Studieanvisning. Konsten att leda. 15 hp. Ht Måndag 17/8 enligt separat information via mail.

Transkript

1 Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Estetiska avdelningen (ESA) Studieanvisning Konsten att leda 15 hp Ht 2015 Kurskod: Skriftligt upprop: 754G49 Måndag 17/8 enligt separat information via mail. Första kursträff: Torsdag 27/ kl på LiU, Hus Key, sal 2233 (Form 1) Kursansvarig: Helena Alsegård

2 2 Innehållsförteckning 1. Presentation av kursen 3 2. Kontaktuppgifter 3 3. Kursens upplägg och innehåll 3 4. Kursplan 4 5. Schema och flöde Vecka - Datum - Ansvarig lärare - Plats Medverkande lärare och föreläsare Använda lokaler i Hus Key, LiU Kurs- och Examinationsuppgifter Sammanfattande översikt av kursuppgifterna Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del Tillämpa tillägnade kunskaper och skapa strategier i verkliga situationer Undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap Utförlig information om de olika kursuppgifterna Innehåll i FOR 1 och FOR "Samla sin process", lite generella tankar om FOR 1 och FOR Innehåll i TIL Kompletteringsuppgift Formella krav Bedömning och Betygskriterier Återkoppling Övrig kursinformation Registrering, LiU-ID, Studentmail och LiU-kort LISAM Biblioteket Lokaler Kursvärdering Fusk och plagiat Litteraturlista Obligatorisk litteratur Referenslitteratur, specifikt till delkurserna Referenslitteratur 25 sid

3 3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen Konsten att leda! Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) på Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK). Kursen bedrivs på halvfart (50%) under en termin och ger 15 hp. Kursen genomförs kvällstid och spänner över flera perspektiv; från det egna ledarskapet och mötet mellan ledaren och gruppen, via den samverkan ledaren och gruppen har med omgivande faktorer i olika verksamheter till behovet av tydliga målbilder Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser som tillsammans utgör steg i en utvecklingsprocess, både gällande det egna ledarskapet och gällande teorier inom ämnet ledarskap. Dessa delkurser har fått arbetsnamnen: Att leda mig själv (delkurs 1, v 34-39) Att leda i och med en grupp, i olika miljöer och organisationer (delkurs 2, v 40-48) Att leda målinriktat (delkurs 3, v 49-03) 2. Kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: , mail: helena.alsegard@liu.se kursansvarig lärare Ytterligare medverkande lärare tillkommer, se schema! Carina Skoog telefon: Mail: carina.skoog@liu.se ansvarig administratör 3. Kursens upplägg och innehåll Alla träffarna kommer att ske i och i närheten av Linköpings Universitet. Träffarna är förlagda till torsdagskvällar mellan kl med en kortare paus inlagd. Det är viktigt att du kan delta aktivt på dessa träffar som sker mestadels varje vecka under terminen! Under kursträffarna kommer vi att varva föreläsningar och olika praktiska arbetsmetoder samt bearbeta den inlästa litteraturen och de individuella kursuppgifterna, ofta genom olika praktiska tillämpningar i gruppen. Det kommer även att ingå ett individuellt arbete som genomförs i någon extern grupp och verksamhet. Kursen examineras i fyra individuella skriftliga uppgifter.

4 4 4. Kursplan KURSPLAN Ledarskap - konsten att leda, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Övriga ämnen - ÖÄA Ämnesområde Kurskod 754G49 Mål Efter avklarad kurs skall den studerande kunna - formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap - tillämpa tillägnade kunskaper för att skapa strategier i verkliga situationer - undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap Kursinnehåll Denna kurs utgår från det egna ledarskapet och går vidare till mötet mellan ledaren och gruppen, via den samverkan ledaren och gruppen har med omgivande faktorer i olika verksamheter och vidare till behovet av tydliga målbilder. Viktiga delar av kursen är grundläggande teori, praktik och träning i kommunikation, grupprocess/-dynamik, ledarstilar, att förebygga konflikter, analys av fallstudie samt en fördjupningsuppgift. Undervisning/Arbetsformer Kursen har ett inlevelseorienterat arbetssätt baserat på utomhuspedagogiska och gestaltande metoder vilket medför att vi medvetet arbetar med flera av våra sinnen och i olika miljöer vilket vi anser skapar förutsättningar för en djupare förståelse för de teoretiska begreppen. Studierna fokuseras på ett upplevelseorienterat och reflekterande arbete i lärarledda och icke lärarledda arbetsformer. Lektionerna präglas av praktiskt arbete, gestaltande och reflektion kring detta. Lärarledda teorigenomgångar är ett inslag, men till stor del inhämtar studenten teoretisk kunskap individuellt och i grupp. Kopplingar mellan praktik och teori görs i examinationsuppgifterna. Av studenten krävs förberedelser inför och deltagande i lektioner och grupparbeten, litteraturseminarier och examinationer. Examination Den studerande examineras löpande under kursens gång. Studenten skriver en personlig ledarskapsteori utifrån lektionsinnehåll, diskussioner, reflektion samt litteratur. Fallstudien och fördjupningsuppgiften examineras. Samtliga examinationer redovisas både muntligt och skriftligt. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

5 5 Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Ledarskap - konsten att leda The Art of Leadership Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: Ämne: Övriga ämnen - ÖÄA Kurskod: 754G49 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande ÖÄA SA Fastställd av Kvalitetetsnämndens AU på delegation av filosofiska fakultetsstyrelsen. Senast fastställd

6 6 5. Schema och arbetsgång OBS PRELIMINÄRT SCHEMA - kan komma att revideras något gällande främst litteratur och innehåll i träffarna, samt även de datum som är egna studier. Det är viktigt att du planerar för, och avsätter tid till, att närvara på alla gemensamma träffar eftersom kursen bygger på din (och andra) kursdeltagares aktiva medverkan. Detta är inte en kurs som går att läsa in utan att närvara på träffarna! Tid: Plats: Lärare: Torsdagar kl om inte annat anges Linköpings Universitet, Hus Key, med närområden. Helena Alsegård (HA), kursansvarig. Universitetsadjunkt, utomhuspedagog samt andra medverkande lärare och föreläsare. Kursen innehåller gemensamma träffar de allra flesta av terminens torsdagskvällar, kl och det är viktigt att du kan delta i dessa eftersom du annars kommer att missa en mycket stor och betydande del av kursen! OBSERVERA att det kan komma att ske vissa förändringar i schemat och arbetsgången under kursens gång. Är du osäker på någon speciell del längre fram i kursen så fråga kursansvarig! 5.1 Vecka Datum Ansvarig lärare Plats Upprop Vecka 34 Måndag 18/8 OBS!! Senast kl måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Mellan upprop och träff 1 Här följer det du ska genomföra innan första träffen med kursgruppen. Denna information finns även på separat utskick. Studentadministrativa uppgifter Registrering mm enligt separat information som finns i dokumentet: "Välkommen till LiU Ht 2015". Snarast! Aktivera ditt LiU-ID enligt anvisningar. Har du långt till LiU kan du få denna hemskickad efter att du skrivit på en s k "ansvarsförbindelse". Läs på: Aktivera och läs din studentmail som du får uppgifter till. Det är den som alla vi på LiU kommer att använda för att skicka mail till dig framöver, oavsett vilken mailadress du angett i ansökan. Du kan eftersända dina studentmail till din "privata" mail om du vill detta. Information finns på din LISAM-sida (se nedan), under Kursdokument. Logga in och håll dig uppdaterad på LISAM, t ex via LISAM är den kommunikationskanal vi främst använder för att nå varandra i denna kurs, t ex med ny information inför kursträffarna.

7 7 Dessa ovanstående moment bör du vara klar med senast fredag den 21/8! Om du behöver hjälp, kontakta studerandeexpeditionen: (Vid första träffen kommer du sedan att kunna hämta ut ditt LiU-kort.) Arbete med kursuppgifter till första träffen Skaffa litteraturen till delkurs 1. Läs enligt information mellan v nedan. Denna litteratur kommer vi att diskutera på första gemensamma träffen v 35. Vara mentalt förberedd och nyfiken vid kursstart! Känn dig varmt välkommen! v 34 20/8 Eget arbete valfri plats Innehåll: Se ovan och nedan! Till nästa veckas träff: Läs: Studieanvisningen, senaste versionen som finns på LISAM Läs: Blomqvist & Röding, kap 1 Läs: Ronthy, kap 1-2 Svara på eventuella mail med frågor från kursansvarig! v 35 27/8 Helena A Sal: 2233 (Form 1) Innehåll: Välkomna till kursen! Vilka är vi? Vad ingår i kursinnehållet?, i litteraturen?, i rollen som deltagare?, i kursuppgifter? Start delkurs 1 Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding, Ronthy Läs: Alsegård, sid 7-37 (För intresserade finns denna att köpa på träffen v 35 för 159 kr mot kvitto). Läs: Antonovsky, kap 2 (aktuella sidor delas ut som kopierat material v 35) Läs: Blomqvist & Röding, kap 2 Läs: Ronthy, kap 3-4 Skriv på egen uppgift Generellt om gemensam litteraturbearbetning Vi kommer vid (nästan) alla tillfällen att ha litteraturseminarium i den bemärkelsen att litteraturens innehåll aktivt bearbetas under kursträffen av deltagarna i kursen. Det kan ske i mer traditionella samtalsformer, men även genom t ex olika övningar. Jag har valt att skriva "litteraturbearbetning" under respektive träff för att informera om vilken litteratur som i första hand ligger till grund för den gemensamma bearbetningen. Utöver denna kan övrig kurslitteratur också komma att tas upp.

8 8 v 36 3/9 Helena A Sal 2233 (Form 1) Innehåll: Litteraturseminarium & Övningar Litteraturbearbetning: Alsegård, Blomqvist & Röding, Ronthy Läs: Blomqvist & Röding, kap 3-4 Läs: Ronthy, kap 5-7 Förbered UTE-vistelsen... (enligt Maslows behovstrappa: varm, torr, mätt, trygg ) Skriv på egen uppgift v 37 10/9 Helena A UTE, samling Hus Key entré Innehåll: Grupprocessen i utemiljö (Reserv: 4257, Bild 2) Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding, Ronthy Läs: Blomqvist & Röding, kap 5 Läs: Svedberg, kap 1-5 Arbeta med egna uppgifter v 38 17/9 Linda Kernell Sal 3150 (Dramasal) Innehåll: Drama: Ledarskap & Kommunikation Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding, Svedberg Läs: Egen vald bok Skriv på egen uppgift v 39 24/9 (Eget arbete) - Innehåll: Skriva FOR 1 Förbered en planering inför uppgiften TIL 1 Litteraturbearbetning: Allt i delkurs 1 Lämna in FOR 1 senast tisdag v 40 Förbered din planering om TIL 1 så du kan presentera den kort nästa träff v 40 1/10 Helena A Form 1 Innehåll: Seminarium FOR 1 Presentation av deltagarnas planeringar till TIL 1 Introduktion UND 1 Litteraturbearbetning: Läs: Svedberg kap 17-18, 23 Läs: gärna Monö Följarskap om du har den, alternativt kan du köpa den av Christian och läsa efter föreläsningen v 41. Arbeta med egna uppgifter

9 9 v 41 8/10 Helena A Form 1 Innehåll: Christian Monö, föreläsning om Följarskap Litteraturbearbetning: Monö: som kan läsas före eller efter föreläsningen, Svedberg Läs: Blomqvist & Röding, kap 6-9 Läs: Johnson läs: Larson, IngBeth Läs: Monö om du inte redan gjort detta Arbeta med egna uppgifter v 42 15/10 Helena A Form 1 /Ute Innehåll: Grupp och förändringar (Delar av litteraturen bearbetas under "Walk- and-talk"-promenad utomhus) Läs: Hanson Läs: Svedberg, kap 19 Arbeta med egna uppgifter Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding, Johnson och Larson, I v 43 22/10 Helena A Form 1 Innehåll: Organisation och ledarskap Seminarium i grupp om TIL 1 och UND 1 Litteraturbearbetning: Svedberg Läs: Svedberg, kap 22 Läs: ev tillkommande artikel Arbeta med egna uppgifter v 44 29/10 (Eget arbete) - Innehåll: Litteraturbearbetning: Svedberg mm Läs: Blomqvist & Röding, kap Läs: Svedberg, kap 16 Läs: Egna valda böcker från kompletteringslistan Arbeta med övriga egna uppgifter v 45 5/11 Maja Beckman Form 2 Innehåll: Genus och ledarskap Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding, Svedberg Läs Schüldt, Lindén & Lindén Läs: Egna valda böcker från kompletteringslistan Arbeta med övriga egna uppgifter

10 10 v 46 12/11 Helena A Form 1 Innehåll: Mats Tholander (?) Organisationer, Ledarskap & Hälsa Med- eller motarbetare? Litteraturbearbetning: Schüldt, Lindén & Lindén, Egna valda böcker Läs: ev tillkommande gemensam artikel, Alt egen vald. Arbeta med övriga egna uppgifter v 47 19/11 Helena A Form 1 Innehåll: Daniel Lundkvist, Föreläsning om Ledarskap och Hälsa (tills med annan kurs) Litteraturbearbetning: Artikel mm Lämna in TIL 1 senast tisdag v 48 Läs egen vald uppsats/artikel/avhandling inom kursområdet Arbeta med egna uppgifter v 48 26/11 Helena A Form 1 Innehåll: Redovisning i grupp av TIL 1 Delseminarier kring UND 1 Litteraturbearbetning: Egna valda uppsatser/artiklar/avhandlingar. Läs: Egna valda böcker från kompletteringslistan Arbeta med egna uppgifter v 49 3/12 Eget arbete - Innehåll: Egna uppgifter (UND 1 och FOR 2) Litteraturbearbetning: Relevant litteratur för ert arbete Läs: Blomqvist & Röding, kap 12 Läs: Larsson, Gerry, kap Mental träning (aktuella sidor delas ut som kopierat material) Läs: Svedberg, kap 20 Arbeta med egna uppgifter v 50 10/12 Helena A Bild 2 Innehåll: Stress och stresshantering Mentala målbilder Litteraturbearbetning: Blomqvist & Röding och Larsson, G och Svedberg Läs: Egna valda böcker från kompletteringslistan Läs: egen vald uppsats/artikel/avhandling inom kursområdet Arbeta med egna uppgifter

11 11 v 51 17/12 Eget arbete - Innehåll: Egna uppgifter(und 1 och FOR 2) Litteraturbearbetning: Relevant litteratur för ert arbete Ev tillkommande artikel v 2 14/ Helena A / XX Form 1, Bild 2 Innehåll: Ev Seminarier UND 1 (mer info kommer) Litteraturbearbetning: XX v 3 21/ Helena A / (XX) Form 1, Bild 2, Innehåll: Redovisning av UND 1 Drama Grp-rum Lämna in FOR 2 senast fredag v 3/2016 kl (HA ansv) Lämna in UND 1 senast XX (mer info kommer) (XX ansv) Därefter kommer era arbeten att läsas av ansvariga lärare och ni får återkoppling senast 10 arbetsdagar efter inlämning om inget annat meddelats. 5.2 Medverkande personer HA Helena Alsegård Adjunkt, Linköpings Universitet LK Linda Kernell Adjunkt, Linköpings Universitet CM Christian Monö Författare mm. MB Maja Beckman Folkhögskollärare MT Mats Tholander Administrativ chef, IKK, Linköpings Universitet DL Daniel Lundkvist Lektor, Linköpings Universitet XX XX Adjunkt, Linköpings Universitet Fler personer kan tillkomma 5.3 Använda lokaler i Hus Key, LiU Sal 2233 (Form 1) Sal 3313 (Form 2 Sal 4257 (Bild 2) Sal 3150 (Dramasal) OBSERVERA att det kan bli mindre ändringar i schema och innehåll, speciellt i den senare delen av kursen.

12 12 6. Kurs- och Examinationsuppgifter 6.1 Sammanfattande översikt av kursuppgifterna I detta avsnitt finns kortfattade översikter av kursens olika uppgifter. Du finner sedan mer detaljerad information om respektive uppgift under FOR 1 = Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del 1 3 hp U/G I denna skriftliga, individuella uppgift ska du ha fokus på ditt eget ledarskap. Uppgifterna FOR 1 och FOR 2 bygger på varandra. Du ska i FOR 1 beskriva din syn på vad ledarskap är vid kursens början och sedan reflektera över hur din ledarskapssyn påverkas av kursens innehåll och litteratur under den första delen av kursen. Uppgiften sträcker sig över veckorna 34-39, med inlämning tisdag v 40. Rubrik: Min syn på ett långsiktigt hållbart ledarskap i en långsiktigt hållbar verksamhet Riktlinjer: Beskriv skriftligt de tankar du har vid kursens början om ledarskap. Fortsätt sedan att utveckla detta allteftersom du läser litteraturen och deltar i kurspassen. Du ska problematisera, dvs vända och vrida på olika synsätt du möter i litteraturen, vid föreläsningar och seminarier och reflektera över dina egna tankar gällande detta. Mer utförlig information om uppgiften finns under och Teckensnitt och storlek: Times New Roman 12p eller Calibri 11p Radavstånd 1,5 Antal sidor: FOR 1: 3-4 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista FOR 2 = Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del 2 3 hp U/G/VG I denna uppgift ska du fortsätta skriva på den text du redan har från FOR 1. Fortsätt att reflektera över hur din ledarskapssyn påverkas av kursens innehåll och litteratur under den fortsatta kursen. Uppgiften sträcker sig över veckorna 40-03/2016, med inlämning fredag v 03/2016. Mer utförlig information om uppgiften finns under och Antal sidor: FOR 2: 6-8 sidor (inkl FOR 1), exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista

13 TIL 1 = Tillämpa tillägnade kunskaper och skapa strategier i verkliga situationer, 4 hp U/G Denna uppgift har ett utåtriktat fokus där du i en skriftlig, individuell uppgift ska tillämpa något av kursens moment i en verklig situation utanför kurstiden, genomförd i en valfri organisation. I denna uppgift ska du reflektera över både det innehåll du valt, den grupp och/eller organisation du möter och ditt eget ledarskap. Uppgiften sträcker sig över veckorna 39-48, med inlämning tisdag v 48. Mer utförlig information om uppgiften finns Antal sidor: TIL 1: 3-5, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista UND 1 = Undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap, 5 hp U/G/VG I denna kursuppgift ska du i en skriftlig, individuell uppgift genomföra en undersökning i ett specifikt område inom ämnet ledarskap. Du ska välja ett syfte och en frågeställning, genomföra undersökningen och redovisa resultatet kopplat till kurslitteraturen. Mer information om uppgiften kommer vecka 39. Uppgiften sträcker sig över veckorna 39-03, med inlämning utifrån kommande information. 6.2 Utförlig information om de olika kursuppgifterna Innehåll i FOR 1 och FOR 2 Du finner i detta avsnitt mer utförlig information om innehållet i i FOR 1 och FOR 2. Jag vill betona att det finns olika (personliga) sätt att skriva denna uppgift, men de formella kraven måste uppfyllas (se 6.4). Rubrik: Min syn på ett långsiktigt hållbart ledarskap i en långsiktigt hållbar verksamhet Underrubriker (dessa är valfria att ha med i FOR 1, men ska vara med i FOR 2): Att leda mig själv Att leda i och med en grupp, i olika miljöer och organisationer Att leda målinriktat Process: 1. Min syn på ledarskap vid kursens början. Du skriver fritt på det sätt du vill. Följande frågor kan vara ett stöd för dina funderingar under kursens gång och allt kan naturligtvis inte vara med från början! Generella tankar om ledarskap Varför behövs ledare?

14 14 Vad är en ledares huvuduppgifter, och varför? Hur kan dessa uppgifter realiseras? Vad skiljer mellan en ledare och de som är följare/deltagare i en grupp? Är ledarskap en medfödd egenskap eller möjligt att lära? Vad får människor, både ledare och följare, att utvecklas och växa som individer? Vad får människor, både ledare och följare, att prestera? Vilka hänsynstaganden kan en ledare behöva ta? Tankar om ditt personliga ledarskap Varför vill du leda? Vilka är dina föredömen som ledare, och varför? Hur vill du vara som ledare i framtiden? Hur ska du arbeta för att nå dit? 2. Reflektioner över hur din inledande syn förändras under kursens gång utifrån: a) kursträffarnas innehåll; föreläsningar, workshops, gruppseminarier etc (glöm inte referenser). b) kurslitteraturen (glöm inte referenser). c) dina egna tankar, tänk egen inre reflektion via "spegelbilden". (Glöm inte vara tydlig med vad som är dina egna tankar kontra andras tankar) "Samla sin process", lite generella tankar om att skriva portfolio (som i FOR 1 och FOR 2) Att medvetet samla sin inlärnings- och utvecklingsprocess kan man göra på flera sätt. Gemensamt är att det finns ett mål att tydliggöra både den egna inlärningen och den egna utvecklingen och formulera hur man vill gå vidare i dessa båda processer. Detta samlade dokument kan sedan användas även som bedömningsunderlag, t ex på en kurs. Det som ofta kallas för portfolio (portfölj) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade upp sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts med t ex dataskrivna texter enligt en given progression. Grunden i kursuppgifterna FOR 1 och FOR 2 beskrivas på följande sätt. Observera att vi inte arbetar aktivt med alla delar som benämns nedan, t ex egna mål och förväntningar, inlärningsplan och självvärdering, men jag väljer att ta med dem ändå med vissa kommentarer för att tydliggöra arbetssättet som en helhet. A. I början av kursen: Du ska i inledningen till kursen formulera dina inledande tankar inom det ämne som gäller, dvs din syn på ledarskap.

15 15 Det är även en fördel för dig själv om du formulerar dina egna personliga mål och beskriver dina förväntningar, samt kanske även skriver en inlärningsplan hur du planerar att nå dina mål och förväntningar under kurstiden. Detta är dock inget ni måste göra i denna kurs! Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för lärandeprocessen. B. Under arbetets gång: Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, t ex kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom. Reflektera (reflect) kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med kopplingar till egna tankar och erfarenheter. Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen. C. I slutet av arbetet: Nu kan du, om du vill i denna kurs, göra en självvärdering av din egen insats av hur du nått dina mål och dina förväntningar, samt hur din inlärningsplan har fungerat. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat. D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar? 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

16 16 Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt. E. Examination: Ditt arbete ligger i slutet av (del)kursen till grund för examinationen av ditt deltagande. Denna form av processkrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod fokuserar alltså både på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Arbetet rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid Innehåll i TIL 1 Du ska själv leda en grupp vid något tillfälle utanför kursträffarna. Vilken grupp du vill leda väljer du själv, men gruppens storlek bör helst bestå av minst fem personer. Innehållet ska vara något från kursinnehållets träffar eller litteratur som du vill praktisera utanför kurstiden och därmed dels koppla samman teori med praktik, dels öka din egen trygghetszon och dels träna dig i att reflektera över ditt eget ledarskap och en grupps agerande. Det viktigaste momentet är alltså din egen medvetna reflektion över ditt eget ledarskap, gruppens/organisationens agerande och hur det planerade innehållet blev. Denna övning redovisas både skriftligt i ett inskickat dokument och muntligt vid ett gruppseminarium. Den skriftliga redovisningen ska innehålla följande rubriker A. Kortfattad information Gruppen/organisationen (Vem?) Platsen (Var?) Tiden (När?) Syfte med aktiviteten (Varför?) Planering och genomförande av innehållet (Vad?) Denna A-del bör rymmas inom 1-2 sidor, den är till som en grund för den läsarens förförståelse av den viktiga reflektionen i B-delen. B. Reflektioner som förankras i kurslitteraturen och eventuellt annan relevant litteratur. Använd dig gärna av följande reflektionsfrågor: Vad hände? Vad kände? Vad lärde? Gruppens/organisationens agerande och process

17 17 Innehållets process: syftet - planering - genomförande - utvärdering? platsens betydelse? tidsaspekten? Ditt eget ledarskap Denna B-del bör hålla sig mellan 2-3 sidor. TIL 1-uppgiften som sänds in i skriftligt format består alltså av följande delar: Framsida Innehållsförteckning (eventuellt) A-del (1-2 sidor) B-del (2-3 sidor) Referenslista Kompletterande information kan komma vid träffen v Kompletteringsuppgift Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff bör i första hand ta själv ta kontakt med någon kurskamrat för att ta del av träffens innehåll. I andra hand tar du kontakt med kursansvarig och frågar efter kompletterande information från kursträffen och kommer även eventuellt att få en kompletterande uppgift som ska ingå i dina reflekterande kursuppgifter. Vet du om din frånvaro i förväg bör du meddela kursansvarig i god tid innan kursträffen eftersom varje deltagare på denna kurs är viktig för kursprocessen. 6.4 Formella krav Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända: ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen) ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha tydliga rubriker genom hela arbetet ha en tydlig och läsarvänlig text ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm referera till samtliga källor som används (se mer nedan) ha en referenslista längst bak på litteraturen som refereras innehålla alla delar som efterfrågas Referenshantering: Använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var mycket noga med att skilja på egna och andras åsikter.

18 18 Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt arbete! Om du väljer Harvardsystemet, som också kallas APA-systemet eller parantes -systemet och som är det vanligaste på denna institution, har du många användbara råd du kan följa i nedanstående dokument. Dock bör du helst ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Högskolan i Borås (2015): Guide till Harvardsystemet. ( ) Du finner även en Lathund för referenshantering som bilaga till denna studieanvisning. Teckensnitt och storlek: Times New Roman 12p eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5 6.5 Bedömning och Betygskriterier Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 15 hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall erhålla betyget Godkänd på kursen ska följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap. Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och kursinnehållet i såväl skriftliga reflektioner som gruppdiskussioner. tillämpa tillägnade kunskaper för att skapa strategier i verkliga situationer. Detta visar studenten genom att i en situation utanför kursens ram använda och tillämpa centrala begrepp kring ledarskap som presenteras i kursens innehåll och litteratur. Den studerande ska även reflektera över och redogöra för resultatet av tillämpningen. undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap. Detta visar studenten genom att självständigt undersöka, använda, jämföra och granska aktuell forskning och litteratur inom området, samt motivera sitt metodval. Texten ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation som är väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem ska tillämpas på ett konsekvent sätt. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt.

19 19 Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Studenten genomför uppgifter inom givna tidsramar. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 6.6 Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.

20 20 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering, LiU-ID, studentmail och LiU-kort. Dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2015" innehåller information om hur du ska registrera dig på kursen. Eftersom denna kurs använder skriftligt upprop ska du också noga läsa det separata dokumentet som du får om detta. Där finns kompletterande och förtydligande information om vad som gäller angående registrering, skapande av temporärt och fullvärdigt LiU-ID, aktivering av din studentmail samt hur du kan få ditt LiU-kort. 7.2 LISAM Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via LISAM. LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet under kurstidens gång. Du bör redan innan kursstarten kunna gå in på LISAM genom att logga in på och ta del av informationen om denna kurs. Mer information om LISAM kommer vid kursstart! 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor. 7.4 Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på Kursvärdering Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet KURT som samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.

21 21 8. Fusk och Plagiat Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och plagiat. Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk.

22 22 plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten.(nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för text-kontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001): Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: N.N.liu@analys.urkund.se

23 23 9. Litteraturlista OBS att det kan komma att bli mindre förändringar i delkurs två och tre fram till respektive start för dessa delkurser. Listan för delkurs ett gäller dock enligt nedan! Sista upplagan av litteraturen bör användas även om jag i denna lista ej fått med alla böckers senaste utgivningar. Har du dock redan en tidigare upplaga hemma och känner dig osäker på om du behöver skaffa en senare upplaga ber jag dig kontakta mig. 9.1 Obligatorisk Litteratur Delkurs 1"Att leda mig själv" Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. Antonovsky, Aaron (2004): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap 2). Blomquist, Christine & Röding, Pia (2011): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur. Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens - så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta och hjärna. Stockholm: Liber. samt: Minst en (1) egen vald bok från referenslistan för delkurs ett som finns under 9.2 Delkurs 2 "Att leda i och med en grupp, i olika miljöer och organisationer" Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur. Hanson, Anders (2015): Salutogen Kultur. Stockholm: Fortbildning AB. Johnson, Spencer. (2009): Vem snodde osten? Jönköping: Brainbooks. Monö, Christian (2010): Följarskap - om konsten att följa en ledare och leda en följare. Borås: Recito förlag. Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Köpes vid kursstart eller via LiU-tryck, tel , liutryck@liu.se). Schüldt, My., Lindén, Ylva & Lindén, Lennart. (2011): Medarbetare eller motarbetare - Konsten att vända ett missnöjesklimat. Höganäs: Komlitt. Svedberg, Lars (2012): Gruppsykologi; om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. samt: Minst en (1) egen vald bok från referenslistan för delkurs två som finns under 9.2, (varav icke-lästa kapitel i Svedberg kan vara alternativ). Minst en (1) valbar akademisk uppsats/artikel/avhandling inom ämnesområdet.

24 24 Delkurs 3 "Att leda målinriktat" Larsson, Gerry (2012): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber. (Kap Mental träning, sid ). Ytterligare artikel kan tillkomma. samt: Minst en (1) egen vald bok från någon av referenslistorna under 9.2 eller 9.3. Minst en (1) valbar akademisk uppsats/artikel/avhandling inom ämnesområdet. 9.2 Referenslitteratur, specifikt till delkurserna Här följer förslag på referenslitteratur som kan användas som valbar litteratur till de olika delkurserna men det går även bra att välja andra titlar förutsatt att de är relevanta för kursmålen. Delkurs 1 Bergen von, Christina (2009): Inre Ledarskap. Stockholm: Inre ledarskap i tiden AB. Due Billing, Yvonne (2011): Viljan till makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund: Studentlitteratur Gerge, Anna. (2010): Att leda med insidan. Vaxholm: Insidan. Goleman, Daniel. (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Kouzes M. James & Posner Z. Barry (2011): Ledarskapets sanningar. Malmö: Liber Steinberg, John (2010): Humanistiskt ledarskap. Malmö: Liber Delkurs 2 (alternativt kan en bok ersättas med fler kapitel i Svedberg). Bergengren, Maria. (2003): Organisation och ledarskap - om organisationen och dess människor. Stockholm: Bonniers. Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V (2008): Konsten att leda. Lund: Studentlitteratur. Granér, Rolf (2012): Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur. Granström, Kjell (2012): Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hanson, Anders (2011): Salutogent ledarskap. Stockholm: Fortbildning AB. Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2010): Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur Hogedal, Lars & Lycken, Margareta. (2007): Jaget-Laget-Teamet. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Lennéer Axelsson, Barbro, & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Olsson, Eric (2012): På spaning efter gruppens själ. Lund: Studentlitteratur Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur.

25 25 Plate, Anders & Plate, Johan (2012): Mental rådgivning - din väg till målet. Stockholm: SISU Idrottsböcker Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv tillsammans med: Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv Wheelan, Susan A (2013): Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund: Studentlitteratur Önnevik, Thomas. (2010): Ledarskapets grunder, organisationens hjärna. Lund: Studentlitteratur. Österlind, Eva (red). (2011): Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 3 Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag. Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet. Stockholm: Brombergs förlag. Jönsson, Bodil (2002): I tid och otid. Stockholm; Brombergs Förlag Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2004): Människans hälsa - livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur & Kultur Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm; Natur och kultur. Plate, Anders & Plate, Johan (2012): Mental rådgivning - din väg till målet. Stockholm: SISU Idrottsböcker 9.3 Referenslitteratur, övrig Angelöw, Bosse (2013): Ledarskapshandboken. Stockholm: Natur & Kultur. Ardoris, Igor (2013): Målmedvetet lärarskap - att arbeta med mätbara och omätbara mål i skolan. Stockholm: Gothia Fortbildning Bergqvist (Eksvärd), Elaine (2011): Härskarteknik den fula vägen till makt. Stockholm: Forum Blohm, Olle & Gunnarsson, Jan (2008): Det goda värdskapet: konsten att få människor att känna sig välkomna. Stockholm: Dialogos förlag. Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Brügge, Britta., Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. (Kapitel: Pedagogik och Ledarskap). Börjesson, Lena (2004): Kolbs lärstilar - vilken lärstil har du? Enskede: Metoda Börjeson, Lena. (2007): Pocket Coachen. Enskede: Metoda Ekstam, Kjell. (2008): Praktisk konfliktlösning din väg till framgång. Malmö: Liber.

26 26 Elmholdt, Claus, Keller Hanne Dauer & Tanggaard, Lene. (2015): Ledarskapets psykologi. Malmö: Gleerups. Hagström, Andreas & Mattsson, Sandra (2010): Att leda projekt från start till mål. Stockholm: SISU Idrottsböcker Hammar Chirac, Eva & Hempel, Anders (red) (2008). Handbok för grupparbete - att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur. Hargie. Owen & Dickson, David (2004): Skilled Interpersonal Communication. London: Routledge. Hedin, Anders (2012): Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur. Holm, Ulla (2003): Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur. Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2014): Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm; Natur & Kultur. Högskolan i Borås (2015): Guide till Harvardsystemet. ( ) Johnson, Lena., Lundqvist, Susanna & Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: SLU Jordan, Thomas (2015) Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, Hantera, Förebygg. Malmö: Gleerups. Jönsson, Stig & Strannegård, Lars (red). (2010): Ledarskapsboken. Malmö: Liber Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur. Larsson, Gerry (2012): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber Lundqvist, Thomas (2013): Bli en bättre ledare och chef. Göteborg: Soderpalm Publishing Miller, William & Rollick, Stephen (2003): Motiverande samtal. Norrköping: Kriminalvården. Nilsson, Björn. (2010): Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin. (2007): Kommunikation; Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Runebjörk, Isabel & Wendleby, Monika (2013): Lean med hjärta och kreativitet. Stockholm: Ekerlids Sandmark, Hélène (2014): Orka jobba till 65? Stockholm: Gothia. Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur. Stensmo, Christer (2009): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Svenningson, Stefan & Alveson, Mats (2011): Ledarskap. Malmö: Liber Stålhammar, Bert. (2007): Ledarskap i balans. Örebro: Libris. Taube, Jill (2011): Själ och kropp rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs Thompson, Jim (2009): Så blir du Världens bästa coach - för barn- och ungdomsidrott. Stockholm: SISU Idrottsböcker.