Fyra regionala lärprojekt

Transkript

1 Projektrapport 2010 Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010 Fyra regionala lärprojekt 1

2 Stockholms Läns Ridsportförbund - Ridsport i en storstadsregion 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och målgrupp för projektet 4 Genomförande 4 Projektets mål - hur har de uppfyllts 7 Spridning av projektets resultat 9 Projektets arbetssätt 9 Slutsats och rekommendationer 10 Dalarnas Ridsportförbund - Ta vara på ridsportens hästkrafter 11 Sammanfattning 11 Bakgrund 11 Syfte och målgrupp för projektet 13 Genomförande 13 Projektets mål - hur har de uppfyllts 16 Projektets arbetssätt 17 Slutsats och rekommendationer 18 Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund - Bra anläggningar ger bra verksamhet 19 Sammanfattning 19 Bakgrund 19 Syfte och målgrupp för projektet 20 Genomförande 20 Projektets mål - hur har de uppfyllts 22 Projektets arbetssätt 23 Slutsats och rekommendationer 23 Östergötlands Ridsportförbund - Utbildning ger säkerhet och hästvälfärd 24 Sammanfattning 24 Bakgrund 24 Syfte och målgrupp för projektet 25 Genomförande 26 Projektets mål - hur har de uppfyllts 29 Projektets arbetssätt 30 Slutsats och rekommendationer 31 2

3 Stockholms Läns Ridsportförbund Ridsport i en storstadsregion Sammanfattning För ridsporten i ett storstadsområde skiljer sig förutsättningarna troligen en hel del från landsbygden. Det här projektet har syftat till att undersöka dessa förutsättningar och hitta såväl ett sätt att beskriva verkligheten som en väg att föra en dialog med kommunerna om hur ridsportens roll i planerings- och beslutsprocesserna skall se ut. Dessutom är miljöfrågan en viktig aspekt som har tagits med i arbetet. Hållbarhet ur ett miljöperspektiv är en viktig framtidsfråga, och även om hästen är en naturlig del i kretsloppet finns det områden där hästen direkt eller indirekt påverkar miljön negativt. Genom att lyfta de frågorna är förhoppningen att hitta vägar för kommunerna och ridklubbarna att samarbeta för att minska den negativa miljöpåverkan. Genom omfattande enkäter till såväl kommunerna som klubbarna och dialog med båda parter har det tagits fram ett material som består av såväl statistik som subjektiva upplevelser. Frågorna har lite olika syften en del ställs för att ta fram ett statistiskt underlag som beskriver ridsporten i länet, och andra ställs för att ta reda på tankar, åsikter och attityder runt ridsporten. Det kan konstateras att ett av de största hoten mot ridsporten är bristen på mark. Det innebär risk för konflikter med såväl markägare som andra motionärer. För att undvika detta krävs en noggrann planering och hästen får inte glömmas bort i beslutsprocesserna. Allergier är ett annat problem. Där är det viktigt att se över vilka möjligheter det finns till ombyte och dusch på ridanläggningarna för att undvika att allergener sprids, till exempel på allmänna kommunikationer. Samtliga parter anser samtidigt att ridsporten har goda möjligheter att blomstra i framtiden. I länet har det byggts ett flertal nya anläggningar och på många håll pågår arbete med att hitta hållbara lösningar för ridning i naturen. Såväl ridklubbar som kommuner ser ett stort intresse för ridsport och kan se de fördelar och mervärden som sporten erbjuder. Projektet utgör en start för ett långsiktigt arbete med att synliggöra ridsporten i regionen. Ridsporten är viktig i storstadsregionen och på många håll har det byggts nya anläggningar. 3

4 Bakgrund Ridsporten i Stockholms län växer och fler kommuner satsar på ridsport. Många människor vill ha närhet till stallet samtidigt som hästar kräver plats i områden där mark är en knapp resurs. Att skapa utrymme för ridsporten i tätort är ett viktigt fokusområde för en positiv utveckling och tillväxt. Således handlar detta lärprojekt om att hästen och hästrelaterade verksamheter integreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser. Men i en storstadsregion handlar det inte bara om att arbeta med förstudiens mål Ökad närvaro på samhällsarenan utan även Hästsektorns klimat och miljöpåverkan är viktigt här. Trots att hästen egentligen är en naturlig del i kretsloppet finns det områden där hästen påverkar miljön negativt. Här behöver ridsport och kommun samarbeta för att hitta former för att på sikt hitta miljömässigt hållbara lösningar. Ett sätt att förklara ridsporten och dess betydelse är att använda sig av siffror. Genom att ta fram ett statistiskt underlag som objektivt beskriver ridsporten, dess storlek och hur mycket kommunerna satsar på ridsporten går det att göra relevanta jämförelser kommuner emellan. Dessutom är det ett underlag för analys av den egna verksamheten, statistik och nyckeltal kan beskriva såväl ett nuläge som en utveckling. Därför har statistikinsamling varit en viktig del i projektet. är tämligen omfattande och bygger till stor del på den enkät som gjordes av distriktet Frågorna behandlar områden som föreningens anläggning, antal hästar, lektioner och typer av grupper, lektionspriser, personal och medlemmar. Ridskolestatistik Totalt finns 64 ridskolor i länet. Enkäten visar att 17 av de 56 ridskolor som svarat är föreningsdrivna och 47 drivs av privatpersoner. Sju ridskolor saknar ridhus, 38 har ett ridhus, 18 har två och en har tre ridhus. 36 av de 56 ridskolorna har duschmöjligheter och 42 har omklädningsrum. 20 av anläggningarna är helt handikappanpassade och 13 av dem är delvis handikappanpassade. Totalt finns det lektionsryttare på ridskolorna. Av dessa är 73% under 18 år och 9% är mellan 19 och 26 år. Det deltar i snitt 10,4 elever per genomförd lektion. Syfte och målgrupp för projektet Projektets syfte är att i mätbara termer beskriva ridsportens villkor i en storstadsregion och att formulera ett arbetssätt för hur kommuner och ridklubbar/ridskolor tillsammans skapar strategier för ridsporten. Målgrupper är föreningar i Stockholms Läns Ridsportförbund som driver eller samarbetar med en ridskola och kommunerna i Stockholms län. Genomförande För att sammanställa statistik som beskriver ridsporten i Stockholms län och för att kartlägga vilka målgrupper ridskolorna har idag gjordes en enkät som skickades till ridklubbarna. Enkäten Varje vecka rider över personer på ridskola i Stockholm. 4

5 Handikappanpassade ridskolor Ridskolor med omklädningsmöjligheter Helt Bitvis Inte alls Bara omklädnings rum Omklädning och dusch Inget Till 43 av ridskolorna är det kö, och ytterligare två har kö ibland. 28 ridskolor bedriver handikappverksamhet och på de 25 av dem som rapporterat in antal rider totalt 409 funktionshindrade ryttare. På 42 av ridskolorna tävlar även eleverna med lektionshästarna. Priserna per lektion varierar kraftigt, från 50 kr per lektion upp till 252 kr per lektion. Snittet för seniorer och juniorer är 178 kr/lektion och för barn 106 kr/lektion. Lektionerna för barn är oftast kortare, seniorer och juniorer rider min, barn min. Totalt finns det 882 lektionshästar och 904 lektionsponnyer hos de ridskolor som svarat på enkäten. Det finns dessutom 639 privathästar uppstallade på ridskolorna. Av dem är 149 personalhästar. Ridsportens möjligheter och hot I slutet av enkäten ställdes dessutom några öppna frågor om ridsportens utvecklingsmöjligheter, hot och framtida målgrupper samt vilka mervärden ridsporten skapar i samhället. Klubbarna ser stora möjligheter för ridsporten, inte minst med de satsningar på nya anläggningar som just nu görs på många håll i Stockholms län. Det faktum att länet är tätbebyggt gör att många har nära till ridskolor, och att det går att ta sig kommunalt till många av ridskolorna. Flera ser dessutom ett ökande intresse för djur och natur hos hela familjer, inte minst i storstaden där detta inte är en självklarhet i vardagen. De största hoten enligt enkätsvaren är kostnaderna för ridsporten, bristen på mark och Ridande på ridskolorna Under 18 år år Över 26 år de konsekvenser det medför med konflikter och anläggningar som flyttas ut från stan och de djurskydds- och myndighetskrav som ställs på verksamheten. Det finns även en oro för förändrade sociala beteenden och att ungdomar har sitt sociala liv på nätet istället för i stallet. Klubbarna tror på ett fortsatt intresse bland barn och ungdomar, och ser dessutom en trend med växande skaror av vuxna nybörjare och återvändare till sporten. Föräldrar som själva ridit på bra ridskolor och deras barn är en viktig del av ridsportens tillväxtpotential. Det finns dessutom en utmaning i att attrahera andra målgrupper som till exempel invandrare. Att ridsporten erbjuder stora mervärden utöver själva ridningen är alla ridklubbar ense om. Friskvård och hälsoaspekter är ett viktigt mervärde, liksom kontakten med djur och natur och möjligheten för familjen att ha ett gemensamt intresse. Ansvarstagande, 5

6 ledarskap och ordning och reda är andra viktiga delar som ridklubben förmedlar till sina medlemmar. Det faktum att ridsport utövas av människor i olika åldrar ger även det en social fostran och en extra dimension till verksamheten. Samarbete med kommunerna I projektet ingår även en enkät som riktar sig till kommunerna. Frågorna där har haft som syfte att kartlägga hur kommunerna satsar på ridsporten och vilket samarbete kommunen har med ridklubbarna. Enkäten har sänts till kommunens officiella adress, till idrotts- eller fritidsförvaltningen och till tekniska förvaltningen, då organisationen i kommunerna ser olika ut och frågorna är av lite olika karaktär. Uppföljande telefonsamtal har gjorts för att fördjupa dialogen. Frågorna har behandlat kommunernas kontakter och samarbeten med ridklubbarna och hur man arbetar med framtida strategier för ridsporten. Dessutom har även kommunerna fått svara på frågorna om möjligheter och hot för ridsporten. Samtliga kommuner som svarat på enkäten (14 av 26) uppger att de har kontakt och samarbete med ridsklubbarna. En av dem har dessutom en handlingsplan för ridsporten, och ett par har handlingsplaner för idrotten i kommunen. Samarbetena ser ut på lite olika sätt. För de flesta kommuner handlar det om bidrag i olika former och föreningsträffar och/eller nätverk. Flera kommuner har satsat pengar i anläggningar, en av dem har nyligen byggt ett nytt stort ridhus till en kostnad av 70 miljoner. Sju av kommunerna har ridvägar som kommunen ansvarar för. Ytterligare någon kommun har ridvägar, men ansvaret för dem ligger på ridklubbarna och en planerar ridvägar inom en snar framtid. Kommunerna tycker att det är extra viktigt att satsa på att involvera ridning och hästar i planering av nya områden, ridning ur ett folkhälsoperspektiv, handikappridning och ridoch körvägar. Dessutom tycker de att det är viktigt att ge fler chansen att prova på ridning, som ju är en ganska dyr sport. De miljöproblem med ridsporten som framför allt oroar kommunerna är rasthagar som läcker och bekymmer med allergier, lukt, flugor och markkonflikter. Någon nämner även bilresor till och från ridskolan. Flera av kommunerna ser inga miljöproblem alls. Flera av kommunerna har goda allmänna förbindelser till sina Att rida ut i naturen är härligt för både hästar och människor, men i tätbebyggda områden kan det orsaka konflikter. 6

7 ridklubbar, men en del konstaterar att det är rätt långt att gå till närmaste hållplats eller att bussarna går för glest för att vara ett bra alternativ. Kommunerna ser stora möjligheter för ridsporten, bland annat genom ett stort intresse bland medborgarna för hästar och ridning. De ser dessutom ridsporten som en viktig del i besöksnäringen. På flera håll byggs nya anläggningar som ger ridsporten nya möjligheter, och arbetet med ridvägar fortgår i flera kommuner. De största hoten som kommunerna ser är markfrågan och det utrymme som verksamhet med hästar kräver. Dessutom finns en oro för höga priser som gör det svårare för många barn och unga att rida. Ridsport i en storstadsregion Den 4 november genomfördes en kommunkonferens på ämnet Ridsport i en storstadsregion. Konferensen samlade ca 40 deltagare som representerade kommuner, ridskolor och föreningar och var förlagd till en av de nybyggda ridanläggningarna i länet med ett av Sveriges största ridhus. Konferensen bygger på den konferens som genomfördes 2009 och har därför ett fördjupat innehåll med fokus på miljö för såväl hästar som människor på ridanläggningarna. Agr dr Karin Morgan från Strömsholm föreläste om olika inhysningsformer för hästar och olika aspekter på hästens och människans miljö utifrån dessa. Dessutom inrymdes tid för diskussioner i grupp kring de frågor som uppkommit vid enkäter och kommunbesök och om hur samarbetet mellan ridklubbar, kommuner och distrikt skall fortsätta. Det framkom önskemål om fortsatta träffar i större och mindre grupper där olika frågor kan diskuteras. Till nästa år planeras en ny konferens med temat Ridsportens mervärden. Projektets mål - hur har de uppfyllts Att beskriva vad som styr utvecklingen av ridsporten i Stockholms län, vilka möjligheter och hot som man kan se och vad som ligger till grund för olika prioriteringar. Frågorna om möjligheter och hot har ställts i båda enkäterna, och ridklubbarna och kommunerna är relativt ense. Ett av de största hoten är bristen på mark, vilket kan leda till konflikter mellan ryttare och andra motionärer och otydlighet i ansvar när det gäller planering av ridvägar i tätbebyggda områden. Alternativet att flytta ridanläggningarna utanför de tätbebyggda områdena är inte heller bra då sämre tillgänglighet leder till mer ojämställt nyttjande av anläggningen. Dessutom får det negativa miljökonsekvenser om det är nödvändigt att använda bil för att ta sig till ridskolan. Ett annat hot är att ridsport är dyrt, inte minst i en storstadsregion. Det gör det omöjligt för en del invånare att rida. Med rätt planering av markanvändningen ser dock kommunerna stora möjligheter att utveckla ridpsporten. Ridsporten ses som en viktig del i fritidsutbudet och besöksnäringen. Några viktiga regionala påverkansområden är kommunalt I projektet ingick en konferens där klubbar och företrädare för kommunerna diskuterade ridsporten i storstaden. 7

8 planarbete och framtida markanvändning, natur- och kulturområden och kulturmiljövård, trafiksystem, miljö och hållbarhet, folkhälsa och barn och ungdomars fritid. Det faktum att kommunerna ser ett ökat intresse för ridsport bland sina invånare och att flera nya anläggningar har uppförts i länet erbjuder möjligheter för sporten att utvecklas. Flera kommuner arbetar dessutom aktivt med att upprätta ridvägar för att erbjuda bättre möjligheter till uteridning. Att få reda på hur verksamheten på framförallt ridskolorna i länet ser ut och vilken målgrupp som söker sig till ridskolorna idag och att sammanställa statistik som beskriver storleken av ridsporten i Stockholms län. De enkäter som riktat sig till ridklubbarna ger ett bra statistiskt underlag för att beskriva ridsporten i Stockholms län. Att etablera en dialog mellan kommuner och föreningar om utveckling av ridsporten i Stockholms län. Kontakten med kommunerna har varit mycket positiv och samtliga kommuner har uppgett att de har någon typ av samarbete med ridklubbarna. Det kan handla om ridvägsprojekt, nätverksträffar, bidragsdiskussioner, köp av utbildning eller deltagande i idrottslyftet. På frågan om ridsport prioriteras varierar svaren. En del kommuner säger att de prioriterar ridsport som tjejverksamhet, andra menar att det är en föreningsverksamhet bland många i kommunen. En kommun har en strategisk handlingsplan för utvecklingen av ridsporten. Konferensen Ridsport i en storstadsregion samlade ett 40-tal deltagare och ledde till diskussioner om hur samarbetet mellan kommuner, ridklubbar och distrikt kan fortsätta. En ny konferens planeras under 2011, då med temat Ridsportens mervärden. Att beskriva vilka miljöpolitiska frågor som påverkar och styr kommunernas bedömning av stöd till ridsporten Allergier är en fråga som kommunerna anser vara mycket viktig i miljöarbetet kring ridsporten. Många anläggningar saknar idag omklädningsrum och duschmöjligheter. Detta Projektet har tagit fram statistik som kan beskriva all den verksamhet som sker ute på ridskolorna varje dag. 8

9 innebär ett problem, inte minst då många åker kommunalt till och från stallet. Skyddszoner till bebyggelse är ett annat bekymmer som kommunerna hanterar. Mot detta står miljöeffekterna då ridskolorna flyttas ut från tätbebyggda områden och bil blir enda möjliga transportmedlet. Markanvändningen är ett annat bekymmer. Slitaget på rasthagarna är stort, vilket gör dem leriga. Dessutom finns risk för fosforläckage från rasthagarna. En del kommuner ser även bristen på ridvägar och risken för konflikter med markägare och andra motionärer som ett miljöproblem. Gödselhanteringen ser man sällan som något större problem. De flesta anläggningar har torv som går till jordförbättring, men ett par skickar gödsel i container till tippen, där det behandlas som riskavfall. Kostnaderna för gödselhanteringen varierar mellan 0 kr och kr/år. El är en stor kostnad för anläggningarna. De flesta har kostnader mellan och kr/ år, men några ligger så högt som runt kr/år. Ett problem är att belysningarna på många anläggningar är omoderna och energikrävande. Spridning av projektets resultat Regionalt kommer resultatet att skickas till föreningar/ridskolor och kommuner. Enkäterna kommer att sammanställas och resultatet skickas till alla berörda. Under 2011 kommer ytterligare en kommunkonferens genomföras där resultatet presenteras. Projektets arbetssätt Stockholms Läns Ridsportförbunds besöksgrupp har arbetat i projektet. Gruppen är permanent och arbetar normalt med att åka runt och besöka distriktets klubbar och kontrollera kvalitet och diskutera verksamhet med dem. Den består av Christer Lindberg, Bo Kjellgren- Vice ordförande i StRFs styrelse och Anneli Grimborg Säteri, verksamhetschef. Projektgruppen har genom besök och enkäter och telefonkontakt fört en dialog med kommuner och föreningar/ridskolor. Projektet avslutades En del kommuner prioriterar ridning som "tjejidrott", andra ser ridklubben som en förening, vilken som helst. 9

10 med en konferens där frågorna diskuterades. Slutsats och rekommendationer Detta projekt är en start på ett långsiktigt arbete med att synliggöra ridsporten i en storstadsregion och arbeta för att de får ökade resurser till verksamheterna så att alla barn och ungdomar som vill får möjlighet att rida. Det är viktigt att sprida hur stor ridsporten är och vilka som är den största målgruppen. Ridsporten har idag goda förutsättningar att flytta fram positionerna på den kommunala samhällsarenan. Det har skett förändringar under senare år beträffande samhällets intresse, men det finns fortfarande många frågor att hantera som har betydelse för en positiv utveckling av ridsporten i en storstadsregion. Viktiga regionala påverkansområden är det kommunala planarbetet, framtida markanvändning, natur- och kulturområden, trafiksystem, miljö hållbarhet, folkhälsoarbete, barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård, utbildning och regional utvecklingspolitik. Idag är ridsporten accepterad som folksport och många kommuner strävar efter att uppnå ett likställt stöd mellan olika barn- och ungdomsidrotter. Men fortfarande finns skillnader mellan föreningar som har tillgång till kommunala anläggningar jämfört med dem som har driftbidrag för egna lokaler. Hästar behöver plats. Och människor behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för hästar, ridning och körning i tätort är därför en nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt. Här har kommunen en nyckelroll som samlande faktor och samarbetspartner till ridsportdistrikten som ofta har både överblick och lokal kännedom. Även på landsbygden finns behov av planering för ridvägar och tillgänglighet, både när det gäller att undvika osäkra trafiksträckor och att förebygga konflikter med markägare och andra motionärskategorier. Det innebär också miljövinster om det går att ta sig till häst till närbelägna träningsanläggningar istället för med bil och släp. Ridsporten kan innebära negativ miljöpåverkan, till exempel genom att man måste köra med släp till närbelägna träningsanläggningar. 10

11 Dalarnas Ridsportförbund Ta vara på ridsportens hästkrafter Sammanfattning Projektet som arbetat i linje med förstudiens mål att hästen och hästrelaterade verksamheter integreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser, har haft som målsättning att öka dialogen mellan kommuner och ridklubbar samt utveckla samarbeten mellan parterna genom att öka kunskapen om varandras verksamheter. Utgångsläget i projektet har varit att kommunernas organisationer skiljer sig åt liksom kunskapen hos kontaktpersonerna i kommuner och ridklubbar. För att öka En stabil och professionell ridskola får också en bättre verksamhet. medvetenheten om gemensamma frågor och beröringspunkter har distriktet utformat en enkät som tillsammans med uppföljande möten, har stärkt den önskade dialogen med samtliga deltagande kommuner. Projektet har valt att fokusera på ridklubbarnas sociala verksamheter och visa på de värden som ridklubben kan tillföra kommunen utöver de rent idrottsliga. Utöver rid- och hästkunskap erbjuder ridskolan betydelsefulla samlingsplatser för barn, ungdomar och vuxna, året runt. Med ridskolan som bas finns goda möjligheter att utveckla kommunens erbjudanden inom rehabilitering, integration, skolsamverkan och arbetsträning. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att stödja ridklubbarna att bli mer professionella i sin ridskoledrift. Att driva ridskola handlar bland annat om att hitta en balans mellan ideella och avlönade krafter och mellan intäkter och kostnader. En stabil och professionell ridskola får även en bättre verksamhet. Målet har nåtts genom att ett par utbildningstillfällen har anordnats. Planer för fortsatta utbildningssatsningar finns. Bakgrund Förstudiens mål är Att hästen och hästrelaterade verksamheter integreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser är centralt i detta projekt. Dessutom har projektet fokuserat på ridskolor som affärsdrivande verksamhet i enlighet med förstudiens mål: Främja hästnäringens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. I en förlängning stimulerar det även målsättningen; Fler häst- och ridsportaktiva med livslångt hästintresse. Att driva en ridskola är kompetenskrävande. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) verkar för god hästhållning och ställer höga krav 11

12 på anslutna ridskolor för att säkra kvaliteten på anläggningar, djurskydd och utbildning av hästar och personal. Även från kommunerna finns ofta önskemål om ökad professionalism och affärsmässighet från ridklubbarna, som i sin tur ofta upplever svårigheter att få verksamheten att gå ihop. Många gånger tycker ridklubbarna att kommunerna saknar insikt i ridsportens förhållanden. Ridskolan har många värden De svenska ridskolorna är mycket viktiga samlingspunkter för hästsektorn lokalt samtidigt som de fungerar som kompetenscentrum och utgör rekryteringsbas för såväl ridsporten som övriga hästnäringen. Ridskolorna erbjuder inte bara idrotten ridsport utan har stor betydelse även ur ett socialt perspektiv, eftersom det är lätt för barn och ungdomar att samlas på en plats som alltid är öppen och där det alltid finns sysslor att hugga tag i. Ridskolan är en tillgång för kommunen ur såväl ett idrottsligt som ett socialt perspektiv. Valet att betona den sociala verksamheten har gjorts för att väcka kommunernas medvetenhet om den resurs ridskolan kan vara. Ridsportens tillhörighet till Riksidrottsförbundet gör att ridklubbarna idag betraktas som en ren idrottsförening och får bidrag som en idrottsförening. Idrotten är visserligen en viktig del, men i ett större perspektiv ligger den största nyttan för kommunen troligen i ridsportens sociala värden. Genom att lyfta dessa frågor är förhoppningen att kommunerna bättre ska tillvara ridskolans möjligheter. Relationen med kommunen avgörande för ridskolan I Dalarna finns 41 ridklubbar anslutna till Svenska Ridsportförbundet varav 21 driver ridskola i egen regi. Tre föreningar samarbetar med mindre privatdrivna ridskoleföretag. Övriga är sammanslutningar av häst- och ridintresserade med egna hästar. Gemensamt för alla föreningar är att relationen med hemkommunen är avgörande för verksamheten. Samverkan sker i flera fall genom att kommunerna upplåter en kommunalägd ridanläggning där föreningar bedriver ridsportverksamhet eller att kommunerna lämnar ett drifts- och verksamhetsbidrag till ridklubbarna. Formerna för upplåtelse och verksamhetsstöd ser olika ut i olika kommuner. Det är kommunen som bär huvudansvaret för De svenska ridskolorna är mycket viktiga samlingspunkter för hästsektorn lokalt. 12

13 den lokala fritids- och näringslivspolitiken och ansvarar för tillväxt och utveckling i en bygd. Syfte och målgrupp för projektet Syftet med projektet har varit att genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte öka samverkan mellan kommunerna och de föreningsdrivna ridskolorna. Målgruppen har varit de föreningar som driver ridskoleverksamhet och kommunerna inom distriktet. Åtta av distriktets 15 kommuner har deltagit aktivt i projektet och 12 har svarat på enkäten Projektets utbildningsdelar har nått 19 av 21 klubbar, och ytterligare en har besvarat enkäten. Genomförande Två enkäter har gjorts inom ramen för projektet. Den första enkäten sändes ut före sommaren 2010 och riktade sig till kommunerna. Enkäten hade två syften: att samla in faktauppgifter att öka kunskapen om de lokala ridskolorna hos de kommunala tjänstemännen Frågorna handlade om de föreningsdrivna ridskolorna i kommunerna och deras anläggningar, kommunens stöd till ridsporten och kommunens utnyttjande av ridklubbarnas resurser. Frågorna till såväl kommunerna som till ridklubbarna diskuterades med projektledningen hos Svenska Ridsportförbundet (SvRF) innan enkäten skickades ut. Frågor valdes från tidigare enkäter gjorda i Stockholm och Göteborg, egna tidigare enkäter och i viss mån från SvRFs besöksprotokoll. Kommunenkäten visar även vilken kunskap som finns om ridsporten och ridskolorna. Frågor som de tidigare inte reflekterat över kom upp i ljuset. I de tolv kommunerna finns det totalt 18 föreningsdrivna ridskolor. Sex av verksamhetsanläggningarna ägs av kommunen, fyra av dem ägs helt av föreningen, fyra anläggningar arrenderas men klubben har uppfört och äger ridhus på anläggningen. Två ridanläggningar och ett ridhus ägs av fastighetsbolag som i sin tur är föreningsägda och två arrenderas helt av annan ägare. 17 av de 18 ridskolorna har ridhus och två har dubbla ridhus. Av dessa är tio isolerade. 14 har en samlingslokal eller undervisningslokal för minst 15 personer, och 15 av anläggningarna har omklädningsrum. Av dessa har sju skilda omklädningsrum för män och kvinnor. Kommunens ekonomiska stöd till ridsporten varierar kraftigt mellan kommunerna, från 20 kr per invånare upp till 182 kr per invånare. Den största delen av stödet i de flesta kommuner är driftsbidrag för anläggningarna. Terapiridning är en viktig del av ridskolans utbud. 13

14 Antal lektionshästar på ridskolorna Antal lektionsryttare per vecka Tolv av distriktens 15 kommuner svarade på enkäten. Uppföljning har skett genom att enkätsvaren diskuterat vid projektledarens besök i de åtta kommuner som deltagit aktivt i projektet. Ridskolestatistik Den andra enkäten ställdes till de ridskoledrivande klubbarna och sändes ut efter sommaren. Några frågor var gemensamma för att se om det fanns en överensstämmelse, därutöver samlades fakta om ridskoleverksamheten in, som till exempel antal hästar, antal ridande, ridpriser, antal anställda etc. De åtta kommuner som valt att delta i projektet kontaktades för att bestämma tidpunkt för en träff med kommunala företrädare och företrädare för de ridskoledrivande klubbarna i kommunen. Varje kommun har uppgivit en kontaktperson och med hjälp av denna samordnades träffarna. Ridklubbarna anpassade sig därefter till de uppgjorda tidpunkterna. Träffarna har genomförts under oktober månad. Varje träff har tagit 2-2,5 timmar. Kultur- och fritidsförvaltningen har alltid varit närvarande. Skolan har varit relativt väl representerad av både politiker och tjänstemän. Övriga som deltagit i någon eller några kommuner har varit socialtjänsten, integrationsenheten, markoch planavdelningen, ungdomsenheten, dagverksamheten. I en kommun deltog en ekonom, i en kommunsekreteraren och i flera kommuner ordförande eller ledamöter från kommunstyrelsen. Vid mötena diskuterades vilka frågor som är aktuella och vilka samarbeten mellan kommun och ridklubbar som finns idag. Diskussioner har även först kring framtida möjligheter och handlingsplaner har upprättats. Gemensamma frågor som renoveringsbehov, gödselhantering, bekymmer med ridvägar och markanvändning och det positiva i en centralt belägen förening togs upp till diskussion. Tyngdpunkten vid samtliga möten har dock legat på den sociala delen av verksamheten vid ridskolan. Stort intresse av omsorgsverksamhet När det gäller samarbeten utöver den ordinarie ridskoleverksamheten dominerar två områden: skolan och olika former av omsorgsverksamhet. Flera dalaklubbar har redan idag ett fungerande arbete med integration, särskoleelever, kriminalvården och liknande. Det blev även tydligt att det finns ett stort intresse för att utveckla den här typen av verksamhet ytterligare. Det konstaterades till exempel att ridskolan är en unik resurs inom vuxenpsykiatrin och att det i stallet går att hitta meningsfulla uppgifter för alla. För att detta skall fungera bra behöver ridskolan få de förutsättningar och resurser som krävs. Bland annat för att kunna ge en kompetent handledning. Det handlar givetvis om ersättning i pengar, men även om utbildningar och täta kontakter med uppdragsgivaren. Utbildningar i ekonomi med kvalitet Två utbildningar riktade till ridskolorna har genomförts; en i ridskoleekonomi med Lars- Gösta Nauclér och ett seminarium med 14

15 Gabriella Pernler med rubriken Att vända konkurshot till framgång. Utbildningarna har framför allt handlat om hur man driva ridskola affärsmässigt och med god kvalitet. Vid ekonomiutbildningen diskuterades användbara nyckeltal som både beskriver och analyserar ridskolans verksamhet. Vid Gabriella Pernlers seminarium diskuterades bland annat strukturer, befattningsbeskrivningar och ansvarsfördelningar. Deltagarna fick också ta del av användbara mallar av olika slag. Konferens om ridsporten hästkrafter Konferensen Ta vara på Ridsportens Hästkrafter syftade till att knyta samman projektet i en ídédag där företrädare för kommuner och ridklubbar fick lyssna på intressanta föreläsare med erfarenhet av att använda hästen till annat än den traditionell ridsport. Konferensen genomfördes den 16 november 2010 på Fornby folkhögskola i Borlänge. Eftersom diskussionerna med kommunerna till stor del handlat om sociala frågor, valdes ett program som skulle inspirera till fortsatta tankar kring hur ridskolan kan vara en resurs i socialt arbete. Huvudföreläsare var Bengt-Åke Öhgren, präst i Svenska kyrkan som i många år arbetat med ungdomar med destruktiv livsstil som t ex anorexia, självskärning eller kriminellt beteende, och har erfarenheter hästen som pedagogiskt verktyg. Föreläste gjorde också Pia Tillberg, ridterapeut och legitimerad sjukgymnast med neurologisk specialkompetens. Pia har mångårig erfarenhet av användandet av hästen i terapiarbete och en god inblick i den traditionella ridskoleverksamheten. Bland deltagarna fanns också representanter från lokala ridklubbar för att presentera exempel på lyckade samarbeten. Konferensen samlade 44 deltagare varav 18 kom från kommunerna och 23 från någon av länets ridklubbar. Åtta kommuner och 14 ridklubbar representerades under dagen. Samverkansidéerna från de åtta kommunträffarna har sammanställts i ett idédokument som skickats till projektkommuner, övriga kommuner i länet och länets ridskoledrivande klubbar. Dokumentet kan också fungera som idébank för kommuner och På ridklubben finns stora värden utöver de idrottsliga. 15

16 ridskolor i övriga landet. Kommunerna kan lära mycket av varandra, men ett problem är att de kommunala organisationerna ser så olika ut. Det gör att det är svårt att flytta en fungerande modell direkt från en kommun till en annan. Idéer för framtiden Kommunträffarna gav också en stor mängd idéer för framtiden. Här är några exempel: Ridklubben som resurs i i vuxenpsykiatrin Skolbarnomsorg/fritidshem i stallet - möjligt efter ny lag om etableringsrätt Ridklubben som resurs för arbetsförmedlingen Ridning och hästskötsel i integrationssyfte Samverkan med idrottsklasser på högstadiet. Läxläsningshjälp på ridklubben Projektets mål - hur har de uppfyllts Att höja kommunerna kompetens om ridskoleverksamhet i syfte att underlätta dialogen mellan föreningens och kommunens företrädare. Projektet har med sina ingående delar nått ut till många av Dalarnas kommuner. Sammanlagt har 12 av 15 kommuner (80%) på något sätt involverats i projektet. I samtliga fall har kommunernas kompetens om ridskoleverksamheten höjts, och projektet har bidragit till att kommunens och ridklubbens företrädare har påbörjat en dialog. De diskussioner och idéer som finns om utveckling av samarbetet mellan kommunerna och ridklubbarna borgar för att dialogen kommer att fortsätta. Att höja kompetensen hos föreningsdrivna ridskolor så att de blir mer professionella i sitt sätt att driva verksamheterna. Projektets utbildningsdelar har nått ut till 19 av 21 ridskoledrivande klubbar (90%). Ytterligare en har besvarat enkäten. Innehållet i utbildningarna har haft ett tydligt syfte att höja kompetensen när det gäller affärsverksamheten och på så sätt hjälpa klubbarna att bli mer professionella. Under kommande år kommer fler utbildningar som tangerar området att arrangeras. Detta har skett även tidigare men projektet satte extra fokus på området och väckt såväl ridklubbar som kommuner. Från klubbarna har man önskat en uppföljning av Ridskoleseminariet innehållande arbetsgivaransvar/arbetsrätt vilket planeras Distriktets utbildningssektion planerar även en fortbildning för ledare och instruktörer i Att leda bokstavsbarn. Att genom erfarenhetsutbyte utveckla driftsformerna för kommunala ridanläggningar. Av tradition verkar det vara så att ridklubbarna själva ofta får huvudansvaret för underhåll och drift av anläggningarna även i de fall fastigheterna är kommunalt ägda. Eftersom klubbarnas ekonomi inte sällan är relativt ansträngd och kostnader kopplade till hästarnas välbefinnande måste prioriteras, kan detta leda till eftersatt underhåll på många kommunalägda anläggningar i Projektet har lyft ridsportens mervärden och de sociala aspekterna med ridskolorna. 16

17 förlängningen till en kapitalförlust. Andra typer av sporthallar underhålls i regel mer systematiskt genom kommunens egen försorg. Kommunala vaktmästare är också ovanliga på de kommunala ridanläggningarna. Dessa frågor har behandlats i diskussionerna med kommunerna, och även om projektet inte genererat några direkta förändringar under det här året så är frågan numera uppe på bordet. Att utforma en lärandeprocess där erfarenheter kan spridas till andra delar av landet De erfarenheter som gjorts under projektet har bland annat lett till en inventering av olika samarbeten mellan kommuner och ridklubbar. Dessa kan vara en bra grund för andra distrikt som vill utveckla de sociala samarbetsformerna. Dessutom kommer projektets resultat ligga till grund för de manualer som förbundet centralt kommer ta fram och distribuera till samtliga 19 distrikt. Projektets arbetssätt Projektet har i huvudsak innehållit fyra delar av vilka vissa vänt sig till de ridskoledrivande föreningarna, andra till kommunerna. Inledningsvis erbjöds länets 15 kommuner att delta i projektet. Här hade vi draghjälp av länsstyrelsen, som visade intresse av projektet redan i inledningsfasen. Information till kommunerna med erbjudande att delta i projektet sändes inledningsvis per post till kommunkanslierna. Kommunerna utsåg kontaktpersoner och fortsatta kontakter har sedan skett direkt med dessa via e-post. Information till ridklubbarna har lämnats under projektets gång via de inarbetade kontaktvägar som distriktet normalt använder i kommunikationen med föreningarna, dvs. främst genom e-post och den egna hemsidan men också via post och det regionala nyhetsbladet Distriktsnytt i Dalarna. Projektets utbildningar om hur man driver en ridskola affärsmässigt har nått 19 av 21 ridskolor. 17

18 Arbetet har letts av distriktets konsulent, Louise Tysklind, vilket har underlättat kontakten med ridklubbarna genom god personkännedom och dessutom varit positivt med tanke på framtida kontakter med länets kommuner. Projektet har gjort Dalarnas Ridsportförbund bättre känt hos flera kommunala företrädare och många nya personliga kontakter har knutits. Slutsats och rekommendationer Projektet har lett till en ökad dialog mellan kommuner och ridklubbar. Ett bekymmer i projektet har varit att kommunernas organisationer skiljer sig så mycket från varandra och det har därför varit svårt att komma i kontakt med rätt personer. Det har lett till att de ridklubbar som har styrelsemedlemmar som är väl insatta i kommunens organisation, tidigare har varit de som haft bäst dialog med kommunen. Genom projektet har även andra klubbar hittat sina kontaktpersoner. Den enkät som skickades till kommunerna har fyllt två viktiga syften dels har den givit distriktet värdefull information och dels har den gjort kommunerna medvetna om hur det ser ut på deras ridklubbar. Projektet har också lyckats visa kommunerna att de kan ha nytta av ridklubbarna på flera sätt. Förutom att de bedriver sin kärnverksamhet med utbildning inom ridning och hästkunskap och som fritidsgård för många unga så finns det en stor resurs i ridklubbarna som kan användas för socialt arbete. Projektet konstaterar även att det behövs en utveckling av de sociala samarbetena för att de ska fungera optimalt. En förutsättning är en kontinuerlig dialog mellan beställaren och ridklubben, och en annan är att det görs en värdering av de sociala insatserna så klubben kan erbjuda god handledning. Ett ökat samarbete med skolan har diskuterats i flera kommuner. Häst- och ridsportprofiler inom grundskolan finns på några skolor i länet. En ny lag från 1/ ger fri etableringsrätt inom skolbarnomsorgen. Båda dessa områden känns intressanta att utveckla. Lena Forsbergs forskning Att utveckla handlingskraft - om flickors identitetsskapande processer i stallet intresserar skolans företrädare. I Dalarna uppmanar man kommunen att ta tillvara ridsportens hästkrafter. 18

19 Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund Bra anläggningar ger bra verksamhet Sammanfattning Projektet har syftat till att öka dialogen mellan kommunerna och ridsportföreningarna med distriktet som förmedlande part. Det första steget var att kartlägga ridsportverksamheten genom att skicka ut en enkät och anordna möten med ridklubbarna. Ur de samtalen framkom att frågan om bidragsformer och drift och skötsel av anläggningar är en mycket viktigt fråga för klubbarna. Ett stort bekymmer för många ridklubbar är att anläggningarna kräver mycket arbete för underhåll och drift. Då få ridklubbar har kommunal personal anställd för att sköta anläggningarna hamnar detta arbete ofta på de förtroendevalda, vilket gör att de har svårare att fokusera på verksamhetsfrågorna. Dessutom kostar anläggningarnas drift mycket pengar, vilket även det riskerar att gå ut över verksamheten. Ett annat bekymmer är att många anläggningar saknar omklädnings- och duschmöjligheter vilket gör att onödigt stor mängd hästallergener sprids i samhället. Därefter har möten med klubbarnas kommuner arrangerats. Detta har öppnat upp kommunikationskanaler och skapat personliga kontakter som gör att fortsatt dialog har underlättats. Förutom anläggningsfrågorna har frågor om markanvändning, ridvägar och kommunikationer till ridskolorna berörts. Projektet har skapat tydliga riktlinjer för hur distriktets fortsatta arbete med frågor som rör det kommunala samarbetet och anläggningarna skall bedrivas. Fokus kommer att ligga på att kontinuerligt förse kommunerna med bra underlag för de beslut som fattas. Bakgrund Ett av de prioriterade målen från Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn handlar om en Ökad närvaro på samhällsarenan. Med det menar man att hästen och hästrelaterade verksamheter integreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser. Ridsport är en av flera idrotter som medverkar till en positiv utveckling i det lokala samhällsbygget och med välutbildade ledare och personal är ridsportföreningar viktiga aktörer. En välfungerande och kontinuerlig dialog mellan representanter från kommuner och ridsportens företrädare är därmed oerhört Ridsporten och ridskolan medverkar till en positiv utveckling i det lokala samhällsbygget 19

20 viktigt för att formulera en tydlig inriktning och vägledning för ridsporten i en region. Därför behövs naturliga kontaktytor som gör det möjligt för föreningarna att lyssna till kommunens synpunkter på ridsporten/ ridskoleverksamheten och på vad som kan göras mer och bättre, samtidigt som föreningarna kan lyfta fram ridsportens samhällsnytta, samt ge lokal information/fakta om den verksamhet som den medverkar till i kommunen. Ridklubbarnas anläggningar är kostsamma och kräver omfattande resurser för drift och underhåll, både när det gäller arbetsinsatser och pengar. Till skillnad från andra idrotter bär ridsporten höga kostnader för hästar och hästhållning och för utbildad personal. Det gör att de medel som finns kvar till övriga omkostnader och verksamhet ofta är begränsade. Det är vanligt att drift och anläggningsfrågor hamnar på ridklubbens ideella krafter, till skillnad från kommunens övriga idrottsanläggningar där det ofta finns vaktmästeri och liknande tjänster. Eftersom omfattningen av det ideella engagemanget kan variera över tid är detta en osäkerhetsfaktor för klubbarna. Det gör anläggningsfrågan angelägen för såväl ridklubben som för kommunen. Syfte och målgrupp för projektet Syftet med projektet har varit att hitta former och inriktning för samarbete mellan ridsporten och kommunerna i regionen. Genom dialog med klubbarna har viktiga frågor definierats, och dessa har sedan tagits upp till diskussion med kommunerna. Målet är att på sikt upprätta handlingsplaner för ridsporten i samtliga kommuner. Målgruppen har i första hand varit de föreningar som driver ridskoleverksamhet och i andra hand de som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. De föreningar som enbart har vuxenverksamhet eller är renodlade tävlingsklubbar har också fått en inbjudan, men fokus har tydligt varit på de klubbar som ansvarar för en anläggning och har en ridskola knuten till föreningen. Totalt har 58 föreningar fått en enkät och av dem har 28 stycken, majoriteten med ridskolor, svarat. Därefter initierades möten med de kommuner vars ridklubbar svarat på enkäten. Genomförande En enkät skickades ut till 58 föreningar för att få en bild av hur anläggningarna drivs, antal medlemmar, antal anställda och deras utbildningsnivå, hästantal, standarden på anläggningen, eget ägande eller kommunen, öppettider, vilken verksamhet som bedrivs samt vilka planer föreningen har för framtiden som finns när det gäller anläggningen beskaffenhet samt ur ett verksamhetsperspektiv. Målgruppen för projektet har i första hand varit de ridklubbar som driver ridskola och har en ungdomsverksamhet. Totalt svarade 28 ridklubbar, framför allt de 20

21 som driver ridskola, på enkäten. Frågorna handlar om anläggningen och dess standard, kommunikationer till ridskolan, antal hästar och medlemmar och eventuella samarbeten med olika parter. Enkäten kompletterades med träffar där representanter från ridsportdistriktet träffade företrädare för föreningarna. Distriktet delades upp i tre geografiska grupper. Anläggningsfrågor i fokus Vid mötena gjordes en genomgång där det analyserades vilka frågor som är viktigast för varje klubb. Det visade sig att anläggningsfrågorna var de mest angelägna för en majoritet av klubbarna. Formerna för ägande och drift skiljer sig från fall till fall och även bekymren varierar givetvis, men gemensamt för många är att anläggningarna är bristfälliga vad det gäller funktion, säkerhet och hygien. Ofta finns inga omklädningsmöjligheter, och duschar till såväl elever som personal saknas. Underhållet av anläggningarna är ett annat problem. En äldre anläggning i bristfälligt skick kräver mycket arbete, och detta är ofta svårt för klubbarna att klara av med ideella krafter. Det gör att föreningen ofta får lägga mer kraft på att lösa praktiska problem än att utveckla verksamheten. De flesta klubbar har god balans i ekonomin när det gäller verksamheten, men flera har problem med att bekosta ombyggnationer och renoveringar på anläggningen. Andra frågor som behandlades var tillgången till ridvägar, infrastruktur och hållplatser i närheten av ridskolan, önskemål om fritidsverksamhet på ridskolan och markfrågor, framför allt för föreningar med centralt läge. Kommunträffar Efter mötena med föreningarna har distriktet tagit kontakt med berörda kommuner. Gensvaret från de kommunerna var stort och intresset från de kommunala företrädarna har lett till att initiativ tagits till flera träffar. Vid träffarna med kommunens representanter presenterades de underlag och de samtal som förts med ridklubbarna i respektive kommun. Kommunerna orienterades i vilken verksamhet som bedrivs i klubbarna och vilka mervärden ridsporten för med sig. Det har även varit av vikt att beskriva komplexiteten i verksamheten, och det ansvar och kunskap som krävs av de förtroendevalda och den personal som finns på dessa anläggningar. Det har dessutom varit viktigt att få veta vad kommunen har för förväntningar på dessa verksamheter och om det finns önskemål från kommunernas sida. Frågorna som behandlades i diskussionen var dels frågor om nuläget, dels frågor som rör framtiden. Nulägesfrågorna handlade om ridklubbarnas villkor i frågor som Ridvägar och markanvändning Ridskoleverksamhet Kommunikationer till och från anläggningarna Privatstall Ekonomiskt stöd till klubbarna Ungdomsverksamhet Verksamhet för personer med funktionshinder Befintliga samarbeten mellan kommun och ridklubbar Ridvägar och markanvändning är en viktig fråga. 21

22 Kommunerna fick dessutom redogöra för hur de tror att framtiden ser ut när det gäller Fler ridskolor Fler privatstall Ökat stöd från kommunen till klubbarna Ökad markyta för ridning och utbyggnad av ridvägar Befolkningsutveckling Projektets mål - hur har de uppfyllts Att lyfta ridsporten i distriktets kommuner och informera dem om ridklubbarnas verksamheter och förutsättningar De möten som har genomförts har fört upp ridsporten på den kommunala agendan i de kommuner som deltagit. Projektet har initierat diskussioner om ridsportens förutsättningar och bekymren för föreningarna att klara av drift och underhåll på speciellt de äldre anläggningarna. Att ta fram riktlinjer för hur en funktionell och säker anläggning bör se ut och fungera och diskutera lämpliga driftsformer med kommunerna Många av föreningarna har nergångna anläggningar som inte är funktionella och som kräver mycket skötsel och underhåll arbetsuppgifter som till allra största delen sköts ideellt. Driften och underhållet av anläggningarna överskuggar ofta själva verksamheten och det är svårt för föreningarna att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Trots att det skett en hel del när det gäller ridklubbarnas anläggningar inom distriktet de senaste åren krävs det ytterligare nybyggnationer och upprustningar. Till exempel är det angeläget att kunna erbjuda omklädningsoch duschmöjligheter för att minska spridningen av hästallergener. Ur djurskyddssynpunkt är det viktigt att det på samtliga anläggningar finns god tillgång till rasthagar så hästarna kan erbjudas daglig utevistelse enligt gällande lagar. Projektet har startat processen att hitta långsiktiga lösningar när det gäller det kommunala stödet så föreningarna kan fokusera på verksamheten och dess utveckling. Arbetet har även pekat på vikten av ett ökat samarbete mellan föreningarna och kommunerna. Detta bör ske med en kontinuitet med minst ett möte per år. Konkreta handlingsplaner för varje kommun har ännu inte tagits fram, men det kommer ske i det fortsatta arbetet. Utifrån det arbete som genomförts i projektet kommer dessutom kravspecifikationer för trygga, funktionella och tillgängliga ridsportanläggningar tas fram. Där finns Svenska Ridsportförbundets båda publikationer Bygga för häst och Framtidens ridskola som bra grund. Anläggningsfrågorna är de mest angelägna frågorna för distriktet för närvarande. 22

23 Projektets arbetssätt Projektet har drivits av en arbetsgrupp bestående av Nina Anyai, ordförande i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund, förtroendevald, Eva Sellergren, besöksansvarig i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund, förtroendevald, Therese Nilsson, besöksansvarig i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund, förtroendevald, Kerstin Gunnesson, konsulent i Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund Slutsats och rekommendationer En viktig effekt av projektet har varit att kontakter skapats mellan distrikt och klubbar och mellan klubbar och kommunernas tjänstemän och politiker. Detta skapar en bra grogrund för fortsatt arbete med projektets huvudfråga samarbetet mellan kommunerna och de föreningsdrivna ridskolorna. Projektet har ju visat att anläggningsfrågorna är de för tillfället allra mest angelägna i distriktet. Utifrån projektets resultat kommer distriktets fortsatta arbete fokusera på följande: Att förse beslutsfattarna i kommunerna med relevant information så de har bra grunder för beslut som rör framtida stöd till ridklubbar och anläggningar Att stödja och utveckla ridklubbarnas nätverkande och att arrangera kompetensutveckling och utbildning för såväl personal som ideellt arbetande i klubbarna Att verka för långsiktiga ekonomiska stöd från kommunerna till ridklubbarna Att tydliggöra syftet och målen med det kommunala stödet Att utvärdera och följa upp stödet och överenskommelserna mellan klubbar och kommuner Att verka för att stödet till flickidrott skall vara likställt med stödet till pojkidrott Att hjälpa till med prioriteringar där så behövs Att ansvara för att kontakten med kommunerna fortsätter och att ställa upp som sakkunnig när kommunerna efterfrågar det Att se till att ridklubbarnas ekonomiska stöd till anläggningen och verksamheten är relevant utifrån hur verksamheten ser ut, oavsett vilken modell för bidragsgivning som finns i kommunen 23