Miljönämndens sammanträde

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Studiebesök på LSR AB kl Onsdagen den 7 maj 2014 Grupperna har möte kl på LSR AB Sammanträdet är kl på LSR AB Pressinformation torsdagen den 8 maj 2014, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Annbritt Andersson (S), (Henrik Persson (SD)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 15 maj kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Beslut om kungörelsedelgivning Enligt förslag 6. Bullerskydd Helsingborgsvägen 7. Handlingsplan för klimatanpassning 8. Bildande av vattenråd för Råån Enligt förslag 9. Detaljplan för Karl XV 10. Anmälningsärende 11. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2014\Föredragningslista mn maj.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :32

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(5) Datum Handläggare Hilde Herrlund Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Föreläggande om trafikbullerdämpande åtgärder för boende i fastigheterna Trädet 1-13 Miljöförvaltningen har under en lång rad av år mottagit klagomål från boende på Nyvångsgatan i Landskrona. Klagomålen har gällt buller från trafiken på Hälsingborgsvägen. Teknik- och serviceförvaltningen har blivit underrättad om klagomålen samt de utförda bullerberäkningarna. Teknik- och serviceförvaltningen har svarat att de inte vidtar några åtgärder för befintliga bostäder. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) att förelägga teknik- och servicenämnden (organisationsnummer ) att vidta följande bullerskyddsåtgärder för boende på fastigheterna Trädet 1-13, Nyvångsgatan, Landskrona kommun: Uppföra ett bullerdämpande skydd mot bullret som alstras av trafiken på Hälsingborgsvägen. Det bullerdämpande skyddet ska utformas så att den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 55 dba och maxnivå på 70 dbasom frifältsvärde vid fasad för de bostäder med adress Nyvångsgatan som är belägna utmed Hälsingborgsvägen. Åtgärderna ska vara vidtagna senast den 1 maj Motivering Enligt 26 kap 9 miljöbalken (1998:808) får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_bullerskydd_hälsingborgsvägen_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :34

18 2(5) balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Trafikbullret på Hälsingborgsvägen medför betydande störningar för de boende i kvarteret Trädet i Landskrona. Teknik- och servicenämnden har inte vidtagit de skyddsåtgärder och de begränsningar av trafiken som krävs för att miljöbalkensens tillåtlighetsregler skall anses vara uppfyllda. Vägtrafik utgör miljöfarlig verksamhet och skall således uppfylla tillåtlighetsreglerna i balken. Teknik- och servicenämnden är kommunal väghållare och ansvarar för de kommunala vägarna. Enligt försiktighetsprincipen, 2 kap 3 miljöbalken (1998:808), ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vad som är en olägenhet för människors hälsa definieras enligt 9 kap 3 i miljöbalken som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Trafikbuller utgör en olägenhet för människors hälsa och störning från Hälsingborgsvägen kan inte bedömas som ringa eller helt tillfällig. Bullerberäkning enligt Nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller visar att en bullerskärm med höjd 2,5 m placerad 10 m från vägmitt ger en ekvivalentnivå på 55 dba och en maxnivå på 68 dba för fastigheternas andra våningar. För första våningarna blir nivåerna 49 dba resp. 61 dba. Utan bullerskärm uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 61 dba och den maximala ljudnivån till 74 dba. Bedömning av när hänsynsreglerna i miljöbalken kan anses vara uppfyllda. Vid bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla miljöbalkens krav skall enligt 2 kap. 3 hänsyn tas till om bästa möjliga teknik har använts för att avhjälpa olägenheterna. Därefter bedöms enligt 7 om de tekniskt möjliga åtgärderna är ekonomiskt möjliga att genomföra för ett normalföretag i branschen. När det gäller åtgärder för att avhjälpa störningar från trafiken måste en normalkommuns ekonomiska möjligheter bedömas. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder jämfört med kostnaderna för skyddsåtgärderna. Åtgärderna måste med andra ord vara miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Miljömässigt motiverade åtgärder Så länge stor del av de boende är störda och riskerar hälsoproblem eller att väckas på natten p.g.a. trafikbuller är alla åtgärder som kan motverka dessa

19 3(5) effekter miljömässigt motiverade om de är tekniskt möjliga och ekonomiskt skäliga. All åtgärder som bidrar till att minska bullernivåerna ned till 55 dba som ekvivalentnivå utomhus är således miljömässigt motiverade om åtgärderna är tekniskt möjliga och ekonomiskt skäliga. Inomhusnivåerna måste, för att störningarna kan anses vara acceptabla, komma ner till så låga nivåer att de boende inte väcks på natten och att talmaskeringseffekter inte riskeras, vilket innebär bullernivå på 30 dba som ekvivalentnivå och dba som maximalnivå inomhus. En normal byggnad har en ljuddämpning genom fasad och fönster på 25 dba. Bullervärden för en god miljö får anses motsvara de nivåer som anges i infrastrukturpropositionen 1996/97:53, d.v.s. 55 dba vid fasad och maximalt 70 dba vid uteplats. Men enligt trafikbullerutredningens betänkande (SOU 1974:61) motsvarar 55 dba vid fasad en bullernivå där ca 15 % av de boende anser sig vara mycket störda. Det finns därför anledning att sänka bullernivåerna till under 55 dba om detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Tekniskt möjligt att dämpa med bullerplank Det krävs åtgärder t.ex. i form av en bullerskärm utmed Hälsingborgsvägen för att komma tillrätta med bullerproblemen inom kvarteret Trädet. Enligt miljöförvaltningens beräkningar kan en bullerskärm som är 2,5 m högt och placerat 10 m från vägmitt sänka bullernivåerna till under 55 dba utomhus och 30 dba inomhus. Utrymmesmässigt finns goda möjligheter att uppföra en bullerskärm. Det är således tekniskt möjligt att vidta åtgärder för att minska bullernivåerna till ur miljösynpunkt acceptabla nivåer. För inomhusnivåerna ställs kravet på högst 45 dba som maximalvärde. Ekonomiskt möjligt och rimligt med plank Miljönämnden anser att det är tekniskt möjligt och miljömässigt motiverat att uppföra ett bullerdämpande skydd i likhet med det som är placerat utmed Hälsingborgsvägen vid Astrakangården. Det bullerskyddet är uppfört trots att bostäderna är belägna längre bort från Hälsingborgsvägen än de på Nyvångsgatan. Ett bullerskydd längst med Nyvångsgatan skulle sänka både den ekvivalenta ljudnivån och maximala ljudnivån. Miljöförvaltning har skickat ut ett frågeformulär till de som bor på Nyvångsgatans udda nummer. Intresset för någon typ av bullerdämpande åtgärd är stort från de boende. De boende på Nyvångsgatan har endast sina trädgårdar och vissa sovrum placerade ut mot Hälsingborgsvägen. Detta innebär att hela deras utemiljö är direkt exponerad för trafikbullret från Hälsingborgsvägen. Avståndet från tomtgräns till vägen är endast 13 m. Miljönämnden bedömer att det är skäligt enligt 2 kap 7 i miljöbalken att förelägga Teknik- och servicenämnden att uppföra ett bullerskydd i anslutning till bostäderna på Nyvångsgatan. Kostnaden för de bullerdämpande åtgärderna bedöms inte vara orimliga i förhållande till den miljömässiga vinsten för de boende på Nyvångsgatan. Ett bullerskydd av s.k. hårt glas kostar 2000 kr per m 2. Kostnad per fastighet blir ca kr. En sådan bullerskärm ger en bety-

20 4(5) dande sänkning av bullernivån, motsvarande mer än en halvering av den upplevda ljudnivån. Enligt 2 kap 7 ska kraven i 2 kapitlet i miljöbalken gälla i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Bakgrund Den 28 maj 2010 mottog miljöförvaltningen ett klagomål från boende på Nyvångsgatan 19 gällande störning från trafiken på Hälsingborgsvägen. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen underrättades om det inkommande klagomålet. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen inkom med svar att en ny beläggning lades på vägen år 2008 och att ingen plan finns att lägga ny tyst asfalt. Detta då kostnaden är hög och effekten kortvarig. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen svarar även: Med anledning av att det är planerat kommande fysiska åtgärder på Hälsingborgsvägen och i dess närområde i samband med nyexploatering så har Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen inte för avsikt att göra några förändringar utmed den aktuella sträckan just nu. Den 23 december 2011 mottog miljöförvaltningen ett klagomål och förfrågan om bullerskydd från boende på Nyvångsgatan 7. Stadsbyggnadsförvaltning underrättas om klagomålet. Den 10 juli 2012 inkom återigen klagomål på trafikbuller från Hälsingborgsvägen till miljöförvaltningen från boende på Nyvångsgatan 7. Den 21 september 2012 inkommer klagomål och förfrågan om bidrag till bullerskydd till miljöförvaltningen från boende på Nyvångsgatan 11. Teknik- och serviceförvaltningen underrättas om klagomål och bullerberäkning. Teknikoch serviceförvaltningen svarar att ärenden som gäller fastigheten Trädet 8 kommer vi inte att göra några fysiska åtgärder för. Där kommer ske förändringar på sikt med tanke på den nya detaljplanen för Norra borstahusen. Detta innebär att Hälsingborgsvägen får ett annat gaturum än den har idag. Fler cirkulationsplatser kommer att byggas och hastigheten kommer sänkas till 40km/h. Att hastigheten sänks kommer att resultera i minskade bullervärden. Anledningen till varför finns ett bullerplank längre norrut beror på att det fanns med som ett krav vid nyexploateringen. Det kan dock påpekas att en sänkning till 40 km/h endast ger en sänkning av ljudnivån med en dba. Den 18 november 2013 skickar miljöförvaltningen underrättelse till Teknik och Serviceförvaltning om utförd bullerberäkning på Nyvångsgatan. Teknik- och Serviceförvaltningen svarar att de inte planerar några bullerdämpande åtgärder

21 5(5) vid befintliga bostäder. Detta gäller även Hälsingborgsvägen där inga åtgärder är planerade. Jörgen Hanak miljöchef Hilde Herrlund miljöinspektör

22 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(15) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 Länsstyrelsen i Skåne har utarbetat ett förslag till handlingsplan för klimatanpassning för Skåne Handlingsplanen syftar till att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle. Dokumentet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Miljönämnden menar att de föreslagna insatserna i stort är relevanta och heltäckande. Dock bör det preciseras under vilken tidshorisont som insatserna avses att genomföras. Viss lagstiftning behöver också ses över och anpassas för klimatanpassningsåtgärder. Miljönämnden har följande synpunkter: 1. Dokumentet ger en bra beskrivning av problematiken och de åtgärder som behöver genomföras. 2. Handlingsplanen kan vinna på att insatserna får en prioriteringsordning. 3. Goda exempel på hur infrastruktur kan skyddas underlättar kommunernas planering. 4. Möjligheterna till strandfodring som metod för att behålla stränder intakta behöver utredas ytterligare bl a varifrån sanden ska tas. Sandsugning i havet kan medföra svåra konsekvenser för det marina livet. 5. Länsstyrelsen fäster för stor vikt vid översiktsplanens och vattenrådens möjligheter att se till att klimatanpassningsåtgärder blir genomförda i praktiken. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel torde vara effektivare och mer kostnadseffektiva i ett längre perspektiv. 6. Små kommuner behöver hjälp med styrning och prioritering av insatser. Staten bör ta ett större ansvar för vägledning och styrning. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\M_OVERV\ON_yttrande_nämnden_klimatanpassning_ docx Bankgiro Postgiro Org.nr :17

23 2(15) 7. Lagstiftningen kring vattenfrågor bör ses över och förenklas såväl i inlandet när det gäller markavvattning, dagvattenhantering dammbygge/svämplan etc som längs havskusten när det gäller olika typer av erosionsskydd. 8. En statlig fond för markinlösen av naturmark och jordbruksmark bör inrättas. Detta för att möjliggöra reträtt av strandzonen inåt land som t ex i Lundåkrabukten. 9. Det bör utarbetas rekommendationer för vilken nivå över nuvarande havsnivå som större och varaktig infrastruktur bör placeras. 10. Problematiken kring markavvattning och dagvatten från hårdgjorda ytor behöver utredas ytterligare och lagstiftningen kan behöva utvecklas så att stora tillflöden från både jordbruksmark och hårdgjorda ytor fördröjs på lämpligt sätt. 11. Lagstiftningen kring dikningsföretagen bör ses över och ändras så att det i praktiken blir enklare att anpassa dessa till dagens och morgondagens situationer. 12. Många reningsverk ligger nära havet och på låg nivå. Detta bör utredas hur de fungerar vid stigande havsnivåer. 13. Länsstyrelsen behöver bli tydligare mot kommunerna när det gäller att skydda befintliga och potentiella reservvattentäkter vid haverier i den normala dricksvattenförsörjningen. 14. Staten bör ta ett större ansvar för klimatanpassningsåtgärder än forskning, kunskapsförmedling och samordning. Små kommuner behöver hjälp med finansiering, utformande av och genomförande av konkreta åtgärder. Motivering Detta dokument ger tillsammans med övriga dokument från Länsstyrelsen i klimatanpassningsfrågor en bra översikt över de utmaningar de skånska kommunerna står inför. Dock saknas ett resonemang över vilken tid som de föreslagna insatserna kan antas vara giltiga. Ofta stannar beskrivningarna av konsekvenserna av klimatförändringarna och vilka åtgärder som behöver vidtas vid sekelskiftesgränsen Konsekvenserna av klimatförändringarna kan antas fortsätta efter år 2100 och därmed kan det vara aktuellt att redan nu planera för flytt av större infrastrukturprojekt och annat som kan antas bestå under flera hundra år. Det kan finnas anledning att reservera ytor för t ex reningsverk, vägar, järnvägar, sjukhus, stora industriprojekt mm som nu ligger nära havet till områden på säkert avstånd från ett stigande hav eller grundvatten. Det samma gäller planering av anordningar för att skydda befintliga byggnader och infrastruktur. Mark bör reserveras för eventuellt framtida bruk. Länsstyrelsen fäster för stora förhoppningar vid översiktsplanernas och vattenråden möjligheter att bidra till klimatanpassningsåtgärder i praktiken. Översiktsplanen och olika former av policies är inte juridiskt bindande på samma sätt som t ex en detaljplan. Vattenråden har olika konstruktion i olika vattendrag och deras möjligheter att i praktiken verka för att klimatanpassningsåtgär-

24 3(15) der är högst varierande. En förbättrad lagstiftning i dessa frågor torde vara betydligt effektivare. Resonemangen kring hur kustlinjen kan/ska bevaras vid ett stigande hav kan utvecklas. Platser med bebyggelse och infrastruktur bör i möjligaste mån skyddas och bevaras. Här behöver kommunerna hjälp med att utforma lämpliga skydd. På plaser utan bebyggelse eller infrastruktur kan naturen få sköta sig själv vid stigande havsnivåer. I dessa fall kan det vara värdefullt med en statlig fond för att köpa in mark för detta ändamål. Det är en brist att länsstyrelsen har i sitt dokument inte någon koppling eller hänvisning till Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60. Vidare underlättar en samlad litteraturförteckning och hänvisning till relevanta hemsidor kommunernas arbete med klimatanpassningsåtgärder. Bakgrund Länsstyrelsen ska på uppdrag av regeringen ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsen önskar synpunkter på föreslagna insatser och besvarande av nedanstående frågeställningar: - Är insatserna relevanta? - Saknas det insatser som ni själva eller andra bör genomföra? - Är det något område som inte beaktats och som borde finnas med? Handlingsplanen är en kartläggning och analys som svarar på följande frågor: 1. Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? 2. Vilka är Skånes framtida utmaningar? 3. Vad vill vi uppnå 4. Hur ska vi uppnå det? Länsstyrelsen har identifierat fyra prioriterade områden: 1. Översvämning (stigande hav) 2. Erosion 3. Avlopp och markavvattning 4. Dricksvattenförsörjning

25 4(15) För dessa fyra prioriterade områden har länsstyrelsen identifierat ett antal utmaningar. Dessa återges nedan. Stigande havsnivåer Utmaningar: Klimatförändringen innebär att erosionen förvärras med åren på vissa platser och kan komma att påverka nya områden högre upp. Olika former av erosionsskydd riskerar att inte vara hållbara eller genomförbara i längden. Genomförbarheten och konsekvenserna av olika typer av skydd måste utredas. Redan befintliga skydd samt pirar och andra hårda strukturer kan bidra till förvärrad erosion och kanske behöver tas bort. Att skydda hela Skånes kust är förmodligen samhällsekonomiskt och miljömässigt orimligt. Ställningstagande kring vad som i första hand ska skyddas behöver diskuteras och tydliggöras för medborgarna. En ny strandlinje, och allmänhetens tillgång till kusten längre upp mot land, behöver säkras där det är möjligt. Skydd för enskilda fastigheter är inte alltid genomförbara då de kan innebära stor skada på intilliggande fastigheter och på allmänna intressen. Erosion Utmaningar: Klimatförändringen innebär att erosionen förvärras med åren på vissa platser och kan komma att påverka nya områden högre upp. Olika former av erosionsskydd riskerar att inte vara hållbara eller genomförbara i längden. Genomförbarheten och konsekvenserna av olika typer av skydd måste utredas. Redan befintliga skydd samt pirar och andra hårda strukturer kan bidra till förvärrad erosion och kanske behöver tas bort. Att skydda hela Skånes kust är förmodligen samhällsekonomiskt och miljömässigt orimligt. Ställningstagande kring vad som i första hand ska skyddas behöver diskuteras och tydliggöras för medborgarna. En ny strandlinje, och allmänhetens tillgång till kusten längre upp mot land, behöver säkras där det är möjligt. Skydd för enskilda fastigheter är inte alltid genomförbara då de kan innebära stor skada på intilliggande fastigheter och på allmänna intressen. Avlopp och markavvattning Utmaningar: Svårigheter i att hitta rätt ytor för fördröjning av dagvatten

26 5(15) Många gånger en mellankommunal angelägenhet som kräver samarbete över kommungränser Dikningsföretagen regleras av bestämmelser med olika ursprung och ålder och är i olika grad anpassade efter dagens samhälle och lagstiftning Systemet med dikningsföretag är inte känt av alla. Många dikningsföretag är inte aktiva. Detta kan ställa till problem vid översvämningar och prövningar enligt olika lagstiftningar. Dricksvattenförsörjning Utmaningar: Minskad grundvattenbildning och ett ökat uttag som skapar konkurrens om vattnet där dricksvatten, industrivatten, bevattning och naturvård ska samsas om samma resurs Öka redundansen för Skånes dricksvattenförsörjning Att säkra dricksvattenkvaliteten vilket kan innebära: - Se över vilka nya föroreningskällor som kan bli aktuella vid en ökad nederbörd och ökad avrinning. - undersöka hur ökade temperaturer påverkar råvattenkvaliteten - undersöka risken för saltvatteninträngning i kustnära områden - att skyddsområden behöver uppdateras/utökas för att hantera framtida förändringar gällande spridning av föroreningar och ökade grundvattenuttag Handlingsplanen Själva handlingsplanen består at ett 50-tal insatser där ansvariga aktörer anges. Övergripande insatser 1. Skånesamtal Ansvarig: Länsstyrelsen Precis som Mälardalen och Götaälvregionen har sin särskilda problematik så har även Skåne en rad frågor som är unika för länet. Dessa är dock inte lika kända nationellt och länsstyrelsen ska lyfta frågor uppåt för att få till stånd lösningar på problem med begränsad regional rådighet. 2. Integrera Klimatanpassning i relevanta kommunala styrdokument Ansvarig: Kommunerna När översyn görs av befintliga styrdokument, strategier, policys etc. eller när nya detaljplaner tas fram bör aspekter gällande ett förändrat klimat tas med. Det kan t.ex. handla om dagvattenhantering, grönstrukturprogram etc. 3. Kommunbesök Ansvarig: Länsstyrelsen

27 6(15) Länsstyrelsen genomför kommunbesök för att bättre kunna ge stöd utifrån kommunernas specifika behov och förutsättningar. Kommunsammanställningen som togs fram inför arbetet med handlingsplanen tillsammans med kommunernas svar är utgångspunkten inför mötena. 4. Information till politiker Ansvarig: Länsstyrelsen Nya politiker tillträder efter valet och frågan behöver på nytt uppmärksammas. Kommunstyrelsernas ordförande blir inbjudna till möte med landshövdingen och länsöverdirektören för att diskutera klimatanpassningsfrågan och hur vi går vidare. 5. Kommunalt nätverk/arbetsgrupper Ansvarig: Länsstyrelsen Skapa fler tillfällen för kommunerna att träffas sinsemellan för att diskutera problematiken med olika klimatanpassningsfrågor och på så vis få hjälp av varandra. Ett exempel på en träff kan vara att gå igenom aktuella detaljplaner och domar för att se hur PBL har prövats och kan användas i dessa frågor. Länsstyrelsen anordnar träffarna men kommunerna själva får vara med och bestämma vad som bör tas upp. 6. Studiebesök Ansvarig: Länsstyrelsen Kommunerna efterfrågar mer konkret stöd och resan till Nederländerna/Tyskland var mycket uppskattad. Länsstyrelsen kommer därför att anordna fler studiebesök och först ut planeras ett besök till Köpenhamn för att se hur de hanterat både regnoväder och stormar. Fler studiebesök kan bli aktuella varefter det kommer in önskemål. 7. Klimatanpassning och RSA Ansvarig: Länsstyrelsen och kommunerna Integrera väderrelaterade händelser i större utsträckning i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen(rsa). Det i sin tur kan inspirera och ge underlag till hur kommunerna kan ta upp frågan i sina kommunala RSA. Risk- och sårbarhetsanalysen bör sedan fungera som underlag till den kommunala översiktliga planeringen. 8. Ta fram en kortversion över insatserna i handlingsplanen Ansvarig: Länsstyrelsen En mindre broschyr som endast innehåller insatserna och som enkelt går att uppdatera vid behov. Kan användas i dialog med andra aktörer samt internt vid diskussioner om vad som behöver göras samt i verksamhetsplaneringen. 9. Handläggarpolicy Ansvarig: Länsstyrelsen Klimatanpassning och de ställningstagande som länsstyrelsen gör måste få genomslag i alla relevanta ärenden. Länsstyrelsen måste därför förbättra den interna handläggning av ärenden med koppling till klimatanpassningsfrågor genom att ta fram en policy som beskriver länsstyrelsens ställningstagande i olika typer av ärenden. Policyn måste kompletteras och uppdateras efter hand nya ärenden beslutas eller att domar från högre instans faller ut. 10. Samverkan mellan kommuner Ansvarig: Kommuner, vattenråd

28 7(15) Kommunernas måste i högre utsträckning än idag samverka inom avrinningsområden för att på bästa sätt hantera översvämningsrisker och föreslå åtgärder där de gör mest nytta. Vattenråden kan vara ett sätt att få igång ett sådant arbete. 11. Boverkets byggregler Ansvarig: Boverket Boverkets byggregler behöver ses över gällande utformning av nya byggnader med hänsyn till ett förändrat klimat. Byggnader kan behöva klimatanpassas utifrån flera olika perspektiv, som skred, översvämning och värmeböljor. 12. Nationellt samordningsansvar Ansvarig: Regeringen Utse ett departement som har samordningsansvaret för klimatanpassningsfrågor. Länsstyrelsen bedömer att ett ansvarigt departement skulle underlätta samordningen på nationell nivå. Samordning och tydlighet från nationell nivå underlättar arbetet på regional och lokal nivå. Stigande havsnivå 13. Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Ansvarig: Kommunerna Klimatförändringarmåste beaktas vid aktualisering av kommunernas översiktsplaner. Översiktsplanen ska ange förutsättningarna för eventuella skydd och andra åtgärder som behövs på kort och lång sikt och visa på vilka ställningstagande kommunen gör (Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen) 14. Alternativa skyddsmetoder Ansvarig: Kommunerna Det är inte alltid samhällsekonomiskt försvarbart eller ens genomförbart att skydda allt i en kommun. Det är därmed nödvändigt att fundera på alternativa strategier. Var kan t.ex. reträtt vara en möjlighet snarare än strandfodring och hårda skydd? Vilka skyddsåtgärder kan vara aktuella och vad ger de för eventuella konsekvenser? 15. Ställningstagande gällande befintlig bebyggelse Ansvarig: Kommunerna Kommunen har ingen skyldighet enligt lag att skydda befintlig bebyggelse, många avser ändå göra detta som en service till medborgare och för att samtidigt skydda värden av mer allmänna intressen. Det är dock av vikt att vara tydlig mot medborgarna var det kommer att bli aktuellt och vilka områden man inte avser skydda. Översiktsplanen är ett lämpligt forum för sådana ställningstagande då den ska behandla all befintlig och tillkommande mark- och vattenanvändning. 16. Upphäva outnyttjade byggrätter i områden med risk för översvämning Ansvarig: Kommunerna Kommunerna behöver se över sina kustnära detaljplaner och upphäva dem helt eller delvis där så är relevant för att undvika att ny bebyggelse tillkommer i riskutsatta områden. 17. Bygglovshandläggare Ansvarig: Länsstyrelsen

29 8(15) Särskild satsning behöver göras för att nå bygglovshandläggare med information om tillgängligt kunskapsunderlag och hur de kan beakta frågan i sina ärenden. Speciellt angeläget är det gällande bygglov utanför detaljplan i kustnära lägen. 18. Samordna erosionsfrågan Ansvarig: Länsstyrelsen, SGI, SGU Det finns många intressekonflikter när det gäller havet och dess resurser där tillgången på sand för strandfodring är en. Länsstyrelsen behöver ta ett helhetsgrepp och ta fram kunskapsunderlag så att det går att fatta välgenomtänkta beslut. Samarbete med Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) är nödvändigt. 19. Sandfyndigheter i Skånes vatten Ansvarig: Länsstyrelsen, HaV och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Undersöka om det finns lämpliga områden för sandtäkt och om de är förenliga med marina biologiska värden och fiskeintressen. 20. Översvämningsdirektivet Ansvarig: Länsstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Kristianstad Fortsatt arbete med översvämningsdirektivet samt bevaka så att även översvämningar från havet inkluderas i ett senare skede då det är mer aktuellt för Skåne. 21. Förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i översvämningsområden Ansvarig: Länsstyrelsen Länsstyrelsen är på gång med att ta fram ett material för hela Skåne som visar på vilka förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som ligger i områden med risk för översvämningar idag och i framtiden. Kan fungera som underlag i fysisk planering, vid tillståndsprövning samt vid prioritering av saneringsåtgärder. 22. Analys av kulturmiljöer i översvämningsområden Ansvarig: Länsstyrelsen Ta fram kartunderlag/gis-skikt för fornlämningar/byggnadsminnen/kyrkor som ligger i riskzonen för förändrade flöden från åar och vattendrag samt stigande havsnivåer. 23. Klimatanpassning av väg- och järnväg Ansvarig: Trafikverket, kommunerna Väg- och järnvägsnätet behöver undersökas för att kunna anpassas löpande i förhållande till klimatförändringen. Trafikverket bör se över det statliga väg- och järnvägsnätet och hur det påverkas genom havsnivåhöjning och skyfall för att identifiera platser med risk för översvämning. Kommunerna kan göra likanande analyser för det kommunala vägnätet. Kommunen och Trafikverket behöver föra dialog gällande skydd av väg- och järnväg så att de kan samordnas och kombineras med t.ex. skydd av bakomliggande bebyggelse. Avlopp och markavvattning 24. Skyfallskartor Ansvarig: Kommuner

30 9(15) Ta fram skyfallskartor för större tätorter som visar lågpunkter och var vatten som kommer från kraftig nederbörd söker sig i terrängen/staden. Syftet är att få bättre planeringsunderlag för dagvattenhantering. 25. Förmågebedömning skyfall 2014 Ansvarig: Länsstyrelsen Länsstyrelsen Skåne ska, på uppdrag av MSB enligt MSBFS 2010:7, varje år göra en särskild förmågebedömning som avser hela länet. Temat för 2014 års förmågebedömning är skyfall och länsstyrelsen kommer att arbeta med detta scenario utifrån den modell för scenarioanalys som genomgående används i Skånes RSAprocess. För att få en så komplett bild som möjlig av länets förutsättningar och förmåga kommer länets kommuner och övriga aktörer samt nationella experter att bjudas in för deltagande i arbetsprocessen. 26. Övning om Skyfall Ansvarig: Länsstyrelsen Vid scenarioanalysen där förmågebedömningen på temat skyfall görs kommer en del åtgärdsförslag presenteras som syftar till att höja länets förmåga sett till aktuellt scenario. En övning med scenariot skyfall som utgångspunkt kommer sannolikt att presenteras som en av dessa åtgärder. En sådan övning skulle vara värdefull för att på ett mer verklighetsförankrat sätt se hur länets beredskap ser ut och på vilka sätt den kan förbättras. 27. Minskade flödes- och transporttoppar i vattensystemen Ansvarig: Trafikverket, Kommuner Direkta dag- och vägvattenutsläpp leds till utjämningsmagasin, dagvattendammar eller genom översilningsmark för att minska risken för flödestoppar samt minska tillförseln av förorenande och gödande ämnen. (Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen ) 28. Analys över lämpliga svämplan Ansvarig: Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska analysera var i landskapet det finns förutsättningar för att återskapa svämplaner. Det kan sedan användas som kunskapsunderlag för översiktsplanering, VA-planering, våtmarksprojekt mm. (Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen ) 29. Framtagande av vatten- och avloppsplaner Ansvarig: Kommuner Vatten- och avloppsplaner tas fram för en heltäckande och långsiktig planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten. Koppling till åtgärd 37 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning till kommunerna för framtagandet av VA-planer. (Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen ) Dricksvattenförsörjning 30. Samordna dricksvattenfrågan Ansvarig: Länsstyrelse, kommuner, Sydvatten, VA-syd, NSVA

31 10(15) Skånes unika situation gällande dricksvattenförsörjningen och konkurrensen om vatten gör att det krävs regional samordning för att få till en ökad robusthet och redundans i systemet. 31. Stödja kommunerna i att säkra reservvattenförsörjning inför framtiden Ansvarig: Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska stödja och föra dialog om hur kommunerna kan säkra reservförsörjningen. Länsstyrelsen ska också verka för mellankommunala samarbeten. 32. Ökad beredskap i bristsituationer och i leveransstörning Ansvarig: Länsstyrelsen, kommunerna Dricksvattenfrågan ingår i risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) och kommunerna behöver i större utsträckning integrera klimatanpassningsaspekter i arbetet. Länsstyrelsen bör informera om vikten att utarbeta sårbarhetsbedömningar och beredskapsplaner och att beredskaps- och nödvattenfrågan bör utredas generellt och dokumenteras. 33. Prioritera skydd av de största grundvattentillgångarna Ansvarig: Skånska kommuner Länsstyrelsen kan vara en pådrivande aktör genom att t.ex. föreslå Riksintresse för grundvattenresurser 34. Förbättra miljöövervakning av viktiga grundvatten- och ytvattenresurser Ansvarig: Verksamhetsutövare samt länsstyrelsen genom vattenförvaltning Det behövs en bättre miljöövervakning för att kunna följa förändringar och status på Skånes vattenresurser. 35. Ta bort vattenskyddsområden som saknar funktion Ansvarig: berörda kommuner Det finns vattenskyddsområden idag som saknar funktion och behöver därför tas bort för att istället satsa resurser på de områden som verkligen behöver ett skydd. 36. Tydliggöra ansvarsfrågan Ansvarig: Länsstyrelsen Länsstyrelsen åtar sig att sprida kunskap om att skånska kommuner har ansvar och är beställare gentemot VA-bolag. 37. Inrätta vattenskyddsområde för Bolmen och Ringsjön Ansvarig: berörda kommuner De berörda kommunerna har ansvar och rådighet över denna fråga. Länsstyrelsen erbjuder stöd, råd och kunskap. Länsstyrelsen har kunskap om att förslag på vattenskyddsområde för Bolmen är påbörjat. 38. Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Ansvarig: Kommunerna Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter behöver tas fram och beslutas för samtliga kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjning. Koppling till åtgärd 34 och 35 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen ) 39. God kvantitativ grundvattenstatus Ansvarig: SGU

32 11(15) Det behövs generella riktlinjer och information för hur stor del av grundvattenbildningen som kan tas ut ur en grundvattenresurs utan negativa konsekvenser. Koppling till åtgärd 10 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. (Finns även med som en åtgärd i Skånska åtgärder för miljömålen ) Finansiering, roller och ansvar 40. Finansiering av skyddsåtgärder Ansvarig: Staten, kommuner, enskilda Staten har idag endast ett begränsat finansiellt stöd till skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse. Det innebär att kostnaderna för skydd hamnar på kommuner, enskilda, företag osv. Tar kommunerna på sig att skydda områden måste även finansieringen beaktas och lösas. 41. Samordning på kommunerna Ansvarig: Kommunerna Alla kommuner bör utse och ge mandat åt en person, arbetsgrupp förvaltning som har ansvaret för att samordna klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Då klimatanpassningsarbetet är en tvärsektoriell fråga som berör de flesta av kommunens förvaltningar behövs ett övergripande samordningsansvar för att driva frågorna. Flera kommuner har redan utsett en samordnande funktion. 42. Ansvar för klimatanpassning Ansvarig: Nationella myndigheter, departement Utredning med fokus på ansvar, finansiering och lagstiftning med avseende på klimatanpassning. Vilken fördelning ska råda mellan stat, kommun och enskild fastighetsägare? Vilket departement har samordningsansvaret för klimatanpassningsfrågor? 43. Visa på ansvar inom olika områden Ansvarig: Länsstyrelsen Beskriva myndigheters och andra aktörers roller inom olika sakområden för att tydliggöra var man ska vända sig i olika frågor. 44. Information till medborgare Ansvarig: Länsstyrelsen Ansvarsfördelningen i frågor rörande klimatanpassning är för många otydlig. Den enskilde fastighetsägaren vet inte alltid om vilket ansvar som vilar på dem vilket länsstyrelsen vill tydliggöra. Framtagandet av broschyren Har du råd att ligga lågt och deltagande på Villamässan 2014 är ett sätt och Länsstyrelsen kommer att fortsätta att delta i relevanta forum där myndigheten kan nå medborgare. Människors hälsa 45. Handlingsplan för värmebölja Ansvarig: Region Skåne, Klimatsamverkan Skåne, Arbets- och miljömedicin (SUS) Klimatsamverkan Skåne tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram en beredskapsplan som kan användas av vård- och omsorgsinstanser vid värmevarningar. Samtliga kommuner borde ta del av denna och upprätta nödvändiga larmvägar så att rätt information kommer till rätt plats. 46. Kartlägga områden för urban värmeöeffekt

33 12(15) Ansvarig: Region Skåne, Klimatsamverkan Skåne, Arbets- och miljömedicin (SUS) Fortsätta det arbete som gjordes i pilotkommunerna Malmö och Staffanstorp fast för hela Skåne. Kombinerat med kartor över sårbara grupper visar materialet på vilka områden som löper stor risk att drabbas hårt vid en värmebölja. 47. Arbetsmiljö och extrem värme Ansvarig: Region Skåne, Klimatsamverkan Skåne, Arbets- och miljömedicin (SUS) Undersöka närmare vad som händer med arbetsmiljön vid extrem värme. Vilka grupper är mest utsatta och vid vilka temperaturer innebär värmen att arbetsförmågan sätts ned så pass att det kan innebära fara för den enskilde eller annan. 48. Värmebölja i kombination med andra faktorer Ansvarig: Region Skåne, Klimatsamverkan Skåne, Arbets- och miljömedicin (SUS) Studera effekten av värmeböljor i kombination med t.ex. höga halter av marknära ozon och integrera det i värmevarningarna och beredskapsplanerna för värmebölja. Areella näringar och naturmiljö 49. Klimatets påverkan på naturvärden Ansvarig: Naturvårdsverket, universitet Mer kunskap behövs om hur naturmiljöer påverkas av ett förändrat klimat och hur kommuner och myndigheter bör agera för att säkerställa naturvärdena även i ett framtida klimat. 50. Fortsatt rådgivning till skogsägare Ansvarig: Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Skogliga rådgivare Kontinuerligt öka kunskapsläget och förbättra medvetenheten genom skoglig rådgivning. Finansiering behövs för att kunna erbjuda gratis rådgivning till skogsägare samt för fortsatt stöd till ädellövsskog för att skogsbeståndet i högre utsträckning ska anpassas till ett förändrat klimat. 51. Samverkan med areella näringar om åtgärder som berör statliga- och kommunala intressen Ansvarig: Länsstyrelsen, kommunerna, LRF, Skogsstyrelsen Många klimatanpassningsåtgärder berör både tätort och landsbygd och frågan kan inte lösas utan samverkan. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunerna ser över och upphäver gällande detaljplaner med outnyttjade byggrätter vars genomförandetid har löpt ut och som ligger under 3 m över havsytan. Remissen i sin helhet finns tillgänglig på energi/klimatanpassning/pages/regional-handlingsplan-for-klimatanpassning aspx Jörgen Hanak miljöchef

34 13(15) Olle Nordell ekolog Bilaga: Kartor över detaljplaner och befintliga bostadshus och kyrkor under +1,5 och + 3 m i Landskrona.

35 14(15)

36 15(15)

37 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(7) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Bildande av vattenråd i Rååns avrinningsområde Rååns vattendragsförbund har tagit fram ett förslag till bildande av ett vattenråd för Rååns och Rydebäckens avrinningsområden. Förslaget har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Miljönämnden tillstyrker förslaget till bildande av vattenråd för Råån och Rydebäckens avrinningsområden. Motivering Runt om i landet bildas så kallade vattenråd. Begreppet vattenråd har tillkommit under implementeringen av vattendirektivet. Syftet är dels att vidga vattenvårdsarbetet till vidare kretsar och att fler berörda och intresserade ska kunna delta i vattenvårdsarbetet. Det är också meningen att vattenmyndigheten ska ha en part som representerar breda intressen att samråda med inför åtgärdsplaner mm. Det finns inga regler för hur ett vattenråd ska vara organiserat utan det är upp till varje organisation att finna en lämplig form och ambitionsnivå. Ett vattenråd ska godkännas av Länsstyrelsen och kan få ett årligt ekonomisk bidrag om ca kr (för Rååns storlek) för driften av vattenrådet. I Skåne har det bildats vattenråd för de flesta större vattendrag. Jörgen Hanak miljöchef Olle Nordell ekolog Bilaga: Förslag till stadgar för Rååns vattenråd. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\M_OVERV\ON_yttrande_nämnden_vattenråd_Råån_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :44

38 Bilaga: Förslag till stadgar för Rååns vattenråd. 2(7)

39 3(7)

40 4(7)

41 5(7)

42 6(7)

43 7(7)

44 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(4) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för fastigheterna Karl XV 4 och 18 Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett granskningsförlag till detaljplan för fastigheterna Karl XV 4 och 18. Planförslaget har varit föremål för samråd och därefter reviderats. Ärendet har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra mot att detaljplanen omfattar lättare vård, kontor och liknande. Miljönämnden menar att det är olämpligt med skolverksamhet och särskilt förskoleverksamhet i fastigheten när det gäller utemiljöerna. En bullerutredning över påverkan på bostäder från skolgården bör göras. Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att utöka användningen av befintlig bebyggelse inom fastigheterna Karl XV 4 och 18 till att även omfatta bl.a. skola, kontor och vård. Gällande detaljplan medger bostads- och handelsändamål. Fastighetsägaren Tornet AB har fått ett tidsbegränsat bygglov för skola (F- 9) till och Peter Svensskolan driver skolverksamhet i en del av kvarteret. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Fastighetsägaren Tornet AB har fått ett tidsbegränsat bygglov för skola (F-9) till Skolan disponerar idag cirka 1650 kvm på plan två och tre Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_yttrande_nämnden_detplan_Karl_XV_ _b.docDokument5 Bankgiro Postgiro Org.nr

45 2(4) samt förrådsutrymmen i källaren. Skolan har cirka hundra elever och tio personal. Dagens skolverksamhet med ca 100 elever, från förskoleklass till åk nio, bedöms som lämplig inom denna lokalyta och gård. Med hänsyn till gårdens storlek kan det vara svårt att inrymma en förskola som disponerar den totala tillåtna ytan för skola. Begränsande för hur stor förskola, för yngre barn, som kan inrymmas är hur mycket friyta som kan iordningsställas. Dagens gård på cirka 1400 kvm är tillräcklig för maximalt 60 förskolebarn, baserat på ett behov på cirka kvm per förskolebarn. Innergården ligger på planteringsbart bjälklag. I anslutning till kvarteret finns teaterparken och stadsparken som utgör ett komplement till gården på fastigheten. Teaterparken har stora uppvuxna träd och en lekplats. Skolans yngre barn och personal har entré från Borgmästargatan och äldre barn från Järnvägsgatan (gågatan). Vid ett utnyttjande av hela gården (1390 kvm) för skolgård kan upp till 14 kvm per elev (totalt 100 elever) tillskapas. Landskrona stad har inte antagit några riktvärden för hur stor friyta det bör finnas. Det finns dock flera andra kommuner som antagit sådana riktlinjer. Som ett exempel kan nämnas att Malmö stad har antagit kommunala riktlinjer att anordna 15 kvm skolgård per elev. Det kan antas att alla elever inte är ute på rast samtidigt och att en utökad skolgård inom befintlig fastighet kan tillgodose friytebehov för befintlig skolverksamhet. En förskola behöver mer yta per barn. Vid ett eventuellt nyttjande av planen för förskola bör antalet barn inte vara fler än att cirka kvm per barn kan anordnas. Malmö stads riktlinjer för förskola är 30 kvm per barn. Miljöförvaltningen har fått in klagomål från boende på fläktar från parkeringsgaraget. Fastighetsägaren stänger numera fläktarna nattetid.nuvarande skolverksamhet verksamhet förfogar över 510 kvm inhägnat område. Om hela innergården tas i anspråk kan bullerproblemen från förskoleverksamheten och lågstadiet kanske öka. Miljönämnden framförde följande i sitt yttrande i samrådsskedet: 1. Miljönämnden har inget att erinra mot att detaljplanen omfattar lättare vård, kontor och liknande. 2. Miljönämnden menar att det är klart olämpligt med skolverksamhet och särskilt förskoleverksamhet i fastigheten när det gäller utemiljöerna. 3. En bullerutredning ska göras. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Planhandlingarna har kompletterats med en bullerutredning och en planbestämmelse för bullerskyddsåtgärder vid nybyggnad av bostäder. Stadsbyggnadsförvaltningen konstaterar dock att planändringen inte innebär att det nya bostäder

46 3(4) tillkommer och att befintliga bostäder har stöd i gällande plan. Målsättningen med planarbetet är att skapa en flexibel plan för ett centralt bekläget kvarter i staden där flera användningar kan förekomma och där användningen kan skifta över tid. I nuläget är intentionen i stora drag att omvandla befintliga bostäder till kontor samt att möjliggöra för användningen av skola m.m. Vid eventuell framtida förändring från kontor till bostäder kommer bullerfrågan att behandlas vid bygglovsgivningen. Trafikbullerutredningen visar att olika typer av åtgärder är möjliga inom kvarteret. Stadsbyggnadsförvaltningen menar också att riktvärden kan komma att revideras samt att olika typer av bullerdämpande åtgärder kan vara aktuella i framtiden och planbestämmelserna är därför generellt formulerad. Att utformningsbestämmelserna utgår från befintlig bebyggelse har förtydligats i planbeskrivningen. Motivering Skolverksamheten har endast direkt tillgång till en begränsad yta utomhus (innergård) och angöringspunkterna för de mindre barnen är från den trafikerade Borgmästargatan med begränsade parkeringsmöjligheter och för de större barnen från gågatan Järnvägsgatan. För att nå parker och grönområden måste trafikerade gator passeras. Granskningsförslaget till detaljplan innehåller resonemang kring tillgången på utemiljöer för skolverksamheten. Olika möjligheter att öka tillgängliga ytor på innegården och göra dem lämpligare som utemiljöer diskuteras. Närheten till teaterparken framförs också som en lämplig utemiljö. Förslaget till detaljplan bedöms dock inte säkerställa att tillräckliga och lämpliga ytor kan disponeras av skolverksamheten. Teaterparken kan få en annan utformning eller innegården kan behöva tas i anspråk för andra verksamheter än skolgård. Skolgården är placerad på en innergård med bostäder i omgivningen. Detta innebär betydande risk för störningar för de boende. Bullerutredningen som genomförts avser trafikbuller på fastigheten. Den bör kompletteras med en utredning av bullerpåverkan på bostäderna från skolgårdsmiljön. Jörgen Hanak miljöchef Handlingarna finns tillgängliga på:

47 4(4)