PM Hantering av risk - Förtydligande avseende samma nvägning av risknivå samt kompletterande diskussion om åtgärdsf örslag

Transkript

1 Uppdragsnamn Skalholt 1, Kista Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum ALM Equity AB Handläggare Egenkontroll Internkontroll Erik Hall Midholm EMM LSS PM Hantering av risk - Förtydligande avseende samma nvägning av risknivå samt kompletterande diskussion om åtgärdsf örslag Bakgrund och syfte Ny detaljplan planeras för kv. Skalholt 1 i stadsde len Kista i Stockholm i syfte att kunna omvandla befintlig kontorsbebyggelse till i huvudsa k bostäder. Möjlighet ska även finnas till användning i form av lokaler för centrumändamål och kontor. Dessutom studeras möjligheten till påbyggnad av befintliga huskroppar samt nybygg nation på kvarterets innergård. Brandskyddslaget har upprättat en riskanalys som un derlag till den nya detaljplanen (underlag till granskningshandling, daterad ). Efte r genomfört samråd och inkomna remissynpunkter från Länsstyrelsen i Stockholms län (Samrådsyttrande , daterat ) har risker förknippade med Tvär banan ytterligare förtydligats i ett separat utlåtande som bilagts riskanalysen, se PM Hantering av risk - Förtydligande avseende dimensionerande olycksrisker m.m., daterad Vid granskning har Länsstyrelsen i Stockholms län i nkommit med ytterligare yttrande (Granskningsyttrande , daterat ) som hänvisar till riskanalysen och hantering av olycksrisker. Syftet med denna handling är att besvara det inkomn a yttrandet och tydliggöra den beräknade risknivån för planområdet samt att tydliggöra rekom mendationer kring säkerhetshöjande restriktioner och åtgärder. Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund Box 9196 Långholmsgatan tr Stockhol m brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: In nehar F-skattebevis

2 Sammanvägning av risk Individrisk För att illustrera den sammanvägda individrisken fr ån flera riskkällor så redovisas individrisken som riskkonturer i förhållande till respektive risk källa som enligt riskanalysen påverkar risknivån inom planområdet: 1. Gasförråd KTH Electrum (hantering av brandfarliga o ch giftiga gaser m.m.) 2. Transporter av farligt gods på Isafjordsgatan (endast lokala transporter till och från verksamhet er utmed vägen) 3. Tvärbanan Kistagrenen (planerad utbyggnad av spårvä g) Figur 1 illustrerar riskkonturerna för oskyddad per son utomhus. Avstånden som markeras i figuren utgör maximala skadeavstånd för de olycksri sker som innebär störst bidrag till individrisken förknippade med respektive riskkälla. 200 m= m= m= Figur 1. Riskkonturer för oskyddad person utomhus. Orange linjer markerar riskkonturer för Gasförråd K TH Electrum. Gula linjer markerar riskkonturer från Isafjordsgat an. Röda linjer markerar riskkonturer från Tvärbanan. Uppdragsnamn: Skalholt 1, Kista Datum: Uppdragsnummer: Sida: 2 av 6 2

3 Figur 2 illustrerar riskkonturerna för person inomh us. Avstånden som markeras i figuren utgör maximala skadeavstånd för de olycksrisker som inneb är störst bidrag till individrisken förknippade med respektive riskkälla. 200 m= m= m= Figur 2. Riskkonturer för person inomhus. Orange linjer markerar riskkonturer för Gasförråd K TH Electrum. Gula linjer markerar riskkonturer från Isafjordsgat an. Röda linjer markerar riskkonturer från Tvärbanan. Där riskkonturen från exempelvis alla tre riskkällo r skär så blir den totala individrisken: F KTH Electrum+ F Isafjordsg.+ F Tvärbanaṅ Utifrån sammanställningen som redovisas i tabell 5. 5 i riskanalysen samt som kan utläsas ur riskkonturerna i figur 1 ovan beräknas individriske n inom planområdet vara som högst ca 4,0x10-6 per år (markerat med Max i figur 1). Detta avser o skyddad person utomhus inom området ca 10 meter från Tvärbanan där samtliga ris kkällor påverkar individrisken. Inomhus beräknas individrisken inom planområdet var a som högst ca 2,7x10-7 per år, även här avses området inom ca 10 meter från Tvärbanan där s amtliga riskkällor påverkar individrisken (markerat med Max i figur 2). Det största bidraget till individrisken inom planom rådet är utsläpp av giftig gas inom KTH Electrum. Olycka med farligt gods på Isafjordsgatan innebär ett mycket litet bidrag till individrisken inom planområdet (totalt bidrag är mi ndre än 10-7 per år både inomhus och utomhus). Även olycka på Tvärbanan innebär ett begr änsat bidrag till individrisken (utomhus är det totala bidraget mindre än 10-6 per år och inomhus är det totala bidraget mindre ä n 10-7 per år). Uppdragsnamn: Skalholt 1, Kista Datum: Uppdragsnummer: Sida: 3 av 6

4 Samhällsrisk Enligtavsnitt 5.2.2i riskanalysenutförs ingenfördjupad beräkningav samhällsriskenför det enskildaplanområdet.konsekvensberäkningarna omfattar inte någradetaljeradeberäkningav förväntat antal omkomnaav respektiveskadescenario. Den totala frekvensenför studeradeskadescenariersom bedömskunnainnebäraatt personer inom planområdetomkommerär ca 1,7x10-5 per år (med hänsyntagentill att flera scenarierej innebärcirkuläraskadeområden).det största bidraget till samhällsriskenär utsläppav giftig gasinom KTHElectrum.Övrigastuderadeolycksrisker bedömsha mycket begränsadpåverkan på samhällsrisken(farligt godsolyckapå Isafjordsgatan < 10-7 per år respektivetvärbananca 1,5x10-6 per år). Nedanredovisasen fördjupad bedömningav hur den nya detaljplanenpåverkar samhällsrisken: Gällandedetaljplanför kv. Skalholtmm (stadsplanpl 8050,daterad )medger kontor med hotell mot Isafjordsgatanoch butiker i bottenvåningenmot Kistagången.Den nya detaljplanensyftar till att omvandlabefintlig kontorsbebyggelsem.m. till i huvudsakbostäder. Möjlighet skaävenfinnastill användningi form av lokaler för centrumändamåloch kontor. Dessutomstuderasmöjlighetentill påbyggnadav befintliga huskropparsamt nybyggnationpå kvarteretsinnergård. Acceptanskriteriernaför samhällsriskavserett område på 1 x 1 km. Det aktuellaplanområdet utgör med andraord en begränsaddel av det områdesom skabeaktasvid sammanvägning av samhällsrisk. Enligtovan är det största bidragettill samhällsriskenutsläppav giftig gasinom KTHElectrum. Avståndetmellan aktuellariskkällaoch planområdetär minst ca 120 meter. Med hänsyntill avståndetsamt övrig kringliggandebebyggelsebedöms konsekvensernasom kan uppståinom planområdetutgöra en begränsaddel av de totala konsekvensernaoavsettmarkanvändning. Konsekvenserna av de studeradeolycksriskernaoch i sin tur påverkanpå samhällsriskenär direkt koppladetill det förväntadepersonantaletinom området. Kontor innebärgenerellten högre dimensionerandepersontäthetinom byggnaderjämfört med bostadslägenheter.i Boverketsbyggregler(BFS2011:6med ändringart.o.m. BFS2016:13)angesatt dimensionerandepersontäthetför kontor är 1 personper 10 m2 nettoarea.med hänsyntill allmännautrymmen och utrymmen utan stadigvarandevistelse(t.ex. lager,förråd, teknikutrymmen,korridorer m.m.) bedömspersontätheten för kontor motsvaraca 1 person per 20 m2 BTA.För bostäderredovisasinget värde på dimensionerandepersontätheti BBR. Normalt uppskattasdock en persontäthetpå ca 1 person per 30 m2 BTA.Den nya markanvändningenbedömsdärför kunnainnebäraett lägre personantalinom planområdetän gällandeförutsättningar. Ovanståendepersontätheteravsermaximalpersonbelastning.Personantaletvarierarkraftigt över dygnet.för gällandeverksamheter(kontor mm) nyttjas byggnadernahuvudsakligen dagtid. Den nya detaljplanenbedömsistället innebära en hög persontäthetnattetid. Vid en utökad studie av riskberäkningarnai upprättad riskanalysgår det att påvisaatt den högaolycksfrekvensenför utsläppav giftig gasinom KTHElectrumär förknippat med den mänskligafaktorn, t.ex. vid leveranserav gasflaskor m.m. Hanteringenav giftiga gasersker huvudsakligendagtid. Sammantagetbedömsförändringenav bebyggelseoch markanvändningenligt den nya detaljplanenha mycket begränsadpåverkanpå den sammanlagdasamhällsriskenförknippad med studeraderiskkällori förhållandetill gällande förutsättningar(bebyggelseenligt gällande detaljplan). Uppdragsnamn: Skalholt1, Kista Datum: Uppdragsnummer: Sida: 4 av 6

5 Diskussion om säkerhetshöjande restriktioner och åtgärder hantering av externa olycksrisker I granskningsyttrande ,daterat efterfrågar Länsstyrelsenett tydligare motiv till att detaljplaneninte omfattar någrariskreducerandeåtgärdermed hänsyn till att risknivånhamnarinom ALARP.Vidareifrågasätter Länsstyrelsenden bedömningsom görs i upprättad riskanalysavseendemöjlighetenatt medgebalkongeri fasadersom vetter mot KTHElectrum. Nedanföljer därför ett förtydligandeavseendebrandskyddslagetsbedömning: - I riskanalysenredovisasen beskrivningav risknivån inom planområdetsom underlag till bedömningenav behovet av säkerhetshöjandeåtgärder. Precissom i ovanstående avsnitt konstaterasdet i riskanalysenatt det största bidragettill bådeindividriskoch samhällsriskberor på olyckamed giftig gasvid KTHElectrum. De potentiella åtgärdersom finns för att reducerakonsekvensernaförknippademed olyckamed giftig gasvid KTHElectrumutgörs av restriktioner kring nyttjande av obebyggdaytor som vetter mot riskkällan,möjlighet att utrymma byggnadernabort från riskkällansamt att begränsasannolikhetenför att giftiga gaserspridsin i byggnaden.nedanredovisasen beskrivningavseendedessaåtgärder: Syftet med planförslagetär att ändra användningeninom befintlig byggnad. Byggnadenligger i fastighetsgräns.detta innebäratt det inte finns någraobebyggda ytor inom planområdetsom vetter mot KTHElectrumutan avskärmande bebyggelse.det bedömsinte vara rimligt att behövaställakrav på utformningenav obebyggdaytor som vetter mot riskkällaneftersom det inte finns någrasådanaytor enligt detaljplanen.den riskreducerandeeffekten av en sådanrestriktion blir obefintlig. Befintligbyggnadsutformningmöjliggörutrymning bort från riskkällan.samtliga utrymmen med stadigvarandevistelseinom byggnadsde lar som vetter mot KTH Electrumhar tillgång till minst en utrymningsvägsom vetter bort från riskkällandå utrymning är möjlig till innergårdenoch vidarebort. Med hänsyntill den begränsaderiskreducerandeeffekten samt att åtgärden bedömskunnainkräkta på framtida ombyggnationergörsdock bedömningenatt det inte är rimligt att ställa krav i detaljplanenpå att byggnadenskautformas så att utrymning är möjlig bort från riskkällan. De åtgärdersom ofta föreslåsinnebäratt friskluftsintagplacerasmot sidor med bra luftkvalitet och dit det är mindre sannoliktatt gasenspridsvid ett eventuellt gasutsläpppå den närligganderiskkällan,t.ex. bort från riskkällanalternativt på tak. Om ventilationssystemetutförs mekanisktså kan det dessutomutformas så att det på ett enkelt sätt kan stängasav, genomexempelviscentral nödavstängning. Enligtriskanalyseninnebärde småförvaringsmängde rna giftig gasinom KTH Electrummycket låg sannolikhetför att ett gasutsläpp skaspridasin i byggnader inom planområdet.arsinär en tung gas.att placerafriskluftsintagbort från riskkällaneller på tak bedömsdärför nära på eliminera sannolikhetenför att gasutsläppspridsin i byggnaden.åtgärdensreducerandeeffekt antastill minst 75 %.Det sammanvägdabidragettill risknivåninom från olyckapå KTHminskardå från ca 1,6x10-7 per år till 3,9x10-8 per år. Dentotala individriskeninomhus reducerasdå från ca 2,7x10-7 till ca 1,6x10-7 per år. Uppdragsnamn: Skalholt1, Kista Datum: Uppdragsnummer: Sida: 5 av 6

6 Bidraget till risknivån från olycka med farligt god s på Isafjordsgatan respektive olycka med spårvagn på Tvärbanan är mycket begränsat. Att vidta åtgärder som reducerar risker skulle därför ha mycket begränsad påverkan p å den totala risknivån. Risker förknippade med Tvärbanan studeras i PM Hantering a v risk - Förtydligande avseende dimensionerande olycksrisker m.m., daterad Enligt ovanstående avsnitt är individrisken begräns ad inom det aktuella planområdet. Risknivån hamnar inom ALARP. Att medge balkonger i fasader som vetter mot KTH Electrum innebär att personer kan utsättas för en f örhöjd risknivå, dock aldrig en oacceptabel risknivå. I jämförelse med allmänna ytor som uppmuntrar till stadigvarande vistelse, t.ex. uteserveringar och lekplatser m.m. som normalt bruk ar regleras i detaljplan så innebär balkonger att ett relativt begränsat personantal ka n vistas inom dessa ytor. Det är inte heller troligt att ytan nyttjas under lika långa ti dsperioder som allmänna ytor som uppmuntrar till stadigvarande vistelse eftersom det endast är enstaka personer som har tillgång till balkongerna. Vidare så innebär balkonger mycket bättre förutsätt ningar för personer att sätta sig i säkerhet inomhus jämfört med allmänna ytor som uppm untrar till stadigvarande vistelse. För allmänna ytor kan bakomliggande byggn ader innebära långa gångavstånd innan personerna kan sätta sig i säkerhet eller ta sig bort från riskkällan. För balkonger handlar det om några enstaka meter och därefter god a möjligheter att stänga om sig. Personerna som vistas på balkongen har dessutom myc ket god lokalkännedom. Uppdragsnamn: Skalholt 1, Kista Datum: Uppdragsnummer: Sida: 6 av 6