bär ansvar för investeringar, underhåll och drift. Ett viktigt exempel är möjligheter till omklädning och dusch. Det saknas fortfarande på många anläggningar, vilket leder till att mer hästallergener är nödvändigt sprids i samhället. Hästar behöver plats och människor behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för hästar, ridning och körning i tätort är därför en nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt. Även på landsbygden finns behov av planering för ridvägar och tillgänglighet. Det handlar om att undvika osäkra trafiksträckor, konflikter med markägare och andra motionärskategorier såväl som att ta tillvara på de miljövinster som uppstår om det går att ta sig till häst till närbelägna träningsanläggningar istället för med bil och släp. Vad har skett i lärprojekten för att öka närvaron på samhällsarenan? I Göteborgs- och Bohuslän, Dalarna och Stockholms Län har samverkan med distriktens kommuner varit viktiga delar av projekten. I alla tre distrikten har träffar med kommunala politiker och/eller tjänstemän genomförts. Detta har resulterat i en större kunskap om olika samarbetsformer och en tänkbar fortsättning är en utökad kartläggning och sammanställning där olika samarbetsformer beskrivs. Diskussionerna, träffarna och konferenserna har dessutom lett till att hästsektorns frågor har lyfts och behandlats i kommunerna på ett sätt som inte skulle ha skett utan projekten. Ridskolan ökar livskvaliteten för kommunens invånare. 7

8 Det ömsesidiga kunskapsutbytet har gjort kontaktvägarna kortare och förståelsen för varandras organisationer större. Kommunerna är olika organiserade, och genom lärprojekten har ridklubbar och distrikt fått kunskap om hur de aktuella kommunerna fungerar och vilka personer som ansvarar för olika frågor som berör hästsektorn. På så sätt har värdefulla personliga kontakter skapats. Möten med kommunerna har även lett till att respektive distrikt fått en klarare bild av vilka hot och möjligheter som finns för ridsporten regionalt. Här märks en tydlig skillnad mellan storstad och landsbygd, där frågor som miljö och markanvändning har större betydelse i stadsnära verksamhet. På mindre orter är det frågor som infrastruktur och anläggningar som dominerar. Genom projekten har distrikten och deras kunskap blivit mer synlig, och de har större möjligheter att fungera som sakkunniga åt kommunerna när det gäller frågor som berör hästsektorn. I dalaprojektet har dessutom ridskolans potential i sociala sammanhang blivit tydlig. I Östergötland har viktigaste samarbetsparten varit LRF. Även där har ett ömsesidigt kunskapsutbyte lett till en ökad kännedom om ridsportdistriktet och dess verksamhet. Genom gårdsvandringarna har projektet dessutom nått ut relativt brett mot allmänheten och på så sätt skapat intresse för hästsektorn. Attrahera nya utövare och behålla befintliga Antalet hästar i Sverige ökar medan antalet medlemmar i förbundets ridklubbar har en negativ trend. Det tyder på att många som skaffar egen häst inte är organiserade i ridklubbar, anslutna till Svenska Ridsportförbundet. Den svenska ridskolan har lagt grunden i hästkunskap, hästhantering och ridning hos tre generationer svenskar och har dessutom lyckats göra ridning till en folksport. Men ingenting är för evigt. Idag oroas många av en utveckling där hästägare och ryttare inte längre får sin utbildning via ridskolan och att ridskolan tappat i status och efterfrågan. Idag brottas många ridskolor enligt distrikten med ekonomiska problem på grund av kostnadsökningar, som klubbarna har svårt att täcka genom höjda ridavgifter. Lågkonjunkturen har också medfört att vissa kommuner minskat bidrag till idrotten. Vad har skett i lärprojekten för att attrahera nya utövare och behålla befintliga? I Östergötlands distrikt har lärprojektet handlat om utbildning av tre viktiga grupper uthyrare av stallplatser, nya eller blivande hästägare och en intresserad allmänhet. Utbildningarna har stärkt ridskolans roll som Ridsporten är en folksport, och de flesta kommuner strävar efter ett jämställt stöd till barn- och ungdomsidrotten. 8

9 hästkunskapscentrum även för personer som inte är elever där, vilket har skapat en större medlemsnytta och ytterligare ett incitament för medlemsskap. Genom de gårdsvandringar som genomförts i samarbete med LRF har ridsporten och ridklubbarna och deras verksamhet marknadsförts, och intresse för hästar och ridning har väckts bland personer som ännu inte upptäckt ridsporten. Utbildningar riktade till nya eller blivande hästägare har bidragit till att öka kunskapen och intresset i dessa grupper, men framför allt har de lett till att öka förståelsen för vilken nytta man kan ha av ridklubben och den kunskap som finns där. Även de andra tre distriktens arbete tillsammans med kommunerna där målet är att ridsporten skall vara mer synlig på samhällsarenan leder till att sporten blir mer synlig och därmed mer attraktiv för nya och gamla utövare. Den satsning som gjorts i Dalarna på utbildningar för att ridskolorna ska bli mer professionella kommer öka kvaliteten på ridskoleverksamheten vilket i förlängningen leder till mer attraktiva ridskolor.samma resonemang gäller för projekten i Göteborg och Stockholm om ridskolorna får bättre förutsättningar och bättre anläggningar kommer kvaliteten på verksamheten att höjas. På så sätt kan de både behålla befintliga utövare och attrahera nya. Lönsamma livskraftiga hästföretag Hästens betydelse som näring ökar. Listan över näringsverksamhet relaterad till hästar omfattar inackordering, ridskolor, travträning, uppfödning, utbildning, tävling och försäljning av hästar, turridning och hästturism, foderföretag, veterinärer och hovslagare, företag specialiserade på stallar, ridhallar och hästutrustning mm. I lärprojekten har distrikten i första hand fokuserat på ridskolorna, som i princip uteslutande drivs av eller i samarbete med en ridklubb. Oavsett om de är föreningsdrivna eller privata krävs ett affärsmässigt tänkande för att skapa en hållbar verksamhet. Vad har skett i lärprojekten för att skapa lönsamma livskraftiga hästföretag? För att stärka och utveckla ridskolornas verksamhet och konkurrenskraft har två utbildningar genomförts i Dalarna med fokus på hur man driver en ridskola affärsmässigt och med god kvalitet i verksamheten. Den första utbildningen rubricerades "Ridskoleekonomi en fördjupning i bokslut och nyckeltal" och den andra "Att vända konkurshot till framgång". Båda hade tydlig inriktning just på att skapa förutsättningar för ridklubbarna för att forma framgångsrika och livskraftiga verksamheter. I Dalarna, Stockholm och Göteborg & och Bohuslän har man dessutom inom distrikten samlat in statistik från de ridskoledrivande föreningarna. Denna statistik kan i framtiden fungera som jämförelse för klubbar som vill utveckla sin verksamhet och gör det möjligt att sätta in den egna verksamheten i ett omvärldsperspektiv. I Östergötland har man istället vänt sig till målgruppen stallplatsuthyrare. Det kan vara ridklubbar och ridskolor som hyr ut stallplatser, men i många fall är det privata näringsidkare. Genom att samla och utbilda även denna grupp skapas bättre förutsättningar för hästföretag med bra kvalitet som bygger på kunskap om hästen och dess beteenden och förutsättningar något som leder till lönsamhet och livskraft. God hästkultur och hästvälfärd Grundläggande hästkunskap är ett vitt begrepp men enkelt beskrivet är det den kunskapsnivå som SvRF anser att alla som håller på med hästar bör ha. Det handlar om att ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta hand om och sköta en häst. Alla måste få möjlighet att lära sig hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om hästens beteende ligger också till grund för förståelse för hästens situation. Det är minst lika viktigt som att lära sig sitta rätt i sadeln. Okunskap kan vara orsak till att hästar far illa och att olyckor sker. Vad har skett i lärprojekten för att skapa god hästkultur och hästvälfärd? Det distrikt som framför allt fokuserat på den här frågan är Östergötland. Genom att utbilda uthyrare av stallplatser och nyblivna och blivande hästägare i frågor som hur hästar fungerar och vilka behov de har skapas bättre miljöer och säkrare rutiner i stallarna. På så sätt stärks den goda hästkulturen och hästvälfärden ökar. Deltagandet vid gårdsvandringar 9

10 har dessutom bidragit till att sprida god hästkultur utanför de egna leden. Samtliga utbildningssatsningar har fått nya målgrupper att hitta till ridskolan, där kunskapen om hästkultur och hästvälfärd finns. I Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund har man även tittat på ridanläggningarna i distriktet för att se vad som krävs för att de skall vara ändamålsenliga, handikappanpassade och säkra. Funktionella anläggningar är en förutsättning för god hästkultur och hästvälfärd. En positiv bieffekt är att en ridklubb som inte behöver lägga så mycket ideell tid på att underhålla en bristfällig anläggning kan satsa mer tid och kraft på verksamheten och på så sätt bättre nå ut med den kunskap som finns samlad. I Stockholmsprojektet har villkoren för hästhållning i en storstad med begränsad marktillgång beslysts. Även Dalarnas satsning på mer professionella ridskolor leder till god hästkultur och hästvälfärd då kvaliteten på verksamheterna ökas. Hästsektorns miljö och klimatpåverkan Hästen är en del av naturen och bidrar till en god miljö på flera sätt, bland annat genom att hålla betesmarker öppna. Men det finns verksamheter inom hästsektorn som påverkar miljön negativt. Hästgödsel är en del av kretsloppet och dess näringsämnen bör återföras till jorden. Det bästa är om närliggande jordbruk kan ta hand om gödseln och leverera strömedel, för att minimera behovet av transporter. På samma sätt är det bra om hästens foder är närproducerat. En annan typ av transporter är de som behövs för att människor ska ta sig till stallet eller för att häst och ryttare ska ta sig till träningar, tävlingar och andra aktiviteter. Genom att ta hänsyn till det i samhällsplanerningen och göra det möjligt att åka kollektivt till ridskolan eller rida till ridanläggningen finns det miljövinster att göra. Ett annat sätt att arbeta för en bättre miljö är att se över el- och energianvändningen på anläggningarna. Vad har skett i lärprojekten för att minska hästsektorns miljö- och klimatpåverkan? I Stockholmsprojektet har miljöfrågorna varit ett av de prioriterade områdena. I diskussionerna med kommunerna visar det sig att kunskaperna om hästsektorns miljö- och klimatpåverkan är begränsade. Här finns definitivt utrymme för ett fortsatt arbete. Den kartläggning som gjorts av gödselhantering och elkostnader visar att det även där finns en del att arbeta med på vissa ställen, samtidigt som andra har kommit långt i det arbetet. Den miljöfråga som kommunerna är mest insatta i är när det gäller skyddszoner mellan ridanläggningarna och övrig bebyggelse. Lukt, flugor och allergier är bekymmer som nämns i sammanhanget. Någon kommun påpekar att just avståndet till annan bebyggelse är prioriterad när det gäller placering av en eventuell ny ridanläggning, andra miljöaspekter får utredas under ett senare skede. Projektet Hästar bidrar till en god miljö på flera sätt, bland annat genom att hålla betesmarker öppna.. 10

11 visar att tankarna kring hästens miljö- och klimatpåverkan ännu är i sin linda och att detta är ett område där det finns mycket att göra framöver. Projektets mål hur har de uppfyllts att ha skapat mätbara mervärden för inblandade aktörer i Lärprojekten I samtliga delprojekt har mätbara mervärden skapats. Några exempel: Dalarna Etablerad dialog mellan kommunerna och ridklubbarna utvecklar nya verksamheter inom respektive organisation Ökad kunskap om respektive organisation och ett tydligare samarbete förstärker kommunens ridanläggningar och skapar bättre förutsättningar för ridsporten Ökad professionalism och konkurrenskraft hos ridskolorna Göteborg & Bohuslän Kommunens beslutsfattare har goda beslutsunderlag för framtida stöd och investeringar Kompetensutveckling i ridklubbarna skapar förutsättningar för utveckling av ridsporten Stockholm Gemensam diskussion angående markanvändning och miljöfrågor mellan kommun och ridsport Ökad kunskap om ridsporten ur ett mångfaldsperspektiv Insamling av statistik som beskriver ridsporten i området Östergötland En ökad kunskap om hästen och god hästhållning Ett ökat utbud medför ökad medlemsnytta för såväl LRF som ridsporten i regionen En framtida utvecklingspotential Fler medlemmar att ha utvecklat modeller/metoder för att kunna arbeta mer strategiskt med regional utveckling i samråd med hästsektor och samhälle med utgångspunkt i Svenska Ridsportförbundets distrikt som regionala kunskapscentrum för de frågor som berör hästen i samhället Ett resultat av projektet är att fyra manualer har tagits fram. De beskriver modeller för att arbeta med kommunala kontakter, enkäter och statistik, utbildning av stallplatsuthyrare och Att ha hästkurser. En modell för stallvandringar kommer tas fram under att ha tagit fram statistik som beskriver ridsportens värden i siffror samt att denna statistik enkelt ska kunna sorteras för att möta vad som efterfrågas av kommun/ länsstyrelse samt andra aktörer i hästsektor. Samtidigt skapas en mall för hur man arbetar med statistiken som möjliggör implementering i andra regioner Ett statistikarbete har påbörjats i projektet, och en manual för fortsatt arbete har tagits fram. Manualen rymmer även en frågearsenal som är sprungen ur delprojektens enkäter. Under 2011 kommer även möjligheterna för ett gemensamt webverktyg med gemensamma webenkäter ses över. att ha skapat verktyg för hur man genomför en inventering/kartläggning av aktörer på regional nivå samt resp. aktörs roll Manualen som handlar om samarbete med kommunerna ska användas som verktyg i de lokala och regionala samarbetena. Spridning av projektets resultat Samtliga fyra delprojekt kommer att användas som utgångspunkt för ett antal manualer för projekt. Dessa manualer skall sedan övriga ridsportdistrikt kunna använda för att ta tillvara de erfarenheter som gjorts i lärprojekten och själva fortsätta på det arbete som startats under året. Dessutom kommer resultatet spridas genom Svenska Ridsportförbundets informationskanaler och informationsavdelningen kommer upprätta en plan för spridningen. 11

12 Regionala forum för hästsektorn - två projekt Två separata projekt har under 2010 genomförts på basen av förstudien Regionala hästforum för hästsporten. Detta projekt har fokuserat på konkreta satsningar för att hästen och hästrelaterade verksamheter skall integreras som en självklar del i samhället och i dess planerings- och beslutsprocesser. Det projekt som Hästnäringens Nationella Stiftelse genomfört under samma period har syftat till att ge hästsektorns regionala aktörer en mötesplats för att diskutera gemensamma frågor. Även i detta projekt har man valt att arbeta fram en modell genom att börja i några distrikt som på så sätt får bryta ny mark och fungera som förebilder. Båda dessa projekt har bidragit till att sätta hästsektorn på den regionala kartan och skapat framtida metoder som kan stärka och förtydliga hästsektorns roll i samhället. Projektansvarig Kicki Ronnerberg Bäckman Svenska Ridsportförbundet Förbund/Samhälle Telefon: E-post: Projektkoordinator Maria Thun Text och layout Kajsa Ekedahl Aikane

Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft

Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Projektrapport, Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande

Läs mer

Att anordna kurser för stalluthyrare

Att anordna kurser för stalluthyrare Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande 1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Läs mer

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på Mål och vision Nivå Västmanlands två Ridsportförbund 2011-01-18 Nivå fyra Fastställd av distriktsstyrelsen 11 1 Klicka här för Innehåll

Läs mer

Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället

Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället Projektrapport 2010 Hästnäringens Nationella Stiftelse Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället Projektet är finansierat av Jordbruksverket via

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Lomma Ridklubb är en aktiv ideell förening som i år firar 40-årsjubileum. Föreningen bedriver en av Svenska Ridsportförbundet certifierad ridskola, för

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 3. Faktainsamling en hemläxa för varje ridklubb Varje framgångsrikt påverkansarbete startar med en analys av nuläget. En genomgång av fakta om ridklubbens verksamheter,

Läs mer

Stefan Johanson Växjö 2010 09 27

Stefan Johanson Växjö 2010 09 27 Stefan Johanson Växjö 2010 09 27 Hästnäringens Nationella Stiftelse Samverkansorgan Fokus på utbildning, avel och uppfödning Flyinge, Strömsholm och Wången (HRA) Gemensamma hästpolitiska frågor Forskningsfinansiering

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsplan Mälaröarnas ridklubb (MäRK) 2013 Innehåll Allmänt... 3 Verksamhetsidé... 4 Mål... 4 Verksamhet 2013... 6 Ridskolan... 6 Anläggning... 6 Utevolt... 6 Parkering... 6 Ridhus... 6 Klubbhus...

Läs mer

IDROTTSLYFTETS FÖRENINGSSTÖD 2016

IDROTTSLYFTETS FÖRENINGSSTÖD 2016 IDROTTSLYFTETS FÖRENINGSSTÖD 2016 Föreningen har möjlighet att söka stöd både till fria satsningar och färdiga paket. Nedan följer exempel på projekt som faller inom ramen för Idrottslyftet 2016 som förhoppningsvis

Läs mer

Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande

Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande 1(8) 2010-02-22 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt

Läs mer

Hästen i dagens samhälle

Hästen i dagens samhälle Hästen i dagens samhälle Hur påverkas hästsektorn när samhället förändras? Och hur påverkas samhället av hästens starka comeback? Hästhållning berör idag många delar i samhället och många behov ska balanseras

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Strömsholm den 19 februari 2013 Riksidrottsförbundet Peter Eriksson Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Svenska Ridsportförbundet har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Att arbeta med statistik

Att arbeta med statistik Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

Att anordna kurser i att ha häst

Att anordna kurser i att ha häst Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för hästsektorn - Regionala

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet Stimulera Ridskoleverksamhet Glädje Sport Kunskap LIVSKRAFTIGT HÄSTFÖRETAGANDE Projekt Stimulera ridskoleverksamhet Ridsportens Affärsskola Regionala affärsskolor för förtroendevalda

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2

Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2 1/8 Projekt SvRF - Medlemmarna frågar och får svar #2 Detta dokument innehåller frågor som kommit projektgruppen tillhanda från klubbar och enskilda medlemmar. Svaren på frågorna är markerade med rött.

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft

Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Förstudien är finansierad av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2009. Innehållsförteckning

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Vision: Skånes Ridsportförbund skall vara Svenska Ridsportförbundets mest ledande Distrikt i alla discipliner både vad gäller tävlingsarrangörer och

Vision: Skånes Ridsportförbund skall vara Svenska Ridsportförbundets mest ledande Distrikt i alla discipliner både vad gäller tävlingsarrangörer och Vision: vara Svenska Ridsportförbundets mest ledande Distrikt i alla discipliner både vad gäller tävlingsarrangörer och tävlingsutövare. Vi skall ligga i framkant i vår utbildningsverksamhet och verka

Läs mer

Välkommen att stödja Väsby Ridklubb

Välkommen att stödja Väsby Ridklubb Välkommen att stödja Väsby Ridklubb RIDKLUBBEN SOM SÄTTER HÄSTEN OCH ELEVEN I CENTRUM Väsby Ridklubb erbjuder ridutbildning i naturskön miljö vid Mälaren. Vi vänder oss till alla åldrar på olika nivåer.

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Ridskoleekonomi. 21 jan 2012

Ridskoleekonomi. 21 jan 2012 Ridskoleekonomi 21 jan 2012 Tema 2012 2012 firar ridsporten 100 år. Det ska vi fira på många olika sätt. I Västmanland/Sörmland firar vi genom att ge 2012 temat Framtidens Ridsport. För visst vill vi att

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Handlingstyp Minnesanteckning 1 (6) Datum 8 sep 2014 Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Deltagare: Åke Svensson (RG), Jan Björinge (RG), Stefan Persson, RG, Eva Nypelius

Läs mer

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER 4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

TEMADAGAR vt-12 Sex temadagar Gå på så många du vill Teori för ridskoleryttare!

TEMADAGAR vt-12 Sex temadagar Gå på så många du vill Teori för ridskoleryttare! TEMADAGAR vt-12 Sex temadagar Gå på så många du vill Teori för ridskoleryttare! RIDSKOLAN INFORMERAR TEMADAGAR - teori På Jutagårdens Ridskola vill vi inte bara prioritera och värdesätta ridning utan även

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Uppdragsplan för näringslivskontoret

Uppdragsplan för näringslivskontoret Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhets berättelse för 2010 Styrelsen för Örebro Läns Ridsportförbund får härmed avge verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010. Ändamålet är att främja och utveckla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17

VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 Fastställd av Idrottstinget 3.3.2015 Ålands Idrotts verksamhet FÖRBUNDETS VERKSAMHET Förbundets namn är Ålands Idrottsförbund där det officiella marknadsföringsnamnet

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice

Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice Man är medlem för att man måste! Varför måste man vara medlem? eller uttryckt på ett annat sätt, vad är medlemsnyttan? Delprojektet Föreningsservice uppdrag är

Läs mer

Plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Alleby Ridklubb

Plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Alleby Ridklubb Plan mot diskriminerande och kränkande behandling Alleby Ridklubb Upprättad av Alleby styrelse September 2015 Innehållsförteckning Inledning Syfte Definitioner -De fem diskrimineringsgrunderna Vår vision

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Dalaoffensiven Utfall gruppdiskussioner. Falun 29 november

Dalaoffensiven Utfall gruppdiskussioner. Falun 29 november Dalaoffensiven Utfall gruppdiskussioner Falun 29 november Grupparbete Frågeställningar att behandla 1. Individutveckling Hur skapar vi en verksamhet som utvecklar alla under hela livet utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

SCR:s PUNKTER FÖR 2020 20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun 2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun ett samarbete mellan Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Åre kommun Skriven av Anna Linde Introduktion Projekt Lugna Gatan Åre är ett långsiktigt

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Verksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb

Verksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb Verksamhetsinriktning för IFK Lidingö Friidrottsklubb Ett underlag för att under det kommande året, i olika konstellationer av ledare och aktiva, förankra, diskutera, förtydliga, planera för att förverkliga

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer