Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan station Lanforsen och Mehedeby i Älvkarleby och Tierps kommun i Uppsala län

Transkript

1 Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan station Lanforsen och Mehedeby i Älvkarleby och Tierps kommun i Uppsala län SAMRÅDSUNDERLAG Februari 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare: Karl-Gustav Bergström Handläggare: Sofia Feltbäck

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Presentation av ledningsägaren 8 2 Tillståndsprocessen Koncession Markåtkomst Samrådsprocessen 8 3 Beskrivning av befintliga ledningar Ledningens sträckning Ledningens utformning Ledningsunderhåll Elsäkerhet Elektriska och magnetiska fält 13 4 Alternativ Utredning av alternativ Nollalternativ Alternativa utformningar Studerade alternativ 18 5 Planeringsförutsättningar Planförhållanden 19 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Kulturmiljö Infrastruktur Försvarsmakten 30 7 Sammanfattning och jämförelse av alternativen Förordat alternativ... 35

4 Bilagor: 1. Detaljplaner södra sträckan 2. Detaljplaner norra sträckan 3. Naturreservat och Natura Naturvårdsprogram 5. Kulturmiljö

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte År 2003 fick Ellevio AB förlängd nätkoncession för linje (förlängt tillstånd) för ett antal befintliga 145 kv ledningar i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län. Koncessionen beviljades på 40 år, med några få undantag. Med anledning av vad Länsstyrelsen i Uppsala län samt kommunerna i Tierp och Älvkarleby anförde under samrådet, ansåg Energimyndigheten att ledningen Söderfors- Skutskär, betecknad L14 och L15, skulle ges en kortare koncessionstid avseende sträckan Älvkarleö (station Lanforsen) och söder Mehedeby. Länsstyrelsen i Uppsala län lyfte under samrådet att med hänsyn till berörda allmänna intressen bör en alternativ ledningssträckning undersökas med en dragning öster om nya ostkustbanan, från Älvkarleö till söder om Mehedeby. Liknande synpunkter framfördes av Tierps kommun och Älvkarleby kommun. Med anledning av ovanstående genomför nu Ellevio ett nytt samråd avseende ledningssträckan station Lanforsen-söder om Mehedeby inför inlämnande av en ny koncessionsansökan för aktuell ledningssträcka. Aktuella ledningar uppfördes Ledningarna försörjer samhällena Skutskär, Söderfors och Älvkarleö med el samt binder ihop Vattenfalls och Ellevios regionnät. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningarna har en viktig samhällsfunktion. Aktuell del av ledningen L14 löper mellan station Lanforsen och ca 1,6 km söder om Mehedeby där ledningen korsar en 220 kv ledning (se fig. 1). Aktuell del av ledningen L15 löper en kort sträcka mellan station Lanforsen och en vinkelpunkt öster om Dalälven. L15 går parallellt med L14. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på ledningarna från berörda parter. I detta samrådsunderlag presenteras de alternativ som har studerats.

6 Figur 1. Översiktskarta över ledningarna mellan Söderfors och Skutskär

7 Figur 2. Befintlig luftledningssträcka aktuell för koncessionsförlängning. Röd linje-l14, blå linje-l15.

8 1.2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje APfonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintliga ledningar har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom annonsering i Arbetarbladet, Gefle Dagblad och Upsala Nya Tidning. De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i tabell 1 nedan.

9 Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd Länsstyrelsen Uppsala län Skogsstyrelsen Försvarsmakten HKV Närboende Berörda nätägare Strålskyddsmyndigheten Elsäkerhetsverket Trafikverket Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Skanova Berörda fastighetsägare Tierp och Älvkarleby kommun Folkhälsomyndigheten Naturskyddsföreningen Uppsala ornitologiska förening De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 3 Beskrivning av befintliga ledningar 3.1 Ledningens sträckning Ledningar som är aktuella för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 14,2 km, varav L14 utgör 13,2 km och L15 ca 1 km parallellt med L14:s norra del. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning ligger mellan station Lanforsen vid Älvkarleö i Älvkarleby kommun och en korsningspunkt med en 220 kv ledning, söder om Mehedeby i Tierps kommun. Befintlig ledningsgata följer Dalälven med fjärdar på dess östra sida (väster om väg 291) från Älvkarleö i norr till strax söder om Mehedeby i söder. Landskapet längs ledningsgatan domineras av skogsmark och till viss del åkermark. Ledningarna passerar över Lanforsen (ca 250 m) och ledningen L14 passerar över en vik vid Marmafjärden (tillhörande Dalälven) på en sträcka om ca 800 meter. Parallellt med Ellevios ledningar löper ytterligare en till tre luftledningar på 10, 20 och 70 kv, tillhörande Vattenfall. Vid passagen av Marmafjärden är det endast 70 kv-ledningen som löper parallellt med Ellevios ledning L14 och på sträckan söder om Mehedeby är det endast en 20 kvledning som går parallellt. På övriga delar av sträckningen är det 3-4 parallella ledningar, se fig. 3.

10 Figur 3. Parallella ledningar vid L och 20 kv-ledningarna innehar områdeskoncession. 70 kv-ledningen har en linjekoncession som gäller tillsvidare och enligt Vattenfall finns inga planer på ombyggnation. 3.2 Ledningens utformning Ledningarna är uppförda med betongstolpar eller reglade trästolpar i form av portal- eller dubbelportalsutförande. Dessa har ett fasavstånd på 5 m och en höjd varierande mellan 11,5-24 m med en dominans av stolpar runt 14 m. Se fig. 4 och 5.

11 Figur 4. Betongstolpar tillhörande aktuell ledning längs sträckan där L14/L15 går parallellt. Figur 5. Trästolpar tillhörande aktuell ledning där L14 för för sig själv.

12 Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se fig. 6. Skogsgatan är enligt ledningsrätten 40 meter bred men i realiteten, enligt kartunderlag, bitvis ca 90 m då det går ledningar tillhörande andra nätägare parallellt med Ellevios. På den sträcka där L14 och L15 löper parallellt är gatan också ca 40 m bred. Figur 6. Skogsgata Varierande 3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort.

13 Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. 3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 2008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt nedan. Inom 10 m från befintlig ledning finns två stycken komplementbyggnader i detaljplanerat område. Inom 5,4 m från befintlig ledning finns en komplementbyggnad i icke detaljplanerat område. Utredning om vad dessa byggnader används till och när de uppfördes kommer att göras i samband med detta samråd. 3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder.

14 Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer

15 3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkningar är gjorda för sträckan mellan Lanforsen och Tensmyra där L14 och L15 löper parallellt samt för sträckan Tensmyra-söder om Mehedeby där L14 går själv. Beräkningarna visar magnetfältet vid 1,5 m ovan mark. I fig. 7 visas resultat för L14/L15 med L14 åt vänster och L15 åt höger och i fig. 8 resultat för L14 där den går själv. 3 Resulterande magnetfält viktat mot årsmedellast 2,5 ut 2 1,5 L14 g L15 1 0, Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 7. L14/L15 L14, Tensmyra Grimsarbo 2,5 2 1,5 ut 1 0, Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 8. L14

16 4 Alternativ 4.1 Utredning av alternativ Nya sträckningar och alternativ har utretts på en översiktlig nivå. Undersökningar har skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Utredda områden är baserade på de önskemål som angavs vid tidigare koncessionsbeslut nämligen, öster om järnvägen (ostkustbanan sträckan Storvreta-Gävle). Utöver detta har två alternativ med markkabel undersökts. Samtliga alternativ redovisas i fig. 9. Ett nollalternativ presenteras också för att utreda konsekvenserna som uppstår om befintlig luftledning inte får nytt tillstånd.

17 Figur 9. Utredda alternativ. Samrådsunderlag

18 4.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring norra Uppland. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner. Dock kvarstår intrånget från parallellgående ledningar som har fortsatt tillstånd och avses drivas vidare i nuvarande sträckning. 4.3 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kv-170 kv) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och kostnadseffektiva utformningen för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom lågspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågspänningsledningar. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Markkabel inom regionnätet kan bli aktuellt inom tätbebyggda områden när det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl och magnetfältsskäl. Om markkabel ska anläggas på längre sträckor krävs kostsamma reaktorer för att kompensera för den ökade strömförlust som en markförlagd regionnätsledning innebär jämfört med en luftledning. Ellevio har valt att redovisa markkabelalternativ i detta samrådsunderlag, för att visa vad det rör sig om för kostnader. För att få liknande driftsäkerhet som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Sjökabel är inget tänkbart alternativ för hela sträckan då inget förläggningsfartyg kan ta sig till platsen och då kablarna inte ligger bra på en älvbotten med strömmande vatten. 4.4 Studerade alternativ Alternativ 1 Befintlig luftledning kvarstår i sin helhet Alternativ 2 Förläggning av sjökabel över Marmaviken, i övrig sträckning kvarstår befintlig luftledning Alternativ 3a Flytt luftledning till öster om järnvägen.

19 4.4.4 Alternativ 3b Flytt luftledning till öster om järnvägen och öster om Mehedeby Alternativ 4 Markförläggning av kabel i befintlig ledningsgata Alternativ 5 Markförläggning av kabel i befintlig ledningsgata mellan Ambricka och E4:an, i övrig sträckning kvarstår befintlig luftledning. 5 Planeringsförutsättningar 5.1 Planförhållanden Översiktsplan Projektet berör översiktsplan för Tierps kommun. Översiktsplan för Tierps kommun antogs av kommunfullmäktige ( Befintlig luftledning L14 bedöms inte stå i konflikt med denna plan. Översiktsplan Älvkarleby kommun 2009, antagen Befintliga luftledningar bedöms inte stå i konflikt med denna plan. Till planen finns också områden för landsbygdsutveckling (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden ( Ett antal områden för detta finns i ledningens närhet men inget är direkt berört Detaljplaner DP 207 (Tierps kommun), antagen 1972: Befintlig ledning korsar planens norra del med en längd av ca 550 m, se bilaga 1. Planen är ett tillhörande förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för MEHEDE. Område för kraftledningar är upptagen i planen och bedöms därför inte så i konflikt med denna plan ( Fritidsområde södra Marma 03-85:143 (Älvkarlebys kommun), antagen 1985: Planområdet avses för fritidsbebyggelse. Befintlig ledning korsar planens norra del med en längd av ca 200 m, se bilaga 1. Ledningen är upptagen i planen och korsar endast allmän mark, ingen yta avsedd för bostadsändamål berörs ( Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med denna plan. Lanforsen 1:4 m.fl Älvkarleby Bruk (Älvkarlebys kommun), antagen 2005: Planens huvudändamål är bostäder. I planen listas servitut för kraftledning och starkström till förmån för Fortum Distribution och Avestaforsen AB/Birka Kraft AB numer Ellevio AB som en rättighet inom planområdet på fastighet Lanforsen 1:4. Befintliga ledningar korsar endast yta avsedd för lokalgata och natur, ca 55 m ( och bedöms inte stå i konflikt med denna plan Se bilaga 2. Älvkarleby Bruk (Älvkarlebys kommun), antagen 1991: Planens ändamål är områdesbestämmelser för att området och dess byggnaders särdrag ska beaktas samt att dess byggtekniska historiska, miljömässigt och konstnärliga värde ska tas tillvara. Kraftledning utan

20 specifikation finns inritad i planen ( Befintlig luftledning går in i utkanten av området med ca 38 m, se bilaga 2. Inget av alternativen berör några andra planområden. 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem, Skogsstyrelsen, FMIS och ArtDatabankens artportal. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat. I nuläget görs en enkel analys av ledningarnas påverkan på identifierade intressen, en mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningarnas miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 6.1 Boendemiljö och bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Inom 50 meter från ledningen finns fyra bostadshus, varav det närmaste ligger ca 19 meter från ledningarnas (L14/L15) centrum. Det näst närmaste bostadshuset ligger ca 38 meter från ledningen L14. På 19 meters avstånd från L14/L15 ligger magnetfältet på 0,5 mikrotesla, medan det på 38 meters avstånd från L14 ligger på 0,1 mikrotesla. Ledningarna medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid bostadshusen och medföra därmed inte någon påverkan på människors hälsa. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan. Alla alternativ förutsätts kunna utformas i enlighet med försiktighetsprincipen. 6.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. Befintliga ledningar sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark och viss jordbruksmark bruten av vägar samt två sträckor över delar av Dalälven vid Lanforsen och Marmaviken (se fig. 2). Ledningarnas största nuvarande påverkan på landskapsbilden har befintliga ledningar de sträckor där vatten korsas och då framför allt vid Marmaviken som är ett större öppet område vilket också inhyser en badstrand, se fig. 10.

21 Figur 10. Vy över Marmaviken med Ellevios ledning längst ut. Parallellt, närmast land, löper Vattenfalls 70 kv-ledning. Om befintlig ledning får stå kvar kommer landskapsbilden ej att förändras och påverkan förblir oförändrad och intrånget samlat. Alternativet med sjökabel (2) skulle minska påverkan på landskapsbilden från Ellevios luftledning vid Marmaviken medan resterande påverkan samt parallell 70 kv luftledning skulle kvarstå. Alternativet med luftledning öster om järnvägen (3) skulle innebära en ökad påverkan på landskapsbilden då nytt intrång skulle skapas samtidigt som övriga parallella luftledningar kvarstår. Markkabelalternativen (4 och 5) innebär att befintliga ledningar försvinner, dock kvarstår parallellgående ledningar varför påverkan på landskapsbilden inte uteblir. 6.3 Friluftsliv och rekreation Hela den befintliga ledningssträckan är av riksintresse för friluftslivet och det rörliga friluftslivet, se fig. 11, och området används för t.ex. promenader och annan rekreation. Vid Marmaviken finns badplats där befintlig luftledning är väl synlig och kan upplevas som visuellt störande.

22 Figur 11. Riksintresse för friluftsliv. Samrådsunderlag

23 Befintliga ledningar utgör ett samlat intrång. Alternativ 2 med förläggning av sjökabel över Marmaviken skulle minska synintrycket av ledningen vid badviken. Parallellgående 70 kvledning kvarstår i dagsläget vilket gör att påverkan inte uteblir. Luftledningsalternativet (3) innebär att påverkan kvarstår genom parallellgående ledningar samt att ny påverkan uppstår längs den nya sträckningen. Om ledningen skulle byggas om skulle det innebära störningar i form av buller och arbetande maskiner i anläggningsskedet. Markkabelalternativen bedöms inte inverka på friluftslivet mer än i själva anläggningsskedet, dock kvarstår påverkan från kvarstående parallellgående ledningar. 6.4 Naturmiljö I tabell 2 nedan redovisas de naturområden som befintliga ledningarna berör. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör även riksintressen. Områdena redovisas i kartor enligt hänvisningar i tabellen. Inga områden med biotopskydd, nyckelbiotoper, naturvärden eller berörs. Tabell 2. Naturområden som befintliga ledningar berör. Typ Namn Klass Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Riksintresse naturvård Storfjärden Ledning går precis i ytterkant ca 1400 m, se fig. 12. Riksintresse naturvård Båtfors-Untrafjärden- Bredforsen Ca 4000 m, se fig. 12. Riksintresse naturvård Ambrickafältet Ca 2000 m, se fig. 12. Riksintresse skyddade vattendrag Dalälven Ca 800 m över Lanforsen och Marmaviken. Naturreservat och Natura 2000 (riksintresse) Båtfors Korsar med 50 m, se bilaga 3 och fig. 12. Naturvårdsprogram (Gropholmarna och strandområdet norr därom) 2, mkt högt värde Korsar med ca 500 m, se bilaga 4. Naturvårdsprogram (Nygårdsmon) 2, mkt högt värde Korsar med ca 700 m, se bilaga 4. Naturvårdsprogram (Ambrickafältet) 1, högsta värde Korsar med ca 1900 m, bilaga 4. Naturvårdsprogram (Uppsalaåsen mellan Ambricka och Marma) 3, högt värde Korsar med ca 1800 m, bilaga 4. Naturvårdsprogram (södra och östra delarna av Storfjärden) 2, mkt högt värde Korsar med ca 700 m, bilaga 4. Naturvårdsprogram (forsområdet mellan Storön och norra Kvarnön) 1, högsta värde Korsar med ca 3700 m, bilaga 4.

24 Särskilt värdefulla vatten Dalälven Löper i utkanten, ca m, se fig. 13. Levande sjöar och vattendrag Våtmarksinventering Nedre Dalälven Överdämda marker i Storfjärden Löper i utkanten, ca m, se fig. 13. Korsar med 60 m, se fig. 13. Sumpskog Facklingsudden 1 Löper strax ca 20 m utanför med ca 300 m, se bilaga 3. Sumpskog Borrstensberget 2 Löper strax ca 5-30 m utanför med ca 900 m, se bilaga 3. Strandskydd Löper genom området med ca 7,5 km.

25 Figur 12. Riksintresse för naturvård samt Natura 2000.

26 Figur 13. Hänsynsområden för vårmarksinventerin levande sjöar och vattendrag, särskilt värdefulla vatten samt

27 Befintliga ledningar utgör ett samlat intrång. För sträckor där befintliga ledningar löper genom skogsmark genomförs röjning av ledningsgatan ungefär vart åttonde år. Vid alternativet med sjökabelförläggning över Marmaviken (alternativ 2) kan vattengrumling ske i samband med förläggningen, främst i det fall att kablarna spolas ned i bottensedimentet istället för att läggas direkt på botten. Beroende på bottenförhållanden kan metoden styrd borrning användas istället. Valet av lämplig förläggningsmetod bestäms efter en detaljprojektering och bottenundersökning. Dalälven och Nedre Dalälven utgör områden för särskilt värdefulla vatten och levande sjöar och vattendrag. Alternativet öster om järnvägen (3) skulle innebära intrång i Natura 2000-området och risk för ytterligare fragmentering av landskapet då parallella luftledningar kvarstår. Ledning L14 skulle avlägsnas från naturreservatet, naturvårdsområden och våtmarksinventering, dock är nyttan med detta ringa på grund av kvarstående ledningar. Markkabel innebär även schaktning av ett ca 2-3 m brett kabeldike. Vare sig befintliga ledningar eller något av alternativen påverkar tillgängligheten till strandskyddat område. Sammanfattningsvis är bedömningen att minst påverkan på alla områden för naturmiljö sker genom att låta befintliga luftledningar stå kvar. Inga anläggningsarbeten behöver då ske i område för Natura 2000 och intrånget förblir samlat till aktuell ledningsgata Rödlistade eller skyddade arter En luftledning kan ha inverkan på fågellivet. Antingen pga. strömgenomgång eller kollision med ledningens faslinor. Strömgenomgång förekommer främst på kraftledningar med lägre spänningsnivåer, som har korta avstånd mellan faslinorna. Kollision med faslinorna är däremot mer förekommande inom högre spänningar då faslinorna sitter glesare. Risken är större på ledningar där faslinorna hänger på olika höjder. Av Naturcentrums litteraturstudie (2016) 1 konstateras att olycksfrekvensen verkar variera kraftigt från plats till plats. Oftast verkar dock olycksfrekvensen vara låg, men den kan på stråk där fåglar koncentreras vara hög. Detta gäller till exempel smala dalgångar, näs och fågelrika våtmarker. De fågelgrupper som i första hand drabbas är rovfåglar (Accipitriformes och Falconiformes), storkar (Ciconidae), hönsfåglar (Galliformes), tran- och rallarfåglar (Gruiformes) samt ugglor (Strigiformes) (D Haas et. al, 2003) 2. Stora variationer förekommer dock i tid och mellan geografiska områden så det är svårt att dra några tydliga slutsatser. Forskare menar att anledningar till att dessa fågelgrupper mer frekvent kolliderar med kraftledningar kan vara typ av flygsätt och/eller att deras synfält tycks ha vissa blinda fläckar som gör att det helt enkelt kan vara svårt att se ledningen ur vissa vinklar (G.R. Martin, J.M. Shaw, 2010) 3. Förekomst av känsliga, rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen samt lokala ornitolog- och botanikgrupper. Fokus har legat på stadigvarande, häckande arter. I området runt ledningsgatan har bl.a. kungsörn (Aquila chrysaetos) och havsörn (Haliaeetus albicilla) observerats. Kungsörn har endast setts som förbiflygande medan havsörn verkar vara mer stadigvarande med flera häckningskriterier uppfyllda. Detta bekräftas också av ornitologiska föreningen Uppsala som rapporterar att det finns en häckningsplats för havsörn inom ca 500 m från befintlig ledning. Det har till och från även häckat ängshök (Circus pygargus) på våtmarken mellan Granö och Ambricka. När de jagar flyger de över kraftledningarna mot Marma skjutfält. Föreningen rapporterar inga berguvar i området. Enligt artdatabanken finns dock andra rödlistade arter längs hela den befintliga ledningsgatan, däribland skogshönsfåglar (Tetraoninae) som orre 1 Naturcentrum, Påverkan av kraftledning på fågellivet utlåtande. Täppan-Fridhem. 2 D Haas, M Nipkow, G Fiedler, R Schneider, W Haas, B Schurenberg, Protecting Birds from Powerlines: a practical guide on the risks to birds from electricity transmission facilities and how to minimize any such adverse effects, Birdlife International, 2003, p 5. 3 G.R. Martin, J.M. Shaw, Bird collisions with powerlines: Failing to see the way ahead? Biological Conservation, Volume 143, Issue 11, p

28 (Tetrao tetrix) och enstaka rastande tjäder (Tetrao urogallus). Orre är mer vanligt förekommande och flertalet är rapporterade med någon form av häckningskriterium. Enligt avbrottsstatistik för aktuell ledning har tre avbrott uppstått de senaste 10 åren varav ett pga. åska. Okänd anledning till de två andra avbrotten, dvs. det kan inte uteslutas att avbrotten orsakats av en kolliderande fågel. Då aktuell ledning i huvudsak har horisontellt hängande faslinor och har haft få okända avbrott bedöms den negativa påverkan på fågellivet som liten. Ledningsgatan kan medföra positiva effekter också. Enligt Artdatabanken och NaturGIS AB som har gjort botaniska inventeringar i området finns det flera rödlistade växtarter i befintlig ledningsgata. Många av dessa trivs och gynnas av den öppna yta som underhållsröjning med jämna mellanrum ger. Fåglar trivs även i ledningsgatans brynmiljöer. Vid en markkabelförläggning skulle dessa biotoper minska. 6.5 Kulturmiljö Kulturlämningar i de befintliga ledningarnas närhet finns listade nedan i tabell 3. I området finns även ett riksintresse för kulturmiljövården, Marma läger. Kulturlämningar och riksintresse finns utmärkta i bilaga 5. Tabell 3. Kulturlämningar i befintliga ledningars närhet. RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Avstånd till ledning (m, uppmätt i karta) RAÄ Älvkarleby 319 Yta, bytomt/gårdstomt Fornlämning 26 RAÄ Älvkarleby 320 Yta, bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ Älvkarleby 494 Yta, bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Ledningen berör områdets ytterkant. 37 RAÄ Älvkarleby 155:1 Yta, gravfält Fornlämning 23 RAÄ Älvkarleby 254 Yta, boplats Fornlämning En stolpe i områdets ytterkant, se fig. 14. RAÄ Älvkarleby 298 Linje, kanal Övrig kulturhistorisk lämning Ledningen korsar RAÄ Älvkarleby 482 Yta, område med skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning En stolpe precis utanför områdets ytterkant, se fig. 15. RAÄ Älvkarleby 485 Yta, boplats Fornlämning Ledningen korsar

29 RAÄ Älvkarleby 306 Punkt, kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ Älvkarleby 305 Punkt, kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Ledningen korsar. 20 Älvkarleby 254 Figur 14. Forn- och kulturlämningar i och i närheten av ledningsgatan. En stolpe står i ytterkanten av fornlämning, RAÄ Älvkarlleby 254. Röd linje, befintlig ledning, svart prick, stolpe. Figur 15. Fornlämningar i och i närheten av ledningsgatan vid Marmaviken. Ingen stolpe står inom lämningsområden. Röd linje, befintlig ledning, svart prick, stolpe.

30 De befintliga ledningarna bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Markkabelalternativet skulle innebära schaktning inom eller intill kulturlämningsområden och bedöms därmed medföra större påverkan på kulturmiljön. Alternativ 3a och b skulle även gå i utkanten eller i närheten av riksintresset för kulturmiljövården. 6.6 Infrastruktur Befintlig ledning korsar ett riksintresse för kommunikationer; väg E4. Alternativ 3a och b korsar riksintresse för väg och järnväg; väg 291 och Ostkustbanan. Se fig. 11. Flertalet kraftledningar korsar och löper parallellt med Ellevios ledningar. Befintliga ledningar bedöms inte påverka någon infrastruktur i området då inget anläggningsarbete är planerat. Alternativen bedöms innebära liten påverkan på framkomligheten under byggskedet. 6.7 Försvarsmakten Befintlig luftledning L14 berör försvarsmaktens riksintresse för influensområde, Marma skjutfält. Ledningen korsar utpekat område med ca 5 km, se fig. 16. Skulle alternativ 3a eller b bli aktuella uppstår även intrång i riksintresset för militär del (själva skjutfältet), Marma skjutfält, se fig. 16.

31 Figur 16. Riksintresse försvarsmakten. Samrådsunderlag

32 7 Sammanfattning och jämförelse av alternativen Tabell 4. Jämförelse mellan alternativen Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Totallängd L14+L15 (km) Ca 14,2 Ca 14,2 Ca 14,3 Ca 15,2 Ca 14,2 Ca 14,2 Boendemiljö och bebyggelse Ca 19 m från närmsta bostadshus. Ca 19 m från närmsta bostadshus. Ca 54 m från närmsta bostadshus. Ca 54 m från närmsta bostadshus. Ca 19 m från närmsta bostadshus Ca 19 m från närmsta bostadshus. Landskapsbild Luftledning i befintlig sträckning. Störst påverkan i öppet landskap t.ex. Marmaviken Påverkan vid Marmaviken försvinner, övrigt kvarstår. Ny påverkan med en sträcka på ca 8,6 km samt att befintlig påverkan kvarstår från parallella ledningar. Ny påverkan med en sträcka på ca 13,3 km samt att befintlig påverkan kvarstår från parallella ledningar. Ingen påverkan. Påverkan försvinner mellan Ambricka och E4:an, övrig kvarstår. Friluftsliv och rekreation Ca 14,2 km går genom riksintresse för friluftsliv. Ca 14,2 km går genom riksintresse för friluftsliv. Anläggningsarbete nödvändigt. Ca 7 km går genom riksintresse för friluftsliv. Anläggningsarbete nödvändigt Ca 1,5 km går genom riksintresse för friluftsliv. Anläggningsarbete nödvändigt Ca 14,2 km går genom riksintresse för friluftsliv. Anläggningsarbete nödvändigt Ca 14,2 km går genom riksintresse för friluftsliv. Anläggningsarbete nödvändigt

33 Naturmiljö Ca 640 m befintlig ledning i utkant av naturreservat och Natura 2000-område. Ca 6 km genom riksintresse för naturvård. Ca 8 km genom område med naturvårdsprogram. Schaktning och anläggningsarbeten i ca 900 m av befintlig ledningsgata med dess hänsynsområden varav ca 600 m sjökabelförläggning i riksintresse för vattendrag. Påverkan på alla områden kvarstår från parallellgående ledningar. Helt nytt intrång med ledning och stolpar mellan östra sidan av Lanforsen och söder om Marma varav ca 6,6 km genom Natura område och 7,3 km genom naturvårdsprogram. Påverkan på alla områden kvarstår från parallellgående ledningar. Helt nytt intrång av ledning och stolpar mellan östra sidan av Lanforsen och söder om Marma varav ca 6,6 km genom Natura område och 7,3 km genom naturvårdsprogram. Påverkan på alla områden kvarstår från parallellgående ledningar. Schaktning och anläggningsarbeten i hela ledningsgatan med dess hänsynsområden varav ca 800 m sjökabelförläggning i riksintresse för vattendrag. Påverkan på alla områden kvarstår från parallellgående ledningar. Schaktning och anläggningsarbeten i ca 4,7 km av befintlig ledningsgata med dess hänsynsområden varav ca 600 m sjökabelförläggning i riksintresse för vattendrag. Resterande delar består påverkan från befintlig ledning och påverkan på alla områden kvarstår från parallellgående ledningar. Kulturmiljö Befintlig ledning korsar eller går i utkant av 2 st fornlämningar och 3 st övriga kulturhistoriska lämningar. Stolpe står i utkant av 1 fornlämning och strax utanför 1 övrig kulturhistorisk lämning. Schaktning i utkant av 1 fornlämning. 1 st fornlämning och 3 st övriga kulturhistoriska lämningar i tänkt sträckning. 8 st fornlämning och 4 st övriga kulturhistoriska lämningar i tänkt sträckning. Schaktning i utkant eller genom 3 st fornlämningar och 4 st övriga kulturhistoriska lämningar i tänkt sträckning. Skulle även gå i utkant av riksintresse för kulturmiljövård. Schaktning i utkant av 1 fornlämning. Skulle även gå i utkant av riksintresse för kulturmiljövård. Försvarsmakt Ca 6,7 km går i kanten av Marma skjutfält Ca 6,7 km går i kanten av Marma skjutfält

34 Infrastruktur Korsar riksintresse för väg, E4:an Korsar riksintresse för väg, E4:an Ca 4 km ny luftledning parallellt med riksintresse för järnväg. Korsar på 2 ställen. Korsar riksintresse för väg på 3 ställen. Ca 4 km ny luftledning parallellt med riksintresse för järnväg. Korsar på 2 ställen. Korsar riksintresse för väg på 3 ställen. Befintlig ledning korsar riksintresse för väg, E4:an. Befintlig ledning korsar riksintresse för väg, E4:an Kostnad för uppförande/ förläggning (SEK) 0 Bedöms dröja ca år innan det blir aktuellt med förnyelse genom stolpbyten (beroende på metod)

35 8 Förordat alternativ Med motivering enligt nedan förordar Ellevio alternativ 1, att befintlig luftledning mellan Station Lanforsen och söder om Mehedeby får kvarstå i sin helhet. Befintliga ledningar har ca år kvar innan en renovering med stolpbyten är aktuellt och bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Aktuell placering för ledningarna i området utgör ett samlat intrång. Alternativ 3 med sträckning öster om järnvägen skulle innebära uppbrott av detta och ett betydligt större ingrepp i natur- och kulturmiljö jämfört med om nuvarande sträckningar och ledningar bibehålls. Att flytta aktuell 145 kv-ledning L14 skulle innebära att bredden på befintliga ledningsgator minskar men inte att ledningsstråket försvinner då övriga ledningar kvarstår. En ny ledningsgata tillkommer och det skulle totalt sett bli ett ökat intrång i och med att den totala bredden på ledningsgatan är mindre vid samlokalisering. En ny luftledningsgata innebär att en ny ca 40 m bred gata behöver avverkas genom skogsmark och fragmentering av landskapet ökar. I området finns flera natur- och kulturvärdesobjekt, bland annat naturreservat, Natura 2000, riksintressen och fornlämningar som skulle riskera att påverkas negativt av alternativa sträckningar och ombyggnationer. Påverkan på landskapsbild och närhet till bebyggelse minskar men försvinner ej eftersom parallellgående ledningar kommer finnas kvar. Den verkliga nyttan bedöms därför vara begränsad. Därtill vill Ellevio inte bygga luftledningar inom inhägnade militära områden med tillträdesrestriktioner med tanke på ledningens drift och underhåll. Samma gäller markabelalternativen (4 och 5) avseende natur- och kulturmiljö. Markkabel kräver i anläggningsskedet ett ca meter brett arbetsområde och i driftskedet en ca 4 meter bred gata som hålls fri från grövre vegetation. Påverkan kvarstår från parallellgående ledningar. En sjökabelförläggning alternativt lång borrning vid Marmaviken i alternativ 2 samt 4 och 5 är förknippat med stora tekniska osäkerheter i detta skede, då mark- och bottenförhållandena inte är närmare utredda.

36 BILAGA 1 Fritidsområde södra Marma DP 207 Teckenförklaring Befintlig luftledning Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Detaljplaner Station Lanforsen-Söder Mehedeby Datum Konstruerad av Koordinatsystem Sweden Rt90 SFK NEKTAB

37 Lanforsen Teckenförklaring Befintlig luftledning Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Detaljplaner Datum Station Lanforsen-Söder Mehedeby Konstruerad av SFK Koordinatsystem Sweden Rt90 NEKTAB

38 BILAGA 3 Teckenförklaring Alternativ 1, befintlig luftledning Alternativ 2 Naturreservat Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Natura 2000 (riksintresse) Sumpskog Nyckelbiotop Station Lanforsen-söder Mehdedeby Datum Koordinatsystem Sweden Rt90 2,5 gon Konstruerad av SFK NEKTAB

39 19.35 BILAGA Teckenförklaring Alternativ 1, befintlig luftledning Naturvårdprogram Alternativ 2 klass 1 Alternativ 3a Naturvårdprogram Alternativ 3b klass 2 Alternativ 4 Naturvårdprogram Alternativ 5 klass 3 Station Lanforsen-söder Mehdedeby Datum Koordinatsystem Sweden Rt90 2,5 gon Konstruerad av SFK NEKTAB

40 BILAGA 5 Teckenförklaring Alternativ 1, befintlig luftledning Alternativ 2 FMIS RÄA yta Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Riksintresse kulturmiljövård Station Lanforsen-söder Mehdedeby Datum Koordinatsystem Sweden Rt90 2,5 gon Konstruerad av SFK NEKTAB