Version: Studieanvisning. Konsten att leda. 15 hp. Ht 2013

Transkript

1 Linköpings Universitet, LiU Institutionen för kultur och kommunikation, IKK Estetiska avdelningen, ESA Version: OBS PRELIMINÄR - OBS Studieanvisning Konsten att leda 15 hp Ht 2013 Denna studieanvisning är under uppbyggnad och det är flera delar som ännu inte är klara, men jag väljer att lägga ut denna "arbetsupplaga" idag så ni som söker denna kurs i god tid får lite mer information om det planerade upplägget. OBS PRELIMINÄR - OBS Kurskod: 754G49 Kursstart: Torsdag 29/ kl på LiU, Hus Key, sal 2233 (Form 1) Kursansvarig: Helena Alsegård helena.alsegard@liu.se

2 2 Innehållsförteckning Innehåll Sid 1 Presentation av kursen 3 2 Kontaktuppgifter 3 3 Kursens upplägg och innehåll 3 4 Kursplan 4 5 Schema och flöde 6 6 Kurs- och Examinationsuppgifter 6.1 Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del Tillämpa tillägnade kunskaper och skapa strategier i verkliga situationer 6.4 Undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap 6.5 Bedömning och Betyg 7 Övrig kursinformation 7.1 Registrering 7.2 LISAM 7.3 Biblioteket 7.4 Lokaler 7.5 Kursvärdering 8 Fusk och plagiat 9 Litteraturlista 9.1 Obligatorisk litteratur 9.2 Obligatorisk litteratur, kompletteringslista 9.3 Referenslitteratur

3 3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen Konsten att leda! Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) på Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK). Kursen bedrivs på halvfart (50%) under en termin och ger 15 hp. Kursen genomförs kvällstid och spänner över flera perspektiv; från det egna ledarskapet och mötet mellan ledaren och gruppen, via den samverkan ledaren och gruppen har med omgivande faktorer i olika verksamheter till behovet av tydliga målbilder Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser som tillsammans utgör steg i en utvecklingsprocess, både gällande det egna ledarskapet och teorier inom ämnet ledarskap. Dessa delkurser har fått arbetsnamnen: Att leda mig själv (delkurs 1, v 34-38) Att leda i och med en grupp, i olika miljöer och organisationer (delkurs 2, v 39-48) Att leda målinriktat (delkurs 3, v 49-03) 2. Kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: , mail: helena.alsegard@liu.se kursansvarig lärare Ytterligare medverkande lärare tillkommer! Carina Skoog telefon: Mail: carina.skoog@liu.se ansvarig administratör 3. Kursens upplägg och innehåll Alla träffarna kommer att ske i och i närheten av Linköpings Universitet. Träffarna är förlagda till torsdagskvällar mellan kl med en kortare paus inlagd. Under kursträffarna kommer vi att varva föreläsningar och olika praktiska arbetsmetoder samt bearbeta den inlästa litteraturen och de individuella kursuppgifterna. Det kommer även att ingå ett individuellt arbete som genomförs i någon extern grupp och verksamhet. Kursen examineras i fyra individuella skriftliga uppgifter.

4 4 4. Kursplan KURSPLAN Ledarskap - konsten att leda, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Övriga ämnen - ÖÄA Ämnesområde Kurskod 754G49 Mål Efter avklarad kurs skall den studerande kunna - formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap - tillämpa tillägnade kunskaper för att skapa strategier i verkliga situationer - undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap Kursinnehåll Denna kurs utgår från det egna ledarskapet och går vidare till mötet mellan ledaren och gruppen, via den samverkan ledaren och gruppen har med omgivande faktorer i olika verksamheter och vidare till behovet av tydliga målbilder. Viktiga delar av kursen är grundläggande teori, praktik och träning i kommunikation, grupprocess/-dynamik, ledarstilar, att förebygga konflikter, analys av fallstudie samt en fördjupningsuppgift. Undervisning/Arbetsformer Kursen har ett inlevelseorienterat arbetssätt baserat på utomhuspedagogiska och gestaltande metoder vilket medför att vi medvetet arbetar med flera av våra sinnen och i olika miljöer vilket vi anser skapar förutsättningar för en djupare förståelse för de teoretiska begreppen. Studierna fokuseras på ett upplevelseorienterat och reflekterande arbete i lärarledda och icke lärarledda arbetsformer. Lektionerna präglas av praktiskt arbete, gestaltande och reflektion kring detta. Lärarledda teorigenomgångar är ett inslag, men till stor del inhämtar studenten teoretisk kunskap individuellt och i grupp. Kopplingar mellan praktik och teori görs i examinationsuppgifterna. Av studenten krävs förberedelser inför och deltagande i lektioner och grupparbeten, litteraturseminarier och examinationer. Examination Den studerande examineras löpande under kursens gång. Studenten skriver en personlig ledarskapsteori utifrån lektionsinnehåll, diskussioner, reflektion samt litteratur. Fallstudien och fördjupningsuppgiften examineras. Samtliga examinationer redovisas både muntligt och skriftligt. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

5 5 Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Ledarskap - konsten att leda The Art of Leadership Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: Ämne: Övriga ämnen - ÖÄA Kurskod: 754G49 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande ÖÄA SA Fastställd av Kvalitetetsnämndens AU på delegation av filosofiska fakultetsstyrelsen. Senast fastställd

6 6 5. Schema och arbetsgång Tid: Plats: Lärare: Torsdagar kl om inte annat anges Linköpings Universitet, Hus Key, med närområden. Helena Alsegård (HA), kursansvarig. Universitetsadjunkt, utomhuspedagog samt andra medverkande lärare och föreläsare. Kursträffarnas innehåll kommer att presenteras i samband med kursstart. Här nedan kan du dock se de första två veckornas innehåll, samt innehålet i sista träffen i januari 2014! Vecka Datum Ansvarig lärare Plats v 34 22/8 - valfri plats Innehåll: Eget arbete Till nästa veckas träff: Läs: Studieanvisningen Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar, sid 7-37 Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens, sid 9-43 Svara på mail som du kommer att få veckan innan kursstart från kursansvarig angående din medverkan! Registrera dig enligt anvisningar som finns i dokumentet "Välkommen till LiU 2013"! v 35 29/8 Helena A Sal: 2233 (Form 1, Hus Key) Innehåll: Välkomna till kursen! Vilka är vi? Vad ingår? i kursinnehållet, i litteraturen, i rollen som deltagare, i kursuppgifter mm Mellanliggande träffar kommer att finnas med i Studieanvisningen som kommer vid kursstart! OBS! De flesta torsdagar kommer det att vara gemensamma obligatoriska träffar på LiU där alla kursdeltagares närvaro är viktig då kursinnehållet till stor del bygger på den process som sker i gruppen och deltagarnas egna varierande erfarenheter och tankar kommer att tas tillvara! Sista träffen: v 3 16/ Helena A m fl sal meddelas senare Innehåll: Seminarium av kursuppgift EXA 4.

7 7 6. Kurs- och Examinationsuppgifter Kursens fyra skriftliga uppgifter beskrivs kortfattat nedan. Mer information om samtliga kursuppgifter kommer vid kursstart. 6.1 Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del 1 3 hp I denna skriftliga, individuella uppgift ska du ha fokus på ditt eget ledarskap. Du ska i denna första, av två deluppgifter, beskriva din syn på vad ledarskap är vid kursens början och sedan reflektera över hur din ledarskapssyn påverkas av kursens innehåll och litteratur under den första delen av kursen. Uppgiften sträcker sig över veckorna 35-38, med inlämning tisdag v Formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap, del 2 3 hp I denna skriftliga, individuella uppgift ska du ha fokus på ditt eget ledarskap. Du ska i denna andra del fortsätta att reflektera över hur din ledarskapssyn påverkas av kursens innehåll och litteratur under den fortsatta kursen. Uppgiften sträcker sig över veckorna 39-03/2014, med inlämning fredag v 03/ Tillämpa tillägnade kunskaper och skapa strategier i verkliga situationer, 4 hp Denna uppgift har ett utåtriktat fokus där du i en skriftlig, individuell uppgift ska tillämpa något av kursens moment i en verklig situation där du reflekterar över både det innehåll du valt, den grupp och/eller organisation du möter och ditt eget ledarskap. Uppgiften sträcker sig över veckorna 39-48, med inlämning torsdag v Undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap, 5 hp I denna avslutande kursuppgift ska du i en skriftlig, individuell uppgift genomföra en fördjupande studie inom ett begränsat område som funnits med i kursen. Du ska välja ett syfte och en frågeställning och därefter antingen göra intervjuer, observationer eller en litteraturstudie för att söka svar på din frågeställning. Resultatet ska sedan kopplas till litteratur, egna erfarenheter och kursinnehåll Uppgiften sträcker sig över veckorna 49-03, med första inlämning tisdag v 02/2014.

8 8 6.5 Bedömning och Betyg Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 15 hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall erhålla betyget Godkänd på kursen ska följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: formulera och reflektera över den egna synen på ledarskap. Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och kursinnehållet i såväl skriftliga reflektioner som gruppdiskussioner. tillämpa tillägnade kunskaper för att skapa strategier i verkliga situationer. Detta visar studenten genom att i en situation utanför kursens ram använda och tillämpa centrala begrepp kring ledarskap som presenteras i kursens innehåll och litteratur. Den studerande ska även reflektera över och redogöra för resultatet av tillämpningen. undersöka och redovisa ett specifikt område inom ämnet ledarskap. Detta visar studenten genom att självständigt undersöka, använda, jämföra och granska aktuell forskning och litteratur inom området, samt motivera sitt metodval. Texten ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation som är väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem ska tillämpas på ett konsekvent sätt Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

9 9 6.6 Referenser Du får använda dig av valfritt godkänt referenssystem. Om du väljer "Harvard" rekommenderas nedanstående guide, dock bör du helst ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Guide till Harvardsystemet (2013). Borås: Högskolan i Borås Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan. 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering Mer information om registrering inför ht 2013 finns i det separat utskickade dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2013". Du bör noga kontrollera informationen på detta papper, samt gå in och läsa på följande sidor: LISAM Vi kommer att använda oss av den digitala plattformen LISAM i vår kommunikation under kursen. Mer information om detta kommer vid kursstart. 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor.

10 Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på Kursvärdering Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet KURT som samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.

11 11 8 Fusk och Plagiat Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och plagiat. Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Angående fusk Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225)

12 12 Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten.(nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för text-kontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001): Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: N.N.liu@analys.urkund.se

13 13 9. PRELIMINÄR Litteraturlista Version OBS att denna lista är preliminär och det kan komma att bli ändringar i delkurs två och tre fram till kursstart då den gällande studieanvisningen kommer att delas ut. Listan för delkurs ett gäller dock! 9.1 Obligatorisk Litteratur Delkurs 1, v 34-38: "Att leda mig själv" Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. Blomquist, Christine & Röding, Pia (2011): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens - så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta och hjärna. Stockholm: Liber samt: minst en (1) egen vald bok från kompletteringslistan för delkurs ett nedan. Delkurs 2, v 39-48: "Att leda i och med en grupp, i olika miljöer och organisationer" Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund: Studentlitteratur Johnson, Spencer. (1998): Vem snodde osten? Jönköping: Brainbooks Monö, Christian (2010): Följarskap - om konsten att följa en ledare och leda en följare. Borås: Recito förlag. Larsson, Gerry (2012): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Köpes vid kursstart eller via LiU-tryck, tel , liutryck@liu.se) Schüldt, My., Lindén, Ylva & Lindén, Lennart. (2011): Konsten att vända ett missnöjesklimat. Höganäs: Komlitt Svedberg, Lars (2012): Gruppsykologi; om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur samt: minst två (2) egna valda böcker från kompletteringslistan för delkurs två nedan.

14 14 Delkurs 3, v 49-03: "Att leda målinriktat" Kurslitteratur ovan samt: minst en (1) egen vald avhandling inom relevant ledarskapsområde 9.2 Obligatorisk litteratur, kompletteringslista Förslag på valbara titlar (minst en) till delkurs 1 Bergen von, Christina (2009): Inre Ledarskap. Stockholm: Inre ledarskap i tiden AB. Due Billing, Yvonne (2011): Viljan till makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund: Studentlitteratur Gerge, Anna. (2010): Att leda med insidan. Vaxholm: Insidan. Goleman, Daniel. (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Kouzes M. James & Posner Z. Barry (2011): Ledarskapets sanningar. Malmö: Liber Steinberg, John (2010): Humanistiskt ledarskap. Malmö: Liber Förslag på valbara titlar (minst två) till delkurs 2 Bergengren, Maria. (2003): Organisation och ledarskap - om organisationen och dess människor. Stockholm: Bonniers. Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V (2008): Konsten att leda. Lund: Studentlitteratur. Granér, Rolf (2012): Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur. Granström, Kjell (2012): Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2010): Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur Hogedal, Lars & Lycken, Margareta. (2007): Jaget-Laget-Teamet. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Lennéer Axelsson, Barbro, & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

15 15 Olsson, Eric (2012): På spaning efter gruppens själ. Lund: Studentlitteratur Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur. Plate, Anders & Plate, Johan (2012): Mental rådgivning - din väg till målet. Stockholm: SISU Idrottsböcker Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv tillsammans med: Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv Wheelan, Susan A (2013): Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund: Studentlitteratur Önnevik, Thomas. (2010): Ledarskapets grunder, organisationens hjärna. Lund: Studentlitteratur. Österlind, Eva (red). (2011): Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur. 9.3 Referenslitteratur Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2012): Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur Antonovsky, Aaron (2004): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Ardoris, Igor (2013): Målmedvetet lärarskap - att arbeta med mätbara och omätbara mål i skolan. Stockholm: Gothia Fortbildning Belbin R M (2004). Teamroller i praktiken. Lund: Studentlitteratur Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld. Bergqvist (Eksvärd), Elaine (2011): Härskarteknik den fula vägen till makt. Stockholm: Forum Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. Blohm, Olle & Gunnarsson, Jan (2008): Det goda värdskapet: konsten att få människor att känna sig välkomna. Stockholm: Dialogos förlag. Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Brügge, Britta., Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. (Kapitel: Pedagogik och Ledarskap). Börjesson, Lena (2004): Kolbs lärstilar - vilken lärstil har du? Enskede: Metoda

16 16 Börjeson, Lena. (2007): Pocket Coachen. Enskede: Metoda Dahlgren, Lars-Ove., Sjölander, Sverre., Stridh, Jan-Paul & Szczepanski, Anders. (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. Ellmin, Roger (2006): Rätt DoS för lärande. Malmö: Gleerups. Egidius, Henry (1995): Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. Ekstam, Kjell. (2008): Praktisk konfliktlösning din väg till framgång. Malmö: Liber. Ekelund, Gabriella & Dahlöf, Annamaria. (2005): Skarpa Lägen om barn i svåra situationer. Stockholm: Utbildningsradion. Grönlund,Erna & Alm, Annika & Hammarlund, Ingrid. (2000): Konstnärliga terapier, Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur. Guide to the Harvard Style of Referencing (2008): Borås högskolas hemsida. Hagström, Andreas & Mattsson, Sandra (2010): Att leda projekt från start till mål. Stockholm: SISU Idrottsböcker Hammar Chirac, Eva & Hempel, Anders (red) (2008). Handbok för grupparbete - att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur. Hargie. Owen & Dickson, David (2004): Skilled Interpersonal Communication. London: Routledge. Hedin, Anders (2012): Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur. Hilmarsson, Hilmar Thor (2010): Samtalet med känslomässig intelligens en handledning i konsten att samtala. Lund: Studentlitteratur. Holm, Ulla (2003): Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur. Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion. Hägg, K., Kuoppa, S. M. (1997): Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Johnson, Lena., Lundqvist, Susanna & Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: SLU Jordan Thomas (2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet, skolledarföreningen. Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag.

17 17 Jönsson, Stig & Strannegård, Lars (red). (2010): Ledarskapsboken. Malmö: Liber Kinge, Emilie (2008): Barnsamtal den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur. Lindwall, Magnus. Johnson, Urban & Åström, Olle (2002): Världens bästa lag - om gruppdynamik inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Maltén, Arne (2011): Att undervisa - en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Miller, William & Rollick, Stephen (2003): Motiverande samtal. Norrköping: Kriminalvården. Naturvårdsverket (2006): Naturen som kraftkälla. (Delas ut vid kursstart eller laddas ned från Nilsson, Björn. (2010): Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin. (2007): Kommunikation; Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Norrby, Catrin (2004): Samtalsanalys så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris. Lund; Studentlitteratur. Richmond, Virginia & McCroskey, James (2004): Nonverbal Behavior in Interpersonal Relations. Boston: Pearson. Ronthy, Marika. (2006): LQ, Ledarskapets intelligens. En nödvändighet för framtidens ledare. Stockholm: Liber. Sandberg, Ann-Kristin (2008): Mentorskap i praktiken: Så här gör du för att lyckas. Stockholm: Hjälmarson & Högberg Bokförlag AB Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur. Stensmo, Christer (2009): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Svenningson, Stefan & Alveson, Mats (2011): Ledarskap. Malmö: Liber Stålhammar, Bert. (2007): Ledarskap i balans. Örebro: Libris. Taube, Jill (2011): Själ och kropp rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs

18 18 Thompson, Jim (2009): Så blir du Världens bästa coach - för barn- och ungdomsidrott. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Weirsöe; Bodil. (2004): Empatisk kommunikation Giraffspråket i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.