Rekommendationer för uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekommendationer för uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm"

Transkript

1 Rekommendationer för uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm Olle Fredholm, Kardiologsektionen, Medicinska kliniken, Helsingborg Anders Roijer, Martin Stagmo Ekolab, Sektionen för Hjärtsvikt och klaffsjukdomar Verksamhetsområde Hjärta-Lungor Skånes Universitetssjukhus Jan-Olov, Borg Thoraxcentrum Blekingesjukhuset Fastställt: Revideras senast: Nytt uppdrag från RMK Hjärta/Kärl 6 mån före senaste revisionsdatum

2 Inledning Patienter med behov av uppföljning pga klaffsjukdom har under de senaste åren blivit allt vanligare. Orsakerna är flera. Bland annat har förekomst av degenerativ klaffsjukdom ökar. Diagnostiken har förbättrats genom ökad tillgång till ekokardiografisk diagnostik. Möjligheter till invasiv behandling har utvidgats. För att möta behovet såväl före som efter invasiva åtgärder krävs samarbete på flera vårdnivåer från primärvård till den specialiserade hjärtsjukvården. Vår förhoppning är att dessa rekommendationer skall underlätta denna vårdprocess. 2

3 Aortastenos Naturalförlopp I medel ökar medelgradienten med 7 mmhg/år. Reduktionen av klaffarea varierar från 0,1 cm 2 /år (slow progressors) till 0,3 cm 2 per år (fast progressors). Patienter med aortastenos och symptom med eller utan påverkan på vänsterkammarfunktionen bör diskuteras angående operativ åtgärd. Incidensen av plötslig död hos asymtomatiska patienter är ~0,3 %/år. Incidens av nytillkomna symtom är 5-23 %/år. Indikation för intervention Patienter med aortastenos och symptom (dyspné, bröstsmärta samt syncope) med eller utan påverkan på vänsterkammarfunktionen bör diskuteras angående operativ åtgärd. Hos asymtomatiska patienter med uttalad aortastenos (medelgradient >50 mmhg och eller klaffarea <1,0 cm 2 alternativt 0,6 cm 2 /m 2 ) skall kirurgi övervägas och speciellt vid: - patologiskt arbetsprov (symtom som dyspné, angina pectoris, syncope eller presyncope, utebliven blodtrycksstegring alternativt blodtrycksfall vid arbete, arbetsförmåga under 80 % av beräknad, - ökning av peakgradient med mer än 0,3 m/s/år (fast progressor) 3

4 vänsterkammardysfunktion (EF <50 %) Uppföljning Patienter med uttalad aortaklafförkalkning och V max >4 m/s bör reevalueras var 6:e månad för eventuellt nytillkomna symtom. Uttalad aortastenos (>4,0 m/s) Klinisk kontroll 1-2 gånger/år EKO årligen Måttlig aortastenos(3,0-3,9m/s) Klinisk kontroll varje år EKO varje eller vartannat år Lindrig aortastenos (2,0-2,9 m/s) Klinisk kontroll varje år EKO var 3:e 5:e år 4

5 Aortainsufficiens Naturalförlopp Patienter med asymtomatisk aortainsufficiens samt bevarad vänsterkammarfunktion har en incidens av plötslig död på <0,2 %/år. Incidensen för att utveckla asymtomatisk vänsterkammardysfunktion är ovanlig (<1,3 %/år). Degenerativ aortainsufficiens är ofta associerad med aneurysm av aorta ascendens. Indikation för intervention Kirurgi rekommenderas för asymtomatiska patienter med uttalad aortainsufficiens samt: - slutdiastolisk diameter (LVEDd) >70 mm eller slutsystolisk diameter >50-55 mm (25 mm/m 2 ) eller EF 50 %. - aortarotdilatation >55 mm (oavsett grad av aortainsufficiens eller EF). - vid hjärtkirurgi på annan indikation Medicinsk behandling Vasodilaterare kan användas för behandling av asymtomatiska patienter med uttalad aortainsufficiens och måttlig-uttalad dilatation av vänster kammare om hypertoni föreligger, annars ej. Betablockerare skall om möjligt undvikas till patienter med uttalad aortainsufficiens pga. den relativa förlängningen av diastole vilket ökar regurgitationsvolymen. 5

6 Uppföljning Patienter med uttalad aortainsufficiens och måttlig vänsterkammardilatation (LVEDd mm) bör följas upp med klinisk kontroll var 6:e månad samt ekokardiografi varje år. Patienter med mild-måttlig aortainsufficiens bör följas med ekokardiografi vartannat år. Patienter med måttlig aortarotdilatation bör följas upp med ekokardiografi en gång årligen (se även speciellt avsnitt om aortaaneurysm) Uttalad aortainsufficiens Klinisk kontroll var 6:e månad EKO 1 2 gånger per år Måttlig aortainsufficiens Klinisk kontroll varje år EKO varje eller vartannat år Lindrig aortainsufficiens Klinisk kontroll efter individuell bedömning EKO var 2:e 3: år Klinisk kontroll vid isolerat lindrigt klaffel behöver ej göras hos kardiolog. Patienten skall informeras om att kontakta vid nytillkomna symtom som kan vara associerade med försämring av klaffel. Om så bedöms möjligt skall patienten remitteras till kardiolog. Vid behov kan arbetsprov ge ytterligare underlag för bedömningen. 6

7 Mitralisstenos Naturalförlopp Reduktion av klaffarea varierar hos patienter. En tredjedel av patienterna progredierar relativt snabbt med en medelreduktion på 0,3 ± 0,2 cm 2 /år. Risken för förmaksflimmer ökar med ålder och dilatation av vänster förmak. Tromboemboliska komplikationer varierar mellan 1,5-6 %/år. Risken för tromboembolism är relaterad till ålder, förmaksflimmer, vänster förmaksstorlek, klaffarea samt förekomsten av spontan ekokontrast (SEC). Arbetsprov är av värde för bedömning av patientens funktionskapacitet över tid. Indikation för intervention Perkutan mitalis kommisurotomi (PMC, PTMV) bör övervägas hos patienter med måttlig-tät mitralisstenos med eller utan symtom om klaffmorfologin så tillåter Åtgärd bör endast övervägas hos patienter med klaffarea 1,5 cm 2 ( 1,0 cm/m 2 ) medelgradient >10 mmhg. Kontraindikationer för PMC är förekomst av tromb i vänster förmak, mer än måttlig mitralisinsufficiens eller kraftig förkalkning av mitralisklaffringen. PMC kan övervägas vid: - ökad risk för tromboembolism (tidigare embolism, SEC i vänster förmak, samt eventuellt vid nytillkommet/paroxysmalt förmaksflimmer) - risk för hemodynamisk dekompensation (pulmonell hypertension med beräknat PA-tryck 7

8 >50 mmhg vid vila eller >60 mmhg vid arbete, önskan om graviditet eller planerad stor kirurgi) Kirurgisk MVR övervägs sällan hos asymtomatiska patienter med mitralisstenos men kan eventuellt övervägas hos patienter med uttalad mitralisstenos där kontraindikation för PMC och hög risk för tromboembolism föreligger, eller vid tecken på hemodynamisk påverkan. Medicinsk behandling Antikoagulantia (INR 2-3) bör övervägas hos alla patienter med förstorat vänster förmak (>50-55 mm), SEC eller misstanke om tidigare tromboembolism. Rutinmässig kardioversion av förmaksflimmer rekommenderas ej vid uttalad mitralisstenos utan först (så snart som möjligt) efter genomförd intervention. Vid mildmåttlig mitralisstenos bör förmaksflimmer regulariseras. I dagsläget saknas information om nyare antikoagulationspreparat (NOAC) kan användas Uppföljning Uttalad mitralinsstenos Överväg PTMV i första hand. Klinisk kontroll var 6:e månad Måttlig mitralinsstenos Klinisk kontroll varje år EKO årligen 8

9 Lindrig mitralisstenos Klinisk kontroll varje år EKO var 3:e 9

10 Organisk Mitralisinsufficiens Naturalförlopp Patienter kan gå under lång tid med uttalad mitralisinsufficiens och förbli asymtomatiska. Då symtom etablerats (NYHA klass I/II) ses en mortalitet på 6,3 % /år samt en relativt hög utvecklig av morbiditet med utvecklande av såväl hjärtsvikt som förmaksflimmer. Indikation för intervention Kirurgi skall alltid övervägas hos patienter med tecken till hjärtvikt och kan även rekommenderas hos asymtomatiska patienter med uttalad mitralisinsufficiens och något av nedanstående: - EF <60 % och/eller LVESd >40-45 mm. - patienter med förmaksflimmer och bevarad vänsterkammarfunktion (EF>60 %) - patienter med bevarad vänsterkammarfunktion och pulmonell hypertension (PA-tryck >50 mmhg i vila eller >60 mmhg i arbete) och med möjlighet till klaffplastik Reparation av klaff (plastik) anses för närvarande vara den optimala kirurgiska behandlingsmodaliteten hos patienter med icke reumatisk mitralisinsufficiens. I jämförelse med MVR är plastik förenad med lägre peroperativ mortalitet, förbättrad överlevnad, bevarad postoperativ vänsterkammarfunktion samt lägre 10

11 morbiditet på lång sikt kräver, enbart antikoagulantia under 3 månader om patienten har sinusrytm Sekundär mitralisinsufficiens Markör med dålig prognos. Orsaker utgörs av vänsterkammadilatation alt klaffdysfunktion vanligen pga ischemisk hjärtsjukdom. Operation kan övervägas i samband med revaskularisering om ejektionsfraktion >30% vid uttalad insufficiens. Observera gräns för ERO är lägre för uttalad sekundär mitralisinsufficiens (0,2) Medicinsk behandling Vasodilaterare har visat sig effektiva hos patienter med funktionell mitralisinsufficiens i kombination med vänsterkammardilatation och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Rutinmässig vasodilaterarbehandling hos patienter med organisk mitralisinsufficiens med hänblick att försöka fördröja utvecklandet av vänsterkammardysfunktion och på så sätt förbättra utfallet/prognosen har ej kunnat visas och bör därför inte rutinmässigt användas. Antikoagulantiabehandling (INR 2-3) rekommenderas hos patienter med mitralisinsufficiens och anamnes på förmaksflimmer utifrån CHA2DS2-VASC-kriterier (eller där anamnes finns på tidigare tromboembolism/tromb i vänster förmak.) 11

12 Uppföljning Uttalad mitralinsufficiens Klinisk kontroll 1 2 gånger per år EKO 1 2 gånger per år Måttlig mitralinsufficiens Klinisk kontroll varje år EKO varje eller vartannat år Lindrig mitralinsufficiens, normal vänsterkammarfunktion Klinisk kontroll efter individuell bedömning. EKO var 3-5:e år Sekundär mitralisinsufficiens Kontroller utifrån underliggande genes. Klinisk kontroll vid isolerat lindrigt organisk mitralisklaffel behöver ej göras hos kardiolog. Patienten skall informeras om att kontakta vid nytillkomna symtom associerade med försämring av klaffel. Trikuspidalisinsufficiens Ofta sekundär till höger kammarproblematik med förstoring/remodellering av kammare. Ibland primär, Mb Ebstein endokardit, carcinoid påverkan av pacemakerlektrod Indikation för op vid måttlig-uttalad trikuspidalisinsufficiens: 12

13 1 Annan hjärtkirurgisk operation 2 Symtomatisk trikuspidalisinsufficiens Trikuspidaliskirurgi bör som regel undvikas vid uttalad pulmonell hypertension Uppföljning Guidelines för uppföljning saknas men men i flertalet fall följs dessa patienter patienter avseende sin grundsjukdom som ofta kräver specialistuppföljning. 13

14 Klaffproteskontroll Mekanisk klaffprotes Postoperativt innan utskrivning därefter ytterliggare en gång efter operation, fullständigt utgångs-eko i samband med första återbesöket, därefter inga rutinmässiga EKOkontroller såvida inte kliniken förändrar sig och EKO kan tillföra information. Biologisk klaffprotes Som ovan men efter 5 år årlig EKO-kontroll (protesdegeneration) under förutsättning att patienten ej har annan co-morbiditet så att eventuell förnyad åtgärd ej kan företagas. EKO-kontroll kan göras tidigare än så om kliniken förändras. Observans för kvinnor i fertil ålder som blir gravida då det oftast är förenligt med snabb protesdegeneration varför de bör kontrolleras med EKO under graviditeten samt efteråt Reparativ klaffkirurgi (plastik av nativ klaff) EKO-kontroll vid 6 månader och 1 år. Vid fullgod kontroll då behöver rutinmässig uppföljning med ekokardiografi ej göras. Man kan överväga kontroll med EKO efter 5 år.. 14

15 Endokarditprofylax (ESC guidelines 2009, AHA/ACCguidelines 2014) De ingrepp där endokarditprofylax är indicerat är framförallt tandläkar-/tandhygieniska behandlingar. Rutinmässigt krävs ingen endokarditprofylax vid procedurer i andningsvägarna såsom bronskoskopi samt vid diagnostiska ingrepp i gastrointestinakanalen eller urinvägarna såsom gastroskopi, coloskopi eller cystoskopi. Endokarditprofylax i dagsläget Omdiskuterat idagsläget men Europeiska kardiologföreningen samt läkamedelsverket stödjer följande för endokarditprofylax Tidigare genomgången endokardit Klaffprotes eller klaffreparation med insatt främmande material Komplex medfött hjärtfel med cyanos Kongenital defekt behandlad med device med fullgott resultat första 6 månaderna efter implantation Kongenital defekt behandlad med device med ej fullgott resultat, antibiotikaprofylax även efter 6 månader 15

16 Val av antibiotika Amoxicillin 2 g po. eller iv min innan ingreppet om ingen allergi föreligger alternativt clindamycin 600 mg po. eller iv min före ingreppet 16

17 Aorta ascendens aneurysm (AAA) ( I samarbete med Bansi Koul och Ellen Ostenfeld SUS Lund/Malmö ) (ref. Danskt Cardiogiskt Sällskap, 1. annulus 2. sinus valsalvae 3. sinotubulära junction 4. aorta ascendens 17

18 Normalmått vid ekokardiografi: Annulus < 2,6 cm Sinus valsalvae < 3,8 cm (1,2-2,2 cm/m² BSA) Sinotubulära junction < 3,8 cm Aorta ascendens, cm < 3,5 cm (1,4-2,1cm/m²) Arcus aorta 2,1 3,5 cm Aorta descendens < 2,8 (1,0-1,6 cm/m²) Ungefärlig operationsindikation för AAA: Marfan pat: Bicuspid klaff: Familjär aortaaneurysm: Övriga 50 mm (45 mm inför graviditet samt vid: dissektionsanamnes i familj, och aortaklaffop) 55 mm (> 50 mm vid: dissektionanamnes i familj. hypertonianamnes, coarctatio.ökad vidd>3mm/år) 5.0 cm 5,5 cm Om aortainsufficiens tilltar vid ekokardiografisk uppföljning kan operationsindikation av aortaaneurysm föreligga vid mindre diameter än vad som ovan anges (klaffsparande operation). Individuell bedömning krävs. För bikuspid aorta klaff gäller gränsen 5 cm vid familjär anamnes på dissektion, hypertoni, förekomst av coarctatio samt progress > 2mm/år. 18

19 Utredning: Inför bedömning av operationsindikation för AAA skall följande undersökningar vara gjorda: - UKG: Fokus på aorta ascendens för flertal mätningar av diameter Bicuspid aortaklaff? Aortastenoser/insufficienser? Övriga vitier som behöver opereras samtidigt? Vänsterkammarfunktion med tanke på operationsrisk - CT thorax/buk med kontrast: Utbredning av aneurysmet? Plack? Dissektion? - Ev MR för värdering av aneurysmutbredning (istället för CT) - Coronarangiografi efter CT: Signifikanta stenoser, som skall åtgärdas samtidigt med operation - Halsduplex: Riskstratifiering inför operation och val av cerebral protektion vid arcusbyte 19

20 Uppföljning Noggrann blodtryckskontroll (helst < 130/80, gärna < 120 mmhg systoliskt). Adekvat riskfaktorkontroll för övrigt. Alla Marfanpatienter skall behandlas med betablockad samt losartan För icke-opererade patienter skall en baslinjeundersökning av hela aorta göras, gärna med MR för att minska strålbördan. Om hela aneurysmet ses med ekokardiografi kan fortsatta kontroller göras, förslagsvis årligen med ekokardiografi. Efter 3 år bör en ny MR göras för att bedöma hela aorta. Alternativ kan MR ersättas med CT Opererade patienter bör kontrolleras med CT/MR och ekokardiografi efter ett år. Därefter individualiserad uppföljning beroende på klinisk situation och val av operationsmetod. Patient med aortaklaffbevarande operation följs upp först 6 månader efter operation och sedan årligen med ekokardiografi. 20

21 Gradering av de vanligaste klaffvitierna Recommendations for classification of AS severity Aortic Sclerosis Mild Moderate Severe Aortic jet velocity (m/s) 2.5 m/s >4.0 Mean gradient (mmhg) - <20 (<30 a ) b (30-50 a ) >40 b (>50 a ) AVA (cm 2 ) - > <1.0 Indexed AVA (cm 2 /m 2 ) > >0.6 Velocity ratio > <0.25 a ESC Guidelines b AHA/ACC Guidelines Baumgartner et al. Journal of the American Society of Echocardiography. January

22 Recommendations for classification of mitral stenosis severity Mild Moderate Severe Specific findings Valve area (cm 2 ) > <1.0 Supportive findings Mean gradient (mmhg) a Pulmonary artery pressure (mmhg) <5 < >10 >50 a At heart rates between 60 and 80 bpm and in sinus rhythm. Baumgartner et al. Journal of the American Society of Echocardiography. January

23 Grading the severity of AR Parameters Mild Moderate Severe Qualitative Aortic valve morphology Colour flow AR jet width a Normal/ Abnormal Small in central jets Normal/ Abnormal Intermediate CW signal of AR Incomplete/faint Dense jet Diastolic flow reversal in descending aorta Brief, protodiastolic flow reversal Intermediate Abnormal/flail/ large coaptation defect Large in central jet, variable in eccentric jets Dense Semi-quantitative VC width (mm) <3 Intermediate >6 Pressure halftime (ms) b >500 Intermediate <200 Quantitative EROA (mm 2 ) < ; c 30 R Vol (ml) < ; c 60 +LV size d Holodiastolic flow reversal (end-diastolic velocity >20 cm/s) AR: aortic regurgitation; CW: continuous-wave; LA: left atrium; EROA: effective regurgitant orifice area; LV: left ventricle; R Vol:regurgitant volume; VC: vena contracta. a At a Nyquist limit of cm/s. 23

24 b PHT is shortened with increasing LV diastolic pressure, vasodilator therapy, and in patients with a dilated compliant aorta or lengthened in chronic AR. c Grading of the severity of AR classifies regurgitation as mild, moderate or severe and subclassifies the moderate regurgitation group into mild-to-moderate (EROA of mm or an R Vol of ml) and moderate-tosevere (EROA of mm 2 or an R Vol of ml). d Unless for other reasons, the LV size is usually normal in patients with mild AR. In acute severe AR, the LV size is often normal. In chronic severe AR, the LV is classically dilated. Accepted cut-off values for non-significant LV enlargement: LV end-diastolic diameter <56 mm, LV end-diastolic volume <82 ml/m 2, LV end-systolic diameter <40 mm, LV end-systolic volume <30 ml/m 2. Lancellotti et al. European Journal of Echocardiography (2010) 11,

25 Grading the severity of organic mitral regurgitation Parameters Mild Moderate Severe Qualitative MV morphology Colour flow MR jet Normal/ Abnormal Small, central Normal/ Abnormal Intermediate Flail leaflet/ruptured PMs Very large central jet or eccentric jet adhering, swirling and reaching the posterior wall of the LA Flow convergence No or small Intermediate Large zone a CW signal of Faint/Parabolic MR jet Dense/Parabolic Dense/Triangular Semi-quantitative VC width 7 (>8 for <3 Intermediate (mm) biplane) b Pulmonary Systolic vein flow dominance Mitral inflow A wave dominant d TVI mit /TVI Ao Quantitative Systolic blunting Variable <1 Intermediate >1.4 Systolic flow reversal c E wave dominant (>1.5 cm/s) e 25

26 Parameters Mild Moderate Severe EROA (mm 2 ) < ; f 40 R Vol (ml) + LV and LA size and the systolic pulmonary pressure g Ischemisk ERO (mm 2 < ; f 60 CW:continuous-wave; LA: left atrium; EROA:effective regurgitant orifice area; LV: left ventricle; MR: mitral regurgitation; R Vol: regurgitant volume; VC: vena contracta. a At a Nyquist limit of cm/s b For average between apical four- and two-chamber views. c Unless other reasons of systolic blunting (atrial fibrillation, elevated LA pressure). d Usually after 50 years of age; e in the absence of other causes of elevated LA pressure and of mitral stenosis. f Grading of severity of organic MR classifies regurgitation as mild, moderate or severe, and sub-classifies the moderate regurgitation group into mild-to-moderate (EROA of 20 26

27 29 mm or a R Vol of ml) and moderate-to-severe (EROA of mm 2 or a R Vol of ml). g Unless for other reasons, the LA and LV size and the pulmonary pressure are usually normal in patients with mild MR. In acute severe MR, the pulmonary pressures are usually elevated while the LV size is still often normal. In chronic severe MR, the LV is classically dilated. Accepted cut-off values for non significant leftsided chambers enlargement: LA volume <36 ml/m 2, LV end-diastolic diameter <56 mm, LV end-diastolic volume <82 ml/m 2, LV end-systolic diameter <40 mm, LV endsystolic volume <30 ml/m 2, LA diameter <39 mm, LA volume <29 ml/m 2. Lancellotti et al. European Journal of Echocardiography (2010) 11,

28 28

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet 2015. Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet 2015. Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander Ekokardiografi Kombinerade vitier Användarmötet 2015 Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander Ekokardiografi 2014:02 Fall 2 Haile är en 33- årig man från Etiopien, som anlänt till Sverige för 1 månad

Läs mer

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet Graviditet med förvärvade hjärtfel Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet EHJ 2013 34 657-665 Maternell mortalitet 1% (jmf 0.007% i normalbefolkningen) 26% behövde

Läs mer

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1. 78-årig man, pigg och vital. Aldrig sjukhusvårdad. Tablettbehandlad hypertoni och hyperlipidemi samt psoriasis Patienten söker dig i egenskap av husläkare pga. Andfåddhet vid ansträngning. Han promenerar

Läs mer

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län Jönköping 2004-09-06 Verksamhetschef Klinisk fysiologi Jönköpings Sjukvårdsområde

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kambiz Shahgaldi, leg BMA, Med. dr Docent i ekokardiografi KHT, skola för Teknik och Hälsa, Stockholm Enhetschef, avd klinisk fysiologi och hjärtmott.

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat EQUALIS användarmöte 2011-02-01 Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat Odd Bech-Hanssen Kardiologi/Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Vad säger Guidelines? Styrkor, svagheter och fallgropar *Lancelotti

Läs mer

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt Jan Engvall, Linköping Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos Ingen intressekonflikt Disposition: Något om eko-dopplertekniken Något om sjukdomarna Hur vi hittar vyerna Hur

Läs mer

Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01. Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01. Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01 Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund Hypertrofisk kardiomyopati med eller utan obstruktion Hypertrof kadiomyopati Prevalens 1/500 Symtom

Läs mer

EQUALIS användarmöte Dålig kammarfunktion och AS*

EQUALIS användarmöte Dålig kammarfunktion och AS* Dålig kammarfunktion och AS* Har patienten LVEF

Läs mer

Klaffmottagning Sunderby sjukhus

Klaffmottagning Sunderby sjukhus Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Klaffmottagning Sunderby sjukhus Syfte Klaffmottagningen ska ge patienter med klaffel en bättre tillgång till specialiserad vård, höja vårdens kvalitet och säkerställa

Läs mer

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

Kateterinterventioner JOHAN HOLM Kateterinterventioner JOHAN HOLM GUCH diagnoser i Sverige DIAGNOSER Coarctation 10% Övriga klaffel 12% Transposition Fallot 5% 7% Shuntvitier 43% Aortaklaffel 14% Enkammarhjär ta Övriga 1% 8% GUCH intervention

Läs mer

Bakteriell endokardit

Bakteriell endokardit Bakteriell endokardit Incidens 6-7/100 000 Ökande Riskfaktorer: Klaffprotes, hemodialys, venkatetrar, immunosuppression, iv missbruk Staph aureus > alfastreptokocker Mortalitet 10% Endokarditutveckling

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens Användarmöte Ekokardiografi 28/1 2014 Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Fall 1 63 årig man. Rökare som 5 år tidigare haft en pneumococcpneumoni

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016 Höger kateterisering och pulmonell hypertension Johan Holm 2016 Selbstversuch in der Mittagspause Werner Forssmann 1929 Indikationer för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantationsutredning

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS Pulmonalisstenos RVOT obstruktion Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS RVOT obstruktion Subvalvulär / DCRV Valvulär Supravalvulär Auskultation Strävt systoliskt blåsljud vä I2 Brett splittrad

Läs mer

Aortadissektion - patofysiologi

Aortadissektion - patofysiologi Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde Downs syndrom HJÄRTFEL VID SYNDROM Ulf Ergander Barnhjärtcentrum Stockholm - Uppsala Hjärtfel vid Downs AVSD 40-50 % har hjärtfel AVSD VSD coarctatio aortae Fallots anomali ASD, PDA m.fl. ENDOCARDIAL CUSHIONS

Läs mer

Ekokardiografisk diagnostik

Ekokardiografisk diagnostik Vårutbildning 2018 Endokardit Ekokardiografisk diagnostik Odd Bech-Hanssen, MD, PhD Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg odd.bech-hanssen@klinfys.gu.se Ekokardiografisk diagnostik

Läs mer

Erik Svensson, 19 år. Del 1

Erik Svensson, 19 år. Del 1 Erik Svensson, 19 år Del 1 Erik Svensson, 19 år, spelar fotboll på elitnivå. Han planerar att skriva kontrakt med en elitklubb och inför detta har läkarundersökning genomförts vid vilken man noterat ett

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Indikationer för ekokardiografi

Indikationer för ekokardiografi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Klinisk fysiologi 2 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Sabina Aryan Biomedicinsk analytiker Charlotte Johansson Verksamhetschef

Läs mer

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM En osäker framtid? Men de sa ju att allting såg bra ut Patienten är mindre informerad än föräldrarna Men jag är ju opererad Pallierande kirurgi med restlesioner

Läs mer

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS GUCH & Pulmonell hypertension Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS Disposition PAH utredning Volymsberoende pulmonell hypertension vid shunt Hemodynamik och hjärtkateterisering Farmakologisk

Läs mer

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p) På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna

Läs mer

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,

Läs mer

Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion

Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion Rekommendationen är framtagen av Equalis expertgrupp för Ekokardiografi: Eva Maret (ordförande), Bodil Andersson,

Läs mer

Aortastenos-ekokardiografiska möjligheter och fallgropar

Aortastenos-ekokardiografiska möjligheter och fallgropar Equalis användarmöte 2019-01-22 Aortastenos-ekokardiografiska möjligheter och fallgropar Odd Bech-Hanssen Överläkare, docent Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset odd.bech-hanssen@klinfys.gu.se

Läs mer

Inga aktuella läkemedel.

Inga aktuella läkemedel. 46-årig man som söker vårdcentralen där du arbetar som distriktsläkare. Han är tidigare frisk men är mångårig rökare. Patienten söker dig som husläkare pga. ökad andfåddhet när han spelar golf. Kan gå

Läs mer

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet Fall 4 våren 2016 Eva Nylander Användarmötet 2017-01-26 Pia, född 1953 Har tidigare varit frisk. 2003 insjuknar hon med en stroke. Hon har inga riskfaktorer och utredning med carotisduplex, transthorakal

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Coarctation av Aorta. diagnostik, behandling och. Copyright. uppföljning i vuxen ålder. Peter Eriksson GUCH centrum SU/Östra Göteborg

Coarctation av Aorta. diagnostik, behandling och. Copyright. uppföljning i vuxen ålder. Peter Eriksson GUCH centrum SU/Östra Göteborg Coarctation av Aorta diagnostik, behandling och uppföljning i vuxen ålder Peter Eriksson GUCH centrum SU/Östra Göteborg Livslängd, natural historia samt status post op Presbitario et al Br Heart J 1987

Läs mer

Del sidor. 17 poäng

Del sidor. 17 poäng 11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett

Läs mer

Rekommendation för beräkning av slagvolym

Rekommendation för beräkning av slagvolym 1 (6) 2017-02-20 för beräkning av slagvolym en är framtagen av Equalis expertgrupp för Ekokardiografi: Eva Maret (ordförande), Bodil Andersson, Sinsia Gao, Per Lindqvist, Eva Nylander, Jan Remmets, Anders

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

[Hjärtklaffvitier] [Klaffsjukdomarnas genes och behandling] Health Department, the33

[Hjärtklaffvitier] [Klaffsjukdomarnas genes och behandling] Health Department, the33 [Hjärtklaffvitier] [Klaffsjukdomarnas genes och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Koronarkärlens anatomi....2 Indikationer för koronarangiografi..... 2 Hjärtklaff proteser...

Läs mer

Handläggning av Thorakal aortasjukdom vid Norrlands Universitetssjukhus

Handläggning av Thorakal aortasjukdom vid Norrlands Universitetssjukhus Handläggning av Thorakal aortasjukdom vid Norrlands Universitetssjukhus Version 1.0, Bäst före 2016-12-31 Innehåll Indikationer för elektiv operation av thorakala aortaaneurysm Uppföljning av patienter

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Fall 3 Hösten 2013 Tre pulmonalisinsufficienser

Fall 3 Hösten 2013 Tre pulmonalisinsufficienser Fall 3 Hösten 2013 Tre pulmonalisinsufficienser Eva Maret, överläkare Fysiologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Den här uppgiften kommer handla om gradering av pulmonalisinsufficiens. Pulmonalisklaffen

Läs mer

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander 190510 Vad är problemet? Kranskärlen avgår ovanför aortaklaffen Kranskärlsperfusion bestäms av kranskärlstryck Metabola

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

Hjärtfel och graviditet

Hjärtfel och graviditet Hjärtfel och graviditet Visby 2 sep 2010 Eva Furenäs GUCH-centrum, SU/Östra, Göteborg Mortalitet/miljon graviditeter UK CEMACH-reg 2003-2005 25 20 15 10 5 0 Cardiac VTE Suicide CNS Haemorrhage Sepsis Preeclampsia

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Behandling med device ICD och CRT

Behandling med device ICD och CRT Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är

Läs mer

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist EHRA/HRS Europace 2009 Ischemisk kardiomyopa% VT 1 Ischemisk kardiomyopa% VT 2 Re- entry krets i myokardärr Pa%enAall 67

Läs mer

Ekokardiografi 2017:01. Fall 3

Ekokardiografi 2017:01. Fall 3 Ekokardiografi 2017:01 Fall 3 Fall 3 Man 40 år, hjärttransplanterad 2009 pga. DCM sekundärt till sarcoidos. Inga tecken till rejektion. Kommer till ekolabbet pga. retransplantationsutredning. Fall 3 1

Läs mer

Endokardit Kirurgisk behandling

Endokardit Kirurgisk behandling Endokardit Kirurgisk behandling Docent, Överläkare Tema Hjärta och Kärl Karolinska Universitetssjukhuset Översikt Indikationer Svenska studier Endokardit team Operationsteknik 2 Indikationer för kirurgi

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Rapport vårens utskick 2016

Rapport vårens utskick 2016 Rapport vårens utskick 2016 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2016-11-22, Stockholm Sophia Frantz, läkare Fysiologiska avdelningen, Helsingborgs lasarett 2016 Myokardscintigrafi Vårutskick mars-april

Läs mer

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum Universitetssjukhuset, Linköping Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Ingen intressekonflikt Man född 1965, har fru och 2 barn 12

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Tack på förhand för dina svar. För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse. Håkan Wåhlander

Tack på förhand för dina svar. För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse. Håkan Wåhlander Svensk Barnkardiologisk Förening (SBKF) har nyligen antagit nya riktlinjer angående endokarditprofylax för barn med medfödda hjärtfel och annan hjärtsjukdom. Riktlinjerna är en anpassning till de förändrade

Läs mer

Totalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar

Totalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Stabil kranskälssjukdom

Stabil kranskälssjukdom Stabil kranskälssjukdom Vanlig förekommande Angina pectoris är det vanligaste symtomet Prevalens: 5% vid 50 årsålder, 10-14% vid 75 årsålder Prognosen är god, årlig mortalitet 1% Stora resurser går till

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm GUCH & Pulmonell hypertension Johan Holm Pulmonell arteriell hypertension - PAH PAH och GUCH Varför det? Övercirkulation i lungorna pga. shunt, medfödd, eller skapad som palliation Leder till vasokonstriktion

Läs mer

Conduitproblem Ett kroniskt bekymmer? Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnveckan

Conduitproblem Ett kroniskt bekymmer? Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnveckan Conduitproblem Ett kroniskt bekymmer? Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnveckan 180424 2 Varför ett svengelskt ord till?? Rör för att leda vätska,

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage Nationella koordinatorer Sverige: Eva-Lotta Glader/Johanna Pennlert, Norrlands universitetssjukhus Samordnande forskningssköterska i Sverige:

Läs mer

Problemet är diastole!

Problemet är diastole! Problemet är diastole! Eva Nylander Klinisk fysiologi, Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset, Linköping Ingen intressekonflikt DHF HFNEF HFpEF? Paulus et al EHJ 2007;28:239-50,.. a consensus statement..

Läs mer

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014 Höger kateterisering Johan Holm 2014 Selbstversuch in der Mi@agspause Werner Forssmann 1929 IndikaFoner för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantafonsutredning Högersvikt, bakomliggande TI, PH

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Bakgrund Vaskulära accessen är hemodialyspatientens akilleshäl CDK har högre

Läs mer

Rekommendationer för ekokardiografi

Rekommendationer för ekokardiografi Rekommendationer för ekokardiografi Equalis ekokardiografigrupp användarmötet 2017-01-26 Våra rekommendationer varför gör vi dem? Deltagarna efterfrågar dem När vi visat på diskrepanser i mätning i utskicken,

Läs mer

Fallots tetrad morfologi. Copyright

Fallots tetrad morfologi. Copyright Fallots tetrad morfologi Rotation och förskjutning av utflödesseptum (infundibulum) i anterior och cranial riktning Anatomi, att förstå Fallots tetrad Rotation och förskjutning av utflödesseptum (infundibulum)

Läs mer

Hjärtfel. Graviditet. Lund. 5 Februari 2016

Hjärtfel. Graviditet. Lund. 5 Februari 2016 Hjärtfel & Graviditet Lund 5 Februari 2016 Graviditet - hjärtsjukdom Hjärtsjukdom vid 0.5 % av alla graviditeter Framträdande ickeobstetrisk orsak till maternell död Västvärlden Kongenital hjärtsjukdom

Läs mer

Primärvård och medicin, inriktning kardiologi

Primärvård och medicin, inriktning kardiologi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(16) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam vårdöverenskommelse 2.0 Vårdöverenskommelse primärvård och medicin, inriktning kardiologi Utfärdande förvaltning:

Läs mer

Aortastenos kliniska utmaningar och nya riktlinjer

Aortastenos kliniska utmaningar och nya riktlinjer kliniska utmaningar och nya riktlinjer 2019-01-22 Carl J Meurling Docent, Överläkare Expertgruppsmedlem Ekokardiografi Equalis Hjärtsvikt-Klaff-GUCH-Ekokardiografi Lund Anatomi normala aortaklaffen Tre

Läs mer

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med

Läs mer

FALLOTS TETRAD. - Standard Operating Procedure (SOP) avseende uppföljning, bedömning

FALLOTS TETRAD. - Standard Operating Procedure (SOP) avseende uppföljning, bedömning GUCH-mottagningen SU/Östra, Göteborg Sida 1 Utarbetat av Tomas Skommevik, Thomas Gilljam, Ulf Thilen Ansvarig: Peter Eriksson Giltig: 1 år fr.o.m. 100506 FALLOTS TETRAD - Standard Operating Procedure (SOP)

Läs mer

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Rasmus Borgquist, Skånes Universitetssjuhus, Lund EchoCRT Kan patienter med smala QRS

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m; beslutade den 30 november 2017. TSFS 2017:106 Utkom från trycket

Läs mer