Väg 635 delen Koppslahyttan - Halvarsgårdarna

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 635 delen Koppslahyttan - Halvarsgårdarna Borlänge kommun, Dalarnas län Vägplanebeskrivning, Objektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Rapportens titel inklusive undertitel Uppdragsansvarig: Torbjörn Forslund Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/46903 Version: 1,0 Kontaktperson: Fredrik Venngren 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare utredningar och koppling till närliggande projekt Projektmål Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken MILJÖBESKRIVNING Läsanvisning Avgränsning Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Naturresurser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskap Natur- och vattenmiljö

4 6.5. Kulturmiljö Miljö och hälsa Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde inom detaljplan Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg FORTSATT ARBETE Allmänhetens granskning Kontroll och uppföljning GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR

5 1. Sammanfattning Längs väg 635, mellan Koppslahyttan fram till Halvarsgårdarna, planerar Trafikverket att anlägga en gång- och cykelväg. Vägen är trafikintensiv och upplevs som en barriär. Den aktuella åtgärden planeras på östra sidan av väg 635 och ansluter till en vägplan genom Halvarsgårdarna. Projektets syfte är att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Omfattningen är inte sådan att åtgärderna innebär väsentlig ombyggnad. Buller utreds därför inte vidare i detta projekt. Aktuell vägsträcka löper längs den östra sidan av en öppen grund dalsänka och utgör i huvudsak gräns mellan de öppna åkrarna och den slutna skogen. Utspridda enskilda hus och samlade bebyggelsegrupper finns längs vägsträckan. Skidanläggningen Romme alpin är ett tydligt landmärke med sitt liftsystem och sina förhållandevis höga byggnader. Sträckan passerar tre mindre vattendrag varav Kvarnbäcken är den största. Vattendragen omfattas av strandskydd samt generellt biotopskydd då de rinner genom jordbruksmark. Några kända rödlistade fågelarter finns i området. Ingen förekomst av övriga biotopskyddade objekt, nyckelbiotoper, sumpskogar eller andra kända skyddsvärda naturtyper eller arter finns inom aktuellt område. I området finns det utpekade kulturmiljöområdet, Halvarsgårdarnas kulturmiljö, samt tre fornlämningar i vägens närhet. Området domineras av siltjordar med varierande jorddjup. I norra delen av sträckan samt på ett mindre område mitt på sträckan finns sandig morän där även ytligt berg eller berg i dagen kan förekomma. Inga geotekniska åtgärder krävs men jorden är tjälfarlig vilket innebär att god dränering och överbyggnad krävs. Den mark som kommer tas i anspråk för anläggandet av gång- och cykelvägen är främst naturmark i form av skog, samt brukad jordbruksmark. Inga skyddade naturområden berörs. Grumling kan förekomma under byggskedet i berörda vattendrag. De kända fornlämningarna och klungbymiljön i Halvarsgårdarna bedöms inte påverkas av föreslagen åtgärd, men aktuell vägplan kommer att anpassas till gestaltningen för den utformning som valts för sträckan genom Halvarsgårdarna. Säkerheten för oskyddade trafikanter ökar i samband med genomförd åtgärd, samtidigt som incitamenten att välja ett mer miljömässigt fördelaktigt transportmedel ökar i närområdet. År 2016 utreddes tänkbara åtgärder i ett samrådsunderlag. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan vilket innebär att en integrerad miljöbeskrivning ingår i denna granskningshandling. Koppslahyttan och Halvarsgårdarna ligger efter väg 635 i Borlänge kommun. Sträckan som vägplanen behandlar är ca 1600 meter lång och sträcker sig från Koppslahyttan till Halvarsgårdarna. 5

6 Problemen med trafiksäkerhetsbrister i längs väg 635 har funnits under en längre tid. En förbifart Halvarsgårdarna har utretts tidigare. Det blev svårt att hitta en nysträckning på grund av höga naturvärden och svåra geotekniska förhållanden. De problem som identifierats är att vägen är smal och väg 635 har hög trafikintensitet med hastigheter som upplevs högre än skyltad hastighet. Utbyggt gång- och cykelvägnät saknas i området. Projektmålet och de transportpolitiska målen, funktionsmålet och hänsynsmålet, uppfylls genom att tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten blir bättre genom den planerade åtgärderden. Befintligt vägrum breddas för att inrymma gång- och cykelvägen vilket inverkar något på landskapsbilden. Sammantaget bedöms anläggandet av en ny gång- och cykelväg innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön, landskapsbilden och det rörliga friluftslivet. Totalkostnad för vägsförslaget är beräknat till ca 9,0 miljoner kronor i 2016 års prisnivå. Objektet finansieras genom Region Dalarna. 6

7 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se bild 1. I början av planläggningsprocessen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver rådande brister i trafiksystemet, kända förutsättningar och hur projektet kan komma att påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Bild 1. Planeringsprocessen för vägplan Bakgrund Problemen med trafiksäkerhetsbrister i området kring Halvarsgårdarna har funnits under en längre tid. Redan under 1990-talet utreddes en förbifart förbi Halvarsgårdarna för att slippa genomfartstrafik i byn. Det visade sig svårt att hitta en ny sträckning runt byn på grund av höga naturvärden väster om byn och svåra geotekniska förhållanden i området öster om byn. Frågan om trafiksäkerhet längs väg 635 är inte ny. Denna vägplan har fokus på att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. De problem som kan identifieras idag med trafiksystemet är i huvudsakligen följande: Längs vägen i området saknas ett säkert sätt att ta sig fram för fotgängare och cyklister. Väg 635 har hög trafikintensitet med hastigheter som upplevs högre än skyltad hastighet. 7

8 Figur 1. Översiktskarta med planerad gång- och cykelväg öster om väg 635. Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutade att projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan Tidigare utredningar och koppling till närliggande projekt Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts. Ett samrådsunderlag har tagits fram för projektet. I området kring Halvarsgårdarna pågår flera vägprojekt, som befinner sig i olika skeden i planeringsprocessen. Den aktuella gång- och cykelvägen mellan Koppslahyttan och Halvarsgårdarna tar vid där vägplan genom Halvarsgårdarna (norr om aktuell vägsträcka) slutar Projektmål Följande specifika mål har satts upp för projektet: Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter på ett trafiksäkert sätt, vilket medför en minskad barriäreffekt för de boende. Säker skolväg för barnen i Koppslahyttan till skolan i Halvarsgårdarna 2.5. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Prövning om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken behövs inte för detta projekt. 8

9 3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning I denna vägplan finns miljöfrågeställningarna beskrivna i en integrerad miljöbeskrivning. Denna integrering innebär att befintliga miljöer, påverkan och konsekvenser redovisas samordnat med andra teknikområden i ett antal kapitel i vägplanebeskrivningen och inte i ett eget kapitel. Det innebär att befintliga miljöförhållanden redovisas i kapitel 4 Förutsättningar, under 4.4. Miljöförhållanden och konsekvenser beskrivs i kapitel 6 Effekter och konsekvenser Avgränsning Miljöbeskrivningen har avgränsats till att fokusera på följande identifierade miljöaspekter: Konsekvenser för hälsa och säkerhet Arbeten inom område som omfattas av strandskydd och bestämmelser om generella biotopskydd Markanspråk inom produktiv åkermark Kulturmiljö, fast fornlämning samt övrigt intresse 3.3. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen Inga riksintressen eller Natura 2000-områden berörs av vägprojektet. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 635, går i nord-sydlig riktning, från väg 66 i Smedjebacken till väg 70 i Borlänge. Sträckan som vägplanen behandlar är 1600 m lång och sträcker sig från Koppslahyttan i söder till Halvarsgårdarna i norr, se figur 1. Befintlig väg 635 är belagd och cirka 7,0 meter bred. Väg 635 är en BK1 väg d v s har den högsta bärighetsklassen. Den skyltade hastigheten på väg 635 är 50 km/h från km 0/000 till km 0/430 där efter är hastigheten 70 km/h fram till km 1/560 där hastigheten sedan blir 40 km/h fram till slutet av projektet Trafik och användargrupper Trafik Väg 635 har en trafikmängd på ca 1880 fordon varav 140 är tunga ett vardagsmedeldygn/ år. 9

10 Kollektivtrafik Busslinje 214 trafikerar sträckan Borlänge - Åselby - Gylle - Spraxkya-Sellnäs - Halvarsgårdarna - Koppslahyttan, 8 gånger om dagen i varje riktning på vardagarna. Utöver de reguljära busslinjerna finns även två skolskjutslinjer som trafikerar sträckorna Lerbäcken Bäck - Floda by - Baggbo - Murbo Sellnäs - Halvarsgårdarna- Koppslahyttan - Halvarsgårdarnas skola. Det finns en busshållplats söder om aktuell sträcka i Koppslahyttan Oskyddade trafikanter I dag hänvisas oskyddade trafikanter till väg 635 med vägrensbredd 0,25 meter utan gång- och cykelväg Målpunkter Skidanläggningen söder om Halvargårdarna är en viktig målpunkt med många besökare under säsongen från november till mars. Skidanläggningen är också den enda större arbetsplatsen i området. I övrigt så ligger målpunkter för arbete utanför utredningsområdet, då främst i Borlänge. Byn Koppslahyttan utgör en målpunkt för de som bor där. Halvargårdarnas skola som ligger utanför Halvarsgårdarna har cirka 85 elever fördelade från förskoleklass till årkurs 5. Skolan är en viktig målpunkt då barn rör sig kring skolan samt vid resor till och från skolan. I övrigt så finns en matbutik i Sellnäs medan annan typ av service saknas Olyckor Det har skett två stycken polisrapporterade olyckor på sträckan de senaste 10 åren. En mötesolycka med en måttlig skada som följd och en singelolycka med en lindrig skada Lokalsamhälle och regional utveckling I den gemensamma översiktsplanen för Falun kommun och Borlänge kommun är Halvarsgårdarna/Sellnäs utpekad som serviceort och väg 635 är utpekat kollektivtrafikhuvudstråk. Markanvändningen i området är i huvudsak jordbruks- och skogsmark Landskapet och staden Landskap Landskapet utgörs av en öppen grund dalsänka med skogsklädda sidor. Sänkan består av åkermark uppblandad med vegetationsöar med träd. I området finns dels utspridda enskilda hus, dels samlade bebyggelsegrupper. Det öppna landskapet skapar utblickar och vyer med blånande berg i horisonten. Aktuell vägsträcka löper längs den östra sidan av dalsänkan och utgör i huvudsak gräns mellan de öppna åkrarna och den slutna skogen. Sträckans södra del bryter sig loss från 10

11 sin sidoorienterande dragning för att som raksträcka ta sikte på skidanläggningen. Anläggningen är ett tydligt landmärke med sitt liftsystem och förhållandevis höga byggnader. Vägen korsar några mindre vattendrag varav Kvarnbäcken är den största. Betraktat från vägen är den dock anonym då den ligger lågt i förhållande till vägen och omgärdas av sly och större träd. Landskapstypen består på regional nivå av Västerdalälven och nedre Dalarnas jordbruksbygder ett område där jordbrukslandskapet ligger på bördiga sedimentjordar. Bebyggelsen består av mindre byar placerade på impediment eller i skogskanten i landskapet. Gårdar ligger både glest utspridda och samlade i grupper Naturmiljö Området ligger i bördig slättbygd omgärdad av barrskogsklädda höjder och berg. I gång- och cykelvägens sträckning korsar tre vattendrag, I södra delen finn sett icke namngivet vattendrag/öppet dike i jordbruksmark. Detta benämns södra vattendraget i denna plan. Kvarnbäcken är det enda större vattendrag som finns i aktuellt område. Vägtrumman för denna bäck utgör ett vandringshinder på västra sidan av vägen på grund av den erosion av bottenmaterial som uppstått av vattenflödet. I norra delen av vägplanens område finns ett annat icke namngivet vattendrag, som benämns norra vattendraget i denna plan. Även detta vattendrag är ett öppet dike i jordbruksmark, längs vattendraget växer några medelstora björkar. Aktuella vattendrag ligger i direkt anslutning till väg 635. Alla tre vattendrag rinner ihop med Sobäcken längre nedströms, och mynnar senare i Norån ca 1,3 km nedströms aktuellt vägplanområde. Genom kontakt med fiskvårdsområdet har det framkommit att Sobäcken hyser öring. Fiskförekomst i Kvarnbäcken är låg, sannolikheten är liten att fisk förekommer i Kvarnbäcken då vattendraget tidvis har mycket små flöden. Elfiske är utfört i Norån, med redovisad förekomst av bland annat öring, id, lake och abborre. Samtliga vattendrag omfattas av strandskydd och generellt biotopskydd. De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 11 miljöbalken. Syftet med det generella biotopskyddet är att skydda biotoper som utgör särskilt värdefulla livsmiljöer. Exempel på biotoper som är skyddade är öppna diken och alléer i jordbrukslandskapet. Genom att skydda dessa biotoper skapas förutsättningar för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Samtliga vattendrag i området omfattas även av strandskydd enligt miljöbalken 7 kap. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 m från strandlinjen vid medelvattenstånd. För åtgärder som ingår i fastställd vägplan gäller att särskild dispens från strandskyddet och det generella biotopskyddet inte krävs då det förutsätts att strandskyddet hanteras i samband med fastställelseprocessen. Norån ingår i ett större övrigt intresse för naturvård samt för rekreation, på grund av sitt biologiska värde som vattendrag genom åkerlandskapet. Norån ligger inom Dalälven huvudavrinningsområde. Avrinningsområdet har en medelvattenföring på ca 0,30 m3/s. 11

12 Sobäcken och Norån omfattas av miljökvalitetsnorm för vatten (se avsnitt 8.2), inga av de övriga aktuella vattendragen utgör några vattenförekomster enligt VISS. Figur 2. vattendrag/öppet dike södra delen av vägplanen, vid Romme, leder till Sobäcken. Figur 3. Kvarnbäcken uppströms väg 635. Figur 4. Kvarnbäcken nedströms väg 635. Längs vägsträckan finns även flertalet vägtrummor. Vägtrummorna avvattnar dels vägdiken men tar även hand om smältvatten som kommer från skidanläggningen. Vattenflödet leds under väg 635 ner till dikessystemet väster om vägen. 12

13 Figur 5. Naturvärden i området Rödlistade fågelarter som noterats i området är bland annat hussvala, tornseglare, vit stork och pilgrimsfalk. Häckande pilgrimsfalk finns i området, några km från befintlig väg. Övriga redovisade arter är främst knutna till jordbruksmarken och myrområdet vid Sobäcken. En stor lönn som är utpekad i länsstyrelsens trädinventering och SLUs träddatabas, denna står vid byn Halvarasgårdarna, se kartan, figur 5. Inga övriga kända förekomster av nyckelbiotoper, sumpskogar eller andra skyddsvärda naturtyper eller arter finns i aktuellt område Friluftsliv Norån nedströms berörda vattendrag är intressant ur friluftslivssynpunkt med möjlighet till bad och fiske. I södra delen av aktuell vägsträcka finns en skidanläggning. Anläggningen är den 6:e mest besökta skidanläggningen i Sverige och har 28 nerfarter Kulturmiljö Området där byn Halvarsgården ligger benämns Väster Tuna, ett område med bybebyggelse på delar av Tunaslättens kuperade lågland. Aktuell vägsträcka berörs i de norra delarna av detta område. Det finns flera fornlämningar i området däribland boplatser och lämningar från stenålder vilket visar att landskapet har bebotts och använts under en lång tidsrymd. Området låg inom Stora Tuna socken som har medeltida ursprung men uppodlades senare än resten av Tunaslätten. Halvarsgårdarna 13

14 var vid storskiftet 1840 en av de största jordbruksbyarna i Väster Tuna och gårdarna och vägsystemet är i stort sett intakta än idag. Området kan också sägas tillhöra Bergslagen, med sitt rika kulturarv från järnindustriell tillverkning. Bland annat finns i området flera blästbruks- och slagglämningar. Området där Halvarsgårdarna ligger var under 1600-talet ängsmark men började under 1700-talet byggas upp. Byn är en så kallad klungby, vilket är en samlad och tät gårdsbebyggelse. Området är utpekat som kulturmiljöområde av länsstyrelsen. Halvarsgårdarnas kulturmiljö, avseende klungbymiljö. Intill Kvarnbäcken finns två övriga kulturhistoriska lämningar, RAÄ Stora Tuna 500:1 (väster om vägen) och RAÄ Stora Tuna 488:1 (öster om vägen). En fornlämning (RAÄ Stora Tuna 219:1) finns strax väster om vägen inne i Koppslahyttan, bestående av en hyttlämning med slaggförekomst i bäckravinen. Figur 5. Fornlämningar och kulturmiljöer berörda av aktuell gång- och cykelväg Väg Berörd vägsträcka ingår i Borlänge driftområde. Vägsträckan korsar flera mindre byar och är följsam till terräng och omgivning. Vägens skala är väl anpassad till bymiljöernas lilla skala. Vägkanterna är vegetationsklädda och vägrenen mycket smal utan riktig gångbana. Ur trafikantperspektiv bjuder sträckan på fina utblickar över odlingslandskapet och de bakomliggande höjderna och bergen. 14

15 Generellt består bebyggelsen av enbostadshus i ett eller två plan med tillhörande kringbyggnader förutom vid skidanläggningen där det finns hotell och servicebyggnader som är relativt nybyggda. De verksamheter som finns längs med sträckan är i huvudsak en skidanläggning, jordbruks- och skogsnäring. Två bostadshus ligger nära vägen. Ur ett åskådarperspektiv utgör väg 635 inte en visuell barriär med sin följsamhet och lilla skala. Däremot är det en fysisk barriär under tidpunkter med hög trafikintensitet framförallt när skidanläggningen är öppen. Då vägrenarna är mycket smala finns ingenstans att tryggt röra sig längs med sträckan. En gång- och cykelväg går mellan Halvarsgårdarna och Halvarsgårdarnas skola. Den följer terrängen väl i höjdled och vägen i sidled med en gräsklädd remsa om ca 5 meter mellan väg och gång- och cykelväg Miljö och hälsa I översiktsplanen för Falun/Borlänge beskrivs att gång- och cykelvägar ska prioriteras. Förutsättningar med avseende på hälsa berörs genom relativt stor andel genomfartstrafik längs vägen som kommer vara den samma efter avslutat projekt. Påverkan på hälsoaspekter blir positiv då trafikslag som gång- och cykel gynnas genom den planerade gång- och cykelbanan. Bedömning om behov av eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden som antagits av riksdagen. Dessa är bindande vid nybyggnation av väg eller vid väsentlig ombyggnation av väg och gäller i övrigt som planeringsmål. Projektets omfattning är inte sådan att åtgärderna innebär väsentlig ombyggnad. Bullerskyddsåtgärder kommer därför inte att prövas inom ramen för projektet Byggnadstekniska förutsättningar Allmänt Ny gång- och cykelväg från Koppslahyttan till Halvarsgårdarna längs väg 635 måste anläggas i vägkanten mot befintlig väg med en separering i form av dike som varierar i bredd från 2 meter upp till 20 meter som mest. Kantstensförhöjning används vid passage av de två bostadshus som ligger närmast vägen samt på första sträckan förbi skidanläggningen Geologi och geotekniska förhållanden Området domineras av siltjordar med varierande jorddjup. I norra delen av sträckan samt på ett mindre område mitt på sträckan finns sandig morän där även ytligt berg eller berg i dagen kan förekomma. I detta skede bedöms att inga geotekniska förstärkningsåtgärder kommer att behövas för anläggande av gång- och cykelvägen. De åtgärder som kan vara aktuella är tidig utläggning av massor för att minska sättningarna. Jorden i området är tjälfarlig och därför är det viktigt med god dränering och att överbyggnaden görs tillräckligt tjock. 15

16 Figur 6. Jordartskarta. Aktuell vägsträcka grönmarkerad Brunnar och enskilda vatten- och avloppsanläggningar Det finns kommunalt vatten och avlopp i området. Längs vägsträckan finns en övrig brunn söder om Kvarnbäcken. En energibrunn finns i norra delen av vägsträckan. En detaljerad inventering av brunnar och övriga enskilda vatten- och avloppsanläggningar, som kan komma att beröras, genomförs i bygghandlingsskede och kontrollprogram upprättas för berörda brunnar Förorenad mark Inga kända förorenade områden finns längs aktuell vägsträcka. I angränsande vägplan för Halvarsgårdarna finns ett potentiellt förorenat område, enligt länsstyrelsens EBHstöd (f.d. MIFO-databasen). Objektet är beläget öster om väg 635, söder om Halvarsvägen, ca m norr om aktuell vägplan. Provtagning är genomförd för detta objekt. Ingen förekomst av förorening kunde konstateras Ledningar Privata vattenledningar för exempelvis bevattning finns identifierade i anslutning till en av vägtrummorna längs väg 635. Skanova har flera markförlagda kablar längs med väg 635. Även Borlänge Energi har elkablar och optokablar längs aktuell vägsträcka och vatten och avloppsledningar som korsar vägen. Borlänge energi har även framkommit med intresse om ny förläggning av elkablar och optokablar längs med planerad GC-väg. 16

17 Väganslutningar Befintliga anslutningar kommer att anpassas till den nya anläggningen Kommunala planer Borlänge har tillsammans med Falu kommun en gemensam översiktsplan som antogs 17 juni I denna är Halvarsgårdarna/Sellnäs utpekad som serviceort och väg 635 är utpekat kollektivtrafikhuvudstråk. Romme Alpin benämns som ett större frilufts- och skidområde i översiktsplanen. För området finns ingen särskild markanvändning angiven. Området för skidanläggningen är detaljplanelagt men de planerade åtgärderna kommer inte att beröra detaljplanelagt område. 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Den planerade gång- och cykelvägen längs väg 635 delen Koppslahyttan till Halvarsgårdarna ligger på samma sida som skidanläggningen som är en naturlig målpunkt. Bild 5. Fyrstegsprincipen. Val av åtgärder för bättre fungerande transportsystem handlar om att lösa problem och tillgodose behov på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och med kostnadseffektiva åtgärder. Alla former av åtgärder och åtgärdskombinationer liksom alla trafikslag ska studeras innan åtgärder väljs och ett projekt skapas. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter. Fyrstegsprincipen utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att hitta bästa åtgärder för att lösa problem eller brister i transportsystemet. Det är viktigt att analyserna genomförs i ett tidigt skede i planeringen och innan åtgärderna har valts. 17

18 I analysen konstaterades det att enligt steg 3, finns en åtgärd som bedöms ge positiva effekter utifrån målen i projektet, att anlägga en gång- och cykelväg separerad från befintlig väg. Åtgärden innebär en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Ingen alternativ lokalisering har föreslagits, på grund av att målpunkterna och bebyggelsen ligger längs befintlig väg Val av utformning Allmänt Den föreslagna åtgärden ska syfta till en säkrare trafikmiljö där man separera olika trafikslag på ett bättre sätt från varandra. De åtgärder som planeras är att anlägga en gång- och cykelväg parallellt med väg 635 mellan Koppslahyttan fram till Halvarsgårdarna där den ansluter till en planerad gångoch cykelbana genom Halvarsgårdarna. Gång- och cykelvägen föreslås anläggas på östra sidan av väg 635 på grund av att målpunkterna ligger på samma sida Vägutformning En ny gång- och cykelväg anläggs från Koppslahyttan till Halvarsgårdarna längs östra sidan om väg 635. Hastigheten på väg 635 är 50 km/h från km 0/000 till km 0/430 där efter är hastigheten 70 km/h fram till km 1/560 där hastigheten sedan blir 40 km/h fram till slutet. Anslutningar Tre enskilda anslutningar behöver flyttas. Två av anslutningarna flyttas för att åstadkomma en bättre sikt det rör sig om anslutningen vid km 0/840 och km 1/005. Anslutningen vid km 1/390 behöver justeras något för att lutningen på anslutningen ska bli bättre. En anslutning vid km 1/130 görs större så att anslutningen kan användas av skogsnäringen för att ta ut timmer Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägen görs 2,5 meter bred. Inledningsvis kommer gång- och cykelvägen att separeras från vägen med kantsten efter 45 meter går den ifrån vägen för att passera ett vattendrag på trumma och en anslutning till skidanläggningen. Sedan går gång- och cykelvägen åter med kantstensseparering i ca 150 meter. Gång- och cykelvägen passerar därefter nästa infart till skidanläggningen. Efter den andra anslutningen till skidanläggningen går gång- och cykelvägen med en 2 meter bred separering från vägen i drygt 660 meter över ett krön. När gång- och cykelvägen har passerat krönet går den ifrån vägen för att passera Kvarnbäcken, där efter är gång- och cykelvägen terränganpassad i ca 260 meter. Efter ca 1400 meter kommer gång- och cykelvägen att gå kantstensförlagd förbi en tomt i ca 60 meter. Efter tomten går gång- och cykelvägen åter fritt ifrån vägen fram till Halvarsgårdarna där man ansluter till en tidigare vägplan genom Halvarsgårdarna. Vägrummets bredd kommer att öka på grund av ombyggnationerna vilket ger en något sämre landskapsanpassning än idag. 18

19 Väghållaren har godkänt följande avsteg från Vägar och gators utformning (VGU): Att stoppsikten som vid km 0/805 är minsta godtagbara standard. En dispensansökan ska göras för detta avsteg. Sikt för gående vid anslutning till gång- och cykelväg i km 0/990 är minsta godtagbara standard men önskvärd minsta längd stoppsikt för bilar uppfylls. Anslutning vid km 1/005 flyttas till km 1/035 för att den inte uppnår minsta godtagbara standard för utfartsskikt. Att säkerhetszonen är minskad med 0,6 meter vid km 1/395 för att klara en byggnad Busshållplatser Det finns inga busshållplatser på sträckan Belysning Idag är 2 mindre korsningar belysta, i övrigt finns ingen belysning längs sträckan. Gång- och cykelvägen ska belysas. Belysningen bör vara avskärmad för att inte blända och sprida onödigt ljus till omgivningen. Belysningen ska sitta på kort armaturarm eller monteras direkt på stolpe. Belysning ska sitta på utsida av gång- och cykelvägen och vara enkelsidig. Ljuskällan bör ha god färgåtergivning för ökad estetik och trygghet, man känner lättare igen dem man möter Räcken Utgångspunkten är att sidoräcken ska undvikas i möjligaste mån för att hålla nere barriäreffekten Övriga väganordningar Vid km 0/830 kommer en stödmur att uppföras för inte göra intrång på en transformator. Stödmuren är ca 0,6 meter hög och 5 meter lång Skärningar, slänter och bankar Gång- och cykelvägen kommer bitvis att ligga i erosionskänslig jord vilket medföra att erosionsskydd behövs. Om erosionsskyddet består av krossat material ska det täckas med avbaningsmassor eller likvärdiga jordmassor. Inga synliga krosslänter ska finnas. Slänter i odlingslandskapet som kan vara mycket näringsrik besås med gräs för snabbare etablering vilket förhindrar intrång av ogräs Ledningar Befintliga ledningar kommer att påverkas när den nya gång- och cykelvägen anläggs. Ledningar kommer att läggas om och anpassas i samråd med ledningsägarna i samband med byggandet av åtgärderna. Befintliga vägtrummor har mätts in. 19

20 Vägavvattning Avvattningen kommer att lösas genom att öppna diken och dränering. Nya dagvattenbrunnar anläggs där det är kantsten och där gång- och cykelvägen och vägen går nära varandra med en endast 2 meter bred remsa. Vatten leds till diken i omkringliggande naturmark och därefter vidare till närmsta vattendrag (bäck, dike eller våtmark). Terrängvattnet utmed sträckan leds till närmsta ytvattendrag (bäck, våtmark eller dike). Trumändar ska utformas snedskurna alternativt med trumöga med samma lutning som slänt för bästa landskapsanpassning och för bättre trafiksäkerhet Geotekniska åtgärder I detta skede bedöms att inga geotekniska förstärkningsåtgärder kommer att behövas. En bergschakt kommer att behövas för att ta ned ett krön vid km 1/ Gestaltning Slänter täcks med avbaningsmassor från platsen för naturlig återetablering av vegetationsytorna. Inga oklädda ytor med kross eller sprängsten får förekomma i sidoområdet. Även ytan mellan vägen och gång- och cykelvägen ska kläs med avbaningsmassor. Skyltar bör samlokaliseras för minskad rörighet och detta kan göras genom att en utrustningsplan upprättas. Skyltarna placeras med fördel med stöd i befintliga dungar/vegetation. Placering på krön, vid utblickar och i innerkurvor undviks. Stor hänsyn ska tas till landskapets värden gällande vyer vid placering av skyltar Natur- och kulturmiljö Nya trummor ska ej utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Tillräckligt mycket mark tas i anspråk för att skapa ett erforderligt djup, lutning och läge på tillkommande trummor för berörda vattendrag. Anläggningsarbete för trummor vid berörda vattendrag genomförs utanför lekperioden för öring, skyddsåtgärder och förslag på lämpliga arbetstider utreds i kommande anmälan för vattenverksamhet. Valvbåge planeras att anläggas i stället för heltrumma, vilket möjliggör en naturlik botten i trumläget där gång- och cykelvägen korsar Kvarnbäcken. Odlingsbar mark bör efter anläggningstiden återgå till odling. Målsättningen är att samtliga slänter ska vara utformade så att vegetation kan etablera sig. Det innefattar även erosionsskyddade slänter. Avbaningsmassor ska återföras för en snabbare etablering av vegetation. Avbaningsmassor ska återföras på samma vegetationstyp som där den hämtats. Om massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas. Massor från områden med lupinförekomst får inte användas. Tjockleken på påförda avbaningsmassor ska vara minst 20 cm. För att säkra utrymmen för upplag av avbaningsmassor under byggtiden kan ett tillvägagångssätt vara att använda tillfällig nyttjanderätt samt använda platser inom vägområdet. Avbaningmassor läggs upp i högar med maxhöjd 2,5 meter och bredd 6 meter i väntan på utläggning. Övrig vegetation ska bestå av växter som återfinns i omkringliggande 20

21 naturtyp. Vid sträckor med höga slänter kan stödplantering behöva göras för en snabbare etablering. Platser för planteringar utreds i kommande skeden. Vegetation som ska sparas ska skyddas under entreprenadtiden. Både vegetationens krona/stam liksom rotzonen ska skyddas från skador. Om rötter och grenar skadas ska de beskäras fackmannamässigt av utbildad personal Naturresurser Åkermark och skogsmark omger aktuell vägsträcka Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Inga skyddsåtgärder redovisas. Under arbetet med vägplanen har det inte identifierats några behov av skyddsåtgärder. Anpassningsåtgärder har genomförts under arbetets gång som bland annat att gång- och cykelvägen har placeras så nära den befintliga vägen som möjligt på sträckor där utrymmet mellan bebyggelse och väg är begränsat. Det resulterar i att boendemiljön påverkas så lite som möjligt. Strandskydd och generellt biotopskydd är redovisat på plankartorna. 6. Effekter och konsekvenser av projektet Säkerheten för oskyddade trafikanter ökar i samband med genomförd åtgärd, samtidigt som incitamenten att välja ett mer miljömässigt fördelaktigt transportmedel ökar i närområdet. Detaljplaner finns för skidanläggningen men de kommer inte att beröras. Vägplanen bedöms därför inte stå i konflikt med gällande detaljplaner. Ett utbyggt gång- och cykelvägnät bedöms ligga i linje med översiktsplanens intention. Föreslagna åtgärder uppfyller de berörda transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen genom att både tillgängligheten och trafiksäkerheten för alla trafikslag och oskyddade trafikanter blir bättre på sträckan Trafik och användargrupper Framkomligheten kommer att förbättras för de oskyddade trafikanterna då en gång-och cykelväg byggs. Trafiksäkerheten kommer att förbättras då gående och cyklister separeras från fordonstrafik Lokalsamhälle och regional utveckling Framkomligheten och trafiksäkerheten kommer att förbättras för alla trafikslag och för oskyddade trafikanter. Förbättring som planeras är ny gång- och cykelväg. Den barriärverkan som vägen i dag innebär byggs bort i samband med att ny gång och cykelväg anläggs. Den regionala utvecklingen av Dalarna söder om Borlänge förstärks av att framkomligheten och trafiksäkerheten förbättras. 21

22 6.3. Landskap Avgränsning mellan väg och gång- och cykelväg föreslås göras med kantsten i granit(för hållbarheten i förstahand), en 2 meter bred remsa alternativt med ett fullt dike för att passa in i kulturmiljön. Återförande av avbaningsmassor möjliggör snabb återetablering av växtlighet efter avslutad entreprenad. Sammantaget är effekterna på landskapsbilden begränsade och konsekvenserna bedöms som små Natur- och vattenmiljö Den mark som kommer tas i anspråk för anläggandet av gång- och cykelvägen är främst naturmark i form av brukad skog samt brukad åkermark. Den stora lönn som är utpekad i länsstyrelsens trädinventering kommer ej beröras av planerad gång- och cykelväg. Inga skyddade naturområden eller mark med kända högre naturvärden berörs. Med styrning av arbetstid för arbete i vatten och val av utformning av trumma i Kvarnbäcken bedöms konsekvenserna bli små för de vattendrag som omfattas av det generella biotopskyddet. De öppna dikena kommer att fortsätta fylla sin funktion som biotop för det växt- och djurliv som finns kopplade till dessa. Strandskyddet vid Kvarnbäcken och de icke namngivna bäckarna söder och norr om Kvarnbäcken berörs genom passage av vattendragen uppströms befintliga vägtrummor för väg 635. Dock bedöms mark i anslutning till vattendragen redan ianspråktagna för vägen, samt att det allmänna intresset av tillskapande av GC-väg inte kan förläggas på annan plats, än intill befintlig väg 635. Anläggandet av gång- och cykelvägen försämrar inte påtagligt växt- och djurlivets förutsättningar eller allmänhetens tillträde till strandområdet. Vägplanens åtgärder bedöms inte därmed strida mot intentionerna med strandskyddet då åtgärderna var för sig inte medför ett hinder för allmänhetens tillgänglighet eller kan leda till skada på strandmiljön. Anläggande av trummor i de vattendrag gång- och cykelvägen korsar kan innebära grumling i byggfasen, men kommer att projekteras och anläggas så att inga vandringshinder i vattendragen uppkommer. Grumlingen bedöms bli kortvarig, och tillfället för anläggandet kan styras till en tid på året med låg vattenföring och med hänsyn till lekperioder för fiskförekomst. Miljökvalitetsnormer för Norån bedöms, på grund av det långa avståndet samt spädning genom tillförsel av vatten från andra vattendrag, ej påverkas negativt av den eventuella grumling och anläggande av trumma som planeras i Kvarnbäcken och de namnlösa vattendragen. Vägplanens åtgärder bedöms på grund av sin begränsande omfattning och lokala karaktär inte komma att påverka Norån och de övriga intressen för naturvård samt rekreation som finns utpekande för denna vattenförekomst. Viss svårframkomlighet till vattendragen kan uppstå i anläggningsskedet, men är under en begränsad tid. I samråd med lokal ornitolog bedöms eventuell häckning av pilgrimsfalk inte komma att påverkas av föreslagen åtgärd, då gång- och cykelvägen går parallellt med redan befintlig väg. De övriga rödlistade fågelarterna är främst kopplade till jordbruksmarken och den myrmark som finns längs Sobäcken. Då planerad gång- och cykelväg förläggs öster om 22

23 befintlig väg bedöms inte någon negativ påverkan uppstå på fågelarternas förutsättningar i området. Sammantaget bedöms anläggandet av en ny gång- och cykelväg innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön Kulturmiljö Den övriga kulturhistoriska lämningen som är belägen närmst vägen, RAÄ Stora Tuna 500:1, ligger på västra sidan vägen, och kommer inte att beröras av planerad gång- och cykelväg, då denna förläggs på östra sidan befintlig väg. De övriga två lämningarna (RAÄ Stora Tuna 219:1, fornlämning och RAÄ Stora Tuna 488:1, övrig kulturhistorisk lämning) bedöms inte påverkas negativt då dessa ligger på avstånd från vägen, samt att eventuella etableringsytor inte planeras i närhet till dessa. Halvarsgårdarnas klungmiljö berörs inte direkt av planerade åtgärder då vägplanens slut är belägen söder om byn. Gång- och cykelvägens gestaltning kommer att anpassas till den utformning som valts för sträckan genom Halvarsgårdarna. Bedömningen är att de negativa konsekvenserna för föreslagen vägplan är små. Det kulturhistoriska värdet bedöms inte som helhet påverkas negativt och inga fornlämningar berörs av planerad gång- och cykelväg Miljö och hälsa Vägplanens åtgärder berör hälsa så till vida att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar. Vägplanens åtgärder syftar även till bättre upprätthållande av skyltad hastighet, vilket har en marginell, men ändå positiv effekt avseende buller- och luftemissioner från vägtrafiken. Projektet kommer inte att på ett betydande sätt förändra den nuvarande bullersituationen längs väg Rörligt friluftsliv De föreslagna åtgärderna påverkar det rörliga friluftslivet på ett positivt sätt genom att projektet skapar förutsättningar att på ett säkert sätt röra sig i området och nå närliggande områden. Anläggandet av vägen påverkar inte allmänhetens möjlighet till fri rörlighet i strandområdet Hushållning med naturresurser Anläggande av gång- och cykelvägen innebär att mark som idag nyttjas för annat ändamål, främst jordbruk, övergår till vägområde. Ytan som tas i anspråk är begränsad till en smal remsa utmed vägen och bedöms inte försvåra nuvarande markanvändning. Därmed bedöms föreslagna åtgärder enligt vägplanen endast medföra små negativa konsekvenser ur markanvändningssynpunkt. Tillgänglighet till åkermark tillgodoses i projektet och den areella näringsverksamheten kan fortgå på ett sätt motsvarande dagens. De negativa konsekvenserna avseende naturresurser bedöms bli små. 23

24 Enskilda brunnar inventeras och provtas före byggskedet samt efter avslutat arbete för att fastställa eventuell påverkan på dricksvattenkvalitén Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Ingen samhällsekonomisk bedömning kommer att göras för detta projekt eftersom att det är finansierat enligt regionalplan och den totala kostnaden understiger 25 miljoner kr Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer mark utöver det framtida vägområdet att behöva nyttjas tillfälligt. Det innebär att denna mark inte kan brukas under tider för uppförande av väganläggningen. Under byggtiden kan störningar så som intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning uppstå. Detta kan drabba främst de boende, trafikanter och friluftslivet. Då arbetet är tidsbegränsat görs bedömningen att planerad åtgärd inte kommer medföra bestående effekter på miljön. De miljökonsekvenser som uppstår under byggtiden är kopplade till användning av fordon och maskiner samt hantering av bränslen, oljor och andra kemikalier som innebär risk för läckage till omgivande mark och vatten. Drift av fordon och maskiner medför luftutsläpp och orsakar buller och vibrationer. Risken för påverkan på recipienter är störst vid arbete i vatten, vid nederbörd samt vid passage av vattendrag vilket kan innebära grumling, igenslamning av lekbottnar, ökad syreförbrukning samt spridning av kemikalier. För att minska riskerna för förorening av recipienter kommer anpassade och lämpliga åtgärder utarbetas såsom miljökrav på produkter och kemikalier, grumlingsskydd vid arbete i vatten och val av lämplig tidsperiod för arbete i vatten. Någon särskild risk för att maskiner ska förorena vatten eller botten föreligger inte. Temporära störningar kommer att vara ofrånkomliga under byggtiden, men minimeras normalt sett genom krav på entreprenörens miljöarbete. Skyddsåtgärder och restriktioner för byggtiden kommer att tas fram. För byggskedet gäller, förutom de krav som fastställs i vägplanen, trafikverkets styrande miljökrav för entreprenörerna. Dessa krav finns formulerade i: Generella miljökrav vid entreprenadupphandlingar, TDOK 2012:93. I detta dokument finns krav på systematiskt miljöarbete, att miljöplan ska tas fram för entreprenaden samt utbildningskrav för personal, krav vid hantering av kemiska produkter, miljökrav för fordon och arbetsmaskiner samt riktvärden för buller under byggtiden. De störningar under byggtiden som kan uppkomma berör få boende. Massbalans ska eftersträvas i ett vägprojekt för att minimera behovet av transporter och för god hushållning med naturresurser. Bedömningen är att visst överskott av massor kommer att uppstå i projektet. Överskottsmassor kan komma att användas i projektet alternativt köras på deponi. Vid vägarbete finns risk för att markföroreningar påträffas. Ett potentiellt förorenat objekt finns i direkt närhet av väglinjen. Ytliga jordlager i vägdiken kan vara förorenade 24

25 av vägtrafiken. Provtagning kommer att ske för att kontrollera detta. Särskilda hanteringsrutiner för detta tas fram till byggskedet. Vid rivnings- och anläggningsarbetena i vatten kan trots vidtagna skyddsåtgärder en viss grumling komma att uppstå. Grumling har en negativ inverkan på fisk och andra vattenlevande organismer. Under byggtiden kommer störningar för boende längs vägen och för trafikanter på vägen att uppkomma. Störningarna består i trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon samt exempelvis annat buller vibrationer och damm orsakar störningar i boendemiljöerna. Under byggtiden hanteras miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen. All hantering av miljöfarliga ämnen och vätskor ska styras av entreprenörens miljöplan och kontrolleras via byggplatsuppföljningens ronder och revisioner. Under arbetena kommer markytor utan skyddande vegetationstäcke att förekomma. Om öppna markytor, uppläggningsområden och diken förblir otäckta under längre tid ökar risken för markerosion och ökad materialtransport till vattendrag. Uppstår denna problematik kommer åtgärder att vidtas under byggtiden. Byggplatsen organiseras så att all mark och vegetation utanför arbetsområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. Tillfällig nyttjanderätt under byggtiden kommer att behövas, vilket framgår av vägplanen. Särskild vikt bör läggas vid skydd av tomtmark och vattendrag. Ytor för hantering av miljöfarliga ämnen ska inte anläggas i anslutning till vattenmiljöerna. 7. Samlad bedömning 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Genom att en ny gång- och cykelväg skapas kommer tillgängligheten och framkomligheten att förbättras för den genomgående trafiken. För trafik på de anslutande vägarna kommer tillgängligheten att vara lika som dagens förhållanden. För de bofasta kommer tillgängligheten att bli bättre eftersom man separerar bilar och oskyddade trafikanter. Trafiksäkerheten blir då bättre för oskyddade trafikanter mot dagens förhållanden. Eftersom ändamålet med vägförslaget är att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet i så stor utsträckning som möjligt kan funktionsmålet sägas vara uppfyllt Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen Denna vägplan berör miljökvalitetsmålen: God bebyggd miljö Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 25

26 Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Dessa miljökvalitetsmål berörs så till vida att den nya gång- och cykelvägen ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vidare ska produkter och kemikalier hanteras så att inte människors hälsa eller den biologiska mångfalden i stort påverkas eller hotas. Odlingsmark tas i anspråk i begränsad omfattning men bedöms inte påverka möjligheten till fortsatt jordbruksverksamhet i området. Den samlade konsekvensen för natur- och kulturmiljön bedöms som små efter avslutat anläggningsarbete. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. De allmänna hänsynsreglerna Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall följa miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i arbetet med vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser, framför allt rörande arbete i vatten och återföring av avbaningsmassor. Projektet har utförts i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och samråd har skett med myndigheter och personer med sakkunskap. Informationen och analyserna från material och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna planbeskrivning som är tillgänglig för allmänheten med flera. 26

27 Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön genom att skyddsåtgärder och försiktighetsmått inarbetats i vägplanen Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda miljökvalitetsnormer finns i dagsläget för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. I detta projekt är trafikmängden relativt måttlig, landskapet öppet och det finns inte några stora föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för luftkvalitet ska överskridas. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk eller musselvatten varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är aktuellt på väg 635. Norån där Sobäcken har sin mynning, omfattas av miljökvalitetsnorm för vatten. Status för vattendraget var god ekologisk status 2009 med kvalitetskravet god ekologisk status Förslag till miljökvalitetsnorm 2027 är god ekologisk status. Dock bedöms vattendraget, i arbetsmaterialet till förslag till ny miljökvalitetsnorm, inte kunna uppnå god ekologisk status då lagstiftning och administrativ kapacitet saknas för att kunna åtgärda återställa funktionella strandmiljöer till år 2015 och Åtgärder som bedöms krävas för att uppnå god ekologisk status är bland annat återställning av bevuxna strandmiljöer för att minska erosion, samt öka beskuggningen av vattendraget. Vandringshinder förekommer i vattendraget vilket ytterligare minskar möjligheten att uppnå god ekologisk status. Tillförseln av vägdagvatten till yt- eller grundvatten förändras marginellt genom anläggandet av föreslagen gång-och cykelväg. Inga nya vandringshinder kommer att tillföras i anläggningen. Förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för ytoch grundvattenförekomster, bedöms därför inte påverkas. 9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. För att möjliggöra drift och underhåll ingår i vägområdet en kantremsa som i skogsmark är två meter bred utanför bankfot eller släntkrön. På åkermark och tomtmark tas ingen kantremsa i anspråk. Längs sträckan finns även en säkerhetszon som varierar beroende på vägens hastighet. Där säkerhetszonen sträcker sig längre ut än två meter utanför bankfot eller släntkrön utgår behovet av kantremsa. Plankartor (400C C0203) redovisar nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg. 27

28 Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m 2. Av denna yta är m 2 åkermark, m 2 skogsmark och 190 m 2 tomtmark. Bild 6. Vägområde och vägrätt Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om det inte har träffats någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken tas i anspråk. Den statliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta enligt 5 Räntelagen (1975:635) tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Ersättningen för den mark som tas i anspråk med vägrätt ska motivera minskningen av fastighetens marknadsvärde vid värdetidpunkten Vägområde inom detaljplan I projektet kommer inget vägområde inom detaljplanelagt område att tas Område med tillfällig nyttjanderätt Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att entreprenören ska kunna bygga de planerade vägåtgärderna. Det kan vara uppställning av byggmaterial, etablering och 28