Natur- och miljöprogram

Transkript

1 Natur- och miljöprogram

2 Natur- och miljöprogram Svensk orientering har vid förbundsmötet 1998 fattat beslut om en natur- och miljöpolicy för hela rörelsen. Därefter har en markpolicy antagits av styrelsen. Samtidigt har det genomförts en miljöutredning, vilken är en av grunderna för detta program. Syftet med arbetet är att öka kunskaperna i och engagemanget för mark-, vilt- och miljöfrågor inom orienteringsrörelsen. Det övergripande målet är att orienteringssporten ska uppfattas som en idrott som seriöst och målmedvetet tar sin del av ansvaret för en god naturvård och en långsiktig hållbar utveckling. Natur- och miljöpolicy för svensk orientering I vårt miljöarbete ska vi följa allemansrätten, miljölagar och förordningar som har bäring på vår verksamhet. öka kunskaperna i orienteringens miljöfrågor hos medlemmar och anställda inom orienteringsrörelsen och nå ett miljötänkande som genomsyrar alla delar av vår idrott. hushålla med naturresurserna samt återanvända och återvinna material i största möjliga utsträckning. minimera utsläpp till och föroreningar av mark, luft och vatten. ta största möjliga hänsyn till naturen, växt- och djurlivet vid planering av våra arrangemang. ha goda relationer med markägare, jägare, andra friluftsorganisationer, forskare, myndigheter och allmänheten. aktivt arbeta med miljöfrågorna där ledstjärnan är ständiga förbättringar av miljöarbetet och minskad negativ miljöpåverkan. aktivt ta del i kommunernas Agenda 21-arbete. Markpolicy (utdrag) I vårt arbete med markfrågorna ska vi verka för att allemansrätten även fortsättningsvis har en tillämpning som möjliggör genomförande av orienteringsarrangemang. stärka orienteringens image hos politiker, myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten. medverka till att Frisam utvecklas till en respekterad samarbetsorganisation för det samlade friluftslivet. ta rimlig hänsyn till markägarnas intressen genom att inte störa hemfriden eller negativt påverka jord- och skogsbruket. medverka till fortsatt utveckling av tävlingsutbudet, däribland kvalitetssäkring, utifrån berättigade krav på hänsynstagande. stimulera ny och vidgad forskning inom området friluftsliv.

3 Checklista Checklistan är ett stöd för klubben i arbetet med natur- och miljöfrågorna. För att kunna åstadkomma förändringar i verksamheten är det nödvändigt att först analysera hur situationen är i dag. Checklistan bygger på frågor inom ett antal områden. Efter att denna besvarats diskuterar och beslutar man om eventuella åtgärder. Det kan handla om förändrade arbetsformer eller rutiner i verksamheten. Listan omfattar följande områden: policy, allemansrätt, utbildning, information, externa kontakter, transporter, arrangemang och anläggning. Arbetet med att miljöanpassa klubbens verksamhet bör genomföras i samförstånd med medlemmarna, gärna som ett projekt med representanter för olika verksamheter. Då får arbetet den acceptans och tyngd som är nödvändig. Samtidigt är det viktigt att såväl ledare som tävlande har god kunskap om mark- och viltfrågor. Det är genom vårt beteende som vi skapar förutsättningar för att långsiktigt säkerställa tillgången till mark för svensk orienterings framtid. A. Natur- och miljöpolicy Har klubben tagit del av Svenska Orienteringsförbundets natur- och miljöpolicy? Har natur- och miljöpolicyn diskuterats i styrelsen? Har natur- och miljöpolicyn presenterats för medlemmarna på något sätt? Har klubben utarbetat ett eget handlingsprogram anpassat till de lokala förutsättningarna? Finns det någon i klubben som är ansvarig för miljöfrågorna?

4 B. Markpolicy och allemansrätt Har klubbens styrelse tagit del av Svenska Orienteringsförbundets utbildningsmaterial Orientering på naturens och samhällets villkor, Mark och vilt och foldrar Gäst i naturen och Samarbete i naturen? Har klubbens medlemmar tagit del av utbildningsmaterialet och foldern Gäst i naturen? Är klubbens styrelse insatt i allemansrätten och de rättigheter och skyldigheter som den innebär? Har klubbens styrelse kunskap om innehållet i Naturvårdsverkets Allmänna råd? C. Utbildning och information Är klubbens medlemmar utbildade i mark- och viltfrågor med speciell tonvikt på allemansrätten? Är klubbens medlemmar informerade om huvuddragen i Naturvårdsverkets Allmänna råd? Skrivs det om natur- och miljöfrågor i klubbtidningen eller på eventuell hemsida? Har det förekommit träffar i distriktet där klubbar utbytt erfarenheter och information i olika miljöfrågor?

5 D. Externa kontakter Har klubben goda kontakter med kommunens miljökontor? Har klubben kontaktat kommunens Agenda 21-ansvarige för att få hjälp med miljöanpassningen? Har eventuella sponsorer en egen miljöpolicy? Har klubben bett företag som levererar varor om information om produkterna är miljöanpassade? Har klubben kontakt med andra föreningar med intressen i naturen? Om klubben har egen karta hur är relationen till berörda markägare och jakträttsinnehavare? E. Transporter Samåker klubbens medlemmar till tävlingar i tillräcklig omfattning? Samåker klubbens medlemmar till träningar i tillräcklig omfattning? Samåker man till styrelsemöten eller andra mindre möten i klubben i tillräcklig omfattning? Organiseras gemensamma bussresor vid alla tillfällen då detta är ekonomiskt försvarbart?

6 F. Arrangemang Har klubben med utgångspunkt i Naturvårdsverkets Allmänna råd samverkat med de markägare och jakträttsinnehavare som berörs av klubbens arrangemang, även träning? Har arrangörsstaben tillräcklig kunskap om skyddsvärda områden som nyckelbiotoper, nyplanteringar och viltrika områden? Finns kunskap i arrangörsstaben så att vattenavrinningen från duscharna sker på bästa möjliga sätt? Har användningen av engångsmaterial som plastmuggar minimerats vid tävlingar? Källsorteras soporna i tillräcklig omfattning vid tävlingsarrangemangen? G. Anläggning Har engångsmaterial som plastmuggar slutat att användas? Finns ett system för återvinning av material i klubbstugan, till exempel papper? Finns det tillräcklig källsortering i klubbanläggningen? Har klubben inventerat hur stor energiförbrukningen är och hur den är fördelad?

7 Har klubben försökt att minska energiförbrukningen? Finns det rutiner för temperaturnedsättning när ingen är i klubbstugan? Är toaletterna snålspolande? Lämnas farligt avfall som färgburkar och kemikalier till kommunens miljöstation? Detta ska vi göra! Sammanfattning av åtgärderna:

8 Genomförande Natur- och miljöfrågorna ska behandlas som en integrerad del av orienteringsrörelsens verksamhet. Här följer några exempel där ämnet tas upp. Centrala konferenser för distriktsrepresentanter Utbildningsmaterial (Mark och vilt, Arrangemang, Banläggning och tävlingsregler) O-Ringen (Miljödiplomerat av Håll Sverige Rent) Kvalitetssäkringsarbete av arrangemang Tips och goda exempel som kan spridas genom Skogssport, nyhetsbrev och Checklista som stöd i arbetet Förbundskansliet materialförbrukning och resealternativ OK Tyr långt framme Värmlandsklubben Tyr är en av de föreningar som kommit längst i miljöarbetet inom svensk orientering. Sedan några år tillbaka jobbar man aktivt med dessa frågor efter en miljöpolicy som medlemmarna har godkänt. Vi har jobbat medvetet och långsiktigt, säger Jonny Jonsson, tidigare ordförande i Tyr. Vi har satt upp både övergripande mål och kortsiktiga mål varje år. De övergripande målen handlar exempelvis om att ta miljöhänsyn i all planering och verksamhet och minimera användningen av energi. De andra målen är mer handfasta. Källsortering i klubbstugan och vid arrangemangen, miljövänliga produkter ska väljas vid inköp, minskad elförbrukning i klubbstugan och ökad samåkning till och från träning och tävling. Flera av målen är mätbara och jämförs med tidigare år. OK Tyrs miljöprogram följs upp och justeras med jämna mellanrum. För mer information om Tyrs miljöarbete, kontakta Jonny Jonsson, tel , e-post: jonny.jonsson@artreg.mil.se Idrottens Hus Farsta Tel Fax info@orientering.se Utbildningsmaterial beställs hos: Orienteringsförbundets förlag, tel soft-forlaget@orientering.se Omslagsfoto: Keith Samuelson