GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN Vägplan - Väg E4, Ullånger-Docksta. Kramfors kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN Vägplan - Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Gestaltningsprogram Objektnummer:

2 Titel: Vägplan - Väg E4, Ullånger-Docksta Gestaltningsprogram Upprättad av: Johanna Eriksson, Vectura Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Kontaktperson: Torbjörn Nylander, Trafikverket Distributör: Trafikverket, Härnösand, Besöksadress: Nattviksgatan 8 Telefon: , Texttelefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING...5 Bakgrund och syfte...5 Gestaltningsprogram...5 BESKRIVNING AV LANDSKAPET OCH DESS VÄRDEN...6 Naturmiljö...6 Kulturmiljö...6 Kvalitéer och värden...6 Vägen...6 E4...8 LANDSKAPSANALYS...10 Landskapskaraktärer Verksamheter och småskalig bebyggelse Odlingslandskapet Dramatiskt landskap Skogslandskap...10 Framträdande landskapselement...12 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER...14 Övergripande målsättning för projektet...14 Trafikverkets mål med gestaltning...14 Gestaltningsmål i projektet...14 Kommunala mål och riktlinjer...14 ÖVERGRIPANDE IDÉER FÖR GESTALTNINGEN FÖRSLAG Bullerskydd Murar och portar Vegetation Berg- och jordskärningar...18 Dagvatten och diken...18 Belysning...18 Gång- och cykelvägar...19 Linjeföring och geometri...19 Slänter och bankar Vändslingor Vägutrustning Bushållplatser Rastplatser DRIFT OCH UNDERHÅLL REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT ARBETE REFERENSER

4 Sammanfattning E4-sträckningen mellan Docksta-Ullånger ska mötessepareras och kompletteras med en gångoch cykelväg. En vägplan ska arbetas fram för att genomföra förändringen. Gestaltningsprogrammet till vägplanen har tagits fram för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet. I arbetet med gestaltningsprogrammet har följande gestaltningsmål tagits fram: Eftersträva en positiv upplevelse av vägen för både cyklister och bilister Gång- och cykelvägen ska i möjligaste mån anpassas till befintlig terräng Vägen får inte bli för dominant Hänsyn ska tas till det rörliga friluftslivet. Området ligger inom världsarvet Höga Kusten. Landskapet är ett kuperat och storslaget landskap med en mångfald av olika miljöer. Vägsträckningen utmärks av närheten till havet utom vid dalgång Sjöland-Skoved där jordbrukslandskapet dominerar. Inom sträckningen finns många utblickar, rikt med landmärken och en mycket varierande terräng med blottlagda hällar, havsvikar och skogsklädda berg. Grundläggande gestaltningsprinciper utgår från att det är en mycket värdefull vägsträcka som inte behöver nya, starka element. Därav ska vägutrustning hållas nedtonad och lågmäld och inte konkurrera med omgivningen om uppmärksamhet. Gång- och cykelvägen ska, om möjligt, följa terrängen. De värden som finns ska i möjligaste mån bevaras eller förstärkas. Området har delats in i 4 karaktärsområden beroende på vilken karaktär och egenskap sträckningen har. Karaktärerna med särskilda värden är: Odlingslandskapet och Dramatiskt landskap. I gestaltningsprogrammet framgår att gångoch cykelvägens sträckning i möjligaste mån ska vara fristående från E4, ligga terränganpassat och högre än E4. En naturrastplats föreslås vid Globerget för gående och cyklister. Utblickarna är viktiga för sträckan och hanteras genom rätt placering av utrustning, röjningsinsatser och medvetet val av utrustning. På grund av den bitvis dramatiska terrängen behöver nya bergsskärningar eller branta slänter inte vara av ondo utan kan snarare förstärka befintliga karaktärer. För att minska påverkan på landskapsbilden ska de bitvis höga och framträdande vägslänterna täckas med avbaningsmassor. 4

5 Inledning Bakgrund och syfte Sträckan E4 Ullånger-Docksta ingår i den satsning på mötesseparation som gäller hela E4. I uppdraget ingår förutom ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg, en ny gång- och cykelväg längs med sträckan. Sträckningen ligger inom den del av Höga kusten-området som är utpekat som riksintresse för naturmiljö och riksintresse för rekreation och friluftsliv. Området är också upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. Sträckan går genom landsbygd. Hastigheten på E4 höjs på sträckan till 100 km/h. En förstudie genomfördes under Utifrån denna togs beslut om att gå vidare med alternativ 2a i det fortsatta arbetet med vägplanen. Alternativet innebär att hela vägen utformas till mötesfri landsväg i befintlig sträckning och gång- och cykelväg placeras på vänstra sidan om E4 i riktning norrut. Sträckan Ullånger- Mäja och Docksta-Skoved belyses och beläggs med asfalt. Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets vägplan för E4 Ullånger-Docksta. Gestaltningsprogram upprättas för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet och utgör grunden för nästa skede i planeringsprocessen. Det är ett dokument men också en arbetsmetod, ett sätt att komma fram till och förmedla en samsyn på hur vägen slutligen ska se ut. Odlingslandskapet i dalgången Sjöland-Skoved. Enligt väglagen ska en estetiskt tilltalande utformning eftersträvas och hänsyn tas till stadsbild, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till både hur vägen upplevs av trafikanter och av vägens betraktare, inte minst de som bor och verkar i dess närhet. 5

6 Beskrivning av landskapet och dess värden Landskapstypen består av skogsklädd, vågig bergkullterräng i en höglänt kuststräcka med uppodlade dalgångar. Området ligger inom världsarvet Höga kusten som är ett kuperat och storslaget landskap med en mångfald av landbiotoper och havsmiljöer, kulturhistoriska miljöer och låg exploateringsgrad. Detta gör att området har stora värden för natur, kultur, friluftsliv och turism. Området ingår också i ett riksintresse för naturmiljö och riksintresse för rekreation och friluftsliv. Naturmiljö Världsarvsutnämningen grundar sig på den stora och snabba landhöjdningen som har ägt rum här efter senaste istiden. Högsta kustlinjen ligger på 300 möh i Ångermanland vilket är den högsta i Sverige och världen. Berggrundens sammansättning och rörelser tillsammans med påverkan från senaste istiden ligger till grund för landskapets karaktäristiska utseende med stora nivåskillnader och branta bergssidor. Topografin och jordarter, påverkade av senaste tidens avsmältning, medför speciella vegetationstyper. De sydvända bergen ger ett gynnsamt lokalklimat och en förbättrad växtzon än vad som är normalt på dessa breddgrader. Gränsen mellan hav och land är också artrik och bidrar till ytterligare värden. På bergshöjderna är vegetationen mager med gles hällmarkstallskog. De uppodlade dalgångarna bildar tydliga och väl avgränsade landskapsrum som mynnar ut mot havet. Kulturmiljö De första spåren av mänsklig aktivitet i området följer senaste istidens avsmältning längs med kusten. De tidigaste lämningarna i området är från en stenåldersboplats vid Överveda (utanför vägplaneområdet), ca år före Kristus. Området var vid denna tid en skärgård och de människor som bodde här levde av fiske och säljakt. Höga kusten-områdets färdvägar har traditionellt gått på vatten, antingen på isen eller med båt. Fornlämningar i form av gamla fiskelägen, skeppssättningar och kuströsegravfält visar på havets betydelse för området. Trots att människorna blev allt mer bofasta med jordbruk och boskapsskötsel i de trånga, men odlingsbara, dalgångarna vid kusten så var fisket ett vanligt komplement. Kvalitéer och värden Området Höga kusten har prioritet 1 för driftområde väg enligt rapporten Analys av väglandskapet i Västernorrlands län. Eftersom området är en välbesökt och levande odlingsbygd kan det också vara aktuellt att bevara och vidareutveckla de artrika vägkanterna. Skötseln bör inriktas på kulturhistoriska och turistiska värden enligt rapporten. I området kring E4 finns lämningar efter milstenar. Den uppodlade dalgången vid Sjöland - Skoved ingår i bevarandeplan för odlingslandskapet. Vägen Berörd vägsträcka ingår i Örnsköldsviks driftområde. Den går genom ett dramatiskt kustlandskap med bitvis brant kustlinje. Vägen är relativt följsam till omgivande terräng. Sträckan bjuder på stor variation och den har många, tydliga karaktärsdrag. I dalgångarna finns ett levande kulturlandskap med byar, odlingar och samhällen. Skogsklädda höjder omgärdar dalgångarna. I branterna blottas hällar vilket utmärker vissa av bergen. Den aktuella sträckan börjar i tätorten Ullånger och fortsätter norrut utmed branta sluttningar längs med Ullångers- 6

7 fjärden där närheten till havet är påtaglig. Den långa kurvan vid Knäppa där E4 går nära havet är en karaktäristisk del av sträckan. Närheten till havet är utmärkande för hela sträckningen med undantag för dalgången i Sjöland-Skoved. Där är kontakten med det öppna jordbrukslandskapet dominerande. Norra delen av sträckningen går genom skogsterräng fram till tätorten Docksta. Vyn mot samhället och kyrkan i nedförsbacken mot Docksta är värdefull i upplevelsen av landskapet. Ur ett åskådarperspektiv utgör E4 en visuell och fysisk barriär i landskapet. Vägsträckan kantas av blandad bebyggelse bestående av enbostadshus i ett eller två plan. Längs med vägen, söder om Sjöland, ligger bebyggelsen inklämd mellan berg, hav och väg. Mindre verksamheter finns längs med hela sträckan i varierande omfattning. I odlingslandskapet ligger gårdar placerade på höjder och efter skogskanter. Flertalet hus ligger nära vägen och är bullerutsatta. Inga bullerskydd finns längs med sträckan. Det dramatiska vägavsnittet som lutar ned mot Ulångersfjärden och havet. 7

8 E4 Mäjabodarna TECKENFÖRKLARING LANDSKAPSBILD Johanneslund Raststuga Landmärken Utblickar Bergsskärning G. B. Äskja H. Träind. C. Ullånger Björkallé Mäja Skylt Välkommen Förslag röjningsinsatser Särskilt känsliga områden Utsiktspl. E4 A. Gravrösen Stensland E4 F. Utvik Vattenreservoar Öden Meter Röviken 8

9 Ås Råbäcken Docksta Vattenreservoar Gamla kyrkan E4 E. Varv E4 Björkoch rönnallé E4 Befintligt rastställe, väg TECKENFÖRKLARING LANDSKAPSBILD Föreslagen naturrastplats vid Globerget. Pilgrimstorpet Landmärken Utblickar Bergsskärning Solvik Viken Dockstafjärden Förslag röjningsinsatser Utsiktsplats D. Särskilt känsliga områden Meter 9

10 Landskapsanalys Landskapskaraktärer Området kan delas upp i olika landskapstyper med skiftande karaktärer och egenskaper. Tanken är att ge en samlad bild av landskapet. Vid arbetet med väg och gång- och cykelväg bör målet vara att behålla karaktären alternativt att se om möjlighet att förstärka karaktären finns. 1 Verksamheter och småskalig bebyggelse Varierande och småskalig bebyggelse med mindre hus och verksamheter i varierande terräng, delvis uppodlad, som lutar ned mot havet. Utblickar i Äskja domineras av träfabriken som avgränsar bebyggelsen från havet. Den upplevs som mycket dominant i jämförelse med den i övrigt småskaliga bebyggelsen. Vid start och slut på berörd vägsträcka ligger E4 i utkanten av tätorterna Docksta och Ullånger. Områdena karaktäriseras av närhet till bebyggelse och servicefunktioner. I Ullånger anas tätorten medan i Docksta är tätorten mer påtaglig vid infarten söderifrån. I Docksta sluttar tätorten ned mot havet och de verksamheter som bedrivs där såsom båtvarv och småbåtshamn. Nyckelkaraktärer: Halvöppet landskap med lågmäld och varierande bebyggelse. Småskalig service och verksamhet. I Ullånger fina utblickar över ån. Havskontakten i Docksta. Närhet till havet. Sluttningsbebyggelse och träindustrin i Äskja. 2 Odlingslandskapet Utmärkande för karaktären är att den ligger i dalgångar mellan skogsklädda berg. Bostadshus och gårdar är placerade på höjder eller intill skogskanten och ger intryck av att vara ålderdomligt placerade. Det är en karaktär med många utblickar och sammanhållen jordbruksmark. Utblickar över uppodlade dalgångar och bakomliggande skogklädda höjder. Odlingslandskapet i Skoved är av regionalt intresse för kulturmiljövård. Det korta avsnittet med odlingsytor utanför Ullånger upplevs som en skiljeyta mellan Ullånger och Äskja. Åkermarken är ett väl avgränsat landskapsrum. Nyckelkaraktärer: Sammanhängande odlingsmark. Bebyggelsens ålderdomliga placering. Dalgången i Skoved- Sjöland. Den sammanhängande och flacka odlingsytan intill tätorten Ullånger med den vita gården, Wilhelm Petersson-Bergers föräldrahem, som kantbebyggelse och start på tätorten. 3 Dramatiskt landskap Kuperad barrskogsklädd, terräng som lutar kraftigt ned mot Ullångersfjärden söder/öster om vägen. Vägen kantas av bergs- och jordskärningar som ytterliggare förstärker den dramatiska terrängen. Området bryts av med små flikar av jordbruksmark i dalgångarna. Utblickarna över havet och Ullångersfjärden dominerar sträckan och gör den attraktiv som färdväg. Vid Globerget finns en parkeringsficka med sittplatser på södra sidan med utsikt över havet och Fäberget. Nyckelkaraktärer: Bergsskärningar, utblickar över havet och fjärden, branter (ibland skogsklädda) ned mot vattnet. 4 Skogslandskap Mellan Skoved och Docksta lutar terrängen ned mot havet och det finns ett fåtal utblickar över vattnet. Vägen går i jordskärning. Området är barrskogsklätt med främst gran och med inslag av löv. I sluttningen ned mot Docksta finns utblickar över Kyrkan i Docksta och Skuleber- 10

11 Hålmyrflärken Vibyggerå Germesta Eden Vatten- Edångersbodarna Sandsvedjan TECKENFÖRKLARING LANDSKAPSKARAKTÄRER Getberg 1 Verksamheter och småskalig bebyggelse Getbergssjön Hulttorpet 86 2 Odlingslandskapet Raningen 3 Dramatiskt landskap Jon-Karlsbäcken Sätertjärnen Edångerstj. Docksta Sätra 3 Gamla kyrkan Varv Skovedsberget Näs Myre Viken Solvik Sommarvi Edssjön 79 4 Skogslandskap Bölestj. Bölen Råbäcken Edånger 18 Invik Bergtäkt 218 Mäjasjön Mäjabodarna Ås Råbäcken Skoved 27 Dockstafjärden Pilgrimstorpet Tr Johanneslund Raststuga Sjöland Skidsta Inviksån Äskja Karlsmyrberget 6 Fäberget Utsiktsplats Gravhög Träind. Mäja Kallsta Törna Salum Utvik Öden Gravrösen Stensland 2 Knäppa Utsiktspl Meter 11

12 Verksamheter och småskalig bebyggelse i Docksta Skogslandskapet mellan Docksta-Skoved get. På ett fåtal punkter kan man ana havet särskilt vintertid då träden är avlövade. En parkeringsficka med sittplatser finns för norrgående trafik där utblickarna är delvis igenvuxna. Det är ett slutet vägrum och en monoton sträcka med liten variation. Nyckelkaraktärer: Barrskogsområde med inslag av löv. Utblick ned mot Docksta och Skuleberget. Få men viktiga utblickar ned mot havet. Framträdande landskapselement Förutom de olika karaktärerna som landskapstyperna utgör finns andra viktiga drag som är utmärkande för landskapet. Landmärken som t.ex kyrkor, berg och kraftledningar som syns och känns igen underlättar för orienterbarheten. Landmärken och utblickar ger variation vilket i sig ger en alertare förare. Viktiga landskapselement och utblickar längs med sträckan (se även karta s.8 och 9) : Havet och Ullångersfjärden Uppodlade dalgångar mellan skogsklädda berg. Markanta bergssidor och skärningar A. Klädhängaren i Ullånger B. Vita gården i Ullånger (Wilhelm Petersson-Bergers föräldrahem) C. Träindustrin Skidstahus D. Fäberget E. Docksta kyrka Skuleberget F. Solitärasp vid östra infarten Mäja G. Utblick över ån i Ullånger H. Tall och kraftledning vid norra infarten till Ullånger 12

13 Klädhängaren i Ullånger Fäberget Uppodlad dalgång mellan skogsklädda berg Vita gården i Ullånger Tall och kraftledning vid norra infarten till Ullånger En av flera bergsskärningar Industrin Skidstahus i Äskja Närhet till hav och Ullångersfjärden Docksta kyrka och Skuleberget 13

14 Övergripande mål och riktlinjer Övergripande målsättning för projektet Följande målsättningar är hämtade ur förstudien: En trafiksäker och tillgänglig E4 mellan Ullånger och Docksta för såväl fordon som oskyddade trafikanter. Totalkostnaden ska vara så samhällsekonomisk som möjligt. Trafikverkets mål med gestaltning I dåvarande Vägverkets arkitekturpolicy sägs att: God arkitektur skall känneteckna de vägar, broar och övriga anläggningar som Vägverket bygger och förvaltar. Nuvarande Trafikverket har inte antagit en arkitekturpolicy så i projektet används Vägverkets äldre formulering. Ur nya Vägars och gators utformning finns följande riktlinjer: Inför utformning av en väg ska mål formuleras utifrån platsens specifika förutsättningar och de förväntningar som finns. Målen ska ge en gemensam bild av önskat resultat. Vid utformningen av vägen ska hänsyn tas till estetiska värden. Detta ska formuleras i ett gestaltningsprogram eller i en gaturumsbeskrivning. Gestaltningsprogram eller gaturumsbeskrivning ska upprättas i alla projekt. Omfattningen av programmet avgörs av omgivningens känslighet och projektet storlek. En landskapsanalys bör ligga till grund för gestaltningsprogram. Gestaltningsmål i projektet Eftersträva en positiv upplevelse av vägen för både cyklister och bilister Målbild för gång- och cykelvägen. Den är anpassad till terräng och vegetation. Foto från Växtlighet i vägmiljö. Gång- och cykelvägen ska i möjligaste mån anpassas till befintlig terräng Vägen får inte bli för dominant Hänsyn ska tas till det rörliga friluftslivet. Kommunala mål och riktlinjer Ny översiktsplan för Kramfors kommun antogs i april I den anges att E4 är av riksintresse och har ett byggnadsfritt avstånd om 25m. Höga kusten området ses som en vital del av kommunen med ett eget varumärke och som anses viktig för hela regionen. Formulering ur översiktsplanen För att tillgodose riksintressena i Höga Kusten är det generellt sett angeläget att åtgärder som kan inverka negativt på naturmiljön och landskapsbilden inte tillåts. De branta och orörda stränderna är väsentliga för upplevelsen av landet som stiger ur havet. Det öppna odlingslandskapet behöver hävdas och jordbruket stödjas i största möjliga utsträckning. Kramfors kommun avser att göra en fördjupande översiktsplan för Höga Kusten. 14

15 Övergripande idéer för gestaltningen Sträckan har osedvanligt vackra partier och är känd för sin dramatiska sträckning med branta berg och utblickar mot havet. Dessa värden är de grundläggande i arbetet med gestaltningsförslaget. Utpekade värden finns också i dalgångarnas odlingslandskap. Värdena ska bibehållas eller förstärkas. Utrustning inom vägområdet ska hållas nedtonad för att inte konkurrera med omgivningen om uppmärksamhet. Utrustning hålls enhetlig inom vägplaneområdet och får gärna knytas ihop med sträckningen norr och söder om planområdet. Viktiga huvudprinciper för respektive karaktär: hålls nere i antal och omfång för att inte störa utblickar. 3 Dramatiskt landskap: Utblickarna och den dramatiska karaktären bibehålls eller förstärks. Utrustning placeras noggrant och hålls nere i antal och omfång för att inte störa utblickar. 4 Skogslandskap: Värna de få utblickar som finns. Gång- och cykelvägen utformas varierande efter den annars enformiga sträckan. För att befästa terränganpassningen av gång- och cykelvägen är grupper med naturplantering mellan väg och gång- och cykelväg positivt. 1 Verksamheter och småskalig bebyggelse: Utformning av lokala bullerskydd och placering av utrustning i förhållande till bebyggelse är viktig. 2 Odlingslandskapet: Att tillse att odling möjliggörs fram till väg/gång- och cykelväg så att det hävdade och öppna landskapet bibehålls. Eventuell utrustning placeras noggrant och 15

16 Principsektioner gång- och cykelväg och E4. Typ 1 Typ 1 är den optimala sektionen. Inga sido- eller slänträcken behövs. Gång- och cykelvägen ligger högre i terrängen än vägen vilket ger bättre överblick för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelväg löper fritt i förhållande till vägen med en så pass bred remsa att en gles vegeta-tion kan behållas. Typ 2 Typ 2 är en trängre sektion där terräng/omgivning inte medger en bredare remsa än 4 m. Remsan är 4 m och vegetationsklädd. Slänträcke väljs istället för sidoräcke. Gång- och cykelvägen ligger högre än vägen. Typ 3 Typ 3, mycket trång sektion där gång- och cykelvägen måste ligga dikt mot vägbana. Detta medför att räcke måste uppföras mellan väg och gång- och cykelväg. Utsida väg ryms enbart sidorräcke. 16

17 Förslag Bullerskydd Bullerskärmar/bullervallar ger begränsade utblickar för resenären och även kringboende men skyddar samtidigt de boende från bullret. Vallar och skärmar förstärker den barriäreffekt som vägen utgör. På grund av den glesa bebyggelsen längs med sträckan är det enbart aktuellt med fasadåtgärder och avskärmade uteplatser. Vallar och bullerskärmarnas utbredning skulle bli alltför kostnadskrävande. Skärmarnas utformning vid uteplatser bör utformas i samklang med intilliggande hus och byggnader i fråga om form, färg och material. Skärmen ska inte uppfattas som ett självständigt byggnadsverk. Murar och portar Eventuella stödmurar utförs, i mån av plats, med gabioner som ansluter bättre till befintlig miljö med sten och berg i dagen än exempelvis betongstöd. Om de ligger intill berg i dagen ska samma kulör användas på stenmaterialet som på berget. Gabionmurar kan övervägas vid höga slänter för att minska släntutbredning. En koport vid Skoved är i så dåligt skick att den behöver tas ur bruk. Ny port ska vara anpassad till passage för gående. För att upplevas trygg ska porten förses med belysning och inga buskar får finnas intill öppningarna. Makadamslänter upplevs som slarvigt och obearbetat och bör vara gräsklädda. Belysning ska ske med slagtålig och indirekt belysning som inte bländar. Vegetation Avbaningsmassor ska återföras för en snabbare etablering av vegetation. Avbaningsmassor ska återföras på samma vegetationstyp som där den hämtats. Om massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas. Massor från områden med lupinförekomst får Makadamslänter och slänter utan växtlighet gör att vägområdet ser ofärdigt och sterilt ut. Ur Vägen, en bok om vägarkitektur. Björkallé vid Äskja. Oregelbunden skärning ger ett naturligare intryck. Ur Vägen, en bok om vägarkitektur. 17

18 inte användas. Tjockleken på påförda avbaningsmassor ska vara minst 20 cm. För att säkra utrymmen för upplag av avbaningsmassor under byggtiden kan ett tillvägagångssätt vara att använda tillfällig nyttjanderätt. Avbaningmassor läggs upp i högar med maxhöjd 2,5 m och bredd 6 m i väntan på utläggning. Målsättningen är att samtliga slänter ska vara utformade så att vegetation kan etablera sig. Det innefattar även erosionsskyddade slänter. Om det inte är möjligt att använda massor från platsen ska sjok från likvärdig naturtyp användas. I karaktären Odlingslandskap påförs inte avbaningsmassor utan gräsfrö sås in i slänter för snabbare etablering och därmed förhindras oönskat ogräsuppslag. Odlingsbar mark bör återgå till odling. Övrig vegetation ska bestå av växter som återfinns i omkringliggande naturtyp. Vid sträckor med höga slänter och långa sträckor i skogsterräng utan bevarad vegetation, mellan gång- och cykelväg och väg, kan stödplantering behöva göras för en snabbare etablering. Det gäller framför allt i karaktärerna Dramatiskt landskap och Skogslandskapet. Planteringarna utförs i grupper med, i området, naturligt förekommande arter. Platser för planteringar utreds i kommande skeden. Det är önskvärt att träd mellan gång- och cykelväg och E4:ans säkerhetszon sparas för en mer naturlig inpassning av gång- och cykelvägen. Trädallén i Äskja, 5 björkar på rad, är biotopskyddad men behöver tas bort på grund av gång- och cykelvägens sträckning. Öster om E4, vid Sjöland, finns en lång allé bestående av olikåldrig rönn och björk. Den kommer eventuellt påverkas av ersättningsvägar. Utblickar från parkeringsfickor, karaktär Odlingslandskap och Dramatiskt landskap ses över och eventuell röjning genomförs. En skötselplan för de första 25 åren tas fram för att fastställa när, var och hur röjning ska genomföras. På grund av att vissa sträckor har lös undergrund och branta slänter behöver geotekniker delta i beslut om omfattningen av röjningsinsatserna. Förslag på områden med röjningsinstatser redovisas på kartorna sid 8-9. Berg- och jordskärningar Branta bergsskärningar behöver inte vara av ondo utan förstärker det redan dramatiska landskapet. Jordslänten nedanför ska dock följa skärningskanten med varierande höjd och om möjligt undviks användning av räcke. Bergsskärningar utförs så branta som möjligt i enlighet med befintliga skärningar. Naturlig vegetation sparas nära skärningarnas krön. För att bergsskärningarna ska upplevas naturliga och utföras på bästa sätt bör aktiv design användas. Då bestäms hur slag och riktingar i berget bäst tas fram. Detta görs i byggskedet och på plats. För att detta ska fungera ska personal med rätt bergkompetens delta. Branta vägslänter fungerar där omgivande terräng har branta lutningar. Dagvatten och diken Trumändar ska utformas snedskuren till samma lutning som slänt för bästa landskapsanpassning och för bättre trafiksäkerhet. Det är särskilt viktigt på vägsträckor med branta och väl synliga slänter. Raka trumändar får användas om risk för igensättning är stor eller om de inte hamnar i blickfånget för trafikanter och kringboende och samtidigt inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Belysning Vägen belyses inte då den sträcker sig i huvud- 18

19 sak genom landsbygdsmiljö. Belysning i vissa korsningar kan dock behövas för trafiksäkerhetens skull. Belysningen bör inte bestå av mastbelysning som är alltför dominant i landskapet. Belysningen ska var avskärmad. Gång- och cykelvägen planerar att belysas från Ullånger till västra vägskälet till Mäja, från Docksta i norr till Kustladan vid Skoved. Belysningen bör vara avskärmad för att inte blända och sprida onödigt ljus till omgivningen. Ljuskällan bör ha god färgåtergivning för ökad estetik och trygghet; man känner lättare igen dem man möter. Höjden på belysningsstolparna ska ha en mänsklig skala. Ingen effektbelysning ska användas på sträckan, det skulle göra E4:an mer framträdande sett från omgivningen. Belysning i gång- och cykelporten ska vara så utformad och ha en sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa. Gång- och cykelvägar Ska följa terrängen i möjligaste mån. Gång- och cykelvägens bredd blir 3 m och förläggs i första hand minst 4 m från E4 och högre i terrängen. Det ger en bättre överblick och en tryggare upplevelse för oskyddade trafikanter. En friliggande gång- och cykelväg är också positivt ur drift- och underhållsaspekter då snöröjning av E4 kan ske utan att hänsyn behöver tas till gångoch cykelväg och eventuella räcken som en gång- och cykelväg dikt intill E4 skulle medföra. Linjeföring och geometri Övergripande hastighet på E4 blir 100 km/h. Vid odlingsmark ska vägar/gång- och cykelvägar placeras diskret med låga flacka slänter som, Skillnad på trumändar. Snedskuren ger bättre anpassning. Foto ur Dalslands vägmiljöer. Mjuk avrundning av slänter ger generellt en bättre landskapsanpassning. Figur ur Hela Vägen. 19

20 om möjligt, går att odla hela vägen fram. Det krävs fler parallellvägar för lokaltrafik i bland annat odlingslandskapet. Det medför attvägrummets storlek kommer att öka vilket ger större barriäreffekter och sämre landskapsanpassning. Vid Skoved kommer 4 vägar att löpa parallellt. Med rundade former och vegetation kan ingreppen mildras. Sträckan behöver specialstuderas i kommande skeden för att hitta bästa lösning. Slänter och bankar Utrymme för avbaningsmassor säkras med tillfällig nyttjanderätt och på platser inom vägområdet. Släntkrön bör vara mjukt rundade för en bättre landskapsanpassning av gång- och cykelvägen. Eventuellt överblivna massor används för att släta ut nivåkurvor inom vägplaneområdet. Hanteringen av massor från områden med lupinförekomst får dock inte placeras ut på nya sträckor på grund av spridningsrisken. Gång- och cykelvägen kommer bitvis att ligga i långa, branta slänter vilket kommer medföra att stora ytor med erosionsskydd behövs. Erosionsskyddet ska täckas med avbaningsmassor eller likvärdiga jordmassor. Tjocklek på massorna ska vara minst 10 cm. Slänter i odlingslandskapet som kan vara mycket näringsrik besås med gräs för snabbare etablering vilket förhindrar intrång av ogräs. Vändslingor Slänterna ska vara vegetationsklädda och bör ha rundade i krön. Insida vändslingor utformas plana eller skålformade för bästa landskapsanpassning. Slänter utan avrundning Terränganpassade slänter En medveten formgivning med rundat släntkrön/ släntfot av ytor vid vändslingor, intill korsningar och trafikplatser ger en bättre terränganpassning. Överskottsmassor kan användas för att jämna ut slänter. Detta är viktigt i korsningen vid Skoved/Sjöland. Foton från Vägbilder. 20

21 Vägutrustning För att samordna utrustning ska en vägutrustningsplan upprättas. I den ska utrustning som ska finnas på plats efter vägens färdigställande redovisas. Särskilt känslig för dominant och felplacerad vägutrustning är sträckor med utblickar och karaktär Odlingslandskap / Dramatiskt landskap. Utgångspunkten är att sidoräcken ska undvikas i möjligaste mån för att hålla nere den sociala (boende) och visuella (trafikanter och boende) barriäreffekten räcken ger. Då sträckan ligger inom ett område för världsarv och är turistiskt intressant med mycket vackra utblickar, bör visuellt luftigare och genomsiktliga räcken användas. ett rundat räcke typ Monoline eller likvärdigt används som mitträcke och mellan väg och cykelväg. Likvärdigheten ska bedömas av beställaren. Monolines runda profil upplevs relativt smäcker från sidan i jämförelse med ett fyrkantigt eller cirkulärt. Den rundade formen medför också att mindre snö lägger sig ovanpå räcket jämfört med balkräckestypen z-ellips. Längs med berörd vägsträcka kommer mitträcke sättas upp. Som mitträcke föreslås att Balkräcke, typ Monoline, kan även vara positiva sett ur driftsynpunkt då de är lättare att byta ut E4 Gångport Utformningsförslag av gång- och cykelväg samt ersättningsvägar i Skoved-Sjöland. Det skapas ett brett vägrum och många restytor mellan de olika vägtyperna. Då området är utpekat som känsligt är det viktigt att behålla befintlig vegetation och formge landskapsanpassade, rundade slänter. 21

22 i jämförelse med linräcken. Slänträcken och sidoräcken ska placeras enligt Krav för vägar och gators utformning. Det är viktigt att just slänträcken, som är högre än sidoräcken, inte hamnar för nära vägen. Då kommer vägrummet upplevas trängre och som en korridor. Om möjligt ska slänt-/sidoräcken undvikas vid utblickar och öppen terräng. Om linräcke används som sido-/slänträcke ska det ha grå istället för kulörta hattar för att ha så nedtonad utformning som möjligt. Mellan väg och gång- och cykelväg behövs ett mer kraftfullt vägräcke exempelvis ett rundat balkräcke, förslagsvis Monoline, för att cyklisten ska uppleva sig trygg från den vältrafikerade E4. Det medför också enhetlighet om mitträcket består av samma typ. Där gång- och cykelräcke behövs på grund av fallrisk ska räcket ha en höjd om minst 1,1m. Det är lämpligt att använda ett räcke med rundade former i stil med vägräcket. Räcket ska vara utan utstickande skruvar eller kanter. Följarna ska vara löpande för att räcket inte ska upplevas hackigt. Viltstängsel kommer att sättas upp på delar av sträckan. För att minska stängslets påverkan på landskapsbilden ska det anpassas mjukt till omgivningen. Skarpa vinklar och knyckiga rörelser bör undvikas då de bryter mot vägens svepande linjer och skapar ett oroligt intryck. En mjuk släntutformning bör eftersträvas i projektet men stängslet måste inte alltid överensstämma fullt ut med slänten utan kan få en egen sträckning. En jämn linjeföring ska eftersträvas både horisonalt och vertikalt. Om terrängen istället är flack bör en alltför rak linjeföring undvikas då den kan upplevas som monoton för trafikanten. Den befintliga vegetationen mellan stängsel och gång- och cykelväg ska sparas där det är möjligt för att göra stäng- Bildexempel på balkräcket Monoline där det används som mitträcke. Foto Örsta stål. Skillnad fristående skyltning och skyltar som får stöd i befintlig vegetation. Detta är särskilt viktigt att tänka på vid utblickar. 22

23 slet mindre iögonfallande. Där det finns vackra utblickar mot vattnet ska stängslet placeras i släntfot. Ett viltstängsel med trästolpar föreslås för att hålla utrustningen nedtonad och för att det naturliga materialet samstämmer väl med landskapets karaktär. Skyltar får inte skymma fina utblickar och ska noga övervägas i samtliga karaktärer. Skyltar bör samlokaliseras för minskad rörighet och detta kan göras genom att en utrustningsplan upprättas. Skyltarna placeras med fördel med stöd i befintliga dungar/vegetation. Placering på krön och i innerkurvor undviks. Portaler undviks då de upplevs höra till vägmiljöer i större orter. Bushållplatser Busshållplatser utformas enhetligt längs med hela sträckan och enligt Riktlinjer för busshållplatsstandard i Region Mitt, dokumentnr. VM LED 2006:25, typ CD05-2 Ficka C. Om väderskydd ska användas ska material, utformning och färgsättning väljas med hänsyn till omgivningens karaktär. Färgsättningen ska vara lågmäld utan bjärta eller plastiga färger. Rastplatser Naturrastplats för gående och cyklister föreslås på Globerget intill ett fornlämningsområdet (se karta landskapsbild). En enkel, stenmjölslagd yta med sittplatser av bänkbordstyp i trä placeras ut med utsikt mot Ullångersfjärden. Ytan avgränsas mot naturmarken med en materialskiljande kant av trä eller stål för att förhindra att gräs växer in i stenmjölet. Informationstavlor och en grusad stig till fornlämningarna föreslås vilket gör platsen än mer intressant att stanna på. Utsikten ska hållas öppen och slänterna anpassas för bästa sikt. Idéskiss naturrastplats. Bänkbord placeras ut mot utsikt över vatten och omkringliggande landskap. Som markmaterial föreslås stenmjöl. 23

24 Drift och underhåll Avstämning med driftområde Örnsköldsvik har gjorts. Höga slänter sköts så att de upplevs som brynzoner., d.v.s. med en successiv nedtrappning av vegetationen. För att värna utblickarna föreslås utblicksröjning genomföras (se karta Landskapsbild, s.8-9). De utförs efter att avtal skrivits med berörda markägare. Röjningar föreslås i första hand inom karaktären Dramatiskt landskap. Rekommendationer inför fortsatt arbete Värna utblickar och andel brukbar mark. Tillse att gång- och cykelväg terränganpassas i möjligaste mån. Använd nedtonad utrustning och med rätt placering. Tillse att gestaltningskompetens finns med vid framtagande av utrustningsplanen. Hitta upplagsplatser i tillräcklig omfattning och med rätt placering. Platserna stäms av med geotekniskt ansvarig. Ta fram en skötselplan för sträckan. Skötselplan ska tas fram i samarbete med gestaltning- och geoteknikkompetens. Utpekade sträckor och speciellt viktiga aspekter att ta hänsyn till, bör tas upp i en miljöchecklista. Gestaltningskompetens ska finnas med i kommande skeden vid framtagande av bygghandling och vid byggskedet. Särskilt viktigt att bevaka är hantering av massor och utformning av sidoområdet. En samordnad arbetsberedning (planering av arbetet) bör göras i entreprenadskedet. Det kan vara aktuellt vid arbete i känsliga kulturmiljöer, vid hantering av upplag o.s.v. Innan avverkningar och röjningar genomförs ska det stämmas av med geotekniskt ansvarig för att inte påverka geotekniska förutsättningar negativt. Grön besiktningsman ska användas vid besiktningstillfällena. 24

25 Referenser Förstudie, E4 Ullånger - Docksta, Trafikverket 2011/ Råd för gestaltningsprogram, publikation 2009:161, Trafikverket. Landskapsanalys för kvalitetssäkring av allmänna vägnätet i Sollefteå och Kramfors driftområden, Västernorrlands län (arbetsmaterial ). Analys av väglandskapet i Västernorrlands län - med prioriterade områden för drift och underhåll, publikation 2007:129, Vägverket. Krav för vägar och gators utformning, publikation 2012:179, Trafikverket. Växtlighet för vägmiljö, praktiska råd, publikation 2011:140 Trafikverket. Dalslands vägmiljöer, publikation 2005:93, Vägverket. Riktlinje för busshållplatsstandard i Region Mitt, dokumentnr VM LED 2006:25, Vägverket. Vägbilder, , Trafikverket. Övergripande krav för vägars och gators utformning, publikation 2012:181, Trafikverket. Råd för vägars och gators utformning, publikation 2012:180, Trafikverket. Vägen, en bok om vägarkitektur, Benny Birgersson, publikation 2006:28, Vägverket. Hela vägen, 1999, Vägverket. Kramfors översiktsplan 2013, Kramfors kommun. 25

26 Trafikverket, Box 186, Härnösand Telefon : , Texttelefon: