RISKANALYS Uppdragsnamn. Keflavik 1, Kista Stockholm Datum Status

Transkript

1 Dokumenttyp RISKANALYS Uppdragsnamn Keflavik 1, Kista Stockholm Datum Status UNDERLAG TILL DETALJPLAN Handläggare Erik Hall Midholm Tel: E post: erik.midholm@brandskyddslaget.se Internkontroll Lisa Åkesson Uppdragsledare Torkel Danielsson Uppdragsgivare Nordika Fastigheter AB Uppdragsnummer Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F skattebevis

2 SAMMANFATTNING Inom kv. Keflavik 1 i stadsdelen Kista i Stockholm planerar man att bygga om befintliga kontors och samlingslokaler till likartad verksamhet samt lägga till möjligheten att bygga bostäder. Planerna föranleder en ändring av detaljplanen för fastigheten. Ändringen bedöms inte påverka antalet personer i byggnaden, däremot tillkommer bostadsverksamhet som inte funnits sedan tidigare. Planområdet angränsar mot KTH Electrum (kv. Keflavik 2) som Länsstyrelsen har klassat som farlig verksamhet enligt kap 2:4 i Lagen om skydd mot olyckor. Verksamheten hanterar bl.a. stora mängder gaser (brandfarliga och giftiga). Inom Keflavik 2 ligger även Swerea KIMAB som också hanterar brandfarliga varor. Verksamheterna genererar dessutom transporter av farligt gods på den angränsande Isafjordsgatan. Med anledning av närheten till farlig verksamhet samt väg där det förekommer transporter av farligt gods har denna riskanalys upprättats för att studera och analysera förekommande risker i planområdets närhet. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella planområdet kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen ska utgöra underlag för den nya detaljplanen. De primära risker som har identifierats och analyseras innebär olycka med brännbar respektive giftig gas vid KTH Electrums utvändiga gasförråd samt olycka med brännbar gas respektive brandfarlig vätska vid Swerea KIMAB:s utvändiga gasförråd. Med hänsyn till ett begränsat antal transporter samt att de flesta transporter rymmer små mängder så bedöms olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods på Isafjordsgatan ha mycket begränsad påverkan på risknivån inom planområdet. Utifrån en fördjupad riskanalys med sammanvägning av frekvens och konsekvensberäkningar konstateras att risknivån inom det aktuella planområdet är förhöjd både avseende individrisk och samhällsrisk. Det är huvudsakligen olycka med giftig gas inom KTH Electrum som påverkar risknivån inom planområdet. Olycksrisken påverkar framförallt obebyggda ytor som vetter direkt mot verksamhetens gasförråd utan någon avskärmande bebyggelse emellan. Påverkan på risknivån inom byggnader, samt inom övriga obebyggda ytor, i planområdet är mycket låg. Med hänsyn till den låga risknivån inom byggnader i planområdet föreslås inga byggnadstekniska åtgärder för bebyggelsen. Följande åtgärd rekommenderas för det aktuella planområdet: Planering och utformning av de obebyggda områdena i anslutning till KTH Electrums gasförråd ska ske med hänsyn till den förhöjda risknivån. Det obebyggda området ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. För att säkerställa att ovanstående åtgärd vidtas krävs att den utformas som planbestämmelser i detaljplanen alternativt som krav i tillhörande planbeskrivning. Detta gäller även för att tillgodose att man uppfyller de förutsättningar som riskanalysen baseras på, bl.a. föreslagen bebyggelsestruktur och avstånd mellan byggnader och riskkällor. Datum: Sida: 2 av 35

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Egenkontroll och Internkontroll Revideringar Förutsättningar Riskhänsyn vid ny bebyggelse Övrig lagstiftning ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad förändringar inom planområdet Omgivande planer RISKINVENTERING Identifiering av riskkällor KTH Electrum Swerea KIMAB Transporter av farligt gods på Isafjordsgatan INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker Kvalitativ uppskattning av risk Olycka vid hantering av farliga ämnen på KTH Electrum Olycka vid hantering av brandfarlig gas på Swerea KIMAB Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan Slutsats inledande riskanalys FÖRDJUPAD RISKANALYS Frekvens och konsekvensberäkningar Olycka vid hantering av brännbar gas inom KTH Electrum Olycka vid hantering av giftig gas inom KTH Electrum Olycka vid hantering av brännbar gas inom Swerea KIMAB Olycka vid hantering av brandfarlig vätska inom Swerea KIMAB Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan Sammanvägning av risk Individrisk Samhällsrisk Värdering av risk DISKUSSION OCH SLUTSATS Säkerhetshöjande restriktioner och åtgärder Hantering av osäkerheter REFERENSER Datum: Sida: 3 av 35

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Inom kv. Keflavik 1 i stadsdelen Kista i Stockholm planerar man att bygga om befintliga kontors och samlingslokaler till likartad verksamhet samt lägga till möjligheten att bygga bostäder. Ändringen bedöms inte påverka antalet personer i byggnaden, däremot tillkommer bostadsverksamhet som inte funnits sedan tidigare. De aktuella planerna föranleder en ändring av detaljplanen för fastigheten. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från väg med transport av farligt gods, järnväg eller bensinstation /1/. Vidare rekommenderar Länsstyrelsen skyddsavstånd till olika verksamheter, se vidare avsnitt Planområdet ligger över 500 meter från närmaste rekommenderade farligt godsled (E18 respektive väg 275) och ca 350 meter från närmaste bensinstation (Shell respektive Tanka på Danmarksgatan). Avstånden till dessa riskkällor överstiger med god marginal Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd till planerad bebyggelse och markanvändning (se Tabell 1.1). Planområdet angränsar dock mot KTH Electrum (kv. Keflavik 2) som Länsstyrelsen har klassat som farlig verksamhet enligt kap 2:4 i Lagen om skydd mot olyckor. Verksamheten hanterar bl.a. stora mängder gaser (brandfarliga och giftiga). Verksamheten genererar transporter av farligt gods på Isafjordsgatan som passerar förbi det aktuella planområdet. Inom Keflavik 2 ligger även forskningsverksamheten Swerea KIMAB som också hanterar brandfarliga varor. Verksamheten genererar transporter av farligt gods på Isafjordsgatan. Isafjordsgatan utgör inte rekommenderad transportled för farligt gods utan används endast för lokala transporter till enstaka verksamheter (se ovan). Med anledning av närheten till farlig verksamhet samt väg där det förekommer transporter av farligt gods har Brandskyddslaget fått i uppdrag av Nordika Fastigheter AB att studera och analysera förekommande risker i planområdets närhet. Denna riskanalys ska ligga som underlag för den nya detaljplanen för området. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på Isafjordsgatan eller personer inom kringliggande bebyggelse omfattas inte av analysen. Riskanalysen omfattar aktuellt planområde med avgränsning enligt Figur 3.1. Datum: Sida: 4 av 35

5 1.4 UNDERLAG Underlag till analysen utgörs i huvudsak av: Detaljplan för Keflavik 1 i stadsdelen Kista, Dp , Betänketidshandling daterad Plankarta /2/ Planbeskrivning /3/ Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 7 Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll Granskningshandling EMM, LÅN Riskanalys EMM, LÅN REVIDERINGAR Denna utgåva är reviderad gentemot föregående version av handlingen (Inledande riskanalys, daterad ): En utökad inventering av identifierade riskkällor har gjorts inklusive en inventering av transportmängder farligt gods på Isafjordsgatan. Den inledande riskanalysen har kompletterats utifrån den utökade inventeringen. En kompletterande fördjupad riskanalys har tillkommit som underlag för riskvärdering och beslut om behov av restriktioner och säkerhetshöjande åtgärder. Ändringar i förhållande till föregående version är så omfattande att det ej anses rimligt att markera dessa. Denna version bör betraktas som en ny handling. 1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /4/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /5/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt. Datum: Sida: 5 av 35

6 Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Järnvägar Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 50.m Personintensiv verksamhet 50 m Länsstyrelsens riktlinjer omfattar inga särskilda rekommendationer avseende t.ex. skola och förskola utan anger, enligt ovan, endast skyddsavstånd till personintensiv verksamhet. En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /6/. I denna tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter. Bland annat förtydligas att skyddsavståndet för personintensiv verksamhet även avser markanvändning för bl.a. skola och vård. I den nya rapporten tydliggör Länsstyrelsen att riskhänsyn även bör tas för transporter av farligt gods som sker utanför det rekommenderade vägnätet Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta: Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö, eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. I LBE sägs att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så att de är betryggande ur brand och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. För att uppfylla LBE har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upprättat föreskrifter som ska uppfyllas vid hantering av brandfarliga varor. Föreskrifterna anger bl.a. krav på utformning av förvaringsplatser för brandfarliga vätskor och gaser, restriktioner för öppen hantering samt att avstånden mellan anläggningar för brandfarliga varor och kringliggande skyddsobjekt ska vara så stora att betryggande skydd erhålls. 1 Det ska dock observeras att riktlinjerna eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten. Datum: Sida: 6 av 35

7 Lag om skydd mot olyckor (LSO) syftar bl.a. till att bereda människors liv och hälsa ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen reglerar olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av LSO som är av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Definitionen av en farlig verksamhet är en anläggning där verksamheten innebär fara för att olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella planområdet (kv. Keflavik 1) ligger nordost om Isafjordsgatan i stadsdelen Kista i norra Stockholm. Fastigheten angränsar till KTH Electrum i söder (Keflavik 2). Fastigheten omfattar två sammanbyggda huskroppar som tidigare var en del av KTH Electrum. Den gällande detaljplanen medger bebyggelse med kontor och industri samt bostäder kopplade till verksamheten. Idag används byggnaderna som kontor, förskola, skola (årskurs 6 9, gymnasium samt vuxenutbildning), en mindre restaurang och ett gym. I Figur 2.1 redovisas planområdets omfattning och dess närmaste omgivning. Figur 2.1. Flygfoto över planområdet Keflavik 1 och dess omgivning (Utdrag ur /3/). Planområdet är markerat med röd linje. Datum: Sida: 7 av 35

8 2.2 PLANERAD FÖRÄNDRINGAR INOM PLANOMRÅDET Planförslaget ger stöd till befintliga byggnader i form, placering och volym. Den nya detaljplanen medger befintliga verksamheter inom området (se ovan) där gällande användningsbestämmelser kommer att kompletteras med skoländamål, centrumändamål i gatuplan samt företags och/eller studentbostäder inom delar av byggnaden. Detaljplanen ska dessutom medge skolgård till förskola samt högstadieskola. 2.3 OMGIVANDE PLANER Det har inte identifierats några omgivande planer i närområdet som innebär nya riskkällor som bedöms kunna påverka riskpåverkan för den planerade nya bebyggelsen. 3 RISKINVENTERING 3.1 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det aktuella planområdet. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Riskanalysen kommer att studera olycksrisker förknippade med följande riskkällor, se markeringar i Figur 3.1: 1. Gasförråd KTH Electrum (hantering av brandfarliga och giftiga gaser m.m.) 2. Gas och kemikalieförråd Swerea KIMAB (hantering av brandfarliga gaser m.m.) 3. Transporter av farligt gods på Isafjordsgatan (endast lokala transporter till och från verksamheter utmed vägen) Swerea KIMAB 3 KTH Lab Figur 3.1. Plankarta över planområdet Keflavik 1 och dess omgivning (Utdrag ur /3/) med identifierade riskkällor markerade (numrering enligt listan ovan figuren). Datum: Sida: 8 av 35

9 Avgränsningar i riskinventeringen Avståndet mellan planområdet och närmaste rekommenderade transportleder för farligt gods (E18 respektive väg 275 som utgör primära transportleder) överstiger 500 meter. Avstånden till riskkällorna överstiger med mycket god marginal Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd, se avsnitt Avstånden bedöms innebära ett betryggande skydd mot olycka på vägarna. Med hänsyn till detta kommer E18 respektive väg 275 inte studeras ytterligare i riskanalysen. Avståndet mellan planområdet och närmaste bensinstationer (Shell och Tanka vid Danmarksgatan) är ca 350 meter. Avståndet överstiger med mycket god marginal Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd, se avsnitt Avstånden bedöms innebära ett betryggande skydd mot olycka på bensinstationerna. Transporter med farligt gods till och från bensinstationerna förväntas inte gå på Isafjordsgatan utan går sannolikt på Danmarksgatan antingen från E18 eller väg KTH ELECTRUM KTH Electrum hanterar stora mängder brandfarliga varor och giftiga ämnen som de använder i sin forskningsverksamhet inom fastigheten Keflavik 2 som angränsar till det aktuella planområdet, se Figur 3.1. KTH Electrum är klassad som farlig verksamhet enligt kap 2:4 i LSO. Enligt avsnitt är farliga verksamheter ålagda att vidta nödvändiga åtgärder samt att anlysera risker och påverkan på närområdet. KTH Electrum har upprättat riskutredningar avseende hanteringen av brandfarliga och giftiga ämnen /7, 8, 9/. Utredningarna redovisar bl.a. hanteringen samt identifiering och bedömning av olycksrisker m.m. I /8/ redovisas beräknade skadeområden för olycka med brännbar respektive giftig gas samt frätande ämnen inom anläggningen. Inom anläggningen hanteras bl.a. lösmedel, syror samt brännbara och giftiga gaser. De största gasmängderna förvaras i gasförråd som vetter mot Isafjordsgatan, se placering 1 i Figur 3.1. Förrådsbyggnaden är uppdelade i flera brandtekniskt avskilda utrymmen där förvaring av giftiga, brandfarliga samt korrosiva respektive brandunderhållande gaser sker i separata brandceller. Både innerväggar och ytterväggar är utförda i lägst brandtekniskt klass EI 60. I anslutning till förrådsbyggnaden finns en gascentral med röranslutna gasflaskor med vätgas, syrgas, argon samt kvävgas som leds in till laboratoriebyggnaden. Övriga gaser förvaras i lösa behållare i förråden och transporteras in till respektive laboratorium efter behov. Övriga kemikalier m.m. förvaras i ett kemikalielager inne i laboratoriebyggnaden. Inom laboratorierna hanteras mindre mängder av olika kemikalier och gaser öppet. En olycka vid hantering av kemikalier inomhus i laboratoriebyggnaden bedöms endast inte ha någon påverkan på det aktuella planområdet. All hantering och förvaring sker i lösa behållare, med undantag för kvävgas som förvaras i en fast cistern placerad vid gasförrådet (ca 30 m 3 ). Transporter av farligt gods Enligt uppgifter från verksamheten kan transporter av farligt gods ske nära dagligen, men antalet transporter varierar relativt kraftigt över åren. De olika ämnena sker med separata leveranser, d.v.s. en transport levererar endast vätgas medan en annan levererar process och industrigaser etc. /9/. Syror och lösningsmedel levereras i lösa behållare med lastbil ca 1 4 gånger per månad. Total volym per transport är ca liter. Datum: Sida: 9 av 35

10 Vätgas levereras i flaskpaket á gasflaskor med 50 liter per flaska. Totalt förbrukas ca liter vätgas per år, d.v.s gasflaskor per år /7/. Detta motsvarar knappt 10 flaskor per dygn. Leverans sker en gång per vecka. Total volym per transport är ca 5000 liter. Process och industrigaser (bl.a. arsin) levereras i enstaka gasflaskor á liter, ca 2 9 gånger per månad. Total volym per transport kan variera beroende på efterfrågan inom anläggningen, ca liter. Kvävgas levereras med tankbil ca 3 5 gånger per månad. 3.3 SWEREA KIMAB Verksamheten inom Swerea KIMAB påminner om den som finns på KTH Electrum, men mängderna farligt gods som hanteras är betydligt mindre. Det finns inte någon uppgift om hantering av giftiga gaser. Enligt uppgift från brukaren förvaras brandfarliga gaser och vätskor i containerkonstruktioner som är placerade i gränden mellan laboratoriebyggnaden och det aktuella planområdet, se markering i Figur 3.1. Containrarna är utförda med väggar som motsvarar lägst brandtekniskt klass EI 60. I containrarna förvaras endast lösa behållare. Hanteringen omfattar maximalt fyra gasflaskor á 100 liter vätgas. Den sammanlagda mängden brandfarlig gas understiger liter. Den sammanlagda mängden brandfarliga vätskor understiger också liter. I containrarna sker även förvaring av andra kemikalier. De lösa behållarna transporteras in till laboratoriebyggnaden efter behov. Inom laboratorierna hanteras endast mindre mängder av kemikalier och gaser öppet. En olycka vid hantering av kemikalier inomhus bedöms inte ha någon påverkan på det aktuella planområdet. Transporter av farligt gods Enligt ovan påminner hanteringen av farligt gods inom Swerea KIMAB den som finns på KTH Electrum, men i mindre omfattning. Majoriteten av transporterna omfattar leveranser av gasflaskor med vätgas samt lösa behållare med brandfarliga vätskor och andra kemikalier. Det uppskattas konservativt att verksamheten genererar ungefär hälften så många farligt godstransporter per månad som KTH Electrum. 3.4 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS PÅ ISAFJORDSGATAN Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i nio olika klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser utifrån regelverket ADR S /10/. Med hänsyn till riskerna som förknippas med transporter av farligt gods finns det särskilda anvisningar kring vilka vägar som först och främst ska användas för dessa transporter. Det rekommenderade vägnätet för transporter av farligt gods delas upp i primära och sekundära transportleder /11/. De primära vägarna bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och ska användas för genomfartstransporter. På dessa vägar går det ofta stora mängder av farligt gods och det kan normalt förekomma transporter av flera olika typer. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter från och till avnämare för farligt gods. De sekundära transportlederna ska normalt inte användas för genomfartstrafik. Datum: Sida: 10 av 35

11 Isafjordsgatan utgör ingen rekommenderad transportled för farligt gods (varken primär eller sekundär). Enligt avsnitt 3.2 och 3.3 omfattar verksamheten inom KTH Electrum och Swerea KIMAB dock hantering av olika ämnen som är klassade som farligt gods. Verksamheterna genererar därför transporter av farligt gods på Isafjordsgatan. Enligt avsnitt 3.2 och 3.3 är den totala mängden farligt gods per leverans relativt begränsad till de identifierade verksamheterna. Det är dock möjligt att leveranserna till KTH Electrum och Swerea KIMAB samordnas med leveranser till andra verksamheter, vilket innebär att den totala mängden farligt gods per transport är större. Detta innebär också att det är svårt att avgöra vilka ämnen som ryms i transporterna eftersom transportvägarna och leveransstoppen kan variera. Det har inte identifierats några ytterligare större anläggningar som genererar kontinuerliga transporter av farligt gods på Isafjordsgatan. Enligt avsnitt 3.1 förväntas transporter till de närmast liggande bensinstationerna inte gå på Isafjordsgatan. Det kan dock förekomma mindre industrier, laboratorier eller andra anläggningar som genererar enstaka transporter av farligt gods. Utifrån uppgifter från de studerade verksamheterna uppskattas i genomsnitt maximalt en farligt godstransport per dygn på Isafjordsgatan. Den totala trafikmängden på Isafjordsgatan år 2013 var ca fordon per dygn /3/. Datum: Sida: 11 av 35

12 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs en sammanvägd bedömning av hur identifierade olycksrisker påverkar risknivån inom det aktuella planområdet. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är hanteringen av farliga ämnen inom KTH Electrum respektive Swerea KIMAB samt transporter av farligt gods på Isafjordsgatan som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka vid hantering av farliga ämnen på KTH Electrum a. brandfarlig gas (t.ex. vätgas) b. icke brandfarlig, icke giftig gas (t.ex. kvävgas) c. giftig gas (t.ex. arsin) d. brandfarlig vätska (t.ex. lösningsmedel) e. oxiderande ämnen och organiska peroxider (t.ex. väteperoxid) f. frätande ämne (t.ex. salpetersyra) 2. Olycka vid hantering av farliga ämnen på Swerea KIMAB a. brandfarlig gas (t.ex. vätgas) b. brandfarlig vätska (t.ex. lösningsmedel) 3. Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Olycka vid hantering av farliga ämnen på KTH Electrum KTH Electrums verksamhetsområde (Keflavik 2) angränsar direkt mot det aktuella planområdet (se Figur 3.1). Electrumlaboratoriet ligger dock i byggnadsdelen som vetter mot Isafjordsgatan. Avståndet mellan det aktuella planområdet (mätt från tomtgräns) och laboratoriebyggnaden är ca 50 meter. Inom laboratoriet hanteras bl.a. brandfarliga och giftiga gaser, lösningsmedel och frätande ämnen. Utanför laboratoriebyggnaden ligger gasförråd med förvaring av bl.a. vätgas. Avståndet mellan planområdet och gasförråd är ca 30 meter. Avståndet mellan närmaste byggnad inom planområdet och gasförrådet är ca 55 meter. Datum: Sida: 12 av 35

13 Olycka med brännbar gas Inom anläggningen hanteras bl.a. vätgas. Gaserna förvaras i flaskpaket á 10 x 50 liter gas i fristående gasförråd utmed Isafjordsgatan. Gasförrådens väggar är utförda i lägst brandtekniskt klass EI 60. Totalt hanteras ca liter vätgas inom anläggningen, varav ca liter är kopplade till rörledningar in i laboratoriebyggnaden. Övriga flaskpaket som inte är anslutna förvaras i ett separat förråd (egen brandcell). En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den sprids bort från utsläppskällan) eller att en gasbehållare utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar så att behållaren exploderar. Konsekvenserna av olyckan är beroende av utsläppets storlek samt antändningssätt. Eftersom gasflaskorna förvaras i en brandtekniskt avskild byggnad bedöms sannolikheten för att ett utsläpp påverkar bebyggelsen inom det aktuella planområdet vara låg. Utsläppsmängden från ett enstaka flaskpaket begränsas till max 500 liter. Utsläppshastigheten och riktning till det fria är beroende av utformningen av gasförrådets ventilationssystem och övriga öppningar. Vid brand eller brandgasexplosion i gasförrådet kan samtliga flaskpaket skadas och den totala gasvolymen läcka ut och antändas. En gasmolnsexplosion inomhus påverkar byggnadskonstruktionerna, men skyddar mot påverkan på kringliggande byggnader. Byggnadens ytterväggar och innerväggar mellan förråden är utförda i lägst brandteknisk klass EI 60, vilket innebär ett skydd mot brandspridning under minst 60 minuter. Avskiljningen förhindrar dessutom att en brand i omgivningen leder till brand och explosion inom gasanläggningen under motsvarande tid. Avståndet mellan gasförråd och aktuell bebyggelse är ca 55 meter. Avståndet överstiger de rekommenderade säkerhetsavstånd som MSB anger normalt ger ett betryggande skydd mellan lösa behållare och kringliggande bebyggelse. I de allmänna råden till SÄIFS 1998:7 /12/ redovisas att avstånd på > 50 meter till lösa behållare med en sammanlagd volym över liter ger ett betryggande skydd för alla typer av bebyggelse (inkl. bostäder och svårutrymda lokaler som samlingslokal, skola, sjukhus och daghem) om gasförrådet är brandtekniskt avskilt i lägst klass EI 60. Ett större utsläpp av vätgas kan, om det sker utomhus i samband med omlastning från transport till gasförrådet, innebära skadeavstånd som överstiger avståndet till det aktuella planområdet. Detta bedöms utgöra worst case scenario för den aktuella hanteringen. Sannolikheten för detta scenario bedöms vara mycket låg med hänsyn till befintliga säkerhetssystem och rutiner m.m. inom anläggningen. Den sammanvägda risknivån förknippad med hanteringen av brännbara gaser bedöms vara begränsad. Då det har identifierats skadescenarier som bedöms kunna leda till konsekvenser inom det aktuella planområdet bör dock riskbidraget på det aktuella planområdet verifieras i en fördjupad riskanalys. Olycka med icke brännbar, icke giftig gas Inom anläggningen hanteras bl.a. kvävgas som utgör en icke brännbar och icke giftig gas. Konsekvenserna av ett utsläpp av kvävgas kan bli att gasen tränger undan syret i luften, vilket innebär risk för kvävning. Kvävet kyler dessutom ner luften vilket kan innebära kraftiga köldskador. Risken för skadliga konsekvenser begränsas dock vanligtvis till närområdet kring utsläppspunkten. Datum: Sida: 13 av 35

14 Avståndet mellan kvävecistern och det aktuella planområdet ger ett betryggande skydd mot de skadliga konsekvenserna vid ett gasutsläpp. Detta skadescenario bedöms inte påverka risknivån inom det aktuella planområdet. Skadescenariot behöver inte studeras vidare i en fördjupad analys. Olycka med giftig gas Inom anläggningen hanteras olika process och industrigaser, bl.a. arsin som är en mycket giftig gas. Det rör sig om begränsade mängder i gasflaskor som huvudsakligen förvaras och hanteras inomhus i laboratoriebyggnaden. I det utvändiga gasförrådet förvaras icke anslutna gasflaskor med giftiga gaser i ett separat utrymme (egen brandcell). Mängden giftig gas som förvaras i gasförrådet understiger 100 liter /7/. Giftig gas behöver inte något följdscenario, som t.ex. antändning, för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Om utsläppet sker inomhus kommer spridningen till det fria dock begränsas till ventilationssystem samt fönster och dörrar. Ett utsläpp av giftig gas kan innebära skadeavstånd som överstiger avståndet till det aktuella planområdet. Sannolikheten för ett större utsläpp, motsvarande en hel gasflaska, och fri spridning mot planområdet bedöms dock vara mycket låg med hänsyn till befintliga säkerhetssystem och rutiner m.m. inom anläggningen. Detta bedöms utgöra worst case scenario för den aktuella hanteringen. Den sammanvägda risknivån förknippad med hanteringen av giftiga gaser bedöms vara mycket låg. Då det har identifierats skadescenarier som bedöms kunna leda till konsekvenser inom det aktuella planområdet bör dock riskbidraget på det aktuella planområdet verifieras i en fördjupad riskanalys. Olycka med brandfarlig vätska KTH Electrum hanterar bl.a. lösningsmedel som är klassade som brandfarlig vätska. Vätskorna förvaras huvudsakligen i mindre lösa behållare. Det rör sig inte om någon storskalig hantering av brandfarliga vätskor utan det rör sig framförallt om mindre mängder ämnen som förvaras och hanteras i laboratoriebyggnaden. Konsekvenserna av en olycka med brandfarlig vätska är beroende av utsläppets storlek. Eftersom vätskorna hanteras inomhus bedöms sannolikheten för att ett utsläpp påverkar bebyggelsen inom det aktuella planområdet vara mycket låg. Avståndet mellan laboratoriebyggnaden och aktuell bebyggelse är ca 55 meter, vilket ger ett betryggande skydd mot brandspridning vid en eventuell brand. Avståndet överstiger de rekommenderade säkerhetsavstånd som MSB anger normalt ger ett betryggande skydd mellan lösa behållare och kringliggande bebyggelse. I de allmänna råden till SÄIFS 2000:2 /13/ redovisas att avstånd på > 50 meter till lösa behållare med en sammanlagd volym < 100 m 3 ger ett betryggande skydd för alla typer av bebyggelse (inkl. bostäder och svårutrymda lokaler som samlingslokal, skola, sjukhus och daghem). Avståndet mellan laboratoriebyggnaden och det aktuella planområdet ger ett betryggande skydd mot de skadliga konsekvenserna vid ett utsläpp av brandfarlig vätska. Detta skadescenario bedöms inte påverka risknivån inom det aktuella planområdet. Skadescenariot behöver inte studeras vidare i en fördjupad analys. Datum: Sida: 14 av 35

15 Olycka med oxiderande ämnen och organiska peroxider Inom anläggningen hanteras bl.a. väteperoxid. Förvaring och hantering sker huvudsakligen inomhus i laboratoriebyggnaden. Väteperoxiden som används är en vattenlösning med % väteperoxid /7/. Utsläpp av oxiderande ämnen och organiska peroxider ska normalt inte leda till något följdscenario som innebär allvarliga personskador. Vissa ämnen kan dock, om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material, leda till självantändning och explosionsartade brandförlopp. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid är dock stabiliserade och bedöms inte kunna leda till självantändning. Den aktuella hanteringen av väteperoxid bedöms därför inte kunna leda till allvarliga olycksrisker som kan påverka personsäkerheten mer än i utsläppspunktens direkta närhet. Detta skadescenario bedöms därför inte påverka risknivån inom det aktuella planområdet. Skadescenariot behöver inte studeras vidare i en fördjupad analys. Olycka med frätande ämne Inom anläggningen hanteras olika syror. Förvaring och hantering sker huvudsakligen inomhus i laboratoriebyggnaden. Ett utsläpp av frätande ämne kan innebära kraftiga frätskador. Risken för skadliga konsekvenser begränsas dock till närområdet kring utsläppspunkten. Avståndet mellan laboratoriebyggnaden och det aktuella planområdet ger ett betryggande skydd mot de skadliga konsekvenserna vid ett utsläpp av frätande ämnen. Detta skadescenario bedöms inte påverka risknivån inom det aktuella planområdet. Skadescenariot behöver inte studeras vidare i en fördjupad analys Olycka vid hantering av brandfarlig gas på Swerea KIMAB Swerea KIMAB angränsar direkt mot det aktuella planområdet (se Figur 3.1). Förvaring av brandfarliga gaser och vätskor m.m. sker i containerkonstruktioner som är placerade i gränden mellan Swerea KIMAB och det aktuella planområdet. Avståndet mellan förråd och det aktuella planområdet är ca 7 meter. Förråden är utförda med väggar som motsvarar lägst brandtekniskt klass EI 60. Olycka med brännbar gas I förråden hanteras bl.a. vätgas. Enligt uppgift från verksamheten förvaras maximalt fyra gasflaskor á 100 liter vätgas samtidigt. Den totala volymen brännbar gas understiger liter. Eftersom gasflaskorna förvaras i en brandtekniskt avskild byggnad bedöms sannolikheten för att ett utsläpp påverkar bebyggelsen inom det aktuella planområdet vara låg. En brand eller brandgasexplosion i gasförrådet påverkar containerkonstruktionerna, men skyddar mot påverkan på kringliggande byggnader. Byggnadens utformning innebär skydd mot brandspridning under minst 60 minuter. Avskiljningen förhindrar dessutom att en brand i omgivningen leder till brand och explosion inom gasanläggningen under motsvarande tid. Avståndet överstiger de rekommenderade säkerhetsavstånd som MSB anger normalt ger ett betryggande skydd mellan lösa behållare och kringliggande bebyggelse. I de allmänna råden till SÄIFS 1998:7 /12/ redovisas att för gasförråd som är brandtekniskt avskilt i lägst klass EI 60 och rymmer mindre än liter brandfarlig gas så ges ett betryggande skydd även utan säkerhetsavstånd. Detta gäller för alla typer av bebyggelse (inkl. bostäder och svårutrymda lokaler som samlingslokal, skola, sjukhus och daghem). Datum: Sida: 15 av 35

16 Ett större utsläpp av vätgas kan, om det sker utomhus i samband med omlastning från transport till gasförrådet, innebära skadeavstånd som överstiger avståndet till det aktuella planområdet. Detta bedöms utgöra worst case scenario för den aktuella hanteringen. Sannolikheten för detta scenario bedöms vara mycket låg med hänsyn till befintliga säkerhetssystem och rutiner m.m. inom anläggningen. Den sammanvägda risknivån förknippad med hanteringen av brännbara gaser bedöms vara mycket låg. Då det har identifierats skadescenarier som bedöms kunna leda till konsekvenser inom det aktuella planområdet bör dock riskbidraget på det aktuella planområdet verifieras i en fördjupad riskanalys. Olycka med brandfarlig vätska I förråden förvaras även brandfarliga vätskor, bl.a. olika lösningsmedel m.m. Vätskorna förvaras huvudsakligen i lösa behållare. Det rör sig inte om någon storskalig hantering av brandfarliga vätskor. Enligt uppgift från verksamheten understiger den totala volymen brandfarlig vätska liter. Eftersom vätskorna förvaras i brandtekniskt avskilda förrådsbyggnader bedöms sannolikheten för att ett utsläpp påverkar bebyggelsen inom det aktuella planområdet vara mycket låg. Sannolikheten för brandspridning mellan förrådsbyggnad och den aktuella bebyggelsen bedöms vara mycket låg med hänsyn till den begränsade volymen brandfarlig vätska samt utformningen av förrådsbyggnaden. Även en olycka utomhus i samband med omlastning från transport till förrådsbyggnaden bedöms innebära mycket låg sannolikhet för påverkan på kringliggande bebyggelse med hänsyn till de begränsade mängderna brandfarlig vätska. Det korta avståndet till närmaste byggnad innebär dock viss risk för brandspridning. Den sammanvägda risknivån förknippad med hanteringen av brandfarliga vätskor bedöms vara mycket låg. Då det har identifierats skadescenarier som bedöms kunna leda till konsekvenser inom det aktuella planområdet bör dock riskbidraget på det aktuella planområdet verifieras i en fördjupad riskanalys Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan En huskropp inom det aktuella planområdet angränsar direkt mot Isafjordsgatan. Avståndet mellan vägkant och byggnad är ca 5 meter. Enligt avsnitt 3.4 så förekommer enstaka transporter av farligt gods på Isafjordsgatan förbi det aktuella planområdet. Transporterna går huvudsakligen till de intilliggande laboratorierna KTH Electrum och Swerea KIMAB och omfattar bl.a. gaser, brandfarliga vätskor samt frätande ämnen. Det har inte identifierats några ytterligare anläggningar som bedöms generera kontinuerliga transporter av farligt gods på Isafjordsgatan. Utifrån uppgifter från de studerade verksamheterna uppskattas i genomsnitt maximalt en farligt godstransport per dygn på Isafjordsgatan. Transporterna rymmer huvudsakligen styckegods. Sammanlagt trafikeras gatan av ca fordon per dygn. Farligt godstransporterna utgör mindre än 0,015 % av den totala trafikmängden. De transporter av farligt gods som främst kan innebära olycka med påverkan på omgivningen omfattar transporter av brännbara respektive giftiga gaser samt brandfarliga vätskor. Denna bedömning utgår från riskbedömningen avseende olycka vid hantering inom KTH Electrum enligt avsnitt Avståndet mellan väg och byggnad innebär att en olycka med dessa ämnen på Isafjordsgatan kan innebära risk för brandspridning eller spridning av giftig gas till byggnaden. Datum: Sida: 16 av 35

17 De begränsade transportmängderna av övriga farligt godsklasser (oxiderande ämnen och organiska peroxider samt frätande ämnen m.m.) bedöms utifrån avsnitt leda till mycket begränsade konsekvensområden. Sannolikheten för påverkan på den aktuella bebyggelsen bedöms därför vara mycket låg. För att gas ska läcka ut krävs att förpackningen är trasig, leveransfordonet börjar brinna och branden sprider sig till lasten eller att leveransfordonet kolliderar med något så att lasten utsätts för en omfattande stöt. Med hänsyn till det begränsade antalet farligt godstransporter samt den mycket korta sträcka som planområdet angränsar mot Isafjordsgatan (ca 30 meter) bedöms sannolikheten för att en olycka ska inträffa vara extremt låg. Den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av farligt gods på Isafjordsgatan bedöms vara mycket låg. Då det har identifierats skadescenarier som kan leda till konsekvenser inom det aktuella planområdet bör dock riskbidraget på det aktuella planområdet verifieras i en fördjupad riskanalys. 4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av vissa olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: Olycka vid hantering av brännbar gas inom KTH Electrum Olycka vid hantering av giftig gas inom KTH Electrum Olycka vid hantering av brännbar gas inom Swerea KIMAB Olycka vid hantering av brandfarlig vätska inom Swerea KIMAB Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan Datum: Sida: 17 av 35

18 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en fördjupad, kvantitativ, riskanalys. I den fördjupade analysen kvantifieras risknivån inom det aktuella planområdet. Risknivån utgör en sammanvägning av frekvensen för, och konsekvenserna av, respektive olycksrisk. 5.1 FREKVENS OCH KONSEKVENSBERÄKNINGAR Olycka vid hantering av brännbar gas inom KTH Electrum Exempel på orsaker till utsläpp är trasiga gasflaskor, fel vid in och urkoppling av flaskpaket eller att flaskpaket tappas vid lossning från lastbil eller truck. Den mest kritiska punkten på en gasflaska bedöms vara avstängningsventilen. Enligt tidigare är avståndet mellan planområdet och gasförråd ca 30 meter. Avståndet till närmaste byggnad inom planområdet är ca 55 meter. Med hänsyn till avståndet görs bedömningen att det krävs ett stort skadescenario med brännbar gas för att personsäkerheten inom planområdet ska påverkas. Enligt avsnitt uppskattas det endast vara olycka utomhus som kan påverka personsäkerheten inom planområdet. Konsekvens Konsekvenserna av skadescenariot utförs med simuleringsprogrammet ALOHA v /14/. Dimensionerande scenario utgörs av utsläpp från ett flaskpaket á 20 flaskor vid lossning från lastbil eller truck. Den totala volymen är liter komprimerad vätgas. I /7/ saknas uppgifter om trycksättningen av vätgas. Därför görs ett grovt antagande om att gasen är komprimerad till 200 bar. Simuleringarna utförs konservativa med avseende på bl.a. väderförhållanden. Skadeområdet för gasmolnsexplosion är beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. I simuleringarna ansätts vindstyrkan till 2 m/s. Utomhustemperaturen antas vara 15 C. Följande skadescenarier har simulerats: 1. Flaskpaket tappas vid lossning och landar så att avstängningsventilen slås av och den trycksatta gasen strömmar ut. Kontinuerligt utsläpp genom cirkulärt hål med diameter ca 50 mm. Total utsläppsmängd liter. a. Direkt antändning jetflamma b. Fördröjd antändning gasmolnsexplosion 2. Flaskpaket tappas vid lossning och skadas så allvarligt att hela gasmängden läcker ut momentant. Oavsett antändning så leder scenariot till gasmolnsexplosion. I Tabell 5.1 redovisas resultatet av de simulerade skadescenarierna (resultaten har omräknats till metriska värden). Datum: Sida: 18 av 35

19 Tabell 5.1. Sammanställning av simuleringsresultat utsläpp vätgas vid olycka med flaskpaket. Scenario 1. Kontinuerligt utsläpp ur hål 50 mm Genomsnittligt utsläppsflöde Varaktighet Skadeavstånd** Jetflamma 0,28 kg/s * < 20 s Dödlig skada: < 10 m 2:a gradens brännskada: m Brandspridning: < 10 m Gasmolnsexplosion 0,28 kg/s 60 s Byggnadsskada: - Allvarlig personskada: - Krossade fönster: 40 m 2. Momentant utsläpp 1000 liter Gasmolnsexplosion 0,28 kg/s 60 s Byggnadsskada: - Allvarlig personskada: - Krossade fönster: 40 m * Utsläppsflödet avser innan antändning. När utsläppet antänds kommer flödet att öka till följd av massavbrinningen. ** Skadeavstånden är beroende av skadescenariot. För jetflamma studeras kritisk värmestrålning mot omgivningen enligt /15, 16/: Dödlig skada motsvarar > 10 kw/m 2, vilket innebär > 50 % sannolikhet för dödlig skada vid över 1 minuts exponering. 2:a gradens brännskada motsvarar > 5 kw/m 2, vilket innebär < 50 % sannolikhet för 2:a gradens brännskada vid under 1 minuts exponering (sannolikheten för dödlig skada vid 2:a gradens brännskada är ca 15 %). Brandspridning till intilliggande byggnad motsvarar > 15 kw/m 2 om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas. För gasmolnsexplosion studeras kritiska tryck mot omgivningen enligt /14/: Byggnadsskada motsvarar ca 55 kpa. Allvarlig personskada motsvarar ca 24 kpa. Krossade fönster motsvarar ca 7 kpa. Krossade fönster kan dels skada personer inomhus till följd av glassplitter och dels till följd av en ökad risk för brandspridning in i byggnaden. Sannolikheten att omkomma till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden uppskattas vara relativt låg med hänsyn till gällande regelverk om utformning av byggnader avseende bl.a. tillgång till utrymningsvägar samt brandcellsindelning m.m. Mycket grovt uppskattas sannolikheten för att personer riskerar att omkomma inomhus till följd av brandspridning är ca 5 10 %. Olycksrisken har även studerats i KTH Electrums riskutredningar. Enligt /8/ avgränsas skadeområdet vid olycka med utsläpp av vätgas från flaskpaket till ytan mellan KTH Electrums och Swerea KIMAB:s byggnader med sträckning ut över Isafjordsgatan. Skadeområdet motsvarar resultatet av simuleringarna enligt Tabell 5.1. Eftersom avståndet mellan gasförråd och bebyggelse inom det studerade planområdet överstiger de beräknade skadeavstånden enligt Tabell 5.1 bedöms de studerade scenarierna inte innebära några omkomna eller allvarliga personskador inom planområdet. Datum: Sida: 19 av 35

20 Frekvens Uppgifter om utsläppsfrekvenser har hämtats ur handlingarna Handbok för riskanalyser /17/ respektive Guidelines for quantitative risk assessment Purple Book /18/. I /17/ redovisas exempel på frekvenser för utsläpp från trycksatta behållare m.m. Bl.a. ansätts att frekvensen för litet respektive stort läckage eller haveri för trycksatt behållare är per år. Enligt /18/ uppskattas den sammanlagda frekvensen för större utsläpp eller haveri från trycksatta tankar och gasflaskor till ca 10 6 per år. Till detta ska det dock tilläggas en extra utsläppsfrekvens på 10 5 per år med hänsyn till operatörsfel (mänskliga faktorn). Frekvensen för ett litet kontinuerligt utsläpp (10 mm) anges vara 10 5 per år. Den sammanlagda utsläppsfrekvensen blir då ca 2,1 x 10 5 per år, vilket motsvarar värdena som redovisas i /17/. I /17/ redovisas även uppgifter om sannolikhet för antändning av gasutsläpp beroende av utsläppets storlek. För ett litet gasutsläpp (< 1 kg/s) är sannolikheten för antändning 1 %. Sannolikheten för gasmolnsexplosion efter antändning är 4 %. Den sammanvägda sannolikheten för gasmolnsexplosion vid gasutsläpp är då < 0,05 %. För ett stort gasutsläpp (1 50 kg/s) är motsvarande värden 7 % för antändning och 12 % för gasmolnsexplosion efter antändning. Den sammanvägda sannolikheten för gasmolnsexplosion vid stort gasutsläpp är då ca 0,8 %. Enligt avsnitt 3.2 förbrukas totalt ca gasflaskor per år inom anläggningen, d.v.s. 150 flaskpaket á 20 gasflaskor. Utifrån ovanstående uppgifter beräknas den totala frekvensen för utsläpp: ä,, per år (en gång på ca 320 år) Ovanstående utgör den totala frekvensen för utsläpp av vätgas, d.v.s. både vid förvaring inomhus i gasförrådet samt utomhus vid lossning m.m. Sannolikheten för utsläpp är högst vid lossning samt inkoppling m.m. Konservativt antas sannolikheten för att utsläppet inträffar utomhus därför till 100 %. Figur 5.1 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid olycka vid hantering av brännbar gas (vätgas) inom KTH Elextrum som redovisar de förutsättningar som krävs för respektive skadescenario. Fördelningen mellan momentant utsläpp och kontinuerligt uppskattas utifrån de använda uppgifterna från /18/. Sannolikheten för antändning av momentant utsläpp uppskattas konservativt motsvara stort utsläpp enligt uppgifterna ovan. Sannolikheten för antändning av kontinuerligt utsläpp uppskattas motsvara litet utsläpp enligt /17/. Figur 5.1. Händelseträd olycka vid hantering av brännbar gas inom KTH Electrum. Datum: Sida: 20 av 35

21 5.1.2 Olycka vid hantering av giftig gas inom KTH Electrum Antalet gasflaskor med giftig gas (t.ex. arsin, klor, ammoniak) som hanteras inom verksamheten är mycket begränsat. Enligt /7/ förvaras totalt 8 gasflaskor á 10 liter giftig gas inom gasförrådet samtidigt. Inga av de giftiga gaserna är röranslutna till laboratoriebyggnaden utan samtliga flaskor lagras endast i förråden och transporteras och ansluts till gasskåpen inom respektive laboratorium. Konsekvens Konsekvenserna av skadescenariot utförs med simuleringsprogrammet ALOHA v Dimensionerande scenario utgörs av utsläpp från en gasflaska med giftig gas. Volymen ansätts till 20 liter giftig gas, vilket motsvarar den totala förvaringsmängden arsin i gasförrådet. Med hänsyn till förvaringsmängd samt storlek på gasflaskor så bedöms ett utsläpp av arsin kunna innebära störst konsekvenser för omgivningen. Simuleringarna utförs konservativa med avseende på bl.a. väderförhållanden. Skadeområdet är beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. I simuleringarna ansätts vindstyrkan till 2 m/s. Utomhustemperaturen antas vara 15 C. Följande skadescenario har simulerats: 1. Flaskpaket tappas vid lossning och landar så att avstängningsventilen slås av och den trycksatta gasen strömmar ut. Kontinuerligt utsläpp genom cirkulärt hål med diameter ca 50 mm. Total utsläppsmängd 20 liter. 2. Flaskpaket tappas vid lossning och skadas så allvarligt att hela gasmängden läcker ut momentant. Total utsläppsmängd 20 liter. I Tabell 5.2 redovisas resultatet av de simulerade skadescenarierna (resultaten har omräknats till metriska värden). Tabell 5.2. Sammanställning av simuleringsresultat utsläpp vätgas vid olycka med flaskpaket. Scenario Genomsnittligt utsläppsflöde Varaktighet Skadeavstånd* 1. Kontinuerligt utsläpp ur hål 50 mm 0,011 kg/s 60 s Dödlig/svår skada: 190 m 2. Momentant utsläpp 20 liter 0,012 kg/s 60 s Dödlig/svår skada: 200 m * Det redovisade skadeavståndet motsvarar gaskoncentration på 3 ppm, vilket motsvarar IDLH (Immediately Dangerous to Life or Health). Observera att koncentrationen inte innebär 100 % sannolikhet att omkomma. Skadeavståndet utgör det största avstånd där kritisk koncentration kan uppnås. Sannolikheten att omkomma vid koncentrationer motsvarande IDLH uppskattas kunna vara lägre än 10 %. Olycksrisken har även studerats i KTH Electrums riskutredningar. Enligt /8/ redovisas ett riskområde med ca 100 meters diameter vid olycka med utsläpp av arsin från flaskpaket. Skadeavståndet som redovisas i Tabell 5.2 avser oskyddad person utomhus. Skadeavståndet för dödlig/svår skada inomhus bedöms vara betydligt mindre med hänsyn till den begränsade utsläppsmängden. Eftersom avståndet mellan gasförråd och bebyggelse inom det studerade planområdet understiger de beräknade skadeavstånden enligt Tabell 5.2 bedöms de studerade scenarierna kunna innebära konsekvenser inom planområdet. Med hänsyn till den begränsade utsläppsmängden bedöms dock antalet omkomna inom planområdet bli begränsat, sannolikt under enstaka omkomna. Avståndet mellan riskkälla och bebyggelse inom planområdet medför mycket låg sannolikhet för att scenarierna ska innebära konsekvenser inomhus. Datum: Sida: 21 av 35

22 Frekvens Frekvensberäkningarna utgår från de uppgifter som redovisas i avsnitt Inom anläggningen förbrukas totalt ca 70 liter arsin per år (motsvarande ca 15 kg). Detta motsvarar mindre än 10 gasflaskor (antaget minst 10 liter per flaska). Utifrån ovanstående uppgifter beräknas den totala frekvensen för utsläpp: ä,, per år (en gång på ca år) Ovanstående utgör den totala frekvensen för utsläpp av arsin, d.v.s. både vid förvaring i gasförrådet, vid lossning från lastbil samt hantering inomhus i laboratoriebyggnaden. Sannolikheten för utsläpp bedöms vara högst vid lossning samt vid inkoppling och hantering i laboratoriet. Med hänsyn till det begränsade antalet leveranser antas det grovt att sannolikheten för att utsläppet inträffar utomhus är högst 50 %. Figur 5.2 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid olycka vid hantering av giftig gas inom KTH Elextrum som redovisar de förutsättningar som krävs för respektive skadescenario. Fördelningen mellan momentant utsläpp och kontinuerligt uppskattas utifrån de använda uppgifterna från /18/. Figur 5.2. Händelseträd olycka vid hantering av giftig gas inom KTH Electrum Olycka vid hantering av brännbar gas inom Swerea KIMAB Antalet gasflaskor med brännbar gas (vätgas) som hanteras inom verksamheten är mycket begränsat. Enligt uppgift från brukaren omfattar hanteringen maximalt fyra gasflaskor á 100 liter vätgas. Konsekvens Konsekvenserna av skadescenariot utförs med simuleringsprogrammet ALOHA v Dimensionerande scenario utgörs av utsläpp från en gasflaska á 100 liter vätgas vid lossning från lastbil eller truck. Gasen antas grovt vara komprimerad till 200 bar. Simuleringarna utförs konservativa med avseende på bl.a. väderförhållanden. Skadeområdet för gasmolnsexplosion är beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. I simuleringarna ansätts vindstyrkan till 2 m/s. Utomhustemperaturen antas vara 15 C. Följande skadescenarier har simulerats: 1. Flaskpaket tappas vid lossning och landar så att avstängningsventilen slås av och den trycksatta gasen strömmar ut. Kontinuerligt utsläpp genom cirkulärt hål med diameter ca 50 mm. Total utsläppsmängd 100 liter. a. Direkt antändning jetflamma b. Fördröjd antändning gasmolnsexplosion 2. Flaskpaket tappas vid lossning och skadas så allvarligt att hela gasmängden läcker ut momentant. Oavsett antändning så leder scenariot till gasmolnsexplosion. I Tabell 5.3 redovisas resultatet av de simulerade skadescenarierna (resultaten har omräknats till metriska värden). Datum: Sida: 22 av 35

23 Tabell 5.3. Sammanställning av simuleringsresultat utsläpp vätgas vid olycka med gasflaska. Scenario 1. Kontinuerligt utsläpp ur hål 50 mm Genomsnittligt utsläppsflöde Varaktighet Skadeavstånd** Jetflamma 0,028 kg/s * < 20 s Dödlig skada: < 10 m 2:a gradens brännskada: < 10 m Brandspridning: < 10 m Gasmolnsexplosion 0,028 kg/s 60 s Byggnadsskada: - Allvarlig personskada: - Krossade fönster: 10 m 2. Momentant utsläpp (100 liter) Gasmolnsexplosion 0,028 kg/s 60 s Byggnadsskada: - Allvarlig personskada: - Krossade fönster: 10 m * Utsläppsflödet avser innan antändning. När utsläppet antänds kommer flödet att öka till följd av massavbrinningen. ** Skadeavstånden är beroende av skadescenariot, se Tabell 5.1. Enligt avsnitt kan krossade fönster dels skada personer inomhus till följd av glassplitter och dels till följd av en ökad risk för brandspridning in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas sannolikheten för att personer riskerar att omkomma inomhus till följd av brandspridning är ca 5 10 %. Avståndet mellan förråd och bebyggelse inom det studerade planområdet är ca 7 meter. Eftersom avståndet mellan gasförråd och bebyggelse inom det studerade planområdet understiger de beräknade skadeavstånden enligt Tabell 5.3 bedöms de studerade scenarierna kunna innebära konsekvenser inom planområdet. Med hänsyn till den låga sannolikheten för att personer inomhus omkommer till följd av brandspridning till bebyggelsen så bedöms dock antalet omkomna inom planområdet bli mycket begränsat, sannolikt under enstaka omkomna. Frekvens Frekvensberäkningarna utgår från de uppgifter som redovisas i avsnitt Det saknas uppgifter om den totala årsförbrukningen av brännbar gas inom anläggningen. Det antas konservativt att verksamheten omfattar maximalt 50 gasflaskor med brännbar gas per år. Utifrån ovanstående uppgifter beräknas den totala frekvensen för utsläpp: ä,, per år (en gång på ca år) Ovanstående utgör den totala frekvensen för utsläpp av vätgas, d.v.s. både vid förvaring inomhus i gasförrådet samt utomhus vid lossning m.m. Sannolikheten för utsläpp är högst vid lossning samt inkoppling m.m. Konservativt antas sannolikheten för att utsläppet inträffar utomhus därför till 100 %. Figur 5.3 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid olycka vid hantering av brännbar gas (vätgas) inom Swerea KIMAB som redovisar de förutsättningar som krävs för respektive skadescenario. Datum: Sida: 23 av 35

24 Figur 5.3. Händelseträd olycka vid hantering av brännbar gas inom Swerea KIMAB Olycka vid hantering av brandfarlig vätska inom Swerea KIMAB Hanteringen av brandfarlig vätska sker i lösa behållare. Enligt uppgift från brukaren omfattar hanteringen mindre än liter brandfarlig vätska. Konsekvens Konsekvenserna av skadescenariot utförs med handberäkningar. Dimensionerande scenario utgörs av utsläpp från lösa behållare med lösningsmedel vid lossning från lastbil eller truck. Följande skadescenarier har simulerats: 1. Lösa behållare tappas vid lossning och skadas så allvarligt att hela vätskevolymen läcker ut momentant. Total utsläppsmängd antas konservativt till 500 liter (detta motsvarar hälften av den totala samtida hanteringen enligt ovan). Pölen sprids jämnt kring utsläppspunkten och bildar en ca 20 m 2 stor cirkulär pöl (ca 2 3 cm djup). Beräkningarna av den infallande värmestrålning som analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs med handberäkningar: Brandeffekt (Q) Brandeffekten beräknas utifrån pölarean och ansätts till att 1 MW genereras per kvadratmeter pölarea. Flamhöjd (H F ) Flamhöjden (m) kan beräknas som funktion av brandeffekten och 5 pöldiametern (D) enligt följande ekvation /19/: H f 0.23 Q 2 / 1, 02D Ovanstående förhållande mellan brandeffekt och pölarea innebär att flamhöjden grovt kan uppskattas till H F = D /16/. Utfallande strålning (I 0 ) Den utfallande strålningen (kw/m 2 ) är beroende av pölbrandens diameter. Upp till en viss pölstorlek ökar strålningen från flamman, men efter en viss nivå minskar effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och temperaturen i flamzonen sjunker. En del av värmestrålningen absorberas därmed i omgivande rök, vilket innebär att den utfallande strålningen sjunker med ökande värde på pölbrandens storlek. Den utfallande strålningen kan beräknas med följande ekvation /20/: 0,00823 D I Synfaktor (F) Synfaktorn ( ) anger hur stor andel av den utfallande strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se Figur 5.4). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /21/: F1,2 FA 1,2 FB 1,2 FC1,2 FD 1, 2 Datum: Sida: 24 av 35

25 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: F A1,2 A 1 cos 1 cos 2 d 0 2 da 1 där 1 = 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) och A 1 = L 1 x L 2 enligt Figur 5.4. Figur 5.4. Synfaktor. Ovanstående ekvation kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /22/: F A 12 där 1 2 L d X 1 X 1 X och 2 tan 1 Y 1 X 2 L enligt Figur 5.4. d Y 2 Y 1 Y 2 tan 1 X 1 Y Om ytorna A, B, C och D är lika stora betyder det att den mest kritiska punkten på avståndet d från branden studeras. Infallande strålning (I) Den från branden infallande värmestrålningen (kw/m 2 ) som når omgivningen minskar med avståndet från branden och beräknas genom: I F I 0 2 Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter samt flamhöjden beräknats för det dimensionerande brandscenariot: Brinnande yta: 20 m 2 Effektutveckling: Brandens diameter: Flamhöjd: 20 MW 5,0 m 5,0 m Utfallande strålning: 53 kw/m 2 Beräkningarna av den infallande strålningen redovisas i Figur 5.5. Strålningen har beräknats på halva flammans höjd. Datum: Sida: 25 av 35

26 Figur 5.5. Infallande strålning som funktion av avståndet från 20 m 2 pölbrand. I Tabell 5.4 redovisas resultatet av de simulerade skadescenarierna (resultaten har omräknats till metriska värden). Tabell 5.4. Sammanställning av simuleringsresultat utsläpp brandfarlig vätska vid olycka med lösa behållare. Scenario Skadeavstånd* 2. Momentant utsläpp 500 liter Dödlig skada: < 10 m 2:a gradens brännskada: < 10 m Brandspridning: 5 m * Skadeavstånden utgår från kritisk värmestrålning mot omgivningen enligt /15, 16/: Dödlig skada motsvarar > 10 kw/m 2, vilket innebär > 50 % sannolikhet för dödlig skada vid över 1 minuts exponering. 2:a gradens brännskada motsvarar > 5 kw/m 2, vilket innebär < 50 % sannolikhet för 2:a gradens brännskada vid under 1 minuts exponering (sannolikheten för dödlig skada vid 2:a gradens brännskada är ca 15 %). Brandspridning till intilliggande byggnad motsvarar > 15 kw/m 2 om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas. Avståndet mellan förråd och bebyggelse inom det studerade planområdet är ca 7 meter. Avståndet överstiger de beräknade skadeavstånden för brandspridning till kringliggande byggnad enligt Tabell 5.4. Byggnaden ligger i fastighetsgräns och ytan mellan förråd och byggnad utgör gång och cykelväg. Ytan uppmuntrar inte till stadigvarande vistelse. Med hänsyn till detta bedöms de studerade scenarierna inte innebära några omkomna eller allvarliga personskador inom planområdet. Frekvens Frekvensberäkningarna utgår från de uppgifter som redovisas i avsnitt Eftersom de brandfarliga vätskorna inte förvaras i trycksatta behållare bedöms hållfastheten vara lägre i förhållande till de uppgifter som används för gasflaskor. Mycket grovt antas utsläppsfrekvensen för lös behållare med brandfarlig vätska vara minst 10 gånger högre än de uppgifter som redovisas i avsnitt Den sammanlagda utsläppsfrekvensen blir då ca 2,1 x 10 4 per år. Datum: Sida: 26 av 35

27 I /17/ redovisas även uppgifter om sannolikhet för antändning av vätskeutsläpp beroende av utsläppets storlek. För ett litet vätskeutsläpp (< 1 kg/s) är sannolikheten för antändning 1 %. För ett stort utsläpp (1 50 kg/s) är motsvarande värden 3 % för antändning. För ett mycket stort utsläpp (> 50 kg/s) är sannolikheten för antändning 8 %. Det saknas uppgifter om den totala årsförbrukningen av brandfarlig vätska inom anläggningen. Det antas konservativt att verksamheten omfattar maximalt 100 lösa behållare 2 med brandfarlig vätska per år. Utifrån ovanstående uppgifter beräknas den totala frekvensen för utsläpp: ä,, per år (en gång på ca 50 år) Ovanstående utgör den totala frekvensen för utsläpp av brandfarlig vätska, d.v.s. både vid förvaring i förrådet, vid lossning från lastbil samt vid hantering inomhus i laboratoriebyggnaden. Sannolikheten för utsläpp bedöms vara högst vid lossning samt vid inkoppling och hantering i laboratoriet. Med hänsyn till det begränsade antalet leveranser antas det grovt att sannolikheten för att utsläppet inträffar utomhus är högst 50 %. Figur 5.6 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid olycka vid hantering av brandfarliga vätskor inom Swerea KIMAB som redovisar de förutsättningar som krävs för respektive skadescenario. Figur 5.6. Händelseträd olycka vid hantering av brandfarlig vätska inom Swerea KIMAB Olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan De transporter av farligt gods som främst kan innebära olycka med påverkan på omgivningen omfattar transporter av brännbara respektive giftiga gaser. De begränsade transportmängderna av övriga farligt godsklasser (brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen och organiska peroxider samt frätande ämnen m.m.) bedöms i den inledande riskanalysen leda till mycket begränsade konsekvensområden. Sannolikheten för påverkan på den aktuella bebyggelsen bedöms därför vara mycket låg. Konsekvenser De farligt godstransporter som förekommer på Isafjordsgatan rymmer huvudsakligen styckegods till KTH Electrum och Swerea KIMAB. De studerade skadescenarierna vid transport av brännbar respektive giftig gas samt brandfarlig vätska bedöms därför motsvara de scenarier som studeras i avsnitt 5.1.1, 0 samt Frekvens Frekvensen för olycka med farligt gods på Isafjordsgatan beräknas grovt utifrån den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport /23/. Metodiken avser 1 km vägsträcka. 2 Bedömningen avser lösa behållare av den storlek som kan föranleda dimensionerande brandscenario. Datum: Sida: 27 av 35

28 Det totala antalet förväntade fordonsolyckor per år (O) beräknas enligt: där: Totalt trafikarbete (fkm) = 365 dygn x ÅDT x Aktuell vägsträcka Olyckskvot = Genomsnittligt antal trafikolyckor per 10 6 fkm som ansätts utifrån vägstandard och hastighetsbegränsning enligt riktvärden i /23/. Olyckskvoten för Isafjordsgatan ansätts till 1,2 trafikolyckor per 10 6 fkm (gata/väg i tätort med hastighet 50 km/h). Enligt tidigare är trafikmängden på gatan fordon per dygn., 8,, å Vidare beräknas frekvensen för trafikolycka med farligt godstransport inblandad (O FAGO ) enligt: där X = Andelen transporter skyltade med farligt gods (antal farligt godstransporter delat med totalt antal fordon) Y = Andelen singelolyckor på vägdelen som ansätts utifrån vägstandard och hastighetsbegränsning enligt riktvärden i /23/. På Isafjordsgatan uppskattas andelen transporter skyltade med farligt gods maximalt uppnå 0,013 % av den totala trafiken (1 farligt godstransporter per dygn / 8000 fordon). Andelen singelolyckor ansätts till 15 %.,,,,,, 8, å Enligt schablonvärden i /23/ ansätts sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport, med hänsyn till aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning, till 3 % (Index för farligt godsolyckor). För gasflaskor med brännbar gas uppskattas sannolikheten för antändning baserat på uppgifter i /17/ samt fördelningsstatistiken för tankbil i /24/, men hänsyn tas till de begränsade utsläppsmängderna. Sannolikheten för direkt antändning av utsläppet uppskattas grovt till 2 % och sannolikheten för fördröjd antändning till 8 %. För lösa behållare med brandfarlig vätska uppskattas sannolikheten för antändning baserat på uppgifter i /23/ och /24/. Figur 5.7 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid olycka med farligt gods på Isafjordsgatan (1 km sträcka) som redovisar de förutsättningar som krävs för respektive skadescenario. Datum: Sida: 28 av 35

29 Figur 5.7. Händelseträd olycka vid transport av farligt gods på Isafjordsgatan. 5.2 SAMMANVÄGNING AV RISK Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk och samhällsrisk: Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa. Samhällsrisken utgör den kumulerade frekvensen för N, eller fler, antal omkomna Individrisk Vid sammanvägning av individrisken har ett par faktorer beaktats, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning: Skadeområdena som redovisas i avsnitt 5.1 innebär inte 100 % sannolikhet att omkomma. Andelen personer inom skadeområdet som bedöms omkomna minskar med avståndet från riskkällan. Detta innebär även att sannolikheten för att den fiktiva personen som studeras vid beräkning av individrisk omkommer också minskar med avståndet för respektive skadescenario. Med avseende på respektive skadescenario reduceras därför individrisken för olika avståndsnivåer enligt konsekvensberäkningarna. För olycksscenarier förknippade med gaser blir skadeområdet inte cirkulärt. Detta innebär i sin tur att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För dessa scenarier reduceras frekvensen ytterligare med avseende på gasplymens spridningsvinkel. Sannolikheten för att ett icke cirkulärt skadeområde är riktad mot planområdet antas konservativt till % för respektive skadescenario (detta motsvarar ungefär att gasmolnets bredd är lika stor som dess längd). Datum: Sida: 29 av 35

30 För olycka på Isafjordsgatan har frekvensen beräknats för en 1 km vägsträcka. De beräknade skadeområden för olycksscenarierna skiljer sig kraftigt i förhållande till den totala vägsträckan. Detta innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt område i planområdet omkommer om en olycka inträffar på den aktuella sträckan. För att ta hänsyn till detta reduceras frekvensen beroende på skadeområdets utbredning. Grovt antas att ett scenario kan påverka en så stor andel av den studerade sträckan som scenariots skadeområde i båda riktningar utgör. Exempelvis innebär detta för ett olycksscenario med beräknat skadeområde ca 40 meter att frekvensen multipliceras med 0,08 för en 1 km lång vägsträcka. Planområdets utformning samt avstånden till aktuella riskkällor innebär att risknivån kommer att variera relativt mycket inom området. Högst risknivåer förväntas inom ytan som vetter direkt mot Swerea KIMAB:s gasförråd och Isafjordsgatan (A) samt inom ytan som vetter mot KTH Electrums gasförråd (B), se Figur 5.8. En grov beräkning av individrisken har gjorts för dessa delområden, där hänsyn har tagits till vilka olycksrisker som påverkar risknivån med hänsyn till dess beräknade skadeavstånd. A Swerea KIMAB B 3 KTH Lab Figur 5.8. Plankarta över planområdet Keflavik 1 och dess omgivning (Utdrag ur /3/) som visar identifierade ytor där individrisknivån bedöms vara högst. I Tabell 5.5 sammanställs resultaten av beräkningarna från avsnitt 5.1 tillsammans med en bedömning av hur respektive skadescenario påverkar individrisken inom planområdet. Kolumnen Påverkan på individrisk redovisar beräknad frekvens där reducerande faktorer enligt ovan beaktas. Observera att påverkan utomhus och inomhus skiljer sig, dels avseende potentiella skadeavstånd och sannolikhet att omkomma. Värdet för påverkan på individrisken som redovisas i tabellen utgör den högsta av påverkan utomhus eller inomhus. Datum: Sida: 30 av 35