Grevbo och Tolsbo samt väg 656 i Sellnäs

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN Trafi ksäkerhetshöjande åtgärder på väg 635 i Halvarsgårdarna, Grevbo och Tolsbo samt väg 656 i Sellnäs Borlänge kommun, Dalarnas län Objektnummer

2 Trafi kverket Postadress: Trafi kverket, Borlänge E-post: trafi kverket.se Telefon: Projektledare: Lars Bleckur Dokumenttitel: Trafi ksäkerhetshöjande åtgärder på väg 635 i Halvarsgårdarna, Grevbo och Tolsbo samt väg 656 i Sellnäs Projektnummer: Dokumentdatum: Konsult: Sweco Projektledare: Torbjörn Forslund Rapport: Johanna Eriksson Foto tagna av Sweco där inget annat anges

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING...5 Bakgrund och syfte...5 Gestaltningsprogram...5 Målsättning...5 BESKRIVNING AV LANDSKAPET...7 Naturmiljö...7 Kulturmiljö...7 Vägen...8 LANDSKAPSANALYS...9 Landskapskaraktärer Bymiljö Odlingslandskapet Ån...9 Framträdande landskapselement...12 ÖVERGRIPANDE IDÉER FÖR GESTALTNINGEN GESTALTNINGSFÖRSLAG...14 Portar och gångpassager...14 Skärningar, slänter och bankar Dagvatten och diken Belysning Stödmurar...18 Vägutrustning...18 Busshållplatser...19 Platsspecifik gestaltning...19 REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT ARBETE REFERENSER

4 4 Sammanfattning En gång- och cykelväg ska byggas för att underlätta för oskyddade trafikanter att röra sig trafiksäkert längs med väg 635 och väg 656 i Borlänge kommun. Tre vägplaner ska arbetas fram för att genomföra förändringen. Ett gemensamt gestaltningsprogram till vägplanerna har tagits fram för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet. I arbetet med gestaltningsprogrammet har följande gestaltningsmål tagits fram: Eftersträva en positiv upplevelse av vägmiljön för både oskyddade trafikanter och bilister. Gång- och cykelvägen ska vara följsam till landskapet samtidigt som hänsyn tas till användarvänlighet för cyklister och gående Trafiksäkerhetsåtgärdernas utformning ska ta hänsyn till kulturmiljön. Viktiga aspekter att ta hänsyn till i arbetet med gestaltningsprogrammet är Norån som passerar under väg 656 och har ett högt naturvärde samt kulturmiljöområdena Spraxkya-Sellnäs och Halvarsgårdarna. Området har delats in i 3 karaktärsområden beroende på vilken karaktär och egenskap sträckningen har. Karaktärerna är: Bymiljö, Odlingslandskap och Ån. 1 Bymiljö: Placering av utrustning ska ta stor hänsyn till bebyggelsen. Skalan på utrustning ska vara lågmäld. Val av utrustning och material ska vara gedigna och väl genomtänkta. 2 Odlingslandskapet: Att tillse att odling möjliggörs fram till väg/gång- och cykelväg så att det hävdade och öppna landskapet bibehålls. Utrustning placeras noggrant och hålls nere i antal och omfång för att inte störa utblickar. 3 Ån: Utblickarna mot ån ska fortsatt vara goda Halvarsgårdarnas skola TECKENFÖRKLARING : Utredningsområde 635 Översiktlig karta över vägplaneområdet. Lantmäteriet, dnr /2667

5 Inledning Bakgrund och syfte En förstudie genomfördes under 2014 för att utreda åtgärderna med säkerhetsbrister i Halvarsgårdarna, Sellnäs, Grevbo och Tolsbo. Trots att flera metoder testats tidigare har man inte kommit tillrätta med problemen. Problematiken är att trafikintensiteten är hög och trafiken består även av tung trafik. Det saknas ett gång- och cykelnät för oskyddade trafikanter, däribland skolbarn. Oskyddade trafikanter upplever vägen som en barriär som är svår att korsa. Romme alpin är stor skidort i Dalarna och väg 635 är huvudsaklig passage för besökare till anläggningen. Under högsäsong medför det att ca 2000 extra bilar/dygn passerar genom Halvarsgårdarna. Utifrån förstudien beslutades att upprätta vägplaner för området. Syftet med vägplanerna är att ta fram trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs med vägsträckorna och att planera en ny gång- och cykelväg i Halvarsgårdarna, från Sellnäs till korsning 635 och mellan Halvarsgårdarnas skola och Tolsbo. I Halvarsgårdarna dras gång- och cykelvägen på sekundära gator på grund av utrymmesbrist. I Tolsbo dras gångoch cykelvägen bakom bebyggelsen på grund av utrymmesbrist. Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets vägplan för trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs väg 635 och väg 656 i Borlänge kommun. Gestaltningsprogram upprättas för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet och utgör grunden för kommande skeden. Det är ett dokument men också en arbetsmetod, ett sätt att komma fram till och förmedla en samsyn på hur vägen slutligen ska se ut. Vägplanerna är Principbild yttre och inre vägrum. uppdelad på delsträckor men gestaltningsprogrammet ska täcka samtliga sträckor. Enligt väglagen ska en estetiskt tilltalande utformning eftersträvas och hänsyn tas till stadsbild, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till både hur vägen upplevs av trafikanter (trafikantperspektiv) och av vägens betraktare, inte minst de som bor och verkar i dess närhet (åskådareperspektiv). Målsättning Övergripande målsättning I arbetet med förstudien togs följande mål fram 5

6 6 för projektet: Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutning till väg 635 genom Halvarsgårdarna på ett trafiksäkert sätt, vilket innebär en minskad barriäreffekt av vägen för boende. Söker skolväg för barnen i Sellnäs, Grevbo, Tolsbo och Halvarsgårdarna till skolan i Halvarsgårdarna. Genomfartstrafiken på sträckorna där oskyddade trafikanter färdas eller korsar vägar ska hålla hastighetsbegränsningarna och bidra till ökad trygghet. Målbild för gång- och cykelvägen. Den är följsam till terräng och intilliggande väg. Minimera påverkan på den speciella kulturmiljön i området genom bra gestaltning, bidra till att Noråns naturvårds- och rekreationsintresse inte påverkas negativt av de föreslagna åtgärderna. Trafikverkets mål med gestaltning I dåvarande Vägverkets arkitekturpolicy sägs att: God arkitektur skall känneteckna de vägar, broar och övriga anläggningar som Vägverket bygger och förvaltar. Nuvarande Trafikverket har inte antagit en arkitekturpolicy, så i projektet används Vägverkets äldre formulering. I Vägars och gators utformning finns följande riktlinjer: Inför utformning av en väg ska mål formuleras utifrån platsens specifika förutsättningar och de förväntningar som finns. Målen ska ge en gemensam bild av önskat resultat. Vid utformningen av vägen ska hänsyn tas till estetiska värden. Detta ska formuleras i ett gestaltningsprogram. Gestaltningsprogram eller gaturumsbeskrivning ska upprättas i alla projekt. Omfattningen av programmet avgörs av omgivningens känslighet och projektet storlek. En landskapsanalys bör ligga till grund för gestaltningsprogram. Gestaltningsmål i projektet Eftersträva en positiv upplevelse av vägmiljön för både oskyddade trafikanter och bilister. Gång- och cykelvägen ska vara följsam till landskapet samtidigt som hänsyn tas till användarvänlighet för cyklister och gående Trafiksäkerhetsåtgärdernas utformning ska ta hänsyn till kulturmiljön. Kommunala mål och riktlinjer I översiktplanen för Falun/Borlänge ( )är Halvarsgårdarna/Sellnäs utpekade som serviceort där samhällsinsatser ska stärka förutsättningar för boende och verksamheter. Detaljplaner inom vägplanens närområde är 260 och 535. Detaljplan 260 medger bostäder i östra Halvarsgårdarna. I plan 535 föreslås äldreboende norr om väg 635 inne i Sellnäs.

7 Beskrivning av landskapet Landskapstypen består på regional nivå av Västerdalälven och nedre Dalarnas jordbruksbygder. Ett område där jordbrukslandskapet ligger på sedimentjordar. Bebyggelsen består av mindre byar placerade på impediment eller i skogskanten i landskapet. Gårdar ligger både glest utspridda och samlade i grupper. Områdets markförhållande domineras av lera och siltiga jordar. Naturmiljö Området ligger i bördig slättbygd omgärdad av barrskogsklädda höjder och berg. Norån rinner genom landskapet med ett meandrande lopp och rinner in i Sellnässjön strax norr om korsningen väg 656 och 635. Norån har ett högt naturvärde, klass 3 i naturvårdsprogrammet på grund av sitt biologiska värde för i åkerlandskapet. Ån kantas av frodig växtlighet som björk, al, hägg och strutbräken i stora bestånd. Ån är intressant ur även ur friluftslivssynpunkt med möjlighet till bad och fiske. Trots närheten till Norån och Sellnässjön finns ingen visuell kontakt mellan vägarna och vattnet förutom vid bron över Norån i Sellnäs och från ICA mot Sellnässjön vintertid. Norån tillsammans med Grängshammarån bildar Tunaån som mynnar i Dalälven. Det finns några solitärträd som björk, rönn och äppelträd längs med väg 656. En björkallé finns vid skolan och intill en byväg söderut mot Fagerbacken (se landskapsanalyskartan). Kulturmiljö Området där byarna ligger benämns Väster Tuna, en område med bybebyggelse på delar av Tunaslättens kuperade lågland. Det finns flera fornlämningar i området däribland boplatser och lämningar från stenålder vilket visar att landskapet har bebotts och använts under en lång tidsrymd. Området låg inom Stora Tuna socken som har medeltida ursprung men uppodlades senare än resten av Tunaslätten. Området kan också sägas tillhöra Bergslagen, med sitt rika kulturarv från järnindustriell tillverkning. Bland annat finns i området flera blästbruks- och slagglämningar. I området finns två utpekade kulturmiljöområden, Spraxkya-Sellnäs kulturmiljö och Halvarsgårdarnas kulturmiljö. Spraxkya-Sellnäs kulturmiljö är ett större, sammanhängande kulturmiljöområde med bybebyggelse och jordbruks-/kulturlandskap omkring. Sellnäs finns omnämnd för första gången Området där Halvarsgårdarna ligger var under 1600-talet ängsmark men började under 1700-talet byggas upp. Byn är en så kallad klungby, vilket är en samlad och tät gårdsbebyggelse. Halvarsgårdarna var vid storskiftet 1840 en av de största jordbruksbyarna i Väster Tuna och gårdarna och vägsystemet är i stort sett intakt än idag. Mataffären i Sellnäs, en av målpunkterna i området. 7

8 8 Vägen Berörd vägsträcka ingår i Borlänge driftområde. Vägsträckan korsar flera mindre byar och är följsam till terräng och omgivning. Vägens skala är väl anpassad till bymiljöernas lilla skala. Vägkanterna är vegetationsklädda och vägrenen mycket smal utan riktig gångbana. Ur trafikantperspektiv bjuder sträckan bjuder på fina utblickar över odlingslandskapet och de bakomliggande höjderna och bergen. Kuperad och smal väg med bebyggelse tätt inpå. Genomfart Tolsbo. Där vägen går igenom byarna ligger bebyggelsen nära vägen eller mycket nära vägen som i Halvarsgårdarna, Sellnäs och Tolsbo. Generellt består bebyggelsen av enbostadshus i ett eller två plan med tillhörande kringbyggnader. De verksamheter som finns längs med sträckan är i huvudsak kopplat till jordbruknäringen. Flera bostadshus och ekonomibyggnader ligger nära vägen. Ur ett åskådarperspektiv utgör väg 656 och 635 inte en visuell barriär med sin följsamhet och lilla skala. Däremot är det en rent fysisk barriär Ensidig bebyggelse och trädkantad väg längs med vägen i Grevbo. under tidpunkter med hög trafikintensitet som framförallt när Romme Alpin är öppen. Då vägrenarna är minimala finns ingenstans att tryggt röra sig längs med sträckan. Det saknas också bra korsningspunkter. Öster om Sellnäs korsar väg 656 Norån. Bron över Norån är från 1967 och kantas av ett genomsiktligt räcke av typ kohlswabalk. En gång- och cykelväg går mellan Halvarsgårdarna och Halvarsgårdarnas skola. Den följer terrängen väl i höjdled och vägen i sidled med en gräsklädd remsa om ca 5m mellan väg och gång- och cykel-väg. Inne i Sellnäs korsar väg 656 Bergslagsbanan, en enkelspårig järnväg som sträcker sig i nordsydlig riktning. Målpunkter i området är affären i Sellnäs, Halvarsgårdarnas skola och Romme alpin (utanför vägplaneområdet).

9 Landskapsanalys Landskapskaraktärer Området kan delas upp i olika landskapstyper med skiftande karaktärer och egenskaper. Tanken med uppdelningen är att ge en samlad bild av de olika delarna i landskapet. Vid arbetet med vägplanerna bör målet vara att behålla utpekad karaktär alternativt se om möjlighet att förstärka karaktären finns. 1 Bymiljö Småskalig, tät bebyggelse i Sellnäs, Halvarsgårdarna, Grevbo och Tolsbo med mindre hus och gårdar, lummiga trädgårdar och ofta tätt placerade intill vägen. Många tomter avgränsas mot väg av trästaket, häckar och annan vegetation. Bebyggelsen inklusive bodar/lador är uppförd i trä och färgsatt med falurött. Lador påminner om jordbruksverksamheten i byarna. Halvarsgårdarna har en ålderdomlig utformad bymiljö, med rikt varierad gårdsbebyggelse och månghussystem, som ligger nära vägen. Gatusystemet i byn slingrar sig igenom den täta bebyggelsen. I Grevbo är bymiljön koncentrerad till den sydöstra sidan. Nyckelkaraktärer: Småskalig bebyggelse tätt intill väg. Faluröd träbebyggelse. Lummighet. 2 Odlingslandskapet Bostadshus och gårdar med ekonomibyggnader är utspridda i landskapet i gårdsstrukturer och ger intryck av att vara ålderdomligt placerade. Det är en karaktär med vida utblickar och sammanhållen, storskalig jordbruksmark med åkerholmar med lövträd. Området ger fina utblickar över uppodlade slätt och bakomliggande skogklädda höjder och berg. Det är ett estetiskt tilltalande landskap med det böljande odlingslandskapet. Nyckelkaraktärer: Sammanhängande och böljande odlingsmark. Bebyggelsens ålderdomliga placering med gårdar på höjder i odlingsmarken i/intill dungar med träd. Skogsklädda berg avgränsar de vida utblickarna. 3 Ån Väg 656 korsar Norån centralt i utredningsområdet. På denna korta sträcka är karaktären lummig och placerad i en lågpunkt i landskapet. Den enda platsen i området det finns närkontakt med vatten sett från vägen. Karaktär Odlingslandskap Karaktär Bymiljö Karaktär Ån 9

10 Halvarsgårdarna Skola Björkrad 635 Sellnäs Affär Mot Romme alpin Norån mot landmärket Romme alpin

11 Björkrad Gr evbo Tolsbo Björkar ramar in vägen Karta landskapsanalys Gräns vägplaner Landskapsbild och trafikantupplevelse Jordskärning Landmärken Viktiga träd och solitärträd Viktig utblick Järnvägskorsning Landskapskaraktärer 1 Småskalig bebyggelse 2 Odlingslandskapet 3 Ån 11

12 12 Nyckelkaraktärer: Utblickar mot ån. Lummighet med vegetation tätt inpå vägen. Romme alpins anläggning på berget Solklinten. Framträdande landskapselement Förutom de olika karaktärerna som landskapstyperna utgör finns andra viktiga drag som är utmärkande för landskapet. Landmärken som t.ex kyrkor, berg och kraftledningar som syns och känns igen underlättar för orienterbarheten. Landmärken och utblickar ger variation vilket i sig ger en alertare förare. I utredningsområdet finns ett tydligt landmärke: Andra viktiga landskapselement är björkallén vid Halvarsgårdarna som ramar in- och utfart till skolan. Värdefulla utblickar finns i hela området och är viktiga för upplevelsen av landskapet. De finns i sådan omfattning att inte samtliga kan markeras in på landskapsanalyskartan. På vägsträckan mellan Grevbo och Tolsbo ramar framför allt björk in vägen och ger fin rumslighet. Solitärträd finns på flera platser Bymiljö Sellnäs, foto från förstudien. Bymiljö Halvarsgårdarna och är viktiga för upplevelsen av vägens närmiljö. Se ytterligare information i landskapsanalyskartan. Landmärke Romme Alpin

13 3 Ån: Utblickarna mot ån ska fortsatt vara goda. 2 Odlingslandskapet: Att tillse att odling möjliggörs fram till väg/gång- och cykelväg så att det hävdade och öppna landskapet bibehålls. Utrustning placeras noggrant och hålls nere i antal och omfång för att inte störa utblickar. 1 Bymiljö: Placering av utrustning ska ta stor hänsyn till bebyggelsen. Skalan på utrustning ska vara lågmäld. Val av utrustning och material ska vara gedigna och väl genomtänkta. Byarna i utredningsområdet ger en intressant upplevelse och upplevs ålderdomliga i sin struktur. Jordsbrukslandskapet har mycket vackra partier med värdefulla utblickar. Dessa värden är de grundläggande i arbetet med gestaltningsförslaget. Värdena ska bibehållas eller förstärkas. Utrustning inom vägområdet ska hållas nedtonad för att inte konkurrera med omgivningen om uppmärksamhet. Utrustning hålls enhetlig inom vägplaneområdet. Viktiga huvudprinciper för respektive karaktär: Övergripande idéer för gestaltningen Översiktlig plankarta över planerade åtgärder. 656 gc-väg på södra sidan väg gc-väg mellan Kalles väg och Mass backe samt på lokalgator Halvarsgårdarnas skola gc-väg går på ny bro över Norån Gräns vägplaner Port Stödmur gc-väg på sydöstra sidan väg

14 14 Gestaltningsförslag Portar och gångpassager För att dämpa hastigheterna genom byarna föreslås att portar anläggs som tvingar trafikanterna att dämpa farten samtidigt som det markerar var byn startar. Portarna, i form av refuger, utformas med granitkantsten och fylls med kullersten. I refugerna får inte vanlig fogsand användas utan val av fogmaterial bör vara t.ex. krossad betong eller annan fogtätningsprodukt som har redovisat god beständighet mot ogräs alternativt sätts stenen i jordfuktig betong. Vegetation Målsättningen är att samtliga slänter ska vara utformade så att vegetation kan etablera sig. Exempelbild kullersten i refug med kantsten i granit. Exempel på port. Den tvingar de som kör in och ut ur byarna att hålla låg hastighet.

15 Det innefattar även erosionsskyddade slänter. Odlingsbar mark bör återgå till odling. Avbaningsmassor ska återföras för en snabbare etablering av vegetation. Avbaningsmassor ska återföras på samma vegetationstyp som där den hämtats. Om massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas. Massor från områden med lupinförekomst får inte användas. Tjockleken på påförda avbaningsmassor ska vara minst 10 cm och på erosionsskydd 20cm. För att säkra utrymmen för upplag av avbaningsmassor under byggtiden kan ett tillvägagångssätt vara att använda tillfällig nyttjanderätt samt använda platser inom vägområdet. Avbaningmassor läggs upp i högar med maxhöjd 2,5 m och bredd 6 m i väntan på utläggning. Övrig vegetation ska bestå av växter som återfinns i omkringliggande naturtyp. Vid sträckor med höga slänter kan stödplantering behöva göras för en snabbare etablering. Platser för planteringar utreds i kommande skeden. Det är önskvärt att träd mellan gång- och cykelväg och väg 635 sparas för en mer naturlig inpassning av gång- och cykelvägen. Särskilt viktigt är de utpekade solitärträden i Landskapsanalyskartan. Trädallén i björk vid Halvarsgårdarnas skola omfattas av generellt biotopskydd men ett träd kommer att behöva tas bort då den påverkas av gång- och cykelvägens sträckning. Vegetation som ska sparas ska skyddas under entreprenadtiden. Både vegetationens krona/ stam liksom rotzonen ska skyddas från skador. Om rötter och grenar skadas ska de beskäras fackmannamässigt av utbildad personal. Skärningar, slänter och bankar Jordslänten ska följa skärningskanter med varierande höjd och användning av räcke undviks. Eventuellt överblivna massor används för att släta ut skarpa veck i terrängen inom vägområdet. Gång- och cykelvägen kommer bitvis att ligga i erosionskänsliga slänter vilket kommer medföra att ytor med erosionsskydd behövs. Om erosionsskyddet består av kross ska det täckas med avbaningsmassor eller likvärdiga jordmassor. Tjocklek på massorna ska vara minst 20 cm. Ett alternativ till erosionsskydd är kokosmattor. De kan upplevas störande och som ett främmande material. För att minska den effekten ska eventuella kokosmattor stödsås. Inga krosslänter ska finnas. Slänter i odlingslandskapet som kan vara mycket näringsrik besås med gräs för snabbare etablering vilket förhindrar intrång av ogräs. Dagvatten och diken Trumändar ska utformas snedskuren alternativt med trumöga med samma lutning som slänt för bästa landskapsanpassning och för bättre trafiksäkerhet. Skillnad på trumändar. Snedskuren ger bättre anpassning. Foto ur Dalslands vägmiljöer. 15

16 16 Principsektioner gång- och cykelväg Typ 1 Typ 2 Typ 1 Gång- och cykelväg i odlingslandskapet med 3m bredd. Inga sido- eller slänträcken behövs. Den breda mittremsan behövs för att tillgodose god avrinning då marken består av erosionskänslig, siltiga jordar. Belysningen för gång- och cykel är enkelsidigt placerad i ytterkant gång- och cykelvägen vänd mot väg 656/635. Gång- och cykelväg löper parallellt med vägen. Typ 2 Gång- och cykelväg i karaktär Bymiljö. En trängre sektion där omgivning inte medger en bredare gång- och cykelväg än 2,5 m. Gång- och cykelvägen ligger högre än vägen med hjälp av kantstöd. Belysning sitter i bakkant gång- och cykelväg.

17 Belysning Idag sitter vägbelysning till viss del på trästolpar vilket passar väl in i den småskaliga miljön och trähusbebyggelsen i framförallt Halvarsgårdarna. Det finns idag inget fullgott alternativ till de kreosotimpregnerade trästolpar som är tveksamma ur miljösynpunkt. Därav föreslås det inga trästolpar på nya sträckor i gestaltningsprogrammet men det utesluter inte att det kan vara aktuellt i framtiden. Då är det prioriterat framför allt i Halvarsgårdarnas speciella bymiljö. Om vägbelysningen ska vara kvar i Halvarsgårdarna ska befintliga trästolparna behållas då de smälter in på ett bra sätt i kulturmiljön. Det krävs dock att en utredning kring produktval och riskanalys görs innan de byts ut. Ingen effektbelysning ska användas på sträckan. Belysningen ska sitta på kort armaturarm eller monteras direkt på stolpe. Belysning ska sitta enkelsidigt på utsidan gcväg som en inramning av vägområdet. Belysning för gång- och cykelväg ska sitta på ca 4,5-6m höga stolpar. För att minska mängden stolpar bör en armatur användas som sprider ljuset långt men som ändå inte bländar eller sprider onödigt ljus till omgivningen. Ljuskällan bör ha god färgåtergivning för ökad estetik och trygghet, man känner lättare igen dem man möter. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg föreslås ligga på södra sidan väg 656 och östra sidan 635. Den ska följa terrängen i möjligaste mån men inte på bekostnad av att gång- och cykelvägens profil blir för kraftig och därmed mindre attraktiv att använda. Gång- och cykelvägens bredd blir 3 m i karaktären Odlingslandskap och förläggs med en remsa om ungefär 6m från vägen. Gång- och cykel-vägen placeras med låga, flacka slänter som, om möjligt, går att odla hela vägen fram. En friliggande gång- och cykelväg är också positivt ur drift- och underhållsaspekter då snöröjning kan ske utan att hänsyn behöver tas till gång- och cykelväg. I karaktären Bymiljö är målsättningen att den ska vara 2,5 m bred trots den trånga sektionen. På grund av det trånga utrymmet kan avsteg från bredden behöva göras vid exempelvis byggnader. En kansten avgränsar gång- och cykelväg från vägen och ger ett tryggare upplevelse för oskyddade trafikanter samtidigt som det upplevs trängre för trafikanten med sänkta hastigheter som följd. Vägrummets bredd kommer att öka på grund av de nya gång- och cykelvägarna vilket ger en sämre landskapsanpassning än idag. Kantstenar uförs med granit för god hållbarhet och för att anpassas till kulturmiljövärden i byarna. Exempel på kohlswabalk i Sellnäs. 17

18 18 Inne i Halvarsgårdarna föreslås gång- och cykelvägen gå på enskilt vägnät. Där bör det fortsatt vara en grusad vägbana med hänsyn till kulturmiljön. Stödmurar Stödmurar uppförs som gabioner. Stödmurens överkant utformas utan trappningar. Kassetterna ska vara fyrkantiga och med svetsat nät. Stenarna ska läggas så att en tät yta bildas på den synliga delen av gabionen. Aktuellt vid Grevbo vid sektion 3/300, högra sidan. Vägutrustning Generella riktlinjer för utrustning är att den ska vara nedtonad och hållas ned i antal med hänsyn till kulturmiljön samt enhetlig för att hålla ihop området. Särskilt känslig för dominant och felplacerad vägutrustning är sträckor med utblickar som i karaktär Odlingslandskap och Bymiljöerna med sitt kulturhistoriska värde. Utgångspunkten är att sidoräcken ska undvikas i möjligaste mån för att hålla nere den sociala (boende) och visuella (trafikanter och boende) Skillnad fristående skyltning och skyltar som får stöd i befintlig vegetation. Detta är särskilt viktigt att tänka på i känslig kulturmiljö och i det öppna odlingslandskapet. barriäreffekten räcken ger. Visuellt luftigare och genomsiktliga räcken som exempelvis kohlswabalk används. Kohlswabalk används i nuläget på bron över Norån och passar vägens och bebyggelsens småskalighet: Räcken unviks i möjligaste mån. Där undantag behövs används Kohlswabalk. Skyltar får inte skymma fina utblickar och ska noga övervägas i samtliga karaktärer. Skyltar bör samlokaliseras för minskad rörighet och detta kan göras genom att en utrustningsplan upprättas. Skyltarna placeras med fördel med stöd i befintliga dungar/vegetation. Placering Exempel på skyltstolpe för utpekat känsliga områden.

19 på krön, vid utblickar och i innerkurvor undviks. Stor hänsyn ska tas till landskapets värden vid placering av skyltar. Cykelvägen på de mindre bygatorna inne i Halvarsgårdarna bör markeras med cykelskyltning för vägleda gående och cyklister som inte känner till området. Risken finns annars att cyklister och gående fortsätter längs med väg 635 som bör undvikas. Skyltningen bör specialutformas och vara anpassad till kulturmiljön i fråga om placering och utformning. Det bör undersökas om det är möjligt att placera skyltar på fasader för att minska antalet skyltstolpar. Cykelvägsskyltning inne i Halvarsgårdarna ska noga utformas och placeras med stor hänyn till kulturmiljön. Viltstängsel är inte aktuellt på sträckan. Busshållplatser Busshållplatser utformas enhetligt längs med hela sträckan. Om väderskydd ska användas ska material, utformning och färgsättning väljas med hänsyn till omgivningens karaktär. Färgsättningen ska vara lågmäld utan bjärta eller plastiga färger. Platsspecifik gestaltning Jordskärning norr om Halvarsgårdarnas skola (Sektion 2/200) Gång- och cykelvägen placeras en bit upp i skärningen för att inte hamna för nära vägen vilket kan upplevas otryggt för den oskyddade trafikanter men inte uppe på släntkrönet då det blir en alltför tung backe att forcera för gående och cyklister. Jordskärning 2/200 i nuläget. Test av placering gång- och cykelväg vid skärningen 2/

20 20 I korsningen väg planeras en gräsyta in för att avgränsa vägrummet och styra de gående så inte oskyddade trafikanter hamnar i korsningen. Korsningen väg För att dämpa bankens påverkan bör plantering av buskträd ske vid bankfot. Slänt mellan väg 635 och gång- och cykelväg utformas mjukt rundad så att banken upplevs så naturlig som möjligt. Skydda intilliggande solitärrönn vid sektion 3/960. Tolsbo Där gång- och cykelvägen viker in bakom byn Tolsbo går den på bank för att komma upp i höjd. För att minska upplevelse av bankens avgränsande effekt är följande viktiga fokuspunkter: Buss HPL Gräsyta som avgränsar Buss HPL Rönn sparas Ny plantering

21 Bro En ny bro över Norån föreslås för gång- och cykelväg. Den utformas som en fackverksbro i stål och placeras synlig från befintlig bro. Bron får inte färgsättas med kulörta, bjärta färger. Brokonerna kläs med gräs. Plantering av naturligt förekommande träd eller buskar vid brofästet förankrar bron i landskapet. Exempel på stålbro. Den kulörta färgen hör dock inte hemma i landskapet kring Norån. Foto: Knislinge Mekaniska verkstad. Affären i Sellnäs Kring affären rör sig flera olika typer av trafikanter. För att styra trafiken och förhindra backande fordon mot gång- och cykelvägen föreslås: Låga buskar mellan parkering och gång- och cykelväg styr bilarnas rörelse samdigt som det ramar in affärsytan. Låga buskar 21

22 22 Rekommendationer inför fortsatt arbete Värna utblickar och andel brukbar mark. Använd nedtonad utrustning och med rätt placering. Tillse att gestaltningskompetens finns med vid placering av utrustning. Hitta upplagsplatser i tillräcklig omfattning och med rätt placering. Platserna stäms av med geotekniskt ansvarig. Utpekade sträckor och speciellt viktiga aspekter att ta hänsyn till bör tas upp i en miljöchecklista. Gestaltningskompetens ska finnas med i kommande skeden vid framtagande av bygghandling och i byggskedet. Särskilt viktigt att bevaka är hantering av massor och skydd av befintlig vegetation. En separat utredning av platsen kring ICA i Sellnäs kan komma att behövas för att få en lyckad lösning då den används av många olika slags trafikanter. Grön besiktningsman eller besiktningsman med likvärdig kompetens ska användas vid besiktningstillfällena. För att förbättra sikten i korsningar och vid utfarter bör information till fastigetsägare om att åtgärder i vegetation är önskvärt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Om trästolparna inne i Halvarsgårdarna behöver bytas ut eller flyttas måste detta föregås av en risk- och produktvalsanalys då de innehåller kreosot. En skötselplan bör tas fram för sträckan. Skötselplan bör tas fram i samarbete med gestaltnings- och geoteknikkompetens och med representant för driftområde Borlänge.

23 Referenser Förstudie, Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 635 i Halvarsgårdarna, Grevbo och Tolsbo samt väg 656 Spraxkya och Sellnäs, Trafikverket, Krav för vägar och gators utformning, publikation 2012:179, Trafikverket. Växtlighet för vägmiljö, praktiska råd, publikation 2011:140 Trafikverket. Dalslands vägmiljöer, publikation 2005:93, Vägverket. Vägbilder, , Trafikverket. Övergripande krav för vägars och gators utformning, publikation 2012:181, Trafikverket. Råd för vägars och gators utformning, publikation 2012:180, Trafikverket. Vägen, en bok om vägarkitektur, Benny Birgersson, publikation 2006:28, Vägverket. Hela vägen, 1999, Vägverket. Översiktsplan FalunBorlänge, , Falu kommun, Borlänge kommun, Norrortsleden, riktlinjer för vägens närområde, publikation 2003:133, Vägverket. riksantikvarieämbetets kartportal. Landskapsanalys för området öster om Barkargärdet, , Borlänge kommun. Kulturmiljöprogram, rapport 11, 2001, Borlänge kommun. 23

24 24 Trafikverket, Borlänge Telefon : , Texttelefon: