N Kullavägen. Västerslätt. E12 Vännäsvägen. Tvärvägen. Kungsänget. Klabböle Grustag/Sandtag. Travbanevägen. Grustag/Sandtag.

Transkript

1 5 na behandlas under följande delrubriker:.1 Nuvarande vägsystem.2 Geotekniska förutsättningar.3 Miljö.4 Hälsa.5 Hushållning med naturresurser.6 Trafik och trafikanter.7 Markanvändning N Kullavägen Västerslätt E12 Vännäsvägen Klockarbäcken Tvärvägen Väg 363 Hissjövägen ind. omr. Ny godsbangård E4 Väg Nuvarande vägsystem Hösten 2000 invigdes en E12 förbindelse till Obbola och Holmsund. Den nya förbindelsen går söder om älven och ansluter till E4:an strax söder om Teg. Vägtypen är 13metersväg. En projektering för komplettering med mittbarriär pågår. Någon finansiering av denna komplettering är dock inte beslutad. Väg 554 Klabböle Grustag/Sandtag Kungsänget Travbanevägen Grustag/Sandtag Backenvägen Böle Riksvägen E4/E12 Teg Kolbäcksvägen En bro över Umeälven (Storån och Lillån) via ön i Kolbäcksvägens förlängning invigdes hösten Vägbanan är 13 meter bred (körbana 7 meter och vägrenar 2 x 3 meter). En 4 meter bred gång- och cykelbana följer brons uppströms sida. Umeås övergripande vägnät består hösten 2001 av europavägarna E4 och E12 samt Kolbäcksleden. Väg 526 E4 Röbäcksslätten E12 Beskrivningen av nuvarande övergripande vägnät innehåller följande delar: Väg 512 Väg 531 Kolbäcksvägen E12, väster om E4 E4 Alternativa anslutningar för Botniabanan Nuvarande vägsystem/nollalternativ. E12 17

2 Storån Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning Kolbäcksvägen Kolbäcksvägen ansluter i norr till E4:an. I söder ansluter vägen till en cirkulationsplats i korsningen med Porfyrvägen. Hösten 2001 anslöts denna cirkulationsplats till en bro över Umeälven (Kolbäcksbron). Hela sträckan mellan E4:an och cirkulationsplatsen är cirka 5 km. På den norra delen ned till anslutningen av Tomtebovägen har Kolbäcksvägen landsbygdskaraktär. Sektionen är cirka nio meter och antalet anslutningar är fyra d v s relativt få. Korsningarna är vanliga ej signalreglerade plankorsningar. Korsningen Kolbäcksvägen/ Mineralvägen har under hösten 2001 försetts med signal för bussprioritering. På denna delsträcka finns fem planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik. E4 Ön E12 Lillån Umeå flygplats Illustration över den nya Kolbäcksbron över Umeälven samt ny E12 med anslutning till E4:an på Röbäcksslätten. 18

3 Från korsningen med Tomtebovägen som är signalreglerad och söderut är vägsektionen cirka 13 meter. På delen ned till och med anslutningen av Mineralvägen har vägen en klar tätortskaraktär med relativt komplicerad trafikmiljö. Söder om Mineralvägen blir trafikmiljön återigen lugnare. På delen mellan Tomteboveägen och cirkulationsplatsen (med anslutningen till den nya Kolbäcksbron) finns två anslutande vägar dels Kandidatvägen dels Porfyrvägen (till Carlshem). På denna delsträcka finns två planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik På sin norra del har Kolbäcksvägen landsbygdskaraktär. Bilden visar anslutningen till fritidsområdet i Nydala. Vid anslutningarna av Tomtebovägen och Mineralvägen är trafikmiljön av tätortskaraktär. Bilden visar Kolbäcksvägen söderut. Bilden tagen strax söder om korsningen med Mineralvägen. Kolbäcksvägen norrut. Bilden visar cirkulationsplatsen till vilken ramperna från bron ansluter. 19

4 E4 E4:an norr om centrum På delen Stöcksjö Teg är E4 utformad som motorväg med en skyltad hastighet av 110 km/tim. Bron över Umeälven har körbanebredden 10.5 meter och har tre körfält; ett södergående och två norrgående. Norr om centrala stan har E4 en bred på 13 meter. På delen mellan I20-området och cirkulationsplatsen i Ersboda är vägen utformad med två körfält för norrgående trafik och ett för södergående. På denna sträcka är den skyltade hastigheten 70km/tim. Mellan Ersboda och anslutningen av Kolbäcksvägen är hastigheten begränsad till 90 km/tim. Bilden är tagen strax väster om korsningen med Kolbäcksvägen. E4:an norrut. Vägen är 3-fältig norrut. Bilden tagen norrut med fotopunkten strax norr om infarten till Haga. E4:an söder om centrum Bilden visar E4:ans södra infart strax söder om Röbäcksslätten. Bilden visar utbyggnaden av den nya cirkulationsplatsen i Haga. E4:ans norra infart. Bilden tagen söderut strax norr om viadukten över järnvägen. 20

5 E4 Västra Esplanaden På den centrala delen av Umeå, Västa Esplanaden, har E4 fyra körfält med separata fält för svängande fordon i anslutning till flera av korsningarna. Högsta tillåtna hastighet är 50 km/tim. E4 korsar på detta avsnitt fyra vägar i plan med signalreglering, varav en korsning enbart är för gång- och cykeltrafik. Därtill kommer två trafikplatser strax norr om centrala stan i korsningarna med E12 respektive väg 363. Utmed E4/västra Esplanaden finns 24 parkeringsplatser varav en är en handikapplats samt fem busshållplatser. I centrala stan korsar E4 genom staden mellan väst på stan och centrum. Det finns ett flertal ljussignaler där gång och cykeltrafikanter kan passera. Flera av korsningarna har brister i geometrisk utformning. Exempelvis är vissa av rampanslutningarna till E12 och väg 363 korta och i kraftig lutning. Bilden visar Västra Esplanaden norrut. Bilden tagen strax söder om korsningen med Storgatan. 21

6 E12 På delen mellan E4 och anslutningen av Bomvägen har E12 en vägbredd på cirka 13 meter. Väster om anslutningen av Tvärvägen är vägbredden cirka åtta meter. I höjd med I20-området finns ett signalreglerat övergångsställe. Gång- och cykeltrafikanter kan passera E12 planskilt på sex ställen mellan E4 och anslutningen av Kullavägen (se skiss). Strax efter den signalreglerade korsningen i höjd med I20-området höjs hastigheten till 70 km/tim. Väster om anslutningen av Backenvägen blir den tillåtna hastigheten 90 km/tim med tillfälliga sänkningar till 50 km/tim vid korsningen mot Grubbe samt 70 km/tim vid korsningarna för anslutning av Tvärvägen respektive Kullavägen. E12:an österut. Bilden visar viadukten för E4:an över järnvägen. E12:an västerut. Bilden visar korsningen med vägen till Grubbe. Skiss över E12:s västra infart. Bullerskydd på E12:ans södra sida. E12:an västerut. Bilden tagen strax väster om korsningen med Tvärvägen. 22

7 5.2 Geotekniska förutsättningar Detta kapitel innehåller följande avsnitt: Inledning Geoteknisk översikt Geotekniska konsekvenser Miljögeotekniska konsekvenser I bilaga redovisas en mer detaljerad beskrivning av de geotekniska förutsättningarna. Inledning Förstudien grundar sig på en inventering och sammanställning av större geotekniska undersökningar, ofta översiktliga, tillgängliga i Byggnadsnämndens arkiv. Där undersökningar ej påträffats har geoteknisk information inhämtats från SGU:s kvartärgeologiska karta. Tidigare utförda geotekniska undersökningar för väg E12 ingående i Umeåprojektet har studerats. Aktuell information har inarbetats i denna förstudie. Den geotekniska informationen har sammanställts på en karta i skala 1: vilken legat till grund för framtagande av en georådskarta i skala 1: Georådskartan är en geotekniskt inriktad jordartskarta som med hjälp av ett schema ger råd till projektören angående geologiska och geotekniska möjligheter och begränsningar samt de olika materialens användbarhet. Av råden framgår bl a vilka geologiska och geotekniska faktorer som kan behöva undersökas i det fortsatta planeringsarbetet. Kartan är avsedd att användas som stöd vid inläggning av vägars plan- och profillägen. För att förenkla tolkningen av den geotekniska informationen har även kartan givits en generaliserad redovisningsform där geotekniska markgrupper klassificeras, främst ur bärighetssynpunkt, med indelning i tre olika klasser: Bra mark Medelgod mark Dålig mark Flera jordarter kan ingå i samma klass. Till kartan hör även denna beskrivningsdel där andra faktorer av betydelse kan beskrivas. Dessa kan t ex vara besvärliga topografiska förhållanden eller befintliga bebyggelseoch anläggningsmiljöer känsliga för omgivningspåverkan. Rekommendationer angående förstärkningar i textdelen m m är starkt förenklade och generaliserade. Inom vissa områden eller längs med vissa sträckningar är de geotekniska förhållandena besvärligare än i övrigt. Exenpel på detta kan vara vägsträckningar i den sidolutande terrängen vid Umeälven norr om travbanan samt området söder om Raningsbäcken, delen B-D. Ett annat område som är geotekniskt mycket besvärligt är delen genom centrala stan (tunnelalternativ). Geoteknisk översikt Cemtrala länken Nuvarande genomfart dvs E12 väster om stan och E4 genom stan berör till stor del partier med dålig mark. Den lösa jorden täcks oftast av ett fast ytligt sandlager. Breddning av befintlig väg bedöms kunna ske med relativt enkla och begränsade åtgärder i form av överlaster för att utjämna sättningar i förtid. Delen genom stan, dvs nuvarande E4-sträckning, berör dålig mark och föreslagen lösning med en grävd tunnel kommer att medföra mycket omfattande åtgärder i form av förstärkningarbeten, bl a temporära sponter och grundförstärkning av befintliga hus. Dessutom riskerar man att få skadlig påverkan på befintliga byggnader och ledningar. Risken för omgivningspåverkan är klart större här än normalt. Schakter kommer att beröra sulfidjord. Östra länken Sträckningen berör nästan uteslutande medelgod mark i form av morän eller grunda sediment på morän. Breddning av vägen kan utföras utan grundförstärkningsåtgärder. Den till Kolbäcksvägen anslutande delen över Österteg, söder om älven, är nybyggd. Norra Länken Delsträckan genom f d I 20-området utgörs av medelgod mark, huvudsakligen morän. På denna sträcka kan vägen byggas utan andra grundförstärkningsåtgärder än torvurgrävning. Risken för föroreningar beaktas inom det gamla skjutfältet. Den norra länken kommer att beröra Västerslättsområdet, d v s området mellan väg 363 (Hissjövägen) och E12. Markförhållandena är där mycket dåliga, med förekomst av lös sättningsbenägen jord i kombination med högt grundvatten. Man får därför räkna med att 23

8 Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning 24

9 Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning 25

10 problem med stabilitet, bärighet, sättningar kan uppstå. Möjligheten att bygga höga bankar eller djupa skärningar är starkt begränsade och kan medföra omfattande förstärkningsåtgärder. Den västliga varianten av norra länken berör bra mark på en begränsad sträcka vid Klockarbäcken. Norra länken/ombyggnad E12 berör dålig mark öster om Rödäng. Väster om Rödäng bedöms marken vara bra eller medelgod. Västra Länken Passagen genom Kungsänget (gäller alternativen 5 och 6) utgörs till större delen av morän eller grunda sediment och kan betraktas som medelgod mark varför grundförstärkningsåtgärder ej behövs. I området förekommer även sämre mark med djupa finkorniga sediment av sulfijord. Alternativen 2, 2B, 2C och 3 som passerar Prästsjön berör dålig mark från nuvarande E 12 och fram till Umeälven. På sistnämnda del kan problem med sättnings-, bärighets- och stabilitetsproblem uppstå. Vidare krävs stabiliserande åtgärder i slänten mot älven. De alternativ som är förlagda till Röbäcksslätten berör till mycket stor del dålig mark där problem med sättningar, bärighet och stabilitet kan uppstå. Möjligheten att bygga höga bankar eller djupa skärningar är begränsade och kan leda till omfattande förstärkningar. Den alternativa sträckningen väster om travbanan går över bra mark men skyddsåtgärder för Vindelälvsåsen kan behövas. Den sydligare dragningen vid Skravelsjö mot Stöcksjö berör med undantag för Samfältsmyran i söder nästan uteslutande bra - medelgod mark med berg eller morän alternativt grunda sediment. Till större delen kan vägen byggas utan grundförstärkande åtgärder. Viss urgrävning av torv erfordras. Miljögeotekniska förutsättningar Sulfidjordar Sulfidjord förekommer i större utsträckning som mäktiga sedimentavlagringar på Röbäcksslätten, inom Västerslättsområdet, kring Prästsjön vid Umedalen, vid Backenområdet söder om Backens kyrka samt i centrala stan. Sulfidjorden täcks normalt av ett par meter sand eller silt men kan på vissa ställen som t ex på Röbäcksslätten och Västerslättsområdet ligga närmare markytan under en tunn torrskorpa. Sulfidjord, vanligen benämnd svartmocka, är en svaveljärnhaltig jord med den egenskapen att den vid kontakt med atmosfäriskt syre oxiderar varvid en försurningsprocess startar. Vid oxidation sker även urlakning av metaller. Med avseende på kornfördelningen klassificeras svartmockan oftast som silt eller lera, i vissa fall även som finsand. Sulfidjorden är ej definierad ur kemiskt perspektiv. Några vedertagna klassificeringsgrunder finns ännu ej framtagna. För närvarande pågår forskning kring detta. Normalt har sulfidjorden en torrskorpa vilken historiskt legat i zonen för grundvattenytans variationer där den omnämnda oxidationsprocessen pågått under lång tid och urlakningen redan skett. Denna jord kan urschaktas och nyttjas som fyllnadsmassor utan att lakvattnet är försurande eller att metaller frigörs. För sulfidjord under grundvattenytan gäller att bestämning av försurningspotentialen och behovet av särskilda åtgärder vid uppschaktning kan ske med dels lakningsförsök dels genom analys av järn-/svavelförhållandet i jorden. För att eliminera problem med sulfidjordens försurningspotential vid uppschaktning bör man så långt det är möjligt undvika att jorden under grundvattenytan uppschaktas. Uppschaktning och friläggning av svartmocka kräver åtgärder för att förhindra miljöpåverkan. Nipor och slänter Älvpassagerna vid Baggböle respektive vid Kungsänget kräver stabilitetshöjande åtgärder för de branta niporna ned mot älven. Vanligtvis kan detta åstadkommas genom att markplanet på släntkrönet avschaktas. Avschaktningen kan bli uppemot ca 5 m och kommer att medföra ingrepp på vegetationen i området. Den flacka älvslänten på norra sidan vid Kungsänget berörs ej. Ingrepp i naturmarken fås även av att erosionsskydd erfordras för slänterna vid broars landfästen. 26

11 Torv Urgrävning av torv blir aktuellt för ett flertal av de föreslagna alternativa sträckningarna. Delsträckan A-B går genom den s k Samfältsmyran där torvmäktigheten bedöms vara större än normalt. Borttransport och uppläggning av torv på upplag bör undvikas. En bättre lösning ur miljösynpunkt är att placera uppschaktade torvmassor i vägens sidoområde exempelvis som någon form av terrängmodellering. Förorenad jord Inom det tidigare militära övningsområdet (I20) finns förorenad jord och riskområden från tidigare verksamhet (skjutfält). Dessutom förekommer några tippar. Dessa förhållanden bör uppmärksammas vid framtida vägplanering. Schakning i och förflyttning av förorenade jordmassor bör undvikas. 27