Översyn av linjetrafik och färdtjänst i Simrishamns kommun

Transkript

1 Översyn av linjetrafik och färdtjänst i Simrishamns kommun Januari 2008

2 Översyn av linjetrafik och färdtjänst i Simrishamns kommun Sammanfattning förslag Linjetrafiken Nuvarande tågtidtabell har dåligt utbud förutom några timmar på morgonen och på sena eftermiddagen. Det både ojämna och dåliga utbudet gör det svårt för övrig busstrafik att passa tågets ankomster och avgångar. SKE 5 trafikerar delvis samma sträcka som tåget. Genom en samplanering av tåget och SKE 5 på sträckan Tomelilla-Simrishamn kan man skapa ett stråk som tills största del har timmestrafik som stomme. Övrig busstrafik får då en helt annan möjlighet att på ett effektivt sätt passa både tåg och SKE 5 i Simrishamn. Ett förslag till en ny tågtidtabell har tagits fram där morgonens utbud fortsätter hela dagen fram till 9- tiden på kvällen med en sista tur två timmar senare, vilket betyder totalt 9 nya turer. För att förslaget skall vara genomförbart utan alltför stora insatser, så ankommer och avgår tågen Malmö station vid precis samma klockslag som idag. Den föreslagna tågtabellen medför att antalet vagntimmar ökar med ca 20 % vilket motsvara en total kostnadsökning på ca 8 %. Tidtabellen på SKE 3 är planerad för att passa alla tåg på Skånebanan i Kristianstad. Det går dock att justera tidtabellen tidsmässigt så att passning kan ske även i Simrishamn samtidigt som bytena med Skånebanan behålls i Kristianstad. Vidare innebär förslaget tidigare avgångar till Kivik för att passa tåg och buss västerut. Två linjer förlängs; linje 574 från Vitaby via Ravlunda till Brösarp alternativt Kivik samt linje 577 från Borrby till Hammenhög och vidare mot Gärsnäs. Anknytningen i Gärsnäs har förutsättningar för att passa tåget västerut. Även linje 574 föreslås få ett bättre utbud. De lokala busslinjerna behöver även justeras tidsmässigt för att passa in i det nya systemet. Genom att effektivisera nuvarande trafik möjliggörs fler turer på linjerna 570, 574 och 577 utan att fler fordon behövs. Nuvarande tågtidtabell innebär dock att byten buss-buss och buss-tåg mellan kl och efter kl. 19 fungerar dåligt, vilket är en betydande del av dagen. Utvecklingen av trafiken bör ske stegvis: 1. samordning befintlig tågtabell med SKE 3 och SKE 5 2. anpassning av anslutande busslinjer i möjligaste mån 3. utökning av antalet turer med befintligt antal fordon 4. timmestrafik på tåget 5. anpassning av anslutande busslinjer till timmestrafiken med utökning av utbudet Totalt sett skulle dessa förändringar leda till följande: ett regionalt samordnat trafiksystem med regelbundet utbud ett lokal trafiksystem med mer enhetligt utbud tidpassning mellan det regionala och det lokala trafiksystemet möjligt att resa både lokalt och regionalt i fler relationer än idag med bra byten förslag till utökning av antalet turer på i stort sett alla busslinjer samt tåget en stor del av utökningen kan ske med befintligt antal fordon För att öka kollektivtrafikens attraktivitet krävs att de olika trafikslagen och de olika linjerna är samplanerade samt att utbudet förbättras båda avseende omfattning och regelbundenhet Danielson & Co sid 2(30)

3 Färdtjänsten Översyn av linjetrafik och färdtjänst i Simrishamns kommun Antalet personer som innehar ett färdtjänsttillstånd har i stort sett fördubblats från 1998 till 2006 och det är främst åldersgruppen 80 plus som står för den kraftiga ökningen. Andelen tillstånd som faktiskt utnyttjas har också minskat och ligger numera på ca 60 %, dvs. 4 av 10 tillstånd utnyttjas aldrig. Under 2006 gjordes ca fler färdtjänstresor än under 1999 vilket motsvarar en ökning på ca 60 %. För 2006 ingår dock Snurringens ca registrerade färdtjänst- och omsorgsresor. Färdtjänstresor utförs både med personbilar och med specialfordon. Dessa används främst för rullstolsburna. Både antalet resor med P-bil och specialfordon har ökat. Andelen resor som utförs med specialfordon har ökat något och andelen resor ligger runt 35 %. Reslängderna har även de ökat vilket kan förklaras med att de kortare resorna inom Simrishamns tätort har överförts till Snurringen. Samtidigt har även färdtjänstområdet utökats till att numera omfatta hela Skåne. Under 2007 uppvisar färdtjänstresandet en helt annan profil än under Resandet per vardag har ökat med i snitt %. En annan skillnad är att färdtjänstresandet nu mer liknar det vanliga resandet som det t.ex. ser ut i kollektivtrafiken, med en resandetopp på morgonen vid 8-tiden samt en lite mer utdragen på eftermiddagen. Det är resorna till och från Simrishamn tätort som står för den största delen av ökningen. Minst ökar resorna inom Simrishamns tätort samt utanför Simrishamns tätort. Resor med Simrishamn som start eller mål har ökat från ca 650 resor per månad år 1999 till ca resor per månad Märkbart är att antalet färdtjänstresor har minskat från orter som Baskemölla, Brantevik och Kivik. Orter som har ökat sitt resande är framförallt Gärsnäs men även Borrby, Skillinge och Nyhem utanför Vik (saknas i statistiken från 1999). Orter som Gärsnäs, S:t Olof, Kivik och Hammenhög har återkommande dagliga resor. Förutom dessa så finns det många nya destinationer både utanför och inom kommunen vilket gör att man inte kan se några klara tendenser i det ökande resandet. Snurringen är en busslinje i Simrishamns tätort som trafikerar mellan kl Snurringen är delvis en flexlinje, dvs. den gör avvikelse för att lämna och hämta resenärer utanför linjerdragningen. Personer med färdtjänsttillstånd kan även vinka på bussen längs med linjesträckningen vilket minskar deras gångavstånd till hållplats. Under en normal vardag utförs mellan kl ca 750 färdtjänstresor i tätorten. Snurringen har ca 300 färdtjänst- och omsorgsresor vilket gör att Snurringen har nästan 30 % av resandet. Dessutom utförs ett okänt antal resor på Snurringen av färdtjänstresenärer som reser som vanliga resenärer. Under 2006 innan flytten till Gärsnäs hade Snurringen i snitt 500 resor per månad medan snittet för de fem första månaderna under 2007 var 300 resor. Jämfört med 1999 används låggolvsbussar i linjetrafiken vilket förenklar för denna grupp av resenärer att åka. SKE har visserligen inte helt lågt golv utan trappsteg. Instegshöjden är ändå betydligt lägre än förut samt att fordonen är utrustade med lift. Det faktum att bussarna numera har lågt golv har på andra håll haft viss effekt på färdtjänstresandet. Det kan med andra ord vara en del i att förklara minskningen av färdtjänstresor från Brantevik. SKE 3 har i Baskemölla flyttat sin hållplats ifrån samhället ut till Rv9, men det verkar inte ha några effekter på färdtjänstresandet. Även om färdtjänstresandet har ökat utanför Simrishamn, är det fortfarande allt för få resor för att det skulle finnas underlag för någon ny ByaSnurring. Erfarenheten har dessutom visat hur svårt det är att föra över resenärer från färdtjänsten till Snurringen. Att utveckla den ordinarie linjetrafiken och se till att alla fordon har lågt golv, är sannolikt effektivare. Kivik Danielson & Co sid 3(30)

4 Inledning Simrishamns kommun har önskemål om att översiktligt utreda hur Skånetrafikens linjetrafik i kommunen fungerar. Samtidigt vill man också utreda om det finns underlag för en Byasnurring. Danielson & Co Trafikkonsult AB har därför fått i uppdrag att göra en översyn av linjetrafiken i kommunen, föreslå förbättringar samt göra en uppdatering av färdtjänstresandet inkl. Snurringen för 2006/2007 i jämförelse med samma period år 1999/2000. Upplägg och metod Indata utgörs av en översiktlig inventering av geografi, befolkning, målpunkter och trafiksystem. Utifrån nuvarande tidtabell, vintern , har en analys gjorts över hur trafiken fungerar och samverkar. Aktuell trafik är både tågtrafik, regionbusstrafik samt lokal busstrafik där Snurringen ingår. Tågtrafik till Simrishamn är en relativt ny företeelse och samverkan mellan buss- och tågtrafik analyseras med avseende på eventuella brister. Samtidigt görs även en analys av effektiviteten i nuvarande trafikupplägg. Efter inventering av det befintliga trafiksystemets brister och förtjänster tas förslag tagits fram till olika typer av förbättringar som skall syfta till en långsiktig utveckling av kollektivtrafiken i Simrishamns kommun. Förslagets grundidé böra vara att de olika trafikslagen skall kunna samverka för att förbättra för resenärerna. Jämförelser görs med dagens situation med avseende på antalet fordon och hur de används. Först presenteras vad man kan åstadkomma inom ramen för befintliga resurser. Därefter visas vad som kan göras vid en mindre respektive en större utökning av produktionen. Slutligen redogörs för hur man stegvis skulle kunna utöka trafiken efterhand som efterfrågan och resande ökar. Under 2000 gjordes en analys av färdtjänstresandet inom kommunen och som resultat av denna föddes Snurringen. Resandet för både färdtjänsten och Snurringen analyseras med avseende på om utfallet blev som man trodde samt om det numera finns underlag för en utveckling av Snurringen till en Byasnurring. Simrishamns kommun Befolkning Kommunen har ca invånare, varav ca bor i centralorten. Kommunen har en nordlig och en sydlig del där de större orterna är i fallande storlek Kivik, Gärsnäs, Borrby, Hammenhög och Skillinge. Mot norr gränsar kommunen till Brösarp (Tomelilla Kommun) och Kristianstad, söderut till Ystad och västerut till Tomelilla. Simrishamns kommun är nästan som en halvö där centralorten ligger längst österut. Detta får effekter på hur människor reser och ger därmed även speciella förutsättningar för kollektivtrafiken. Vägnätet består av två större leder, Rv9 i syd-nordlig riktning samt Rv11 västerut. Den nordliga delen av kommunen är av mer långstäckt karaktär med den klart största orten Kivik i de norra delarna. Den södra delen av kommunen är jämfört med den norra av något mer vidsträckt karaktär och med fler orter av viss storlek. För kollektivtrafikens del betyder det att den norra är något enklare att trafikera, då antalet stråk begränsas Danielson & Co sid 4(30)

5 Skol 2 Kommungräns. Karta: Grafisk bild av antalet invånare per ort på Österlen. Skolorter är utmärkta. Viktiga målpunkter - skolor Förutom i centralorten har kommunen grundskolor i Kivik, S:t Olof, Gärsnäs, Hammenhög, Borrby, Skillinge samt Simrislund. Högstadium finns enbart i Simrishamn. Det finns även två friskolor, Nils Holgerssonskolan (F-9) i Simrishamn samt Sophiaskolan (1-9) i Rörum. Österlengymnasiet finns i Simrishamn men kommunens elever åker även till Tomelilla och Ystad gymnasieskolor. Regional linjetrafik All kollektivtrafik i Skåne administreras via Skånetrafiken. På Österlen finns både tågtrafik, regional busstrafik samt busstrafik av mer lokal karaktär. På kartan på nästa sida redovisas den regionala trafiken, SKE 3 och 5 samt tågtrafiken. Tåget trafikerar sträckan Simrishamn via Tomelilla och Ystad till Malmö. Inom kommunen finns förutom i Simrishamn även en station i Gärsnäs Danielson & Co sid 5(30)

6 SKE 3 SKE 5 Karta: Regional buss- och tågtrafik på Österlen. Utbud enkelturer Linje Sträckning m-f lör sön m-f lör sön Tåg 6 Simrishamn-Ystad-Malmö SKE 3 Simrishamn-Kristianstad Simrishamn-Kristianstad SKE 5 Simrishamn-Lund Tabell: Antal enkelturer per dagtyp, 1999 och På den regionala trafiken har antalet turer ökat en hel del från 1999, se tabell ovan. Linje 569 som bara gick vardagar ingår numera i SKE. Även trafiken på helgerna har utökats. Idag har SKE 3 till Kristianstad bäst utbud. Linjen har under ett antal år utvecklats till att ha halvtimmestrafik under morgon och eftermiddag och timmestrafik under resterande tid. Tidtabellen är i stora drag en s.k. styv tidtabell, dvs. bussen kommer och går vid samma minuttal varje timma under hela dagen. I Kristianstad passar tidtabell både till och från tåget mellan Kristianstad och Helsingborg (den s.k. Skånebanan). Passningen i Kristianstad till tåget mellan Blekinge och Malmö är sämre. Passningen till tåget i Simrishamn också är dålig. Under åren har antalet hållplatser minskats och under kommande vinter 2007/2008 kommer de största hållplatserna att byggas ut med kantstenar, cykelparkeringar m.m. Nya gång- och cykelbanor anläggs till hållplatserna för att öka säkerheten. SKE 5 till Lund har även den utvecklats under de senare åren. Utbudet är glesare än för SKE 3 men framförallt varierar under dagen. Åktiden till Lund har kortats ner till 1,5 timme genom att linjen går direkt till Lund efter Sjöbo, samt att körvägen inom Lund ändrats. Linjen går på sträckan Simrishamn Danielson & Co sid 6(30)

7 och Tomelilla parallellt med tåget till Ystad. Tydlig plan för hur tåg och buss skall samverka på denna sträcka saknas. Lokal linjetrafik Inom kommunen och angränsande kommuner finns ytterligare busslinjer av mer lokal karaktär. Linjerna är ganska många till antalet, 7 stycken, men det är i princip bara 2 av dessa, 570 och 577, som har fler än 10 enkelturer per vardag samt trafik på helgerna, se karta och tabell nedan. Brösarp Vitaby 579 Kivik Onslunda S:t Olof 574 Vik Hammenhög 570 Borrby 577 Skillinge Brantevik Mälarhusen Karta: Lokal kollektivtrafik på Österlen. (linjer 575, 576 samt 578 ej utritade) Utbud enkelturer vin Linje m-f lör sön m-f lör sön 570(572) Simrishamn-Ystad Simrishamn-Vitaby Simrishamn-Hammenhög Simrishamn-Hammenhög Simrishamn-Borrby Simrishamn-Tomelilla taxi:6 0 0 taxi: Brösarp-Tomelilla taxi:4 taxi:2 Tabell: Antal enkelturer per dagtyp, 1999 och Sedan 1999 har trafiken mellan Simrishamn-Hammenhög-Ystad koncentrerats till den nya linjen Vidare har linjen via Brantevik och Skillinge avkortats och slutar i Borrby. Utbudet i den lokala trafiken har inte utökats på samma sätt som för SKE och tåget. Linjerna 575 och 576 är numera att beteckna som skollinjer då de nästan bara går skoldagar. Linje 578 är en anropsstyrd linje där alla turer måste förbeställas via telefon minst 1 timma innan. Linjen matar Danielson & Co sid 7(30)

8 från tåget till orterna Järrestad och Tommarp eftersom de saknar station. Linje 579 både startar och slutar i Tomelilla kommun, men trafikerar sträckan Ravlunda-Vitaby-S:t Olof inom Simrishamns kommun. Avstånd på Österlen Man brukar mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen genom att ange hur mycket längre tid det tar att åka kollektivt. Busslinjernas samt tågets restider mellan större orter finns redovisade på kartan nedan. Bussens körtid mellan Kivik och Simrishamn är 24 minuter medan det tar ca 17 minuter med bil, vilket ger en kvot på 1,41, se tabell nedan. De enda resrelationer som kan konkurrera med bilen är de som tåget trafikerar. Vanligast är att det 50 % längre tid att ta bussen än att åka bil. Hänsyn har inte tagits till andra tidsfaktorer som t.ex. väntetider, gångtider, tid för att leta parkeringsplats osv. 14 min 18 min 24 min 25 min 35 min 20 min 12 min 15 min 15 min 8 min 7 min 20 min 15 min 8 min 9min 9 min 11 min 13 min 19 min Karta: Avstånd i minuter för buss respektive tåg på Österlen. Sträcka km bil buss/tåg kvot Simrishamn -Tomelilla 29 km ,81 Simrishamn-Ystad 39 km ,09 Simrishamn-Skillinge 12 km ,29 Simrishamn-Kivik 19 km ,41 Simrishamn-Brösarp 28 km ,52 Simrishamn S:t Olof * 23 km ,52 Simrishamn-Hammenhög 15 km ,54 Simrishamn-Borrby 17 km ,56 *=ej samma väg buss och bil Tabell: Reskvot mellan bil och buss/tåg Danielson & Co sid 8(30)

9 Färdtjänstresandet och Snurringen Översyn av linjetrafik och färdtjänst i Simrishamns kommun Under perioden från 1999 till 2007 har organisationen för färdtjänstresandet förändrats. Man har förhandlat fram ett gemensamt regelverk inom det sydöstra färdtjänstområdet i Skåne och en ny beställningscentral har upphandlats av Skånetrafiken. Numera är färdtjänstområdet hela Skåne, vilket medför att man kan göra färdtjänstresor inom hela Skåne utan speciellt tillstånd. Färdtjänsten i kommunen Antalet personer som innehar ett färdtjänsttillstånd har i stort sett fördubblats från 1998 till 2006, se figur nedan. Det är främst åldersgruppen 80+ som står för den kraftiga ökningen, men ven grupper yngre äldre har ökat (65-79). Antal färdtjänsttillstånd Figur: Antal färdtjänsttillstånd mellan i Simrishamns kommun. Om vi sätter 1998 som basår (100 %) så har färdtjänstresandet ökat markant fr.o.m och framåt. Under 2006 gjordes ca fler resor vilket motsvarar en ökning på ca 60 %. I färdtjänststatistiken ingår även bokade färdtjänst- och omsorgsresor med Snurringen i Simrishamns tätort. Även om både resandet och antalet tillstånd har ökat, har antalet resor per tillstånd minskat, från 32 till 27 resor per tillstånd och år. Andelen tillstånd som faktiskt utnyttjas har också minskat och ligger numera på ca 60 %, dvs. 4 av 10 tillstånd utnyttjas aldrig. Resor / tillstånd andel utnyttjar ökning jmf Årtal Enkelresor % % % % % % % % Tabell: Antal enkelresor samt andel som utnyttjar sitt tillstånd, Simrishamns kommun.(källa SCB) Danielson & Co sid 9(30)

10 Om man gör en jämförelse med omkringliggande kommuner så ser man att även dessa har ett förändrat resande. I figuren nedan redovisas antalet enkelresor med färdtjänsten för Simrishamn, Tomelilla, Skurup och Ystad kommuner för åren Kommunerna ser lite olika ut. Både Tomelilla och Skurup är mindre än Simrishamn samt har ca personer som bor utanför centralorten. I Simrishamn bor ca personer utanför centralorten. Ystad är den största kommunen men eftersom Ystad är en större tätort så bor inte fler än personer på landsbygden. Resandet i Skurup ökade först lite för att sedan avta igen. I Tomelilla minskade först resandet för att under 2006 öka lite igen. Dessa båda kommuner ligger på ungefär samma nivå med ca resor per år. Tomelilla är den enda kommun där färdtjänstresandet har an avvikande trend. Resandet i Simrishamn liknar den i Ystad, fastän Ystad har fler invånare. Ystad hade dock en kraftig ökning redan 2001 som de övriga kommunerna inte hade. Simrishamn hade störst ökning mellan åren 2004 och Under 2006 hade de båda ca resor. I Simrishamn ingår färdtjänst- och omsorgsresor med Snurringen som bokas via Beställningscentralen. Dessa är ca per år. Antal enkelresor Simrishamn Tomelilla Skurup Ystad Figur: Färdtjänstresandet mellan för sydöstra Skånes kommuner. (År utan inrapporterat resande har fått ett värde bestående av ett medel för året innan och året efter.) Slutligen kan man sammanfatta jämförelsen med att Simrishamn har haft den största ökningen och hade under 2005 klart flest färdtjänstresor per invånare, se tabell nedan. Resor/inv Resor/inv Invånare Tomelilla ,2 0,9 Skurup ,8 1,0 Ystad ,1 1,5 Simrishamn ,3 2,1 Tabell: Antal färdtjänstresor per invånare per kommun Danielson & Co sid 10(30)

11 Snurringen Snurringen trafikerar 8,5 timmar per vardag mellan kl 8:50-17:20, se tidtabell nedan. Det behövs ett fordon. Under våren 2007 åkte i snitt 5,4 resenärer på de 11 turerna vilket ger ca 60 påstigande per dag. Antalet påstigande varierar kraftigt. Den 3 april var det 33 påstigande totalt medan den 12 juni var det 136 påstigande. Tidtabell vintern 2007/2008 Snurringen Skönadal-stationen-Skönadal tur :50 09:20 09:20 09:50 tur :00 10:30 10:35 11:05 tur :20 11:50 11:50 12:20 tur :25 12:55 13:45 14:15 tur :20 14:50 14:55 15:25 tur :10 16:40 16:50 17:20 Snurringen är delvis en flexlinje, dvs. den gör avvikelse för att lämna och hämta resenärer utanför ordinarie linjedragning. Personer med färdtjänsttillstånd kan även vinka på bussen längs med linjesträckningen vilket minskar deras gångavstånd till hållplats. Beställningscentralen kan boka både färdtjänst- och omsorgsresor på Snurringen. Dessa bokningar registreras i beställningscentralens databas och kodas speciellt. Färdtjänstresenärer kan dock själva boka sin resa på Snurringen utan att gå via beställningscentralen. Vissa av dessa betalar med sitt Serviceresekort (ett värdekort för färdtjänstresenärer) och då syns dessa i biljettstatistiken hos Skånetrafiken. Vad gäller omsorgsresorna (arbetsresorna) så registreras inte alla då man kan boka dag för dag eller för en hel period. För att komplettera bristen på statistik så räknar och bokför entreprenören manuellt vissa färdtjänst- och omsorgsresor. Det kan dock konstateras att färdtjänstresenärer som inte bokar via Samres och som inte betalar med sitt Serviceresekort saknas helt i statistiken. Det finns alltså ett mörkertal. Under 2006 gjordes totalt resor med färdtjänst och omsorg varav 15 % av resorna utfördes på Snurringen, se tabell nedan. Färdtjänstresor år 2006 andel Färdtjänst % Färdtjänst-Snurringen % Omsorg-Snurringen % Summa resor % Genom att jämföra resfilen för februari månad 2007 från beställningscentralen med biljettmaskinsstatistik från samma månad kan vi se hur stor andel av resor som inte bokas via beställningscentralen, se tabell nedan. feb-07 antal andel färdtjänst BC % bokad Snurring FT 40 1% bokad Snurring Omsorg 65 2% Snurring FT % Snurring Omsorg % % Man kan konstatera att 3 % av resorna bokas av BC på Snurringen men att ytterligare 5 % utförs utan att bokas den vägen. Det är alltså fler som väljer att gå denna väg. Dessa 5 % är troligen även fler men de syns inte i statistiken. Totalt så hade Snurringen resor under 2006 varav var registrerade som färdtjänst- och omsorgsresor. Resterande resor vet vi inget om. Eftersom ingen av de inblandade systemen kan ta reda på hur många färdtjänstberättigade som reser med Snurringen borde man genomföra en undersökning med hjälp av entreprenören Danielson & Co sid 11(30)

12 Färdtjänstresor Alla beställningscentralens bokningar sparas vilket möjliggör analys av resorna. Vi har valt att gruppera adresserna till områden för att göra materialet lite mer användbart. Tre månadsresfiler med resdata har använts: maj månad 1999 februari månad 2007 juni månad 2007 När det gäller färdtjänstresor, är ingen dag den andra lik. Resandet varierar kontinuerligt. Lördagar och söndagar har minst resande men det finns också variationer under vardagarna. Vi har valt att analysera resandet för några olika och någorlunda representativa dagar. Vi har även valt att ta fram resmatriser för både hela månader samt för enskilda dagar. När man analyserar en matris för en hel månad får man en bättre förståelse för hur resandet ser ut i genomsnitt över tiden. Däremot kan man inte se hur resandet ser ut under en vanlig dag. Vidare innehåller månadssiffrorna resor under både vardagar och helger. Slutligen har vi även tagit fram en februari månads resmatris för vardagar mellan kl. 8-18, där man kan se hur stort resandet är under normal dagtid. Månadsmatriserna är så pass stora att de inte kan presenteras i löpande text. De återfinns därför i bilagorna FT matriser månad samt FT matriser vardagar. Resmatriserna för olika dagar återfinns i löpande text. Färdtjänstresor 1999 och 2007 I tabellen nedan visas att under 1999 gjordes under tisdagar och torsdagar betydligt fler resor än under mån-, ons- och fredagar. Under 2007 var resandet betydligt jämnare även om tisdagarna fortfarande hade flest resor. Antalet resor under helgerna har minskat något feb-07 maj-07 snitt måndag snitt tisdag snitt onsdag snitt torsdag snitt fredag snitt m-f 82, ökning: 53% 55% snitt lör snitt sön Tabell: Färdtjänstresor per dagtyp. 25 Färdtjänstresor utförs både med personbilar (P-bil) och specialfordon (S1). Dessa används främst för rullstolsburna. Både antalet resor med P-bil och specialfordon har ökat även om månadsvärden till viss del är missvisande, eftersom antalet dagar varierar mellan månaderna. Andelen resor som utförs med specialfordon har ökat något ligger runt 35 %, se tabell nedan. Reslängderna har även de ökat vilket kan förklaras med att de kortare resorna inom Simrishamns tätort har överförts till Snurringen. Samtidigt har även färdtjänstområdet utökats till att numera omfatta hela Skåne. maj-99 feb-07 maj-07 P-bil Specialfordon andel p-bil 71% 68% 65% snittlängd resa 7,9 11,7 11,0 Tabell: Resor med P-bil och specialfordon samt reslängder Danielson & Co sid 12(30)

13 Man kan även analysera hur många färdtjänstresor som sker per timme under en vanlig dag. I figuren nedan redovisas resorna för en tisdag under Resandet med både P-bil och specialfordon har två stora resandetoppar runt kl 13 samt kl 16. Resorna fram till kl 12 är få med ca 2-3 resor per timme i hela kommunen. Även efter kl 16 är det få resor per timme. Totalt gjordes 111 resor den 4 maj Antal resor per timme tisdag 4 maj P-bil Specialfordon 20 Antal resor Hel timme Figur: Utförda resor per timme den 4 maj Eftersom det skedde betydligt fler resor på tisdagar och torsdagar 1999, har även valts en måndag, se tabellen nedan. Denna dag utfördes 64 färdtjänstresor. Resmönstret denna onsdag är, betydligt mer jämnt fördelat, och dominerande resandetopp saknas. Sammanfattningsvis kan konstateras att resandet är jämnt spritt över dagen med ca 3-6 resor per timme förutom på tisdagar och torsdagar då det finns två resandetoppar med resor per timme kl. 13 och kl. 16. Antal resor per timme måndag 10 maj P-bil Specialfordon 20 Antal resor Hel timme Figur: Utförda resor per timme den 10 maj Danielson & Co sid 13(30)

14 Under 2007 uppvisar färdtjänstresandet en helt annan profil än under Resandet per vardag har ökat, vilket här betyder att 111 resp. 64 resor under 1999 har blivit 136 resp. 139 resor Den största skillnaden är att färdtjänstresandet nu mer liknar det vanliga resandet som det t.ex. ser ut i kollektivtrafiken, med en resandetopp på morgonen vid 8-tiden samt en på eftermiddagen. Resandetoppen på eftermiddagen är för det mesta något mer utspridd. Resorna med specialfordon har en något annorlunda fördelning med inte lika markanta toppar. Resandet når inte alla dagar över 20 resor per timme under maxtimmen. 30 Antal resor per timme 7 februari 25 AN S Figur: Utförda resor per timme den 7 februari Antal resor per timme 7 juni 2007 AN S Figur: Utförda resor per timme den 7 juni Danielson & Co sid 14(30)

15 Månadsmatriser Vi har redan konstaterat att färdtjänstresandet har ökat, vilket även tabellen nedan visar. Även när man tar hänsyn till att maj 1999 hade 19 vardagar medan februari 2007 hade 20 vardagar, är det en kraftig ökning. Minst ökar resorna inom Simrishamns tätort samt utanför Simrishamns tätort. Det är alltså resorna till och från Simrishamn som står för den största delen av ökningen. Resor med Simrishamn som start eller mål har ökat från ca 650 till ca resor per månad. Resrelation maj 1999 andel% februari 2007 andel% skillnad ökning % Inom Simrishamns tätort % % 122 ökat 16% Till Simrishamn % % 258 ökat 76% Från Simrishamn % % 243 ökat 65% Övriga destinationer % % 42 ökat 7% Summa månad % % 665 ökat 32% I tabellen redovisas det månatliga resandet från och till de orter inom kommunen som har flest resor. Jämförelsen med 1999 visar på att vissa stora förändringar har skett. Orter som ökat: Borrby, Gärsnäs, Skillinge, Nyhem samt Tomelilla och Ystad Orter +-0 Baskemölla och Hammenhög Orter som minskat: Brantevik, Kivik och S:t Olof Ökningarna är generellt större än minskningarna och störst absolut ökning har Gärsnäs. Nyhem utanför Vik är en helt ny ort som inte fanns med i statistiken Resor per månad Ort maj 1999 februari 2007 skillnad Baskemölla % Borrby % Brantevik % Gärsnäs % Hammenhög % Kivik % S:t Olof % Skillinge % Tomelilla % Vik/Nyhem % Ystad % andel av alla resor 53% 65% Siffrorna i tabellen ovan är för en hel månad, vilket betyder att om det skall finnas ett dagligt resande måste antalet resor upp i ca 100 resor per månad. Orter med dagligt resandet är Borrby, Gärsnäs, Hammenhög, Kivik samt Skillinge. Matriser för olika dagar På nästa sida finns resmatriser för två dagar i maj 1999, tisdag 4 maj med 111 resor samt onsdag 12 maj med 101 resor. Resandet ser olika ut under dessa båda dagar, vilket speglar att det under 1999 var stora variationer i resandet mellan de olika dagarna i veckan. Resmål utanför Simrishamns tätort var Kivik, Hammenhög samt till viss del även Gärsnäs och Borrby. Resorna inom Simrishamns tätort var den 4 maj var 68 stycken vilket är 61 % av den dagens resor. Under den 12 maj var resorna i Simrishamn bara 31 av de 101 resorna vilket motsvarar 31 % Danielson & Co sid 15(30)

16 Tisdag 4 maj 1999 Antal av dag Till BASKEMÖLLA Baskemölla oml BORRBY BRANTEVIK Brantevik oml GÄRSNÄS HAMMENH Järrestad oml Från BASKEMÖLLA 1 1 BORRBY BRANTEVIK 3 3 Brantevik oml GÄRSNÄS HAMMENH Hammenh oml 1 1 Järrestad oml KIVIK 1 1 SIMRISH C SIMRISH LAS SIMRISH N SIMRISH S SIMRISH SKÖN SKILLINGE 2 2 Smedstorp oml 1 1 TOMELILLA 1 1 Ö VEMMERL 1 1 Totalt Figur: Resmatriser för 4 maj och 12 maj Onsdag 12 maj 1999 Antal av dag Till Baskemölla oml BORRBY BRANTEVIK GRÖSTORP GÄRSNÄS HAMMENH Hammenh oml Järrestad oml KIVIK Kivk oml Kivk oml S:T OLOF Från Baskemölla oml 1 1 BORRBY BRANTEVIK 1 1 GRÖSTORP 1 1 GÄRSNÄS HAMMENH Hammenh oml 1 1 Järrestad oml 1 1 KIVIK 6 6 Kivik oml S:T OLOF S:t Olof oml 1 1 SIMRISH C SIMRISH LAS SIMRISH N SIMRISH S SIMRISH SKÖN SKILLINGE SMEDSTORP 1 1 Ystad 1 1 Ö Vemmerl oml 1 1 Totalt S:T OLOF S:t Olof oml SIMRISH C SIMRISH C SIMRISH LAS SIMRISH LAS SIMRISH N SIMRISH N SIMRISH S SIMRISH S SIMRISH SKÖ SIMRISH SKÖ SKILLINGE SKILLINGE TOMELILLA SMEDSTORP VITABY Tommarp oml Ystad Ö VEMMERL Ystad oml Totalt Ö VEMMERL Ö Vemmerl oml Totalt Danielson & Co sid 16(30)

17 På denna och nästa sida finns motsvarande resmatris för både 7 februari 2007 och 7 juni Även om de inte är identiska kan man tydligt se gemensamma skillnader mot resmönstret under Resandet under 2007 är mer enhetligt mellan dagarna men även mellan månaderna. Resorna inom Simrishamns tätort ligger på ca resor per dag och resor till eller från Simrishamn ligger på ca resor. Totalt så utförs 75-85% av resorna inom samt till/från Simrishamns tätort. Orter som Kivik, S:t Olof, Hammenhög och Gärsnäs har dagliga resor mellan sig och inom orterna själva. I övrigt kan man inte se några större strömmar av resor som upprepar sig mer än en gång. Jämfört med 1999 så kan man se att resorna till/från Simrishamn har ökat samt att resorna i centrum i snitt inte har förändrats lika mycket. Under slutet av 2006 lades två gruppbostäder ner i Simrishamn och de boende fick flytta till Gärsnäs. Detta kan delvis förklara förändringen i resmönstret mellan 1999 och Resor som sker utan att Simrishamns tätort är med som varken start eller mål har ökat jämfört med vissa dagar 1999 och ökat kraftigt i jämförelse med andra dagar. 07-feb-07 Till Ort Från Ort ATTUSA BORRBY GÄRSNÄS HAMMENHÖG HANNAS JÄRRESTAD KIVIK KOMSTAD KRISTIANSTAD ATTUSA 1 1 BORRBY GÄRSNÄS HAMMENHÖG HANNAS 1 1 JÄRRESTAD 2 2 KIVIK KOMSTAD 1 1 KRISTIANSTAD 1 1 KVARNBY 1 1 NYHEM 1 1 RAVLUNDA 1 1 S:T OLOF SIMRISHAMN SKILLINGE SKURUP 1 1 SMEDSTORP 1 1 VALLBY 1 1 VIK 1 1 YSTAD 1 1 Totalt Figur: Resmatriser för 7 februari KVARNBY NYHEM RAVLUNDA S:T OLOF SIMRISHAMN SKILLINGE SKURUP SMEDSTORP TOMELILLA VALLBY VIK YSTAD Totalt Danielson & Co sid 17(30)

18 07-jun-07 Till Ort Från Ort BASKEMÖLLA BORRBY BRANTEVIK BRÖSARP GLADSAX GREVLUNDA GYLLEBO GÄRSNÄS HAMMENHÖG JÄRRESTAD KIVIK KRISTIANSTAD LARÖD NYHEM S:T OLOF SIMRISHAMN SKILLINGE SKIVARP STAFFANSTORP TOMELILLA VITABY VRANARP Ö HOBY Ö VEMMERLÖV BASKEMÖLLA 1 1 BORRBY 4 4 BRANTEVIK 1 1 BRÖSARP 1 1 GREVLUNDA 1 1 GYLLEBO 7 7 GÄRSNÄS HAMMENHÖG JÄRRESTAD 1 1 KIVIK KRISTIANSTAD 1 1 NYHEM 1 1 S:T OLOF SIMRISHAMN SKILLINGE SKIVARP 1 1 SVENSTORP YS 1 1 TOMELILLA VITABY 1 1 VRANARP 2 2 Ö HOBY 1 1 Ö VEMMERLÖV 1 1 Totalt Figur: Resmatriser för 7 juni Totalt Resmål inom och utanför kommunen En skillnad mellan 1999 och 2007 är att man reser till fler destinationer utanför kommunen. Förutom att åka till Kristianstad, Tomelilla och Ystad reser man numera även till Lund, Malmö, Svedala, Staffanstorp, Åhus, Hässleholm, Skurup, Trelleborg, Osby, Anderslöv och Osby. Dessa nya destinationer står dock bara för ca 2-3 % av resorna. Resterande färdtjänstresande i kommunen har några orter med inbördes resande men i övrigt är det ett utspritt resande. Orter som Gärsnäs, S:t Olof, Kivik och Hammenhög har återkommande dagliga resor. Förutom dessa så finns det många nya destinationer både utanför och inom kommunen vilket gör att man inte kan se några klara tendenser i resandet. Snurringens resor kontra färdtjänstens Snurringen trafikerar mellan kl vilket gör att man vid jämförelse med färdtjänsten måste ta bort resor som utförs tidigare eller senare. Därmed minskar antalet resor inom Simrishamns tätort från 888 resor under februari 2007 till 758, en minskning med 15 %. Under februari 2007 vet vi att totalt 267 färdtjänst- och omsorgsresor gjordes med Snurringen vilket ger totalt resor. Ombord på Snurringen görs 26 % av de centrala färdtjänst- och omsorgsresorna. feb jun FT alla dagar FT vardagar Fördelat på resor: Inom Simrishamn till Simrishamn från Simrishamn övriga relationer Summa Danielson & Co sid 18(30)

19 En färdtjänstresa kostar i genomsnitt dubbelt så mycket som en resa med Snurringen. Inom Simrishamns tätort är dock resorna i snitt kortare och enklare att samordna och då kostar en färdtjänstresa ungefär det samma som en resa med Snurringen, dvs. ca 60 kr. 2006/2007 resor kostnad kr/resa Färdtjänst ,19 Snurringen ,35 Tabell: Kostnad per resa 2006/2007. Färdtjänstresandet inom Simrishamns tätort har inte ökat i samma takt som resterande färdtjänstresande i kommunen har. Det går inte att enkelt förklara detta. Till viss del beror det på flytten av gruppboende till Gärsnäs, men det kan också bero på att Snurringen finns. Under 2006 innan flytten till Gärsnäs hade Snurringen i snitt 500 resor per månad medan snittet för de fem första månaderna under 2007 var 300 resor. Låggolvsbussar i linjetrafiken Jämfört med 1999 har linjetrafiken numera lågt insteg och golv i sina bussar, s.k. låggolvsbussar, vilket förenklar för äldre och funktionshindrade resenärer att åka. Skåneexpressen har visserligen inte helt lågt golv utan trappsteg. Instegshöjden är ändå betydligt lägre än förut samt att fordonen är utrustade med lift. Det faktum att bussarna numera har lågt insteg har på andra håll haft viss effekt på färdtjänstresandet. Det kan med andra ord vara en bidragande orsak till minskningen av färdtjänstresor från Brantevik. SKE 3 har i Baskemölla flyttat sin hållplats ifrån samhället ut till Rv9. Detta har inte haft några effekter på färdtjänstresandet Danielson & Co sid 19(30)

20 Förslag till hur kollektivtrafiken skulle kunna fungera Struktur och planeringsordning inom kollektivtrafiken Kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bilen. Förutom att resan oftast tar längre tid, krävs det även en viss planering att åka med linjelagd och tidtabellsplanerad trafik. Därför är det oerhört viktigt att kollektivtrafiken är enkelt uppbyggd och därmed lätt att förstå. Man skall inte överskatta potentiella resenärers intresse för tidtabeller och avancerade trafiklösningar. Det har visat sig att trafik, som har styv tidtabell samt som trafikerar det mesta av trafikdygnet (05-24) uppfattas som enkel att åka med, samt därmed även som attraktiv av resenärerna. Med styv tidtabell avser man att bussen har ett grundutbud som är baserat på timma, dvs. halvtimmetrafik, timmestrafik eller tvåtimmarstrafik. Denna princip har blivit praxis inom stadstrafik och för Pågatåg men ännu inte inom landsbygdstrafik med buss. Tågtrafikens infrastruktur är relativt dyr och inte speciellt flexibel. Planeringsförutsättningarna är delvis annorlunda när man planerar tidtabeller för tåg jämfört med tidtabeller för busstrafik. Främst måste man ta hänsyn till var tåg kan mötas och vid vilka intervall som de olika tåglinjerna kan angöra de större stationerna. Förutom persontrafik finns även godstrafik att ta hänsyn till. Därför är det naturligt med en planeringsföljd där tågens tidtabeller styr övrig kollektivtrafiks tidtabeller. Om det aktuella tåget har timmestrafik bör även den anslutande busstrafiken ha timmestrafik. TÅG Regional buss Lokal buss Arbetsordning vid passning till tåg och långa busslinjer Långa busslinjer ger upphov till fler resmöjligheter utan att resenärerna behöva byta buss. Linjerna ansluter ofta till stationer och/eller andra viktiga knutpunkter. Problemet med långa linjer är att det kan bli svårt att få tidtabellen att fungera om det finns flera viktiga knutpunkter att ansluta till. Då kan det uppstå konflikter och man måste välja vilken knutpunkt som är viktigast. Genom att både tåg- och busstrafik har styva tidtabeller underlättas arbetet. Det är nästan omöjligt att planera passningar mellan olika linjer om de inte har styva tidtabeller. Det blir svårt för resenärerna att överskåda vad som passar och vad som inte passar. När det gäller kortare resor med lokala busslinjer, så är det enklare att åstadkomma en bra passning till/från tåg och regional busstrafik. När man har gjort en planering enligt ovan beskrivna princip, blir följderna att den kollektiva trafiken fungerar bättre, då de olika linjerna och trafikslagen samverkar. Resenärer kan därmed göra längre resor utan alltför långa väntetider vid eventuella byten. För att kollektivtrafiken skall bli riktigt attraktiv krävs dock att lokala verksamheter (skolor, arbetsplatser etc.) tar sitt ansvar och anpassar sina tider i möjligaste mån så att det är möjligt att använda kollektivtrafiken. Om bussen kommer till en ort kl. xx.38 minuter i hel timma varje timma så kan inte skolan/arbetsplatsen/mötet etc. börja kl. xx.30. Här kan t.ex. kommunen vara en föregångare och anpassa sina arbets- och mötestider Danielson & Co sid 20(30)

21 Befintligt trafikupplägg Tågens tidtabell i Simrishamn I Simrishamn har tåget timmestrafik under rusningstid morgon och eftermiddag. Tåget ankommer Simrishamn 45 minuter efter hel timma och avgår 53 minuter efter hel timma. Se figur nedan. Bussarna kan därmed ansluta till stationen ca minuter efter hel timma och passa både på- och avstigande till/från tåget. Vid timmestrafik i Simrishamn Bussangöring xx.53 xx.47 Figur: Bussanslutning till tåget i Simrishamn vid timmestrafik. Under dag- och kvällstid har tåget tvåtimmarstrafik. Tåget ankommer vid samma minuttal som vid timmestrafik, dvs. 45 minuter i hel timma. Däremot så avgår tåget inte vid 53 minuter efter hel timma utan 23 minuter över hel timma. Se figur nedan. Vid två-timmarstrafik i Simrishamn Bussangöring xx.47 Tågavgångar 05:53 15:53 06:53 16:53 07:53 17:53 Tågavgångar 09:23 19:23 11:23 21:23 13:23 23:23 Bussangöring, halvtimme xx.23 Figur: Bussanslutning till tåget i Simrishamn vid två-timmarstrafik Danielson & Co sid 21(30)

22 Slutsatser - tågtider i Simrishamn Att tåget har två olika tidtabellsstrukturer under dagen ställer till problem för anslutande busstrafik. Allt fungerar mycket bättre när tåget har timmestrafik, men fungerar dåligt under de perioder då tåget har tvåtimmarstrafik. Observera att passning är viktigare vid glesa turintervall. De tidigaste avgångarna från Simrishamn har få anslutande busslinjer. Dessutom är väntsalen inte sällan stängd vilket innebär att den långa väntetiden måste ske utomhus. Regionalt tåg- och bussystem SKE 3 och 5 har ingen inbördes samplanering i Simrishamn. De är heller inte samplanerade med tåget. SKE 3 har styv tidtabell, vilket SKE 5 inte har. SKE 3 är planerad för att passa Skånebanan i Kristianstad och passar även ibland med SKE 4 i Brösarp, som i sin tur även ibland passar med SKE 5 i Tomelilla, riktning Lund. Passningarna är dock inte allmängiltiga och uppstår bara några gånger per dag. Eftersom SKE 3 passar alla tågavgångar i Kristianstad har man valt att inte passa tågen i Simrishamn. Som dagens tågtidtabell är utformad, hade man ändå inte kunnat passa alla tåg. I båda riktningarna är bytestiden minst en halvtimme förutom för ett morgontåg och för två eftermiddagståg. Passning mellan regional-, tåg- och lokal trafik Linjenätet på Österlen har en bra stomme med både tågtrafik och flera långa SKE, som binder ihop regionen och möjliggör längre resor. SKE har även ett bra grundutbud, vilket dock inte tåget har. Linjerna av mer lokal karaktär har väldigt olika utbud. I princip är det bara linjer 570 och 577, som är att betrakta som riktiga busslinjer. Resterande linjer har dåligt grundutbud, körs vid udda tider, saknar helgtrafik, är anpassade för specifika kundgrupper (skolelever) och passar i stort sett nästan aldrig till någon annan trafik, vare sig någon annan busslinje eller tåget. Däremot är linjernas sträckningar relativt bra utformade även om ett par linjer vänder på något egendomliga platser Danielson & Co sid 22(30)

23 Förslag till nytt trafikupplägg Förslag till principer för regional trafik Principerna för hur den regionala trafiken hänger ihop redovisas på kartan nedan. Simrishamn, Tomelilla, Ystad och Brösarp är de viktiga naknutpunkter på Österlen. Den trafik, som bör samplaneras, är per knutpunkt: Simrishamn TÅG med SKE 3, 574 SKE 5 med 570, med SKE 3, 574 samt SKE 5 Brösarp SKE 3 med SKE 4 (riktning Tomelilla-Brösarp-Kivik och omvänt) SKE 3/4 med 574, 579 Tomelilla SKE 4 med SKE 5 (riktning Lund) 579 med SKE 5 (riktning Lund) Ystad TÅG med SKE 4, 570 (riktning Malmö) TÅG Kristianstad Brösarp SKE 4 SKE 3 Sjöbo SKE 5 Tomelilla Simrishamn TÅG Ystad Karta: Schematisk karta över i vilka punkter som buss- och tåglinjer bör ha passning med varandra. Tåg och Skåneexpressen 5 Både SKE 3 och SKE 5 bör samplaneras med tåget i Simrishamn. SKE 5 går dock parallellt med tåget på sträckan Simrishamn-Tomelilla. Här kan man välja två olika principer: 1. man kan saxa tidtabellerna för att ge ett bättre utbud på sträckan 2. man kör dem i princip samtidigt för att underlätta passningen till andra linjer i Simrishamn Alternativ 2 rekommenderas för att de anslutande linjerna skall kunna ansluta till båda. Nuvarande tågtidtabell gör dock att det inte går att skapa styv timmestrafik under hela dagen Danielson & Co sid 23(30)

24 Avgångar Simrishamn - vintern 2007/08 kl Avgångar Simrishamn - förslag xx.50-xx.55 xx.20-xx.25 kl Figuren till höger redovisar ett förslag till hur avgående från Simrishamn med tåg och SKE 5 skulle kunna samverka. Överst finns nuvarande situation och nederst visas förslaget. Förklaring figur Cirkeln i form av en klocka redovisar avgångarna från Simrishamn mellan kl. 06 och 18. I båda alternativen har tåget nuvarande tidtabell med olika avgångstider under dagen. Svarta cirklar motsvarar avgångstid 55 minuter i hel timma. Grå cirklar motsvarar avgångstid 25 minuter efter hel timma. I nuvarande system går tåg och SKE 5 aldrig samtidigt heller inte med jämna intervall. Utbudet är koncentrerat till morgon, lunchtid samt eftermiddag/kväll. I förslaget redovisas ett förslag till att skapa en mer regelbunden trafik. Med en utökning med 2 nya turer på SKE 5 kan man åstadkomma ett jämnare utbud. För att skapa timmestrafik hela dagen krävs dock ytterligare 3 turer. Utökning med en tur på morgonen kan ske med befintligt antal fordon men för resterande turer krävs 1 fordon till. Förslaget redovisar 3 nya turer. TÅG BUSS Amkomster Simrishamn vintern 2007/08 Figur: Avgående från Simrishamn med tåg och SKE 5. I figuren till vänster redovisas istället ankommande till Simrishamn med tåg och SKE 5. Förklaring figur Ankommande tågturer har i denna riktning samma minuttal hela trafikdygnet, vilket underlättar samspelet med SKE 5. Förslaget kan genom tågets fasta minuttal lättare skapa en timmestrafik med tåg och SKE 5, vilket gör att det inte krävs några nya turer i denna riktning. Bifogat finns följande bilagor: ny tidtabell för SKE 3, SKE 5 och tåg passning mellan ovan trafik omlopp för SKE3 och SKE 5 kl Amkomster Simrishamn - förslag xx.45-xx.50 kl Figur: Avkomster från Simrishamn med tåg och SKE 5. TÅG BUSS Danielson & Co sid 24(30)

25 Förslag till ny tågtidtabell Med nuvarande tågtidtabell är det svårt att få en bra passning mellan de olika busslinjerna och tåget. Det fungerar bra vid timmestrafik men när utbudet skiftar till tvåtimmarstrafik så spricker systemet. Därför har ett förslag till en ny tågtidtabell tagits fram, i vilket morgonens utbud fortsätter hela dagen fram till 9-tiden på kvällen med en sista tur två timmar senare, se tabeller nedan. För att förslaget skall vara genomförbart utan alltför stora insatser, bygger förslaget på att tågen ankommer och avgår Malmö station vid precis samma klockslag som idag. Idag har Ystad dubbelt utbud jämfört med Simrishamn, vilket innebär att när Simrishamn har tvåtimmarstrafik så har Ystad timmestrafik. När Simrishamn utökar till timmestrafik betyder det att hela sträckan Malmö-Simrishamn får samma utbud. För närvarande används 3 tågsätt mellan kl samt efter kl. 19. Med timmestrafik på hela sträckan kommer 4 tågsätt att behövas. Se bifogade bilaga med grafiska tidtabeller för tågtrafiken. Totalt så tillkommer 9 nya turer. Förlängningen av all trafik till Simrishamn gör att antalet vagntimmar ökar med ca 20 %. För tågtrafik, som motsvarar Pågatågen är driftkostnaden cirka 40 % av de totala kostnaderna, vilket då medför att utökningen av trafiken till Simrishamn motsvarar en total kostnadsökning på ca 8 %. Tåg 6 Tidtabell 2007/2008 Simrishamn-Ystad-Malmö Sim Gärsnäs Malmö körtid Malmö Gärsnäs Sim körtid 05:53 06:00 07:25 01:25-06:36 06:47 00:11 06:53 07:00 08:25 01:25 06:15 07:36 07:47 01:32 07:53 08:00 09:25 01:25 07:15 08:36 08:47 01:32 09:23 09:30 10:55 01:25 09:15 10:36 10:47 01:32 11:23 11:30 12:55 01:25 11:15 12:36 12:47 01:32 13:23 13:30 14:55 01:25 13:15 14:36 14:47 01:32 15:53 16:00 17:25 01:25 15:15 16:36 16:47 01:32 16:53 17:00 18:25 01:25 16:15 17:36 17:47 01:32 17:53 18:00 19:25 01:25 17:15 18:36 18:47 01:32 19:23 19:30 20:55 01:25 19:15 20:36 20:47 01:32 21:23 21:30 22:55 01:25 21:15 22:36 22:47 01:32 23:23 23:30 00:55 01:25 23:15 00:36 00:47 01:32 Tabell: Tågtidtabell för Tåg 6 Förslag till ny tågtidtabell Simrishamn-Ystad-Malmö Sim Gärsnäs Malmö körtid Malmö Gärsnäs Sim körtid 05:53 06:00 07:25 01:25-06:36 06:47 00:11 06:53 07:00 08:25 01:25 06:15 07:36 07:47 01:32 07:53 08:00 09:25 01:25 07:15 08:36 08:47 01:32 08:53 09:00 10:25 01:25 09:15 10:36 10:47 01:32 09:53 10:00 11:25 01:25 10:15 11:36 11:47 01:32 10:53 11:00 12:25 01:25 11:15 12:36 12:47 01:32 11:53 12:00 13:25 01:25 12:15 13:36 13:47 01:32 12:53 13:00 14:25 01:25 13:15 14:36 14:47 01:32 13:53 14:00 15:25 01:25 14:15 15:36 15:47 01:32 14:53 15:00 16:25 01:25 15:15 16:36 16:47 01:32 15:53 16:00 17:25 01:25 16:15 17:36 17:47 01:32 16:53 17:00 18:25 01:25 17:15 18:36 18:47 01:32 17:53 18:00 19:25 01:25 18:15 19:36 19:47 01:32 18:53 19:00 20:25 01:25 19:15 20:36 20:47 01:32 19:53 20:00 21:25 01:25 21:15 22:36 22:47 01:32 20:53 21:00 22:25 01:25 23:25 00:46 00:57 01:32 22:53 23:00 00:25 01:25 Tabell: Förslag till ny tågtidtabell med styv timmestrafik Danielson & Co sid 25(30)

26 Skåneexpressen 3 och tåg i Kristianstad och Simrishamn För att skapa en attraktiv trafik för hela Simrishamns kommun måste SKE 3 passa bättre ihop med resten av trafiken. Genom att SKE 5 och tåget samplaneras, underlättas passningen av SKE 3 med båda dessa. Med nuvarande tågtidtabell kommer SKE 3 dessutom att passa fler avgångar på SKE 5 än på tåget. Både i Kristianstad och Simrishamn ligger tågets perrong och bussens hållplats nära varandra och i samma plan. Bytestiden kan då vara ganska kort, ca 5-10 minuter, vilket attraherar pendlare. Sällanresenärer kan dock uppleva fem minuter som för kort bytestid. Tiden får dock inte vara så kort att vanliga förseningar i busstrafiken medför att man missar tåget. I figuren nedan visas hur tågens avgångs- och ankomsttider i både Simrishamn och Kristianstad samt körtiden på SKE 3. Tiden mellan tågens ankomst och avgång i respektive ort är 120 samt 109 minuter. Körtiden på SKE 3 är mellan 90 och 95 minuter. Från Simrishamn till Kristianstad blir då den totala bytestiden minuter, medan den i andra riktningen blir minuter. Det går därför inte att få korta bytestider i båda riktningarna. ankommer xx.04 Kristianstad avgår xx minuter SKE 3 Körtid: min. 120 minuter avgår xx.53 ankommer xx 47 Simrishamn Figur: Sambandet mellan tågets tider i Simrishamn och Kristianstad. I figuren nedan visas avgångs- och ankomsttiderna för timmestrafiken på SKE 3. Genom att senarelägga avgångarna från Simrishamn med 10 minuter, ökas bytestiden i Kristianstad från 6 till 16 minuter men minskas i Simrishamn från 30 till 20 minuter. Från Kristianstad kan inte avgångstiden vara xx.15 eftersom man då kommer för sent i Simrishamn. Se bilaga med förslag till tidtabell för SKE 3 och SKE 5 med tåganslutningar utmärkta, samt bilaga med förslag till ny tidtabell för SKE 3 med en utökning på 4 turer per vardag. Utökningen kan troligen ske med befintligt antal fordon. Se bilaga med omlopp för SKE 3 och SKE 5. Kristianstad TÅG ankommer xx.04 TÅG avgår xx.50 Byte: SKE 3 avgår xx.44 xx min idag förslag idag förslag 6 min xx xx.12 SKE 3 ankommer Byte: 6 min 16 min Byte: 1-4 min 4-9 min SKE 3 ankommer SKE 3 avgår Byte: idag förslag idag förslag 30 min xx xx xx.15 xx min TÅG avgår xx.53 TÅG ankommer xx.47 Simrishamn Figur: Förslag till nya tider för SKE Danielson & Co sid 26(30)