FN har sedan sommaren 2004 en fredsbevarande mission i Burundi (ONUB) med ett mandat under FN-stadgans artikel VII. Mandatet är brett och

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FN har sedan sommaren 2004 en fredsbevarande mission i Burundi (ONUB) med ett mandat under FN-stadgans artikel VII. Mandatet är brett och"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burundi Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nu kan slutet skönjas på det inbördeskrig som sedan tolv år pågått i Burundi. Under 2005 har en serie val hållits vilka inleddes med en folkomröstning om en ny konstitution. Valen ansågs generellt ha varit fria och rättvisa. Med den nya regeringen som sedan september 2005 finns på plats avslutades (med nästan ett års försening) den transitionsprocess som beslutades i Arusha-avtalen Stridigheter pågår emellertid fortfarande i landet och regeringen har ännu inte slutit eldupphöravtal med hutu-rebellrörelsen FNL. Den 31 augusti installerades ledaren för den förra rebellgruppen CNDD/FDD, Pierre Nkurunziza, som landets president. Den nya konstitutionen garanterar 60 procent av platserna i parlamentet till hutus och 40 procent till tutsis. Vidare avsätts 30 procent av platserna i parlamentet och regeringen till kvinnor samt tillses att twa, ett pygméfolk, är representerade. Inbördeskrigets mörka skugga vilar fortfarande över det burundiska samhällslivet och påverkar i hög utsträckning respekten för och uppfyllande av de mänskliga rättigheterna (MR) i Burundi. Rättsväsendet är mycket svagt, förhållandena i fängelserna är undermåliga, våld mot barn och kvinnor vanligt förekommande, straffriheten är utbredd, yttrandefriheten begränsad - möjligen med en tendens mot ökad frihet - och formellt oberoende media kontrollerad av myndigheter. Stora förväntningar ställs nu på den nytillträdda regeringen om att vända den dystra MR-situation som sedan decennier rått i landet. Några negativa händelser har redan inträffat under hösten i samband med ett stort antal arresteringar utförda av säkerhetstjänsten av misstänkta FNL-anhängare. Dessa har kritiserats av MR-organisationer för att strida mot nationell och internationell rätt, bland annat har det förekommit uppgifter om tortyr. FN har sedan sommaren 2004 en fredsbevarande mission i Burundi (ONUB) med ett mandat under FN-stadgans artikel VII. Mandatet är brett och

2 2 innefattar utöver säkerhetsfrågorna och stöd till avväpning även civila delar som rapportörer/övervakare av de mänskliga rättigheterna. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Burundi har anslutit sig till och ratificerat de centrala konventionerna på området rörande de mänskliga rättigheterna. - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Dock har landet inte anslutit sig till de fakultativa protokollen om enskild klagorätt respektive om avskaffande av dödsstraffet; - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR); - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD); - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW); - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT); - Konventionen om barnets rättigheter (CRC); - Flyktingkonventionen samt - Afrikanska stadgan om mänskliga- och folkens rättigheter. - Romstadgan om inrättandet av en permanent internationell brottmålsdomstol (ICC). 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Även om fredsprocessen nu är inne i ett intensivt och förhoppningsvis avslutande skede, råder alltjämt inbördeskrig. Detta så länge som FNL står utanför fredsprocessen Rapporter om brutala övergrepp av såväl regeringstrupper som rebellgrupper har förekommit under året. Den nye presidenten lovade i sitt installationstal att han skulle upprätthålla de mänskliga rättigheterna, men det återstår att se hur kraftfullt han kommer att driva dessa frågor. Under hösten har illavarslande händelser rapporterats. Ett hundratal civila personer som misstänks vara FNL-anhängare har anhållits av säkerhetstjänsten i Bujumbura. Ytterligare ett hundratal misstänkta FNLanhängare på skilda orter utanför huvudstaden har utsatts för godtyckliga arresteringar. Det har också förekommit uppgifter om att tortyr har använts. Ett klart brott mot humanitär rätt var en massaker på civila tutsiflyktingar (banyamulenge) från DR Kongo den 13 augusti 2004 i lägret Gatumba, beläget mindre är 2 km från den kongolesiska gränsen. Enligt uppgifter dödades 162 civila personer och mer än 100 personer skadades i attacken. En burundisk undersökning har utförts men rapporten har ännu inte publicerats. Uppgifter förekommer om att säkerhetstjänst och polis behandlar fångar

3 brutalt. Enligt uppgift har dock insikten om problemen hos de ansvariga ökat. Fängelseförhållandena är alltjämt bedrövliga. Genom insatser av Internationella Röda korskommittén (ICRC) har de sanitära förhållandena förbättrats under de senaste åren. 4. Dödsstraff År 2000 verkställdes senast militära dödsdomar mot två soldater. Inga rapporter finns om verkställda domar innevarande år. 5. Rättssäkerhet Enligt konstitutionen är rättssystemet självständigt. Politiska påtryckningar, få resurser och det rådande instabila säkerhetsläget i landet bidrar till att myndigheter inte klarar av att upprätthålla ett fullgott rättssystem. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter på plats framhåller avsaknad av domar, avsaknad av juridisk rådgivning och bristande bevisföring som strukturella problem i systemet. Rättssystemet är fortfarande kontrollerat av den etniska minoritetsgruppen tutsi. Endast 10 procent av landets jurister kommer från hutumajoriteten och av domarna i landets högsta domstolsinstans är endast 5 procent hutuer. Detta trots att hutus utgör 85 procent av befolkningen. En ny lag om decentralisering av domstolsväsendet med inrättandet av nya domstolar har medfört att steg har tagits för att få flera domare med hutubakgrund. 6. Personlig frihet Det är inte ovanligt att individer arresteras på godtyckliga grunder, fängslas utan domar och hålls av polisen i flera år i stället för i fängelseceller. Uppgifter gör gällande att det inte sällan åligger individen att påvisa sin oskuld för att undkomma fängelsestraff. På grund av rätts- och polissystemets snedfördelning förfördelas hutuer och lokalbefolkning som härrör från rebellkontrollerade områden. Det har undantagsvis förekommit fall där myndigheter misstänks av politiska skäl ha omöjliggjort för personer att resa utomlands. I samband med fredsprocessens gradvisa genomförande har före detta ministrar och andra exilledare börjat återvända till Burundi. Dessa har i princip inte råkat ut för några svåra trakasserier från myndigheter eller privatpersoner. Inrikesresor kan fortfarande vara behäftade med stora säkerhetsrisker, i synnerhet i stridsområden. 3

4 7. Straffrihet Straffrihet är allmänt utbredd som följd av inbördeskriget. Armén har under en lång tid kunnat begå övergrepp utan påföljd från myndigheters sida. Det bristande rättssystemet innebär även att individer kan köpa sig fria eller undgå straff med hjälp av personliga kontakter. Det påstås att man tar itu med brott som militären i regeringsarmén misstänks ha begått men ofta förefaller fallen avskrivas eller enklare disciplinpåföljd utdömas. Allvarliga brott som rör folkmord och brott mot den humanitära rätten kommer i framtiden att kunna hanteras av den enhet inom domstolsväsendet som skall etableras. I denna skall både nationella och internationella experter ingå. Detta skall ske efter en rekommendation av den internationella undersökningskommission som på FN:s säkerhetsråds uppdrag utrett frågan. Kommissionen föreslog också att en nationell sanningskommission upprättas. Den nya regeringen har inlett diskussioner med FN om det legala ramverket för dessa institutioner. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrandefriheten är beskuren av regeringen. Regeringen tillåter en fri media men utövar kontroll på framför allt de fria radiostationerna i landet. Staten har kontroll över nästan samtliga lokala media-institutioner i landet. En betydande grad av självcensur förekommer. Det förekommer att militär och polis ofredar och arresterar journalister. Trots detta anser vissa bedömare att det finns en viss tendens mot ökad frihet i media. Mötesfriheten är beskuren. Politiska demonstrationer bryts vanligen upp av polis och militär. Religionsfrihet råder i Burundi. 9. De politiska institutionerna Efter folkomröstningen om konstitutionen samt lokal-, parlaments-, senatsoch presidentval (indirekt) som ägt rum under året har hela det politiska landskapet omdanats. Till skillnad från i Rwanda, där allt tal om etnicitet är förbjudet, garanteras 40 procent av platserna i parlamentet och i regeringen för tutsis medan 60 procent går till hutus. Det uppskattas finnas cirka 15 procent tutsis, 84 procent hutus och 1 procent twa, ett pygméfolk. Inför valet lämnade flera tutsipolitiker det tidigare tutsidominerade partiet Uprona och gick över till CNDD/FDD. Den stora förloraren i valet var hutupartiet Frodebu. I parlamentet är 30 procent av platserna vikta för kvinnor och det finns ett antal särskilt utsedda representanter för twa. Även i regeringen är 30 procent av ministrarna kvinnor. Valet av president sker i direkta val. Landets nationella 4

5 5 armé skall till 50 procent bestå av hutus respektive tutsis. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Det finns uppgifter om diskriminering mot individer på grund av regional tillhörighet, ras eller kön. Inbördeskriget har medfört svåra arbetsförhållanden för många, inte minst ute på landsbygden. Fackföreningar finns. De två ledande är Confederation of Free Unions of Burundi och The Confederation of Burundi Unions. Rätt till strejk återfinns i lagstiftningen. En arbetsdomstol som skall medla i arbetstvister finns i Bujumbura. Löner skall följa upprättade löneskalor. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till hälsoservice är underutvecklad och ojämnt fördelad inom samhällsklasserna och regionerna. Majoriteten av läkarna återfinns i huvudstaden. Förekomsten av hiv/aids uppges vara mer än 18 procent i städerna och 7 procent på landsbygden (2003), med en genomsnittlig förekomst om 11,3 procent i landet. Medellivslängden var 41 år Mer än en miljon personer är för närvarande beroende av humanitär hjälp. Återvändande flyktingar från Tanzania har bidragit till att behovet av humanitär hjälp har ökat under 2005 och kommer vara fortsatt högt Rätten till utbildning Inbördeskriget har medfört en avsevärd försämring av skolsystemet. Resurserna har endast räckt till viss utbetalning av löner vilket har lett till att lärare har varit tvungna att välja andra yrken för att finna försörjning. Många ur lärarkåren har dessutom mördats eller gått i exil som följd utav inbördeskriget. När den nya presidenten tillträdde i år proklamerade han att skolan skulle vara fri för alla. Det resulterade i att existerande skolor svämmades över av förhoppningsfulla elever. 50 procent av befolkningen är läs- och skrivkunniga (år 2002). Utbildningsmässigt förfördelas kvinnor. Internationella enskilda organisationer, bland annat Norska flyktingrådet, har sökt att motarbeta detta genom att erbjuda skolutbildning till flickor som inte fått lågstadieutbildning. I vissa skolor försöker man ta upp frågor om de mänskliga rättigheterna.

6 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Burundi intar den 169:e platsen av de 177 länder som ingår i UNDP:s ranking baserat på Human Development Indicators. Enligt UNDP levde 36,2 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsnivån under åren Den främsta orsaken till medborgarnas prekära levnadsstandard i Burundi är utan tvivel det långvariga inbördeskriget. 14. Kvinnans ställning Den nya konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, men den burundiska kvinnans ställning är fortfarande underordnad vad gäller sociala och legala rättigheter. Kvinnan har varken arvs- eller äganderättigheter. En änka förvaltar endast sina omyndiga barns tillgångar. Även om kvinnor enligt lagstiftningen har rätt till samma lön som män är deras möjlighet att få kvalificerade arbeten mycket små. På landsbygden tvingas flickor tidigt bistå i hemmet vilket leder till begränsad skolgång. Den nya regeringen har angivit att förbättra kvinnans ställning i Burundi är en prioriterad fråga. Våld mot kvinnor uppges vara vanligt förekommande, såväl i hemmet som i krigszoner. Få rättsfall finns rörande övergrepp mot kvinnor. Flera kvinnonätverk finns i landet som arbetar med att stärka kvinnans roll i samhället och fredsprocessen. UNICEF har under året bland annat samarbetat med paraplyorganisationen CAFOB (Collectif des associations et ONG Féminines du Burundi) i syfte att stärka kvinnliga ledares kunskaper om projekthantering och projektfinansiering. 15. Barnets rättigheter Burundi har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Rådande strider i landet och resursknapphet har medfört att myndigheterna inte haft möjlighet att uppfylla åtagandena i konventionen på ett tillfredsställande sätt. Barnarbete är vanligt förekommande, inte minst på landsbygden. Enligt uppgifter har alla barnsoldater i den reguljära armén demobiliserats. Det förekommer uppgifter om att FNL fortfarande rekryterar barn. Det finns beräkningar om att barn är föräldralösa på grund av konflikten och ytterligare på grund av aids. Gatubarn är också ett problem och det uppskattas finnas gatubarn. Fängelserna håller inte barn åtskilda från vuxna och många små barn lever i fängelser med sina mödrar som avtjänar straff. 6

7 16. Olika befolkningsgruppers situation Med en ny hutudominerad regering kan diskriminering av hutus förväntas kraftfullt bekämpas. Det är emellertid en gigantisk uppgift att få till stånd nationell försoning och komma till rätta med det misstroende som finns mellan tutsis och hutus. Många bedömare anser att landet måste göra upp med sin blodiga historia och öppet redovisa de massakrer som förekommit på båda sidor under det långa inbördeskriget. Den ovan nämnda sanningskommissionen som skall etableras skulle kunna spela en viktig roll härvidlag liksom den domstolsenhet som skall behandla folkmord. Den etniska gruppen twa, som utgör 1 procent av befolkningen, utsätts för diskriminering. Majoriteten av twa saknar formell utbildning och har i praktiken inte tillgång till myndigheters service. Det kan noteras att organisationen Centre Jeunes Kamenge i Burundi erhöll 2002 års The Right Livelihood Award, en svensk utmärkelse som även är känt som det alternativa Nobelpriset. Detta bland annat för arbetet med att skapa mötesplatser för unga från olika etniska grupper. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning I den nuvarande konstitutionen tillkännages lika rättigheter för alla medborgare oavsett personens bakgrund, ras, etnicitet, kön, färg, språk, sociala situation, religiösa/filosofiska uppfattning, fysiska/psykiska funktionshinder, hiv/aids status eller annan obotlig sjukdom. Explicit lagstiftning till skydd för homo-, bi- och transsexuella personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna saknas och konstitutionen förbjuder äktenskap mellan personer av samma kön. 18. Flyktingars rättigheter Det finns för närvarande ett stort antal internflyktingar i uppsamlingsplatser i landet. Därtill uppges det finnas stora antal icke-registrerade internflyktingar. Dessutom finns det totalt närmare en miljon landsflyktiga burundier kvar utanför landet främst i Tanzania. Under 2005 har fler än flyktingar återvänt till Burundi och under 2006 förväntas ännu flera återvända. Stridigheter i Bujumbura rural uppges under 2005 ha orsakat nya internflyktingar. 19. Funktionshindrades situation Konstitutionen kräver likabehandling för funktionshindrade, men det finns ännu ingen explicit lagstiftning som behandlar denna grupp. Myndigheter kan ännu inte sägas prioritera de funktionshindrades situation. Uppgifter om diskriminering finns. Samtidigt förekommer obekräftade uppgifter om särskilda tjänster för funktionshindrade inom vissa myndigheter och företag. Ett flertal enskilda organisationer verkar för att främja de funktionshindrades situation i landet. 7

8 8 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det finns ett antal organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i landet, såväl lokala som internationella, som tillåts verka förhållandevis självständigt. Av de mest respekterade lokala organisationerna kan särskilt ITEKA (La Ligue burundaise des droits de l homme) och ABDP (Association Burundi Promte La Defense Des Droites Des Prisonniers) nämnas. ITEKA arbetar bland annat med rättegångar och advokathjälp. I fråga om internationella organisationer kan särskilt Human Rights Watch i Burundi lyftas fram. 21. Fältverksamhet eller rådgivning inom mänskliga rättigheter ONUB har en särskild MR-enhet med ett 40-tal internationella och 25 nationella MR-observatörer i landet, vilka samverkar med OHCHR kontor i Bujumbura. Det finns utbildningsprogram för främjande av de mänskliga rättigheterna och stöd utgår till reformering och uppbyggnad av rättsväsendet samt stöd till utbildning och rekrytering av advokater. Samarbetet med regeringen uppges fungera tillfredsställande. Även regeringens samarbete med FN:s rapportör för de mänskliga rättigheterna i Burundi uppges fungera väl.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Burundi 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Burundi 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burundi 2004 1. Sammanfattning Sedan år 1993 pågår ett inbördeskrig i Burundi. En militärregim övertog makten genom en oblodig statskupp år 1996. En fredsöverenskommelse

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Eritrea 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Eritrea 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Eritrea 2005 1. Sammanfattning Eritrea är ett fattigt land. Med en BNP per invånare på omkring 160 USD ligger landet på plats 161 av 175 länder på FN:s index

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas.

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den namibiska konstitutionen från 1990, det år då landet blev självständigt, lägger grunden

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Mänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005

Mänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Militärkuppen som ägde rum under sommaren år 2003 kunde avvärjas redan efter

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer