Att samarbeta med kommuner

Transkript

1 Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010 Att samarbeta med kommuner

2 Steg 1: Vad vill ridklubbarna ha ut av samarbetet med kommunen? Innan ett initiativ till samarbete tas är det bra att ha funderat igenom vad man vill ha ut av samarbetet. Handlar det om att se över bidragen? Eller är det anläggningen som man vill ha hjälp med? Vill man ha social verksamhet, eller mer samarbete med skolan? Är det bekymmer med markanvändning och ridvägar? Idélista på frågor som berör kommun och ridklubb, glöm bara inte att fundera över om det finns andra som gäller just er kommun. Bidrag Ungdomsverksamhet Anläggningen Kommunikationer och infrastruktur Ridvägar Specialidrott Friluftsdagar Sociala insatser/praktikplatser Integration Samarbete kriminalvården Vaktmästeri Maskinpark Fundera ut vad ni har för mål med samarbetet och hur ni vill att resultatet ska se ut. Vill ni upprätta en handlingsplan för de närmsta åren? Vill ni etablera personliga kontakter? Vill ni öka kommunens kunskaper om er verksamhet? Vill ni förändra bidragssystemen? Vill ni ha ändringar när det gäller anläggningen, kollektivtrafiken och andra kommunikationer? Vill ni ha fler ridvägar? Formulera ett eller flera mål. Gör målen så konkreta som möjligt och går det att ange omfattning, så gör det. Exempel: Vi vill öka vårt anläggningsbidrag med xx % Vi vill träffa den föreningsansvarige i kommunen och diskutera ridsportfrågor 2 ggr per år Vi vill ha ett busstopp vid ridskolan senast år 2012

3 Steg 2: Vilka personer ska man kontakta? Kommunerna är olika organiserade. Ett första steg är alltså att sätta sig in i hur den egna kommunen är organiserad. På vilka förvaltningar ligger de olika ansvaren? I vissa kommuner finns det någon som samordnar alla hästrelaterade frågor, men i de flesta finns det inte någon sådan. Kontakta kommunens växel eller informationsfunktion om du är osäker. Lista på förvaltningar och funktioner som kan ha beröring med hästrelaterade frågor: Fritidsförvaltningen Barn & ungdomsförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgen Bildningsförvaltningen Föreningskonsulenten Mark- och planförvaltningen Integrationsenheten Tekniska förvaltningen Näringslivsenheten Dagliga verksamheten Habiliteringen Fundera på om det är tjänstemän eller politiker ni behöver träffa eller om det kanske är båda delarna. Det är politikerna i kommunerna som fattar besluten och det är tjänstemännen som arbetar med att utföra det som politikerna beslutat. Konsekvensanalyser och beslutsunderlag till politikerna kommer för det mesta från tjänstemännen.

4 Steg 3 Enkäter Om projektet rör ett antal kommuner kan en enkät vara ett första steg, för att analysera nuläget i den aktuella frågan. Fundera redan från början igenom vad du vill använda enkäten till så frågorna blir rätt ställda. Se manualen för enkäter för tips och inspiration. Steg 4: Research och omvärldsanalys Innan första mötet kan det vara bra att sätta sig in lite extra i de frågor som ska behandlas. Har frågorna varit uppe i kommuen tidigare? Vad hände då? Finns det politiska beslut fattade i frågan? Har någon arbetat med samma sak någon annanstans? Hur gick det? Finns det goda förebilder att lyfta fram? Steg 5: Första mötet Se till att planera det första fysiska mötet ordentligt. Var ska ni vara? Om ni vill diskutera en viss anläggning eller verksamheten på en viss ridskola kan det vara lämpligt att vara där. Om ni ska träffa en större grupp eller personer som är mycket upptagna så kan det vara bra att hitta en plats och en tid som underlättar för dem. Sätt upp en dagordning och planera tiden så alla vet hur lång tid mötet skall ta. För anteckningar under mötet och var noga med att stämma av vad ni kommer fram till och vem som ansvarar för att frågan behandlas vidare. Ett sätt kan vara att använda en mall som ser ut så här: Fråga Bakgrund Hur går vi vidare? Vem ansvarar Hur följs frågan upp Datum för uppföljning En omvärldsanalys behöver inte vara så avancerad. Tänk efter om du hört talas om någon som gjort något liknande? Finns det liknande idéer inom andra områden? I slutet av den här manualen finns några exempel på projekt genomförda i Dalarna. Ett första steg kan vara att se om något liknande finns med där. Och glöm inte att googla! Mycket intressant kan dyka upp den vägen

5 Så här kan anteckningarna i tabellen se ut: Fråga Bakgrund Hur går vi vidare? Översyn av Översyn av elkostnader elavtal på anläggningen XX Ridklubben XX har för närvarande en hög elkostnad på anläggningen som är kommunägd. Det är en betungande utgift som går ut över verksamheten Genomgång av möjliga energibesparande åtgärder Vem ansvarar XX på tekniska förvaltningen Ridskolechefen med sakkunnig hjälp från kommunens energirådgivare Hur följs frågan upp XX rapporterar till gruppen Förslag på åtgärder inkl kostnadsberäkningar Datum för uppföljning Nästa möte, ddmmyy Nästa möte, ddmmyy Utifrån resultatet av första mötet bestäms hur arbetet skall ske i fortsättningen. Skall samma grupp träffas regelbundet? Finns det frågor som bäst behandlas i mindre arbetsgrupper? Vad förväntas för resultat och när? Steg 6: Uppföljning Var noga med att under hela projektet stämma av mot de mål ni satte upp från början. På så sätt blir det lättare att presentera projektets resultat. För anteckningar och ha målen i bakhuvudet hela tiden så anteckningarna blir relevanta. Om en enkät eller liknande har använts, så fundera på hur den ska presenteras för att vara relevant för projektet. Med moderna enkätverktyg finns det ofta möjligheter att göra spännande jämförelser om materialet är tillräckligt stort. Man kan till exempel undersöka vad de som svarat ja på en viss fråga tycker i en annan fråga och på så sätt leta intressanta samband. Steg 7: Avslutning och analys Ett projekt har en början, en mitt och ett slut. Det betyder inte att verksamheten eller aktiviteten behöver sluta när projektet är slut, men däremot så behöver man göra en avstämning och en analys av resultatet. Utifrån den kan man sedan besluta om och hur man ska gå vidare. Om man har fört noggranna anteckningar och hållt en linje genom hela projektet med målet framför ögonen är analysen och slutrapporteringen inte särskilt besvärlig. Beskriv målet, de aktiviteter som har utförts och vilket resultatet har blivit. Jämför sedan resultatet med målet och gör en bedömning om ni har nått fram till målet, har en bit kvar eller rentav nått förbi målet. Fundera på vad som fungerat bra och vad som kunde gjorts annorlunda. Finns det nya mål, och hur kan ni då arbeta vidare mot dem?

6 Idébank 1: Olika former av sociala samarbeten I Dalarna har det gjorts en inventering av sociala samarbeten mellan kommun och ridklubb. Dessutom har kommuner och ridklubbar tillsammans tagit fram fler idéer för framtiden. Aktuella och tidigare genomförda samarbeten Avesta RK Samarbete med Salbohedskolan (tidigare Landstinget, numera privat) Avesta Ridklubb Suzanne Hermansson tel avesta.rk@telia.com Borlänge RK Fritids för barn och ungdomar med funktionsnedsättning varje fredag Samarbete med Gylleskolan i en hästprofil (åk 7-9) Borlänge Ridklubb Tina Larsson tel borlange.rk@hotmail.com Gagnefs RK Person placerad från resursgruppen (kommunen och Arbetsförmedlingen) Dagverksamheten 1 ggn/vecka med ridning och körning, 15 deltagare. Projekt inom Idrottslyftet i samarbete med skolan. Dagis på besök ibland. Gagnefs Ridklubb Elisabeth Greze tel gagnefs.ridklubb@telia.com Leksands RK Specialidrott inom gymnasieskolan (Leksands gymnasium) Friluftsdagar och Elevens Val, finansieras genom Idrottslyftet. Leksands Ridklubb Marika Eriksson tel info@leksandsrk.org Ludvika RK Specialidrott med gymnasieskolan (VBU). Verksamhet med invandrarbarn en fm/vecka. (Klubben lånar buss av handbollen för transporter från skolan). Handikappverksamhet Rehab Landstinget Samarbete med Vasa särskola Ludvika Ridklubb Elisabeth Svedenmark tel info@ludvikaridklubb.se Norr Amsbergs RK Samarbete med Ljungbergsgymnasiet (särgymn.) Norr Amsbergs RK Charlotte Sundling tel norramsbergsrk@live.se Rättviks RK Handikappverksamhet Hästskötarkurs 5 ggr med 20 deltagare (Dagverksamheten) Samarbete kring lokaler med Rättviks gymnasium/naturbruksprogrammet Må bra-dagar 2-3 st/termin. Ridklubben deltog i Hälsoveckan-årligt arrangemang. Elever från individuella programmet på gymnasiet i praktik på ridklubben. Rättviks Ridklubb Anna Spångmyr tel kontakt@rattviksridklubb.se Smedjebackens RS Komhall terapeutisk ridning sedan Ridklubben ersätts för handledare och hästar Skolsamarbete med högstadiet Smedjebackens RS Anki Andersson tel smedjebackensrs@telia.com

7 Storbyns Ryttare Projekt med flyktingpojkar VT 2010 med stöd av Idrottslyftet Storbyns Ryttare Jeanette Viberg tel Säterbygdens RK Praktikanter från individuella programmet vid gymnasiet i Hedemora. Samarbete med Särskolan Hedemora Visst samarbete med Sävik behandlingshem AB Säterbygdens RK Pernilla Karlsson tel saterbygdens.ridklubb@tele2.se Åsebo RS Idrottslektioner för Sjöviks folkhögskolas elever med funktionsnedsättning. Har fått medel från Arvsfonden och Riksidrottsförbundet till HK-anpassning. Åsebo Ryttarsällskap Sofia Lederud tel kansli@asebo.se Möjliga idéer inför framtiden Behandlingsverksamhet vuxenpsykiatrin Skolbarnomsorg/fritidshem i ridklubbsregi eller kan kommunen köpa tjänster eftermiddagstid? Fritidsridning för handikappade Verksamhet för personer med psykosociala handikapp Fas 3 via AF eller vara annan resurs för AF? Stallet erbjuder varierade arbetsuppgifter det finns något för alla. Ridning och hästskötsel i integrationssyfte Placering av ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Samarbete med Individuella programmet på gymnasiet. Samarbete med Särskolan Samverkan med idrottsklasser på högstadiet. Samarbete med Socialtjänsten SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) Handledarlön kan utgå för att leda placerad personal. Projekt med läxläsningshjälp Stallet som resurs för NYSAM Samarbete med Landstinget, AF och Försäkringskassan. Ungdomspraktikanter AME (18-24 år) Ökat samarbete med skolan Idrottsprofil? Skolbarnomsorg? Profilera kommunen som hästkommun med hästnära boende. Verksamhet med kommunens hem för ensamkommande flyktingbarn. Resurs och mötesplats för nyanlända. Skolsamarbete bl.a. buspojkar Projekt med stödverksamhet dagtid för unga med psykosociala problem

8 Idébank 2: Ridsportens mervärden Att hästar och ridsport är så mycket mer än idrott vet alla som är aktiva. Men för den som inte är insatt kan dessa värden vara svåra att se. Här följer en lista med bra litteratur som kan ge er goda argument för ridsportens mervärden. Hästen i kommunen betyder mer än du tror Hästen i Sverige betyder mer än du tror Hästen i politiken betyder mer än du tror Utgivna av Hästnäringens Nationella stiftelse Ridsporten vill Stallet en jordnära ledarskola Utgivna av SvRF En riktig ridskola Utgiven av Ridskolornas Riksorganisation Under år 2010 genomfördes fyra lärprojekt av Dalarnas, Göteborg & Bohusläns, Stockholms Läns och Östergötlands ridsportdistrikt. Projektet finansierades av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande. Ett resultat av lärprojekten är fyra manualer: Att samarbeta med kommuner, Att arbeta med statistik, Att anordna kurser i att ha häst och Att anordna kurs för stalluthyrare. Med hjälp av manualerna delas erfarenheterna från lärprojekten vidare och resultatet kan nå fler.