Förundersökningsprotokoll

Transkript

1 Förundersökningsprotokoll Åklnr AM Signerat av Enhet Polisregion Nord, Grova brott 1 PO Västerbotten Handläggare (Protokollförare) Inspektör Anneli Ackemo Bitr. handläggare Inspektör Sofia Karlsson Undersökningsledare Kammaråklagare Åse Schoultz Polisens diarienummer 5000-K Förtursmål Nej Ersättningsyrkanden Beslag Finns Signerat datum Datum Målsägande vill bli underrättad om tidpunkt för huvudförhandlingen Nej Tolk krävs Misstänkt (Efternamn och förnamn) Stokke, Ivar Rune Brott Brott mot jaktlagstiftningen(jaktl 1987:259 illegal rovdjurjakt varg,björn,järv,lodjur och kungsörn) Delgiven information om förenklad delgivning vid ett personligt möte genom att skriftlig information överlämnats Johan Stenberg, Inspektör Personnummer Underrättelse om utredning enligt RB 23:18 Underrättelse Yttrande Underrättelse Underrättelsesätt, misstänkt Delgiven per telefon utsänd senast slutförd Försvarare Lisa Länta, förordnad Underrättelsesätt, försvarare Delgiven per telefon Resultat av underrättelse mt Resultat av underrättelse försv Utredningsuppgifter/Redovisningshandlingar Diarienr Uppgiftstyp Sida Anmälan 5000-K Anmälan... 1 Bilaga: Ursprunglig anmälan PM Avrapporteringspm Husrannsakan, hos misstänkt Rune Stokke, Kåbdalis... 4 Bilaga: Kalender, jan-sept 2016 PM Fotografier Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis Rapport PM Bilaga: Kanti Sakkunnigutlåtande,Slutsvar från SVA...72 DNA analys av vävnadsprover från björn... 76

2 DNA analys av vävnadsprover från björn - bilaga Analys telefoner PM Analys telefontömning BG Rune Analys av media PM Åtelkameror från Stokke...84 PM Usb-minnen från Stokke Förhör annan Förhör med annan, Frank, Jens Folke Michael Förhör med vittne, Sundvall, Kjell Robert PM Förhör misstänkt Förhör med misstänkt, Stokke, Ivar Rune 24:8, Rune Stokke Förhör med misstänkt, Stokke, Ivar Rune Förhör med misstänkt, Stokke, Ivar Rune Förhör med misstänkt, Stokke, Ivar Rune Förhör med misstänkt, Stokke, Ivar Rune Tvångsmedel Frihetsberövande avseende Stokke, Ivar Rune, Husrannsakan avseende Stokke, Ivar Rune, Resulterade i beslagsprotokoll: BG Resulterade i beslagsprotokoll: BG Resulterade i beslagsprotokoll: BG Resulterade i beslagsprotokoll: BG Resulterade i beslagsprotokoll: BG Resulterade i beslagsprotokoll: BG Personalia Bilaga skäligen misstänkt, Stokke, Ivar Rune Personalia, Stokke, Ivar Rune...178

3 Anmälan Signerad av Signerad datum 1 Enhet Polisregion Nord, Samo grova brott 1 Rgn Nord Anmält datum Registreringsdatum Brottsbeskrivning Brott mot jaktlagstiftningen(jaktl 1987:259 illegal rovdjurjakt varg,björn,järv,lodjur och kungsörn) Brottsplatsadress NORRBOTTEN Status FU/Utredning pågår Aktör Stokke, Ivar Rune Personal Ackemo Anneli Nyström Stefan Fritext grundanmälan BROTT Händelse inträffad - - : Rune Stokke är skäligen misstänkt för Grovt jaktbrott under sommaren 2016 genom att uppsåtligen dödat fredat vilt, en järv. Områdeskod 9500 Diarienr 5000-K Överförd från RAR Brottskod 4031 Händelse inträffad mellan Roll Misstänkt Funktion Anmälningsupptagare Handläggare (RAR)

4 2 A N M Ä L A N ARKIVEXEMPLAR RAR 5000-K POLISMYNDIGHETEN Sida: Anm.upptagande p-mynd: POLISMYNDIGHETEN Dnr: 5000-K Enhet: 5103UTGB1 Myndighetskod: 5000 Dnr annan p-mynd: Anmälningsdatum: kl: Anmälningssätt: Polisman i tjänst Upptagen av: Inspektör Anneli Ackemo Inskriven av: Inspektör Anneli Ackemo Inskriven: kl: Handl. p-mynd: POLISMYNDIGHETEN Enhet: 5103UTGB SAMMANDRAG MÅLSÄGANDE: ANMÄLARE: POLISMYNDIGHETEN MISSTÄNKT: STOKKE, RUNE ÖVRIGT: Fritext VITTNE: UTPEKAD JURIDISK PERSON: BILAGOR: BROTT/HÄNDELSE 1.40 Brottskod Illegal rovdjursjakt 4031 NORRBOTTEN, NORRBOTTEN Länskod: 25 Omrkod: 9500 Söndag t.o.m. Onsdag POLISMYNDIGHETEN Anmälare juridisk FRITEXT BROTT Rune Stokke är skäligen misstänkt för Grovt jaktbrott under sommaren 2016 genom att uppsåtligen dödat fredat vilt, en järv Polisregion Nord Besöksadress: Ridvägen 10 Box UMEÅ Handl. enhet: Samo grova brott 1 Rgn Nord Tfn: Handläggare: Kommissa. Stefan Nyström E-post: A N M Ä L A N ARKIVEXEMPLAR

5 3 RAR 5000-K POLISMYNDIGHETEN Sida: ANMÄLARE JURIDISK PERSON Sekretess PU: N POLISMYNDIGHETEN Utl. jur. person: N Säte: Orgnr/pnr: Telefon: Vatnummer: E-post: Anmält av: Befattning: Telefon: Utländsk postadr: Arbetsställe: Övriga anteckningar: BESLUT OM FÖRUNDERSÖKNING Datum: Beslut av: Kommissa. Stefan Nyström Förundersökning inleds Det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats Polisregion Nord Besöksadress: Ridvägen 10 Box UMEÅ Handl. enhet: Samo grova brott 1 Rgn Nord Tfn: Handläggare: Kommissa. Stefan Nyström E-post:

6 Avrapporteringspm Husrannsakan, hos misstänkt Rune Stokke, Kåbdalis Signerad av Signerad datum 4 Enhet Polisregion Nord, Aktionsgrupp 1 Rgn Nord Uppgiftslämnare Granbom, Magnus Beslag verkställt Nej Inträffat på Adress Sverige Platsbeskrivning Material för analys Nej Datum Diarienr 5000-K Tid 15:33 Inträffat mellan :55 och :00 Mottaget Mottaget datum Tid Sätt på vilket uppgift lämnats Upprättad av Magnus Granbom Uppgiften avser Husrannsakan, hos misstänkt Rune Stokke, Kåbdalis 119 Uppgift Husrannsakan inleddes 12:55 av undertecknad samt 92 och 95. Närvarande var Runes hustru, Elli Kari Stokke. Hon visade var saker vi var intresserade av fanns, och informerade om vad saker vi hittade var för något. Elli Kari bad undertecknad att i Runes telefon leta rätt på ett nummer till en person på Sveaskog, som Rune skulle ha ett möte med under torsdagen, dagen efter husrannsakan. Detta, så att hon skulle kunna ringa och ställa in mötet i fråga. Numret fanns under personens för- och efternamn, med tillägget Sveaskog, och meddelades till Elli Kari. Elli Kari hade inte vid något tillfälle tillgång till Runes telefon, och hanterade inte heller sin egen telefon på hela tiden. Angående en kalender i köket Elli Kari säger att Rune noterar i en kalender som hänger i köket, vad han gör i björnprojektet och avseende olika möten och annat. Även hon själv gör noteringar i denna kalender, men Elli Kari säger att Rune kan förklara vad de olika noteringarna avser. Efter september fanns inga noteringar i kalendern. Kalendern avfotograferas månad för månad, se bilaga till detta PM. Angående en björnpejl, anträffad i köket I en brun papperspåse i köket, fanns vad Elli Kari sa var en björnpejl ( BG ). Den ska enligt henne tillhöra björnprojektet, men används också för att pejla in renkalvar. Kalvarna har på sig ett halsband som börjar sända signaler för pejling när kalven avlider, och dessa kan då pejlas med björnpejlen, på en annan frekvens.

7 Husrannsakan, hos misstänkt Rune Stokke, Kåbdalis, Avrapporteringspm, :33 diarienr: 5000-K Enligt Elli Kari stängs Runes access till björnarnas positioner av några dagar innan björnjakten inleds, för att undanröja misstankar om att björnars positioner kommer ut. Hon säger också att björnpejlen brukar förvaras i ett kassaskåp på affären i byn under björnjakten, men att hon nu hämtade hem den under tisdagen, dagen innan husrannsakan, med anledning av att döda renkalvar skulle pejlas in. Angående vapen/ammunition Ett antal vapen påträffades,. Bland annat ett som låg framme, ej i vapenskåp, i ett vapenfodral som var avkapat så att pipan stack fram ( BG ). Elli Kari förklarade att det var Runes gevär, och att fodralet var kapat på det viset, eftersom han har tillstånd att medföra vapen på fyrhjuling / skoter, och att det då ligger i en låda som har ett rör för pipan. Vapnet, med vapennummer är skrivet på Elli Kari, men hon uppger alltså att det är Rune som brukar använda det. Även en del ammunition som inte var inlåst påträffades, dels i öppet vapenskåp, dels liggande i huset. En del av denna var militär ammunition ( BG , BG , BG ,). Militär ammunition fanns även i låst vapenskåp ( BG , BG ) Husrannsakan i fordon Bilen som kördes av Rune då fordonet stoppades, är skriven på Elli Kari, men används enligt henne mest av Rune. Rune och Elli Kari har varit på resa under fyra veckor, och kom hem den 23 augusti på kvällen. Om någon lånat den aktuella bilen under tiden de varit borta, vet inte Elli Kari. Makulerat beslagsprotokoll Beslagsprotokollet BG84912 i detta ärende är makulerat, och de två punkterna återfinns i BG Orsaken var oförmåga från DurTvå att samarbeta, varför ett nytt beslagsprotokoll påbörjades. När DurTvå åter samarbetade, kunde de två punkterna skrivas in i beslagsprotokoll BG84906, med de andra beslagen som härrörde från bostadshuset, varpå BG84912 makulerades. Övrigt Se beslagsprotokoll, samt bildbilaga och film. I tjänsten, Magnus Granbom, pinsp

8 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

9 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

10 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

11 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

12 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

13 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

14 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

15 Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K

16 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

17 Kalender, jan-sept 2016, :33 diarienr: 5000-K Bilder från avfotograferad kalender. Bilder tagna av pinsp M. Granbom

18 PM Signerad av Signerad datum 16 Enhet Polisregion Nord, Grova brott 1 PO Västerbotten Uppgiftslämnare Karlsson, Sofia Beslag verkställt Nej Material för analys Nej Datum Diarienr 5000-K Tid 14:21 Mottaget Mottaget datum Tid Sätt på vilket uppgift lämnats Upprättad av Sofia Karlsson Uppgiften avser Angående telefonsamtal Uppgift Rune har i förhör den 8 september 2016 uppgett att han i samband med att han anträffade björnskallen i/vid slaktgropen i Kuri i mitten av juli 2016 ringt alternativt försökt ringa till Lars Lundman vid polisen i Norrbotten. Rune har i förhör den 11 april 2017 uppgett att han ringt alternativt försökt ringa Kjell Sundvall. I utredningen har telefonavlyssning förekommit gentemot Rune Stokke. Vid genomgång av detta material kan varken samtal till Lars Lundman eller Kjell Sundvall återfinnas under juli månad 2016.

19 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K K BG84906 Fotokollage över beslag husrannsakan Kåbdalis 119 i Bostadshus. Bilderna kan kompletteras med filmer med filnamn; Kåbdalis 119, Från hall nere till hela övervåning, Kåbdalis 119, Från hall och in i vardagsrum nere, Kåbdalis 119, Från hall till köket och tvättstugan nere och Kåbdalis 119, Från v-rum till hall, toa, sovrum 1 och sovrum 2 nere Hallen På frysen i hallen Åtelkamera.

20 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På frys i hallen Kamera st patroner.

21 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K I byrålåda i hallen GPS Runbo.

22 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Frysen i hallen Åtelkameror - 7. Extern hårddisk

23 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På golvet bredvid frysen i hallen Pejlhalsband

24 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Sovrum 1 nere Svart byrå i sovrum 1 nere - 9. Svart hårddisk USB-minnen i olika storlekar Åtelkamera Dator/ Surfplatta med tangentbord.

25 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Svart byrå i sovrum 1 nere st patroner. Påse på golvet i sovrum 1 nere, inga bilder

26 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Vit byrå i sovrum 1 nere st patroner st patroner i en plastpåse, kaliber 22. Ingen bild.

27 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Vita byrån i sovrum 1 nere Åtelkamera på vit byrå.

28 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Öppet vapenskåp i sovrum 1 nere , 31. Patroner, magasin och GPS. Inga bilder på beslagen. Sovrum 2 nere I stängt vapenskåp med nyckel isatt i låset Gevär SR1 På vapenskåpet Ljuddämpare

29 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På golvet Gevär Tikka i ett avklippt fodral, Står på Runes fru men hon uppgav att det är Rune som använder det st patroner Magasin

30 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Bredvid vapenskåp i sovrum Ammunition (29st) Ammunition (30st) Kök På köksbänk Brun påse med björnpejl. Ingen bild se film Kåbdalis 119, Från hall till köket och tvättstugan nere

31 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På skänk i köket Åtelkamera Sändare som sitter på hundhalsbandet i Björnprojektet Ammunition (60st)

32 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På skänk i köket Hårddisk Hårddisk.

33 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Skänk i köket Hundpejl

34 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Korg på skänk i köket GPS, Benefon Sändare till hundhalsband som används i björnprojektet

35 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På hylla ovanför skänk i köket USB minnen

36 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På hylla ovanför skänk i köket Hundpejl.

37 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Köksbordet i köket GPS Garmin Bärbar dator, påslagen. Ingen bild, se film.

38 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Överskåp bredvid kyl i köket Diverse USB-minnen.

39 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K I byrå i köket Påse med ett flertal SIM-kort.

40 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På golvet i köket, bredvid kökssoffa Röd plastväska innehållande punkterna st Hundpejlar Rörelsedetektor. Verandan till bostadshus

41 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Bord på verandan st mortalitetssändare till ren,

42 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K På litet bord på verandan Pejl med skälla Tvättstuga

43 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K Skåp ovanför tvättmaskinen Ammunition

44 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :55 diarienr: 5000-K I låst vapenskåp i tvättstugan Gevär, Brno. Inga bilder Gevär, Mannlicher. Inga bilder Magasin tillhörande punkt 57. Ingen bild Ammunition. Inga bilder.

45 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K K Fotokollage över beslag husrannsakan Kåbdalis 119 i förråd och uthus/containrar. Bilderna kan kompletteras med film med filnamn; Kåbdalis 119, Rundvandring på gården BG84995 Mittenförråd på grön sida av bostadshuset Mittendelen av byggnaden. Innehåller en frys med ett björnskalle i.

46 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K I förrådet på en hylla till höger dörren Kartong med patroner.

47 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Frys innehållande en björnskalle

48 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Björnskalle

49 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K BG84999 Container Container på svart/grön sida av huvudbyggnaden. Innehåller en frys med ett björnhuvud

50 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Inuti container stod en frys med ett fryst björnhuvud

51 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K

52 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Fryst björnhuvud (4st bilderovan)

53 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K BG84987 Husrannsakan i RJB657

54 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K RJB657 Volvo V70 med släpvagn och fyrhjuling. Ekipaget innehöll jaktutrustning, navigeringssystem, gevär och ammunition mm Framme i bilen på laddning låg Runes telefon Iphione 6

55 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Baksätet Hundpejl.

56 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K I baksätet Gevär, TIKKE T3 med monterat kikarsikte och ljuddämpare i baksätet - 3. Ljuddämpare monterat på geväret punkten Ammunition

57 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Under förarstolen( två bilder) Digitalkamera Canon Röd, vänster golv bak.

58 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Instrumentbrädet, vid vindrutan GPS Garmin Märkt med klisterlapp Rune.

59 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K

60 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Mittkonsol mellan framsäten (två bilder) - 6. Magasin med patroner i GPS Garmin utan batterilock. Utspridda i bilen - 4. Ammunition

61 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Utspridda i bilen - 4. Ammunition

62 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Baksätet - 8. Ammunition i röd plastask, Sauer.

63 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K Ryggficka på passagerarsätet fram, som nås från baksätet Magasin med patroner.

64 Fotografi(er) Foto husrannsakan Kåbdalis 119, :57 diarienr: 5000-K BG84993 Husrannsakan i GFO En GPS från mittkonsollen märke Navigon. Ingen bild.

65 PM Signerad av Signerad datum 63 Enhet Polisregion Nord, Grova brott 1 PO Västerbotten Uppgiftslämnare Karlsson, Sofia Beslag verkställt Nej Material för analys Nej Datum Diarienr 5000-K Tid 12:29 Mottaget Mottaget datum Tid Sätt på vilket uppgift lämnats Upprättad av Sofia Karlsson Uppgiften avser Angående Kanti Uppgift Följande uppgifter lämnades av Jens Frank, SLU angående forskningsbjörnen Kanti i samband med förhör den 2/3-17. Kanti märktes för första gången 3 maj Hon märktes om 22 maj 2011 eftersom den första sändaren inte fungerade. Den 3 oktober 2011 märktes hon om igen eftersom inte heller sändare nummer två fungerade. I samband med dessa märkningar så försågs Kanti också med ett chip som sattes in under huden där örat möter huvudet. Hon försågs även med en öronsändare, en markering som sitter på örat. Under 2012 så gjordes ingen ommärkning på Kanti eftersom hon befann sig i utkanten av forskningsområdet och var på detta sätt inte särskilt intressant ur forskningssynpunkt. 6 januari 2013 märker forskarna att Kanti troligen har tappat sin sändare i idet eftersom temperaturgivaren på sändaren visar sjunkande temperatur. Sändaren fortsätter skicka positionsangivelser fram till och med 14 april juni 2013 blir Rune Stokke ombedd att hämta sändaren i idet. Positionsangivelserna visar att Rune tog sändaren direkt till kalvningshagen där den överlämnades till Ole-Gunnar Stoen. Ole-Gunnar tog sedan sändaren till Vaikijaur den 7 juni och sändaren avlästes den 8 juni Sändaren blev kvar i Vaikijaur fram till den 21 april 2014 då den skickades till Vectronic i Tyskland för service. Man kunde se på sändaren att försvagningszonen hade gått av och detta var den troliga orsaken till att sändaren hade ramlat av i idet. Man lät medvetet sändaren ramla av eftersom man valde att inte märka om Kanti under 2012 detta eftersom hon befann sig utanför forskningsområdet och var därför inte intressant för studien. Ingenting gällande Kantis sändare eller den data som sändaren lämnat tyder på att något onormalt skett med björnen så länge den hade halsbandet på.

66 PM, :29 diarienr: 5000-K

67 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

68 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

69 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

70 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

71 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

72 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

73 Kanti, :29 diarienr: 5000-K

74 Sakkunnigutlåtande,Slutsvar från SVA, :43 diarienr: 5000-K

75 Sakkunnigutlåtande,Slutsvar från SVA, :43 diarienr: 5000-K

76 Sakkunnigutlåtande,Slutsvar från SVA, :43 diarienr: 5000-K

77 Sakkunnigutlåtande,Slutsvar från SVA, :43 diarienr: 5000-K

78 DNA analys av vävnadsprover från björn, :24 diarienr: 5000-K RAPPORT 76 Datum Dnr 1(3) Naturhistoriska riksmuseet Postadress: Besöksadress: Telefon: Box Frescativägen 40 Telefax Stockholm Stockholm

79 DNA analys av vävnadsprover från björn, :24 diarienr: 5000-K (3) 77 Centrum för genetisk identifiering vid Naturhistoriska riksmuseet är en uppdragsfinansierad verksamhet som erbjuder myndigheter och organisationer hjälp med genetiska analyser av biologiskt material. Centrum för genetisk identifiering (CGI) har 2017 fått i uppdrag av Polisen att DNAanalysera 13 st prover. Tre prover (V1555/16, 1556/16 och 1557/16) ska matchas mot övriga prover, se bilaga 1. Dessutom matchas dessa prover mot information i Rovbase, ( Extraktion av DNA har gjorts med Kingfisher Cell & Tissue Kit enlig tillverkarens instruktioner. För individbestämning har åtta autosomala markörer och en könsmarkör använts. Framtagna genetiska profiler har analyserats med mjukvaran Geneious. Matchning av genotyper har gjorts mot information i databasen Rovbase ( Materialkostnad: 1451,45 kr Arbetskostnad: 5112 kr Kostnad totalt: 6563,45 kr (exklusive moms) Alla prover gick att analysera. Den framtagna genetiska profilen av de tre prover som skulle matchas finns i tabell 1. Tabell 1. Namn/locus MU09 MU10 MU05 MU23 MU51 MU59 G10L MU50 Kön V1555/16 110/ / / / / /NA 172/ /132 Hane V1556/16 110/ / / / / / / /130 Hona V1557/16 98/ / / / / / / /134 Hona Prov V1555/16 matchar inget av de övriga analyserade proverna. Det finns heller ingen match till information i Rovbase. Detta verkar vara en okänd björn som aldrig tidigare har registrerats i Sverige eller Norge. Prov V1556/16 matchar prov V2136/12, se bilaga 1. I tabell 2 redovisas information från Rovbase om prov V2136/12. Tabell 2. Dödsorsak Dödsdatum RovbaseID DNAID SVAID Jägare Kommun Län 23 c JF (S). Licensjakt M D V2136/12 Rune Stokke Jokkmokk Norrbotten Naturhistoriska riksmuseet

80 DNA analys av vävnadsprover från björn, :24 diarienr: 5000-K (3) 78 Prov V1557/16 matchar inget av de övriga analyserade proverna. Det finns match i Rovbase. Det är en björn känd sedan tidigare. Det är en hon-björn som varit märkt med sändare. Den har alltså ingått i ett forskningsprojekt. Sändaren föll av i idet under Den är känd från ett spillningsprov och två biopsier 2010 och 2011 från Jokkmokk, Norrbotten. Den har också ett namn: Kanti. Efter 2013 finns ingen information. Det finns ingen information om att den ska vara död. Sannolikheten att två obesläktade björnar har samma genetiska profil i den svenska björnstammen är 1x10-9. Sannolikheten att syskon har samma genetiska profil är 4,2x10-4. Allt material och data lagras hos NRM. Meddela CGI om material skall återlämnas. Niclas Gyllenstrand Intendent Naturhistoriska riksmuseet

81 DNA analys av vävnadsprover från björn - bilaga, :25 diarienr: 5000-K

82 PM Analys telefontömning BG Rune, :40 diarienr: 5000-K PM 1 (4) 80 Datum Diarienr (åberopas) Polismyndigheten Polisregion Nord Grova Brott PO Västerbotten Veronica Halvarsson PM Telefontömning BG och 2 - analys Modell: Apple iphone 6s IMEI: ICCID: Ägarens namn: Rune Antal kontakter: st Antal meddeladen/sms: st Antal meddelanden/mms: st Antal meddelanden/chatt: st Antal bilder: st Antal video: 651 st Telefonen har genom analys identifierats som tillhörande Rune Stokke. Att observera! Vad gäller sms och samtal verkar telefonens klocka visa 2 timmar före verklig tid. Kontroll avseende klockslag på chatt, bilder och videor har inte kunnat göras. Kontakter Ett stort antal av kontakterna består av tillsynes nummer till olika åtelkameror och namn på var de möjligen är uppsatta. Exempel på namn är: - 500m Norr Älgbom - 500m Väst Lavrasaja - 800m Norr Råvvejokk Exempel på bilder från åtelkameror som kommer till mobilen såsom sms/mms: PM Telefontömning BG Rune.docx

83 PM Analys telefontömning BG Rune, :40 diarienr: 5000-K Polisregion Nord

84 PM Analys telefontömning BG Rune, :40 diarienr: 5000-K Polisregion Nord Övrigt WhatsApp :01:46 från Robert Edelbro till Rune:

85 PM Analys telefontömning BG Rune, :40 diarienr: 5000-K Polisregion Nord WhatsApp :59:20 från Robert Edelbro till Rune: SMS :10:49 till Johan Lund: Veronica Halvarsson Analytiker Tel: veronica-k.halvarsson@polisen.se

86 PM Åtelkameror från Stokke Signerad av Signerad datum 84 Enhet Polisregion Nord, Samo grova brott 1 Rgn Nord Uppgiftslämnare Halvarsson, Veronica Beslag verkställt Nej Material för analys Nej Datum Diarienr 5000-K Tid 10:13 Mottaget Mottaget datum Tid Sätt på vilket uppgift lämnats Upprättad av Veronica Halvarsson Uppgiften avser Genomgång av åtelkameror Uppgift Genomgång har skett av följande åtelkameror/beslag: BG BG BG BG Inget av intresse har hittats vid genomgången.

87 PM Usb-minnen från Stokke Signerad av Signerad datum 85 Enhet Polisregion Nord, Samo grova brott 1 Rgn Nord Uppgiftslämnare Halvarsson, Veronica Beslag verkställt Nej Material för analys Nej Datum Diarienr 5000-K Tid 15:38 Mottaget Mottaget datum Tid Sätt på vilket uppgift lämnats Upprättad av Veronica Halvarsson Uppgiften avser Genomgång av usb-minnen Uppgift Genomgång har skett av följande usb-minnen: BG BG BG BG BG BG BG BG BG BG BG Minnena innehåller bilder och enstaka videos. Inget av intresse.

88 Förhör Signerat av Signerat datum 86 Enhet Polisregion Nord, Stöd/Service 2 LPO Umeå Hörd person Frank, Jens Den hörde är Annan Tolk ID Styrkt Nej Diarienr 5000-K Personnummer Ställning till misstänkt - målsägande - vittne Språk Brottsmisstanke / Anledning till förhöret Upplysningsvis Underrättad om misstanke Underrättad om rätt till försvarare (best i FUK 12 iakttagna) Försvarare/ombud önskas Försvarare/ombud närvarande Godtar den försvarare som rätten förordnar Förhörsledare Anneli Ackemo Förhörsdatum Förhör påbörjat 11:10 Förhör avslutat 13:51 Förhörsplats Grimsö Typ av förhör RB 23:6 Förhörssätt Förhörsvittne Utskrivet av JS Involverad personal Sofia Karlsson Berättelse Funktion Biträdande förhörsledare FL1: Anneli Ackemo FL2: Sofia Karlsson DH: Jens Frank FL1: Jens vi tänker att du ska få berätta om projektet som involverar Udtja sameby, vad syftet med det projektet är och har varit. DH: Mm. Då är det egentligen två olika projekt, två olika regeringsuppdrag. Det första startade vi med 2009 och då var syftet att undersöka hur stor predationen av brunbjörn är och renar. Då hade vi egentligen ingen kunskap om det över huvud taget, nu får ni säga till om jag svamlar för mycket om det blir för mycket runtikring, men som ersättningssystemet är uppbyggt för järv och för lo så får samebyarna per järvföryngring som man hittar i samebyns marker tillsammans med Länsstyrelsen. Det här är ett helt unikt ersättningssystem för Sverige som man nog får säga funkar jättebra. På det viset så motiverar man tamdjurshållarna, i det här fallet renskötarna, att hjälpa till med inventeringen. Och dom jobbar tillsammans med Länsstyrelsens personal så man får som en bra koppling där mellan myndigheter och tamdjurshållare. Men för björnar så eftersom vi inte har haft koll på hur mycket renar en eller flera björnar tar så har det inte gått att sätta nån sån här summa på som vi har kunnat göra då med järv och lo baserat på forskning som har gjorts härifrån. Utan där är det arealbaserat så att samebyarna får ersättning utifrån hur stor deras areal är Och när det gäller till exempel små skogsbyar som Udtja så jag tror dom får, Udtja delen utav Udtja sameby får tolv och ett halvt tusen kronor om året i ersättning för björnskador, och så får dom per år för en

89 Förhör med Frank, Jens; :10 diarienr: 5000-K loföryngring eller järvföryngring. Det här upplevs då som orättvist av många därför att dom större fjällsamebyarna dom får ju mångdubbelt mer i ersättning bara för att dom är större. Men problemet är där finns det nästan björn, i fjällen finns det ingen björn utan björnarna är nere i skogslandet. Det har varit mycket konflikter i kring den här ersättningen. Och då gav regeringen oss i uppdrag att försöka ta fram hur mycket renar som björnarna egentligen dödar och då gjorde en ny teknik att det faktiskt var möjligt att göra det. Så det vi gjorde då var att vi gick in i ett nära samarbete med samebyn i Udtja och i Gällivare skogssameby som är en annan skogssameby där björntätheten är hög. Eller jag ska säga det att först gick vi ju ut till alla Sveriges samebyar och frågade vilka som kunde tänka sig att vara med i ett sånt här projekt. Och vi fick tio stycken svar, och vi gick ut genom Svenska samernas riksförbund och gjorde det här för att det skulle, för att samebyarna skulle uppleva att det här var förankrat även hos deras näring då. Då åkte jag och Peter Segerström och Ole-Gunnar Stoen runt och besökte alla dom här tio samebyarna och diskuterade med dom och försökte få fram vart det verkar som att dödligheten till följd utav björn kan vara störst. Därför att i våran värld så trodde vi faktiskt inte, om man ska vara ärlig så trodde vi inte att björnpredationen på ren var särskilt stor. Och problemet i studier är ju att om man får noll resultat, det vill säga om vi märker upp björnar och så dräper dom inga renar, eftersom provstorlekarna är så få så kan ju det bero på att vi har märkt upp fel björnar eller alltså fel kategorier av björnar, eller björnar som inte rör sig precis då i det området där renarna är, och då blir inte resultatet särskilt bra. Vi bedömde att för att vi ska ha nån chans att dokumentera björnpredation då måste vi verkligen välja ett område där det är så stora problem som möjligt. Då hamnade vi i Gällivare skogs och i Udtja därför att dom siffror som dom redovisade på hur många vajor dom har på våren och sen då hur många kalvar dom märker in i kalvmärkningen i juni, juli så verkar det som att det stora tappet i kalvar var på våren. Och var det nån gång vi trodde att björnar kunde dräpa renar så var det som småkalvar på våren för att sen ut över sommaren och hösten då, det vi känner till från björnar här nere så äter dom i princip bara bär och växter. Men även här nere så beräknar man en del älg och framför allt älgkalvar på sommaren, så då hamnade vi där. Då fanns det en ny teknik som kallades för Proximity-sänadare, så att det vi gjorde då var att vi försökte märka upp så många björnar vi kunde i, om vi säger att det här är hela samebyn så är kalvningslandet här. Och det vi ville ha då var ju sändarförsedda björnar som var på kalvningslandet därför att det var där vi trodde att björnarna möjligen kunde ställa till skada. Så det vi gjorde var att vi tog, tillsammans med dom här två samebyarna, fram ett upplägg som både dom och vi trodde på. För vi bedömde, eller ja utifrån mina tidigare erfarenheter i den här branschen så det är ganska mycket konflikter ikring dom här rovdjuren och särskilt då med dom olika näringarna. Jag har varit med och gjort så många studier tidigare där vi som forskare bedömer att vi har fått ett, ja men vi har kommit så nära sanningen som vi kan, och näringen eller dom som ska använda dom här siffrorna tror inte på dom, och då kastas dom i papperskorgen trots att vi har lagt ner flera år på att ta fram dom. Här var det noga angivet även från uppdragsgivaren regeringen, att det här skulle göras tillsammans då med Länsstyrelsen och Sametinget, SSR och samebyarna då och björnforskningsprojektet. Så då kom vi överrens om att vi skulle sätta dom här Proximity-sändarna som kommunicerar med björnsändarna, först då på dom dräktiga vajorna. Så att det vi gjorde var, eller ja egentligen håller jag på att glida iväg ifrån ämnet? FL1: Nej. DH: Säg till i så fall. Så det vi gjorde då var att vi dräktighetstestade vajorna på våren. Och alla vajor som var dräktiga i till exempel Udtja, det var där vi började det första året, alla vajor som var dräktiga dom fick då en sån här Proximity-sändare som är en jätteenkel radiosändare, runt halsen med lång batterilivslängd och som är väldigt billig. Och det gjorde

90 Förhör med Frank, Jens; :10 diarienr: 5000-K att vi kunde hänga den då på tusen vajor. Det som händer då är att när en björnsändare, som är mycket dyrare, kommer inom ungefär hundra meter ifrån en sån här Proximity-sändare då slår björnsändaren om. Dels skickar den ett litet, inte ett larm men en liten registrering att nu har jag varit nära den här Proximity-sändare. Och så börjar björnsändaren då ta en position per minut så att vi får en jätteexakt spårlöpa och kan se vad den har gjort. Det var då vårat sätt att försöka hitta dom renkalvar som björnarna dödar. Och det här är egentligen det klassiska sättet att göra predationsstudier. Vi följer rovdjuren för vi vill ha predationstakten, den individuella predationstakten för rovdjur för att då kan vi översätta det till vilken annan björn som helst i Sverige. Om vi bara tittar på dödligheten hos renarna i en sameby så ja men då går det knappast att översätta till nån annan sameby i Sverige därför att dom gör saker så olika. Så tanken var då att när det blev ett kluster, det vill säga när en björn har varit inom hundra meter från en vaja som vi visste var dräktig på våren då som borde ha kalv, och det blev ett kluster där minst tre positioner ligger inom 30 meter från varandra, för då har björnen stannat till där och gjort nånting. Alla dom platserna besökte vi i fält för att se om det låg en död renkalv där eller om det var en myrtuva eller en kallkälla eller nånting annat som björnen hade gjort. Våran bedömning från forskarhåll det var att om vi lyckas dokumentera fem björndödade renkalvar det första året så får vi vara mer än nöjda. Eftersom vi trodde att vi inte skulle hitta nånting annat än kallkällor och myrstackar och annat så bestämde vi från början att när vi går på dom här klustren, så gör vi det en renskötare och en forskare tillsammans så att vi ser samma saker så att det inte blir snack om det efteråt. Det visade sig då att dom här björnarna dödade faktiskt en hel del renkalvar så att vi hittade inte bara fem stycken utan vi hittade 330 stycken. Så att predationen av björn på renkalv var att dom var mycket större än vad vi hade trott. Det var det första Regeringsuppdraget, det slutrapporterade vi Det var ju lite, visst man kan tycka att det är alltid bra att få kunskap, men i rovdjursförvaltningen så brukar det snarare vara tvärtom. Det leder bara till problem och så även här då för Regeringen för helt plötsligt så var det uppenbart att ersättningen, som vi betalar ut till samebyarna, den är inte ens i närheten av att täcka dom förluster dom har till följd utav björn. Helt plötsligt fanns det då siffror på det här som alla var överrens om stämde och inte minst renskötarna då eftersom det svarade det dom alltid hade sagt. Så i deras ögon var vi ju jätteduktiga och så brukar det vara när resultaten går den vägen och bekräftar det som folk redan visste, då var ju vi jätteduktiga som forskade, när dom inte gör det då är vi helt värdelösa. Men det gjorde att regeringen, som jag uppfattar det, det här är min tolkning, dom var tvungna att göra nånting för dom blev ganska hårt påställda av Sametinget och Svenska samernas riksförbund, och då är ju den vanligaste åtgärden och den enklaste att man tillsätter en utredning, och det blev då vårat andra Regeringsuppdrag. Vi hade ju en hel del underhandskontakter med departementet och dom var även ute och besökte oss i fält så att dom såg ju varthän det barkade. Så att redan innan det här projektet var slutrapporterat så hade vi kommunikation kring ett uppföljande stort projekt där dom skulle testa två stycken åtgärder i praktiken för att minska förlusterna av ren till björn. Så det vart då det här nästa Regeringsuppdrag som vi härifrån i alla fall kallar för KOI som förkortning då. Och det står för Kalvning i hägn och Områdesinriktad jakt. Det var så regeringsuppdraget hette, att vi skulle i praktiken testa dom här två åtgärderna för att se vilka effekter det har. Och förutom det så ska vi också lämna ohörbart- rekommendation om vi anser att det bör utgå bidrag till kalvning i hägn till andra samebyar, och i så fall hur ett sånt bidragssystem ska vara utformat. Det är i det skedet vi är nu, det här ska slutrapporteras i december. Och eftersom det här ska tröskas igenom hela SLU, medikaner och rektorer så måste vi lämna rapporten ifrån oss redan i augusti, så just nu är det lite intensivt. Så det är skälet till varför vi hamnade i Udtja och Gällivareskogs och varför vi har jobbat på det sätt som vi har gjort. Och vi tog då med oss den här tekniken in i nästa projekt därför att då hade vi ju sändarförsedda björnar. Det är ganska dyrt att märka björnar eftersom vi gör det från helikopter. Så en stor vinst var att vi kunde fortsätta med nästa projekt direkt utan att ta

91 Förhör med Frank, Jens; :10 diarienr: 5000-K av sändarna på dom här björnarna och behöva hitta nya björnar och märka igen. Men nu då istället för att ha Proximity-sändarna på vajorna så har vi satt Proximity-sändarna på kalvarna. Så det vi har gjort nu är att vi har då, precis som uppdraget säger, testat i praktiken kalvning i hägn därför att det vi såg att all björnpredation var precis under kalvningen. Och som det verkar så åtta dagar efter det att den sista renkalven sköts så upphör björnpredationen. Då är det ingen mer björnpredation på renkalvar utan det är ett ganska litet fönster i tiden, det är i princip ja men från 10:e maj till 10:e juni som all predation sker. Och det gör ju att kalvning i hängd är en rimlig åtgärd för man om skyddar kalvarna bara under den perioden, så i alla fall i teorin så kan man bygga bort all björnpredation. Då har vi då testat det i praktiken, så vi har haft ett antal hägn i både Udtja och i Gällivare skogs där dom har matat vajorna och låtit dom föda sina kalvar i hägnet. Och sen har vi märkt dom kalvarna efter första veckan i juni och så har dom släppt ut dom. Och så har vi då haft kontrollgrupper som också har dräktighetstestats på vårvintern så vi vet att dom är dräktiga, och så har dom då gått ut i skogen och kalvat. Och så följer vi upp dom till en ordinarie kalvmärkning som samebyarna har i juni, juli, och så märker vi dom då med sändare. Så det är så vi har följt upp kalvning i hägnbiten. Den områdesriktade jakten visade sig vara mer komplicerad därför att där sa Länsstyrelsen i Norrbotten, när vi skulle köra igång det här projektet, att ja men det blir inget problem utan den områdesriktade hjälpen den kommer att rymmas inom deras skyddsjaktkvot. Så att våran plan var att vi dom två första åren skulle köra kalvning i hägn, och sen då med början på hösten år två, vi hade två årsdata på kalvning i hägn, så skulle vi försöka decimera björnstammarna så mycket det gick både på kalvningslandet i Udtja och i Gällivare skogs. Och vi skulle då göra det inom ramen för skyddsjakt från Länsstyrelsen. Men när vi kom så långt då hade dom bytt personal på Länsstyrelsen, och den här personalen ville inte göra det så. Och jag förstår dom helt och fullt därför att det dom är tvungna att göra i så fall det är att argumentera för länets alla andra samebyar och jägarna i hela länet varför man lägger en sån oproportionerligt stor del av skyddsjakten i kalvningslanden på dom här två samebyarna. Dom första dom tyckte att dom kunde göra det för att det var ett sånt intressant försök. Dom nya tyckte inte det så att då fick jag ansöka om tillstånd till forskningsjakt istället och det fick vi inte av våra kollegor på Naturvårdsverket och jag köper deras resonemang också, tyvärr. Därför att då hade ju tiden skenat iväg så att vi skulle i praktiken bara få två säsonger med forskningsjakt på björn. Och även om vi då mot alla odds skulle lyckas decimera björnantalet på dom två säsongerna så är det så kort tid för uppföljning så att vi hinner inte få särskilt mycket värdefulla data, så dom sa nej till det. Det som återstår då det är att vi modelerar det här, alltså effekten utav områdesinriktad jakt. Och då gör vi det, det här kan man ju ha åsikter om hur trovärdigt det är men det är det bästa vi har, så att vi har data på dödlighet och födslar hos björnar framför allt här nerifrån. Dom flesta sändarförsedda björnar finns ju kring Orsa finnmark. Då kan vi stoppa in dom data vi har i vanliga populationsmodeller, sen har vi ju data då från det tidigare regeringsuppdraget som anger att i genomsnitt tar varje björn elva renkalvar, eller tio och en halv för att vara exakt. Så då kan vi modellera att givet att vi har så här många björnar per tusen hektar givet att antalet födslar och dödligheten ser ut på ett visst sätt, så om man då vill sänka björntätheten då måste man skjuta så här många björnar utav olika ålderskategorier. Och om man då lyckas sänka björntätheten med, säg att man går från 20 till 10 björnar som berör kalvningslandet så borde det innebära då tio gånger elva renkalvar att man sparar livet då på 110 renkalvar. Så på det viset så kan vi modellera effekten av att sänka björntätheten till en viss nivå men vi kan också modellera hur många björnar av olika kategorier man måste skjuta bort för att uppnå den sänkningen eller ökningen om man vill det. Det är inte så att bara för att man skjuter tio björnar så är det tio björnar färre nästa år utan det sker ju en viss invandring. Och om tätheten av björnar är hög så har det ingen effekt alls om man skjuter björnar därför att, ja men det är precis som om man har andra djurarter i väldigt hög täthet, så kommer det vara ett visst antal djur som svälter ihjäl

92 Förhör med Frank, Jens; :10 diarienr: 5000-K eller dör i revirstrider. Och minskar man tätheten så innebär det bara att dom inte dör till följd utav det och då är tätheten densamma. Så det jobbar vi med, att göra dom modellerna. Och det ja, renskötarna är inte nöjda med det, och jag förstår dom för det är ju lite som en svart låda. Det här måste dom överlåta helt åt oss och åt våra kollegor här som är väldigt duktiga på modellerande. Så där lyckas vi inte, tror jag, få med renskötarna på ett särskilt bra sätt men det är det bästa vi kan göra. FL1: Men dom kan när som helst gå ur det här projektet, renskötarna? DH: Ja i praktiken så har dom ju inte skrivit på nåt kontrakt där dom förbinder sig att vara med alla fyra åren. Inför varje säsong så har vi en överenskommelse, men rent juridiskt så är den förmodligen inte värd nånting. Men där stipulerar vi milersättning och hur många dagsverken som samebyn ska ställa upp med och vilken ersättning dom får per dagsverke. Eller om dom då använder skoter eller fyrhjuling eller bil. Och vi har också där från början skrivit in, nu kommer jag inte ihåg vad det var om det var 25 eller 50, men en av dom stora frågorna här från början som vi diskuterade mycket det var om vi då lägger tid och pengar på att märka en björn och så börjar den dräpa renkalvar, så från början då ville ju samebyn skjuta bort den, och det alltså söker dom om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen då får dom det så här fort så att om samebyn gjorde det ja men då kommer den björnen att avlivas. Det där hade vi mycket diskussioner om, och till slut så gick dom med på att, jag tror det var 25 vi skrev in, att om en björn dräper, vi kan dokumentera att en sändarförsedd björn dräper 25 renkalvar ja men då är det okej att dom söker tillstånd hos Länsstyrelsen men inte innan. Därför att om dom skjuter bort varje björn som börjar ta renkalvar så får vi inga data i det här projektet och då är det meningslöst att göra det. Men det som hände var ju tvärtom att dom björnar med sändare som dödade mycket renkalvar det var ju dom samebyn var mest rädda om därför att det var ju precis som ville visa. Så att det var bara innan projektet drog igång som det var mycket prat i kring det, därefter så var det inte det. Visst dom tyckte det var jobbigt att hitta dom här döda renkalvarna, men dom insåg också att det var ju den enda vägen framåt att faktiskt få siffror på hur det ser ut. För dom ickesändarförsedda björnarna kommer ju att dräpa lika många renkalvar dom, det är bara det att dom råkar inte se det. FL1: Då tar vi en paus i förhöret, klockan är 11:44. Då fortsätter vi förhöret då klockan är 12:23. Från Udtja sameby, vilka är det som eller vilken roll har Udtja sameby i det här? DH: Då, som jag sa, så slutade vi upp då med två samebyar av dom här tio som var intresserade. Det var Udtja och så var det Gällivare skogs. Så att den rollen som bägge samebyarna har, Udtja har ju ingen annan roll än den Gällivare skogs har utan det är ju samma, det är bara det att det är två studieområden. Den rollen dom har är ju att dom har ju varit delaktiga när det gäller att ta fram själva försöksupplägget tillsammans med oss och med Gällivare skogssameby och sen är dom ju delaktiga egentligen i alla delar i genomförandet. Och förra rapporten vi skrev 2012 då skrev alla renskötare och forskare under den. Och min målsättning är att det ska bli lika bra nu så att dom ska vara delaktiga även i analysdelen och rapportskrivandet så att alla ska kunna ställa sig bakom. Om vi lyckas med det, det får vi se. Jag är inte helt säker på det därför att, och det har inte nåt specifikt med Udtja att göra det blir nog lika besvärligt i Gällivare skogs, men huvudproblemet som vi har är under dom här perioderna vi har gjort den här andra studien på kalvning i hängd och områdes inriktad jakt så har samebyarna haft ganska mycket skyddsjakter och det har skjutits en hel del björn även på den ordinarie tilldelningen på hösten, så att björnstammen har mest samebyn gått ganska kraftigt ner på dom här två områdena. Och det har ju gjort att kalvöverlevnaden har ju ökat hos renarna vilket gör att det har inte förstört, men det har försvårat vårat försöksupplägg för att vi ville ju då se på skillnaden i kalvöverlevnad när dom renar som kalvade i hägn jämfört med dom som gick ute i skogen. Kalvöverlevnaden har varit ganska hög även hos dom som