Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp

Transkript

1 Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Estetiska enheten (EST) Preliminär Version Studieanvisning Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp Vt 2017 Kurskod: Kursupprop 917G genom skriftligt upprop Första kursträff: , kl på LiU, Hus Key, sal Formsal 1 (2233) Kursansvarig: Helena Alsegård helena.alsegard@liu.se

2 2 Innehållsförteckning Innehåll Sid 1 Presentation av kursen 3 2 Lärare och kontaktuppgifter 3 3 Kursens upplägg och innehåll 3 4 Kursplan 4 5 Schema och flöde 6 6 Kurs- och Examinationsuppgifter Översikt Portfolio, del Portfolio, del Samtal och analys Observation Portfolions delar och process Portfolions innehåll Formella krav gällande alla skriftliga uppgifter Kompletteringsuppgift Bedömning och betygskriterier Återkoppling 16 7 Övrig kursinformation Registrering, LiU-ID och studentmail LISAM Biblioteket Lokaler Kursvärdering 17 8 Fusk och plagiat 18 9 Litteratur Obligatorisk litteratur Referenslitteratur 20

3 3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen "Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp". Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) på Estetiska enheten (EST) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK). Kursen bedrivs på kvartsfart (25%) under en termin och ger 7,5 hp. Det övergripande målet för kursens deltagare är att efter avslutad kurs ha utvecklat sina egna samtalsfärdigheter på ett både konkret och praktiskt sätt kopplat till ledarskap och teoretiska grunder. 2. Lärare och kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: , mail: helena.alsegard@liu.se Kursansvarig Carina Skoog telefon: mail: carina.skoog@liu.se ansvarig administratör 3. Kursens upplägg och innehåll Alla träffarna kommer att ske i och i närheten av Linköpings Universitet. Träffarna är förlagda till fredagskvällar och lördagar vid fyra tillfällen och det är viktigt med aktiv närvaro! Under kursträffarna kommer vi att varva föreläsningar och olika praktiska arbetsmetoder samt bearbeta den inlästa litteraturen och de individuella kursuppgifterna. Kursens delar dokumenteras i en individuell portfolio som också ligger till grund för den sista examinationsuppgiften.

4 4 4. Kursplan KURSPLAN Ledarskap - samtal och reflektion, 7,5hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Ämnesområde Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3 Kurskod 917G27 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod - genomföra olika typer av samtal - redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal - ge och ta stödjande feedback Kursinnehåll Denna kurs har ett tydligt kommunikativt innehåll, med fokus på mellanmänskliga relationer utifrån ett ledarperspektiv. Viktiga delar av kursen är grundläggande praktik och träning i kommunikation, där samtal som metod för ett effektivt ledarskap sätts in i sitt teoretiska sammanhang. Genom träning av samtal får den studerande praktisk erfarenhet av olika samtalstyper. Genom praktisk tillämpning får studenten erfarenhet av feedback och reflektion. Undervisning/Arbetsformer Kursen har ett inlevelseorienterat arbetssätt baserat på utomhuspedagogiska och gestaltande metoder. Detta innebär bland annat att delar av kursen förläggs i olika miljöer utomhus. Kostnad för egen mat vid längre pass tillkommer. Arbetsformerna består av upplevelsebaserat skapande och reflekterande arbete i såväl lärarledda som icke lärarledda arbetsformer. Dessa utgörs av lektioner, grupparbeten, seminarier, praktiskt arbete, gestaltande, studentförberedande moment och självstudier. Både lärarledd undervisning och arbete i grupp dokumenteras. Examination Examination sker fortlöpande genom en reflektionsuppgift knuten till aktiviteten vid varje kurstillfälle, samt kurslitteraturen. Att utifrån en autentisk samtalssituation dokumentera och reflektera över samtalsprocessen och relatera till adekvat teori samt egna erfarenheter. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis

5 5 Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Ledarskap - samtal och reflektion Leadership - Conversation and Reflection, 7.5hp Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: 242/07-41 Ämne: Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3 Kurskod: 917G27 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande UV3 ÖV

6 6 5. PRELIMINÄRT Schema och flöde LEDARSKAP - SAMTAL OCH REFLEKTION, vt 2017 Tid: Plats: Lärare: Fredagskvällar och Lördagar Linköpings Universitet (Key-huset samt närmiljön) Helena Alsegård, kursansvarig, universitetsadjunkt (HA) Ann-Kari Sundberg, universitetslektor prefekt (AKS) Margaretha Grahn, universitetslektor (MG) Ragnar Furenhed, universitetslektor (RF) Fler medverkande lärare kan tillkomma Kursen genomförs på Linköpings Universitet (LiU) med närområden vid fyra olika kurstillfällen. Vi börjar fredag eftermiddag och fortsätter under lördagen, och vår baslokal är i Hus Key. Det är viktigt att du kan delta i alla dessa kursträffar eftersom du annars kommer att missa en mycket viktig och betydande del av kursen. Nedan finner du schema för de olika träffarna där du får en kortfattad beskrivning om vad som kommer att ske, vilken litteratur du ska vara inläst på till träffen samt vem som är ansvarig. Du finner också en flödesbeskrivning av vad som förväntas av dig mellan träffarna. Upprop Vecka 6 Mån 6/2 OBS!! Senast kl måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Mer skriftlig information kommer efter antagningsbeskedet vid urval 2. Mellan upprop och träff 1 Deltagarna: Registrering, aktivering av ditt LiU-Id och din studentmail enligt information som skickas ut separat efter det skriftliga uppropet. Logga in på LISAM (via t ex och ta del av information om denna kurs. Fortsätt även att hålla dig uppdaterad om kursen via hemsidan Läsa: Rautalinko: "Samtalsfärdigheter - stöd, vägledning och ledarskap". Innehållet kommer att diskuteras i mindre grupper under första träffen, och du kan förbereda dig lite extra genom att välja ut tre diskussionsfrågor från bokens olika kapitel som du vill samtala om. Förbered en praktisk uppgift enligt information nedan under "Praktisk information.." Om du vill kan du gärna börja att skriva på din Portfolio, del 1, utifrån anvisningarna.

7 7 Träff 1 Vecka 9 Fre 3/ Sal: LiU-2233 (Formsal 1) HA Kursintroduktion (Denna sal är bas för alla träffar) Lör 4/ HA Reflektion och feedback Samarbetsövningar, s 6-37 Härskartekniker Platsens betydelse för samtalet Samtal i det fria fria samtal Litteraturseminarium "Samtalsfärdigheter" (boken läses i förväg) Introduktion av Samtals- och analysuppgift Praktisk information inför kursstarten, Träff 1 Litteratur: Du som student kan antingen skaffa boken Samarbetsövningar innan kursstart eller köpa den på plats (159 kr). Den går självklart även att låna på biblioteket! Denna bok bearbetas under lördagen. Boken Samtal i det fria fria samtal finns även den till försäljning vid kursstart (ca 115 kr). Den kan även köpas direkt från LiU-Tryck (se litteraturlistan). Båda böckerna betalas kontant. Utrustning/Kläder: Vi kommer under lördagen att ta en gemensam promenad utomhus då vi arbetar med en kursuppgift så du behöver ha lämpliga kläder för detta. Mat och Fika: Det finns inga öppna restauranger på universitetsområdet på kvällar och helger förutom en Pressbyrå. Du kan därför behöva att ta med egen lunchmat till lördagen, samt gärna eget fika om du vill ha till lördagen. Det finns inte tid att åka iväg till annan plats under lunchtiden. Förbereda uppgift: Vi kommer att arbeta praktiskt med reflektioner och feedback under träffen och det är bra om du förberett en egen liten enkel övning som du kan genomföra med en grupp på ca fem personer, utan krav på större materialtillgång eller någon lång instruktion. Det kan t ex handla om en lek, en liten presentationsövning eller något helt annat som du tycker vore trevligt att genomföra och förmedla vidare i den lilla gruppen. Tid till förfogande är max tio min/övning och person. Mellan träff 1-2 Deltagarna: Förbereda den egna Samtals- och analysuppgiften. Skriva Portfolio, del 1 och lämna in på LISAM senast den 17/3 kl Läsa Litteratur "Samarbetsövningar" Samtal i det fria fria samtal "Ledarskap; Personen, Reflektionen.." "Samtalet med känslomässig intelligens" En vald bok om Samtalstekniker (se 9.1)

8 8 Träff 2 Vecka 12 Fre 24/ HA Genomföra Samtals- och analysuppgift i mindre grupper Introduktion av Observationsuppgift Lör 25/ AKS Föreläsning: Olika samtal i en ledarskapsroll" HA Kommunikation, teori och praktik Mellan träff 2-3 Deltagarna: Skriva Samtals- och analysuppgift och lämna in på LISAM senast den 7/4 kl Skriva Portfolio, del 2 Genomföra Observationsuppgiften "Samhällsvetenskapliga metoder Läsa Litteratur: "Rätt sagt på rätt sätt" "Samspel i grupp" En vald bok om Härskartekniker (se 9.1) Träff 3 Vecka 16 Fre 21/ MG Föreläsning: Ledarfilosofi utifrån ett långt yrkesliv" Artikel (delas ut i vid föreläsningen) Lör 22/ RF Föreläsning: "Etik och Bemötande" HA Ledarskap och kommunikation, teori och praktik Individuell presentation av observationsuppgift Mellan träff 3-4 Deltagarna: Skriva Observationsuppgiften(som lämnas in tillsammans med Portfolio, del 2) Skriva Portfolio, del 2 Läsa Litteratur: "Om konsten att samtala" En egen vald referenslitteratur (Se 9.1) Träff 4 Vecka 20 Fre 19/ OBS tiden HA Examination, Utvärdering, Avrundning av kurs Efter träff 4 Deltagarna: Lägg in Observationsuppgiften och Portfolio, del 2 på LISAM senast den 26/5 kl 23.30

9 9 6. Kurs- och Examinationsuppgifter 6.1 Översikt Kursen examineras genom fyra individuella skriftliga uppgifter. Dessa beskrivs mer utförligt i följande textavsnitt. POR 2, Portfolio del 1, U/G, 1,5 hp Uppgiften sträcker sig över veckorna 6-11, med inlämning senast den 17/3 kl Antal sidor: 2-3, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista POR 3, Portfolio del 2, U/G/VG, 3 hp I denna uppgift fortsätter du att skriva på texten i POR 2, och uppgiften sträcker sig över veckorna 12-21, med inlämning senast den 26/5 kl Antal sidor: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista SAM 1, Samtal och analys, U/G, 1,5 hp Uppgiften sträcker sig över veckorna 6-14, med inlämning senast den 7/4 kl Antal sidor: 2-3, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista OBS 2, Observation, U/G, 1,5 hp Uppgiften sträcker sig över veckorna 13-21, med inlämning senast den 26/5 kl Antal sidor: 2-3, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista 6.2 Portfolio del 1 POR 2 1,5 hp Betyg U/G Portfolions övergripande delar och process beskrivs närmare längre fram i denna studieanvisning, och du lämnar in din portfolio vid två separata tillfällen under kurstiden. Texten i denna första inlämning (POR 2) bör utgå från följande rubriker, och du väljer de som är relevanta för dig. Egna mål och förväntningar (vid kursens början). Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? Tankar kring ditt eget ledarskap (Följande frågor kan vara ett stöd för dina funderingar, men du behöver inte svara på alla). o Vilka är dina föredömen som ledare, och varför? o Hur tänker du kring ditt eget ansvar att reflektera över ditt sätt att agera i olika situationer, att "leda dig själv" på ett medvetet sätt? o Hur ser du på dig själv i en ledarskapsroll? o Vilka är dina motivationsfaktorer och mål för att utvecklas i rollen som ledare, både för din egen utveckling och andra människors? o Hur ser du dig själv om ca 5-10 år? Tankar kring samtal och reflektion o Hur ser du på behovet av ledarskap i en grupp av människor, i olika situationer? o Hur ser du på förhållandet mellan en ledare och de som är följare/deltagare i en grupp? o Är bra ledarskap/följarskap medfödda egenskaper eller möjligt att lära? o Vad kan motivera människor, både ledare och följare, att utvecklas och växa som individer? o Vilka speciella hänsynstaganden kan en ledare behöva ta i olika typer av situationer? Reflektioner kring litteratur och andra källor Referenslista

10 Portfolio. del 2 POR 3 3 hp Betyg U/G/VG Portfolions andra del är en fortsättning på den första, och här vidareutvecklar du dina tankar utifrån kurslitteratur och kursträffar. Texten bör utgå från alla rubriker som finns beskrivna under avsnittet portfolions delar och process. 6.4 Samtal och analys SAM 1 1,5 hp Betyg U/G Syftet med denna uppgift är att du aktivt ska träna på olika samtalsverktyg genom att själv planera, genomföra och analysera praktiska samtalsövningar där du både medverkar och observerar. Uppgiften har följande delmoment. A. Planering Du ska innan den andra kursträffen planera ett samtal där du själv ska träna på ett utvalt samtalsverktyg. Du kan t ex utgå från Rautalinko: Samtalsfärdigheter, kapitel 13, och välja en typ av de föreslagna samtalen. Under varje samtalsrubrik finns där några rekommenderade samtalsverktyg som passar till syftet med samtalet. Du finner även beskrivning av olika samtalsverktyg i andra kursböcker. Välj ett samtalsverktyg och förbered dig för att träna extra på detta under det kommande samtalet. Du ska också tänka igenom den fiktiva situation som du ska samtalsträna i under kursträffen. Det innebär att du med en kort introduktion ska kunna informera din samtalskamrat om syftet med samtalet, samt vilken miljö som samtalet är tänkt att utspelas i. B. Genomförande Under kursens andra träff kommer ni att delas in grupper om ca tre personer som ska inneha olika roller i samtalen. Rollerna är personen som förberett och är den som tränar aktivt (1), samtalspartnern (2) och observatören (3). Alla i gruppen kommer att arbeta med alla rollerna i ett roterande system. Ni har ca 30 min som ramtid för varje samtal inklusive tid för efterföljande kommentarer och diskussion. Det innebär att själva samtalet inte kan vara längre än ca minuter. C. Analys Efter genomförandet ska du skriva en kort analys över två av samtalen. Dels det samtal som du själv hade förberett, dels det som du observerade. Du kan gärna utgå från följande reflektionsfrågor. Vad hände i samtalen? =Fakta Vad kände deltagarna? = Känslor Vad ledde samtalen till? = Resultat Vad lärde du dig? = Ny erfarenhet och kunskap Referenser Du använder dig av kurslitteraturen och andra relevanta källor för att koppla dina egna tankar till andras teorier och erfarenheter.

11 Observation OBS 2 1,5 hp Betyg U/G Uppgiftens syfte är att öka medvetenheten om olika typer av samtal samt olika sätt att kommunicera. Du ska lyssna på samtalet med fokus på empati och inlevelse, härskartekniker och platsens betydelse för samtal. A. Planering Innan du genomför din observation ska du ha läst aktuell kurslitteratur om olika orters samtal och samtalsverktyg, härskartekniker och platsens betydelse för samtal samt Bryman, kapitlet 8 om etiska frågeställningar. B. Genomförande Du ska innan tredje träffen genomföra en observation av ett samtal mellan andra människor. Oavsett vad du väljer bör du vara noga med att följa de etiska reglerna om bl a frivillighet, information, samtycke och anonymitet. Några exempel på samtal kan t ex vara ett möte eller liknande där man själv deltar, t ex på en arbetsplats eller i familjen, ett avlyssnat samtal, på ex ett fik (tänk i denna typ av situationer extra på anonymitetskravet) eller en filmsekvens eller t ex en debatt på TV. C. Analys Efter den genomförda observationen skriver du en sammanfattande analys där du utgår från: Empatins och inlevelsens betydelse Härskartekniker Platsens betydelse för samtalet Om du anser det underlättar kan du gärna använda följande reflektionsfrågor även i denna uppgift. Vad hände i samtalen? =Fakta Vad kände deltagarna? = Känslor Vad ledde samtalen till? = Resultat Vad lärde du dig? = Ny erfarenhet och kunskap Under den tredje kursträffen kommer det att bli möjlighet att kortfattat dela erfarenheterna kring dessa observationer. Referenser Du använder dig av kurslitteraturen och andra relevanta källor för att koppla dina egna tankar till andras teorier och erfarenheter. 6.6 Portfolions delar och process Att medvetandegöra sin egen inlärnings- och utvecklingsprocess kan ske på många olika sätt. För att det ska bli tydligt, både för sig själv och andra, behövs det formulerade mål som visar vad man vill uppnå och en plan för hur man vill nå dessa uppsatta mål. Både mål och plan utvärderas i slutet på processen för att tydliggöra vad som skett. Dessutom behöver själva processen synliggöras så förändringar blir tydliga, och möjligheter ges att

12 12 lära av det som genomförts. Denna reflektion är central för både utveckling och lärande i ett längre perspektiv. Dessa moment som beskrivs ovan är grunden i det som kallas för portfolio (portfölj), och som har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man förvarade sina pågående och färdiggjorda alster i en konkret portfölj. Denna metod har på senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på att synliggöra lärande- och utvecklingsprocesser och då har den fysiska portföljen ersatts med t ex dataskrivna texter enligt en given progression. Grunden i portfolioarbetet i denna kurs kan beskrivas på följande sätt. A. I början av kursen Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar som ska kunna relateras till kursmålen, samt även skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dessa personligt satta mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för din egen lärandeprocess, samt synliggör denna. B. Under arbetets gång Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, t ex kursträffarna, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom. Reflektera (reflect) kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner genom hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med tydliga kopplingar till egna reflektioner och kursens innehåll och mål. Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen. (Observera att du alltså väljer ut vissa avgränsade delar från allt du samlat på dig under kursens gång och det är dessa avgränsade delar (litteratur + innehåll på kursträffarna) som du sedan fortsätter att reflektera kring i portfolion). C. I slutet av arbetet Nu ska du skriva dina egna självvärderingar. Dels av hur du nått dina mål och dina förväntningar, dels hur din inlärningsplan har fungerat. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

13 13 Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat. D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar? Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt. E. Examination: Detta arbete är en del av examinationen för ditt deltagande i kursen. Denna form av processkrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod kan alltså både fokusera på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Arbetet rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid. 6.7 Portfolions innehåll Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form. Rubrikerna ska, där det är relevant, relateras till kursplanens mål och innehåll. 1. Egna mål och förväntningar. 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor. 7. Reflektioner kring examinationerna. 8. Reflektioner kring egna och andras redovisningar. 9. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling. samt 10. Observationsuppgiften OBS 2. Denna läggs in i portfolion med en egen rubrik där du själv anser att den passar bäst. Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor". 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

14 14 OBS! Detta är samma innehåll som finns beskrivet i text ovan, men här på ett alternativt sätt. 1. Egna mål och förväntningar, samt 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts. 10.Observationsuppgiften OBS 2 Lycka Till! 3. Inlärningsplan, samt 4. Självvärdering av hur denna plan har fungerat. 9. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling. Portfolio 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor 8. Reflektioner kring egna och andras redovisningar. 7. Reflektion kring examinationerna

15 Formella krav gällande alla skriftliga uppgifter Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända: ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen) ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha tydliga rubriker genom hela arbetet ha en tydlig och läsarvänlig text ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm referera till samtliga källor som används (se mer nedan) ha en referenslista sist i arbetet som innehåller alla refererade källor i texten, såväl muntliga som skriftliga innehålla alla delar som efterfrågas Referenshantering Använd genomgående olika källor och referenser som stöd för dina resonemang och reflektioner, samt var mycket noga med att skilja på egna och andras åsikter. Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är noga och konsekvent genom hela ditt arbete. Oavsett vilket system du väljer bör du ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Se mer information under avsnitt 8. Fusk och plagiat. Teckensnitt och storlek Times New Roman 12p eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5 6.9 Kompletteringsuppgift Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff ska du komplettera detta. Kursens pedagogiska metod innebär att gruppen gemensamt bearbetar aktuell kurslitteratur vid kursträffarna. Detta sker genom olika former av gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt tillsammans i kursgruppen såväl inom- som utomhus. Detta bidrar till att kursdeltagarna får olika infallsvinklar och tillsammans utvecklas genom övningar, reflektioner och samtal kring bl a kurslitteraturen. När man som kursdeltagare inte kan delta i en gemensam kursträff går denna pedagogiska metod förlorad, och man får då främst utgå från kurslitteraturen genom egen bearbetning. För att kunna nå kursmålen genom komplettering behöver man som student: Läsa aktuell kurslitteratur enligt anvisningar och skriftligt reflektera över innehållet kopplat till träffens tema. Om litteraturen innehåller övningar som konkretiserar texten bör man som student genomföra dessa övningar och skriftligt reflektera över detta moment kopplat till aktuell teori. Ta del av det material som i vissa fall lagts in på LISAM, och om så är möjligt genomföra de moment som beskrivs där. Följa den anvisade modellen för portfolio och skriftligt ta med dina kompletteringar i denna text. Vet du om din frånvaro i förväg bör du meddela kursansvarig i god tid innan kursträffen eftersom varje deltagare på denna kurs är viktig för kursprocessen.

16 Bedömning och betygskriterier Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp. Samliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterier för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Godkänd på kursen ska följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod. Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och litteraturseminarium. genomföra olika typer av samtal. Detta visar studenten genom att planera, genomföra och därefter skriftligt beskriva och analysera olika samtal. redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal. Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och litteraturseminarium. ge och ta konstruktiv feedback. Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och litteraturseminarium. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Studenten bör genomföra uppgiften inom givna tidsramar. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.

17 17 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering, LiU-ID och studentmail Du ska bl a registrera dig enligt information som finns på följande länk: Du kommer även att få separat dokument om detta efter det skriftliga uppropet. 7.2 LISAM Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via LISAM. LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet under kurstidens gång. Mer information om LISAM kommer vid kursstart! 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på Kursvärdering Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet KURT som samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.

18 18 8. Fusk och Plagiat I samband med de skriftliga uppgifterna i kursen är det viktigt att du som student är införstådd med de regler som finns angående plagiering/fusk. Att plagiera är, enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet, när man presenterar någon annans arbete (exempelvis texter och bilder) som sitt eget. På hemsidan för Linköpings universitetsbibliotek finns följande att läsa: När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: - Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten, oavsett om referens anges eller inte; - Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; - Man använder en annan författares arbete och presenterar det som sitt eget; - Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan; - Man använder en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens". Linköpings universitetsbibliotek har även tagit fram NoPlagiat: självstudieguide om plagiering och upphovsrätt. Via länken nedan kan du lära dig mer om plagiering och upphovsrätt samt göra ett antal övningar för att testa din förståelse. Även Högskolan i Borås har en mycket användbar hemsida som rekommenderas: Högskolan i Borås. (2017): Guide till Harvardsystemet. Hämtat Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt arbete. Oavsett system önskar vi gärna tillägga att det är bra om du även har med förnamn i referenslistan. I en Lathund för referenshantering som kommer att delas ut vid kursstart får du också några konkreta tips på hur du kan göra. E-postadresser för inlämningsuppgifter till urkund förnamn.efternamn.liu@analys.urkund.se

19 19 9. Preliminär Litteraturlista 9.1 Obligatorisk litteratur Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. (Kan köpas vid kursstart) Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor från kapitel 5: Kommunikation och dialog). Bryman, Alan. (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor från kapitel 22: Etiska frågeställningar). Engquist, Anders. (2013) Om Konsten att samtala - en bok för människor i kontaktyrken. Lund: Studentlitteratur. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor från kapitel 3: Några teorihörnpelare. Fällman, Barbro (2010): Rätt sagt på rätt sätt. Höganäs: Bokförlaget Komlitt. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor från kapitel 6; Kroppsspråk och röst). Hilmarsson, Hilmar Thor (2012): Samtalet med känslomässig intelligens en handledning i konsten att samtala. Lund: studentlitteratur. Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Kan köpas vid kursstart eller via LiU-tryck, tel , liutryck@liu.se) Nilsson, Björn (2016): Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor från kapitel 10: Kommunikation). Rautalinko, Erik. (2013): Samtalsfärdigheter - stöd, vägledning och ledarskap. Stockholm: Liber. Som obligatorisk litteratur ska du även själv välja ytterligare tre (3) böcker utifrån följande syften. 1. En bok om Härskartekniker. Förslag: Bergqvist (Eksvärd), Elaine (2011): Härskarteknik den fula vägen till makt. Stockholm: Forum alt Ländin, Camilla (2014): Härskartekniker - identifiera, hantera och förebygga. Lund: Grönegatan Förlag. alt... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet. 2. En bok om samtalstekniker. Förslag: Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - Motiverande samtal. Stockholm: Gothia. (Denna skrift finns för flera specifika områden, t ex: Praktisk handbok för hälso- och sjukvården, socialt arbete, skolan, äldreomsorgen mm). alt Ronthy, Marika & Rosendahl, Suzanne. (2010): Samtal som utvecklar. Stockholm: Liber.

20 20 alt Weiner Thordarson, Katarina (2011): Svåra samtal. Stockholm: SKL Kommentus Media AB alt... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet. 3. En valfri bok från referenslistan nedan alt... egen vald bok som passar till kursmålen och din verksamhet. Ytterligare artiklar och arbetsmaterial kan tillkomma. 9.2 Referenslitteratur Alvesson, Mats., Jonsson, Anna., Sveningsson, Stefan & Wenglén Robert (2015): När ledarskapet krackelerar. Lund: Studentlitteratur. Angelöw, Bosse (2015): Mera Arbetsglädje. Stockholm: Natur & Kultur. Angelöw, Bosse (2013): Ledarskapshandboken. Stockholm: Natur & Kultur. Antonovsky, Aaron (2004): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Ardoris, Igor (2013): Målmedvetet lärarskap - att arbeta med mätbara och omätbara mål i skolan. Stockholm: Gothia Fortbildning Bergen von, Christina (2009): Inre Ledarskap. Stockholm: Inre ledarskap i tiden AB. Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld. Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. Bley, Gerhard (2012): Instinkt eller insikt. Höganäs: Komlitt. Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur Cain, Susan. (2012): De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns. Stockholm: Natur & Kultur. Carlander, Jakob (2012): Starka känslor - affekter och emotioner i möten med människor. Stockholm: Gothia förlag. Carlsson, Hasse. (2013): Jobbar vi ihop, eller bara samtidigt? Höganäs: Komlitt. Dahlkwist, Matts (2014): Kommunikation. Stockholm: Liber Due Billing, Yvonne (2011): Viljan till makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund: Studentlitteratur. Edler, Katarina (red)., Claeson, Andreas., Gustafsson, Henrik., Sjöström, Karolina. (2015): Motiverande samtal handbok för coacher och tränare inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Egidius, Henry (1995): Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.

21 21 Ekstam, Kjell. (2008): Praktisk konfliktlösning din väg till framgång. Malmö: Liber. Ekelund, Gabriella & Dahlöf, Annamaria. (2005): Skarpa Lägen om barn i svåra situationer. Stockholm: Utbildningsradion. Fällman, Barbro. (2010): Rätt sagt - på rätt sätt. Höganäs: Komlitt. Gerge, Anna. (2010): Att leda med insidan. Vaxholm: Insidan. Gospic, Katarina (2014): Den sociala hjärnan. Stockholm: Brombergs förlag. Granström, Kjell (2012): Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hansson, Anders. (2015): Salutogen kultur. Stockholm: Salutogent ledarskap i Sverige AB. Hansson, Anders. (2010): Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Stockholm: Fortbildning AB. Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2010): Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur Hedin, Anders (2012): Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur. Holm, Ulla (2003): Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur. Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia förlag (Finns för flera yrkesområden, välj den som passar dig bäst.) Hultgren, Staffan (2013): Tid för samtal - vad talar vi om egentligen? Stockholm: Liber. Hägg, K., Kuoppa, S. M. (1997): Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag. Johnson, Lena., Lundqvist, Susanna & Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: SLU. Jordan Thomas (2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet, skolledarföreningen. Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag. Jönsson, Stig & Strannegård, Lars (red). (2010): Ledarskapsboken. Malmö: Liber. Kinge, Emilie (2008): Barnsamtal den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Kirkhaug, Rudi (2015): Värdebaserat ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Kouzes M. James & Posner Z. Barry (2011): Ledarskapets sanningar. Malmö: Liber. Lacinai, Antoni (2015): MÅL. Sätt dem - Nå dem - Ha kul på vägen. Stockholm: Buena Vida AB. Larsson, Gerry (2013): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber. Lennéer Axelsson, Barbro, & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Ljusenius, Tommy & Rydqvist, Lars-Göran (2004): Friskt ledarskap. Stockholm: Prevent. Lundqvist, Thomas (2013): Bli en bättre ledare och chef. Göteborg: Soderpalm Publishing

22 22 Miller, William & Rollick, Stephen (2003): Motiverande samtal. Norrköping: Kriminalvården. Monö, Christian (2010): Följarskap - om konsten att följa en ledare och leda en följare. Borås: Recito förlag. Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin. (2007): Kommunikation; Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Nils (2015): Ledarskap och organisation. Stockholm: Liber. Norrby, Catrin (2004): Samtalsanalys så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Susanne & Person, Göran (2012): Dra åt samma håll. Stockholm: Natur & Kultur. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris. Lund; Studentlitteratur. Richmond, Virginia & McCroskey, James (2004): Nonverbal Behavior in Interpersonal Relations. Boston: Pearson. Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens - så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta och hjärna. Stockholm: Liber Ronthy, Marika. (2009): Utvecklingssamtalets 7 nycklar. Stockholm: Liber. Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv. Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv. Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur. Solin, Elisabeth. (2010): Facebook och andra sociala medier - handledning för chefer och arbetsgrupper. Örebro: LäroMedia. Steinberg, John (2010): Humanistiskt ledarskap. Malmö: Liber Stensmo, Christer (2009): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Svedberg, Lars (2012): Gruppsykologi; om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Weirsöe; Bodil. (2004): Empatisk kommunikation Giraffspråket i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Wheelan, Susan A (2013): Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund: Studentlitteratur. Wessling, Stina (2013): Handbok i Kriskommunikation. Stockholmn: SKL Kommentus AB Wiklund, Ulla (2013): Föra tanken vidare - reflekterande arbetssätt i skolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Österlind, Eva (red). (2011): Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur.