Kursbeskrivning. Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem Delkurs 2: Barns lek och lärande

Transkript

1 1 (19) Kursbeskrivning Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem Delkurs 2: Barns lek och lärande 7,5 hp, Grundläggande nivå, helfart, inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Kurskod: UE2102 Vårterminen 2017 Kursansvarig Björn Sjöblom Bjorn.sjoblom@buv.su.se Kursadministratör Janna Winther Janna.winther@buv.su.se Lärare Björn Sjöblom Eva Kane Anna-Lena Ljusberg Susanna Areschoug Gudrun Schön- Johansson Bjorn.sjoblom@buv.su.se eva.kane@buv.su.se anna-lena.ljusberg@buv.su.se susanna.areschoug@buv.su.se gudrun.schon-johansson@buv.su.se Annika Flick annika.flick@buv.su.se Pia Kihlman pia.kihlman@buv.su.se Examinator Björn Sjöblom Bjorn.sjoblom@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2(19) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Registrering Registrering på kursen skedde i anslutning till terminstart, för frågor kring kursregistrering, kontakta kursadministratören. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Delkursen innehåller: - teorier om barns lek och lärande - introduktion till teorier om barn och barndom, - förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, samt - utomhuspedagogik Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

3 3(19) - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek och lärande, - reflektera kring begrepp som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Kursens upplägg Detta är kursbeskrivningen för delkurs 2: Barns lek och lärande Delkurs 2 pågår mellan 2/5 och 2/ Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och fältstudier och en lägervistelse Som student ingår du i ett studentarbetslag; SA-lag bestående av ca 5 studenter. Studentarbetslaget skall ses som en resurs och arbetsform för att föra diskussioner och reflektioner kring föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och fältstudier. Vid kursupptakten ges utrymme för att formulera studentarbetslagskontrakt och att utse en koordinator för Studentarbetslaget. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader innan kursstart. Innehåll Delkurs 2: Barn, barndom, lek och lärande 7,5 hp Observera att inför varje seminarium förväntas studenterna förbereda sig genom att läsa och bearbeta den litteratur som är kopplad till respektive seminarium. Studenterna förväntas också ta med sig den litteratur som är kopplad till seminariet till seminarietillfället. Föreläsning 1: Kursintroduktion Barn, barndom, lek och lärande. Undervisande lärare: Björn Sjöblom Under denna föreläsning presenteras kursens innehåll, examinationer och vad som övergripande förväntas av studenterna under kursen. Studenterna delas in i SA-lag och ges möjlighet att påbörja kontraktskrivande.

4 4(19) s Föreläsning 2: Barn och barndom Undervisande lärare: Björn Sjöblom Introduktionsföreläsning till olika barndomsperspektiv samt till den nya barndomssociologin. Centrala begrepp för kursen presenteras och diskuteras. Litteratur James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. Kap 1-2 (se filsamling i Mondo) Föreläsning 3: Att forska med barn - Deltagande observation Undervisande lärare: Björn Sjöblom Introduktion till forskning med barn, etnografiska metod och lekobservation. Uppföljning APA-manual BUV. Seminariet behandlar observation som insamlingsmetod. Metodens användbarhet, utförande och etiska komplikationer diskuteras. Litteratur Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Kap 6-7 Föreläsning 4: Lek och barndom Undervisande lärare: Eva Kane Under detta seminarium/föreläsning kopplas dina egna erfarenheter av lek till teorier om lek. Litteratur Kane, E. (2011). Den livsviktiga leken. I A.S Pihlgren, (red.) Fritidshemmet: Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. Seminarium: Lek och barndom Undervisande lärare: Eva Kane Seminariet ger dig möjlighet att förstå hur du kan lägga upp arbetet med examinationen genom att förklara begrepp både praktiskt och teoretiskt. Litteratur Kilvington, J., & Wood, A. (2010). Reflective playwork: For all who work with children. London: Continuum (se Mondo). Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

5 5(19) Arbete med lekobservationer och EXO3 i SA-grupper Fredag 5/5, kl Grupp A, B, C Inläsning litteratur samt SA lags arbete med litteraturen i valfri lokal. (Detta är ett förslag, som inte finns i schemat, att arbeta med framförallt den engelska texten tillsammans för att klargöra fokus på observationen) Måndag 8/5, någon gång under dagen. Grupp A,B, C. Fältstudier: Kort lekobservation på fritidshem. EXA 3 Du får närmare instruktioner om detta när du närvarar på seminarierna men bör omgående ta kontakt med din VFU-skola för tillstånd att göra en kort observation av fri lek. Resten av dagen läs och skrivtid! Tisdag 9/5, halva dagen. Reflektionstid: Samtala om och reflektera kring egna lekobservationer inom SA- laget. Studentarbetslaget möts i valfri lokal för samtal och reflektion kring den egna lekobservationen för att hjälpa varandra att utveckla tankarna kring hur ni kan skriva examinationen. Reflektionsfrågor finns på Mondo. Andra halvan av dagen skrivtid! Tisdag 9/5, kl 23:59. Inlämning av individuell hemskrivning EXO3, 2,5 hp, under uppgifter i Mondo. Seminarium: Barndom, normer och normkritik Undervisande lärare: Susanna Areschoug Under seminariet kommer kursläraren först att gå igenom litteraturens centrala begrepp. Sedan ska studenterna, utifrån ett antal övningar, kritiskt reflektera över barn och normer i skola, fritidshem och på fritiden. Under seminariet förväntas SA-lagen göra en normskritisk analys utifrån litteraturens olika begrepp. Denna analys presenteras sedan inför samt diskuteras med hela gruppen. Inför seminariet: Läs litteraturen och fundera kring dessa påståenden:. Skolan och fritidshemmet är normerande institutioner. Föreställningar om normalitet förhandlas fram genom social interaktion. Normer materialiseras (s. 15). Normer exkluderar och skapar hierarkier mellan individer och grupper (s. 22) Litteratur Martinsson, L. & Reimers, E (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-

6 6(19) 2. Seminarium: Barndom, lärande och styrdokument Undervisande lärare: Susanna Areschoug Under seminariet kommer studenterna få diskutera och reflektera över vilka föreställningar om barndomar och barn som genomsyrar skolans styrdokument utifrån ett barndomssociologiskt och normkritiskt perspektiv. Inför seminariet Studenter arbetar och förbereder sig i SA-lagen. Alla läser och reflekterar över de styrdokument som är kopplade till seminariet. Välj ut två avsnitt från styrdokumenten som handlar om barns utveckling och socialisation. Utgå ifrån kurslitteraturen och reflektera över vilka perspektiv på barn/barndomar och normer som förmedlas i styrdokumenten. Ge exempel på hur ni tolkar det som står i styrdokumenten genom att belysa föreställningar i dessa som kulturellt och socialt konstruerade, ta hjälp av begreppen varande (being) och blivande (becoming). Ge exempel på vad de perspektiv ni finner i styrdokumenten kan få för konsekvenser för pedagogers bemötande av barn. Alla i SA-laget ska vara beredda att presentera era diskussioner i ca. tio minuter då ni under seminariet kommer att delas in i tvärgrupper. Observera att ni måste ta med utdrag av de delar av styrdokumenten som ni hänvisar till, så att ni kan visa era kurskamrater vilka delar ni talar om. Litteratur Martinsson, L. & Reimers, E. (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-2. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet Stockholm: Skolverket.(Delen som berör fritidshem) Skollagen (2010:800) Seminarium: Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Undervisande lärare: Anna-Lena Ljusberg Under seminariet framför varje studentarbetslag en presentation, se nedan. Inför seminariet Läs, fundera och skriv ned svar på följande frågor:. Vad är skillnaden mellan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

7 7(19). Reflektera i era sa-lag över något ni sett, gjort eller varit utsatta för i skolan/fritidshemmet kopplat till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ta utgångspunkt i litteraturen och skriv fram hur vuxna skulle ha kunnat göra för att förebygga att detta skedde hur hade de kunnat främja, förebygga, upptäcka och åtgärda det inträffade.. Förbered en presentation av era resultat. Använd gärna kreativa presentationsformer. Litteratur Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Föreläsning 5: Barn och barndom i fritidshemmet Undervisande lärare: Anna-Lena Ljusberg Under föreläsningen diskuteras betydelsen av barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Kom förberedda! Inför föreläsningen Läs litteraturen och definiera med dess hjälp begreppen nedan med egna ord. Glöm inte att använda korrekt referenshantering. Dessa ska sammanställas och läggas upp inlämningsmapp på Mondo innan seminariet. Deadline 22/5 kl. 12:00. Barn Barndom Barnperspektiv Barns perspektiv Barnsyn Barn som varande ( being ) Barn som kommande ( becoming ) Socialisation Utveckling Social konstruktion Aktör Struktur Litteratur Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur.

8

9 9(19) Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Vid frånvaro från uppföljningsseminariet kommer ett uppsamlingstillfälle att genomföras. Närvaro Samtliga seminarier är obligatoriska. Detta gäller även lägret och alla undervisningsmoment som har med detta att göra. Frånvaro kompletteras enligt instruktion från ansvarig lärare. Högst tre tillfällen kan kompenseras genom skriftliga inlämningsuppgifter, därefter måste kursansvarig kontaktas. Lägret kan inte kompenseras utan måste genomföras vid senare kurstillfällen. Examinationer Delkursen examineras på följande vis: EXO3 Individuell hemskrivning 2,5 hp EXO4 Individuell hemskrivning 4 hp EXO5 Muntlig gruppredovisning 1 hp EXO3 Individuell hemskrivning 2,5 hp Förväntat studieresultat redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek Du ska göra 2 lekobservationer Du måste få godkänt av din VFU skola att göra en lekobservation och du måste också se till att det passar att du kommer just denna dag. Om din skola inte kan ta emot dig just denna dag får du göra upp om annan tid. Du ska först välja ett av de centrala begreppen i Reflective Playwork av Kilvington & Wood (2010) som fokus för din observation (till exempel leksignaler eller lektyper eller lekramar/scenario) och kan sedan välja mellan att observera ett barn eller en del av rummet eller flera barn som leker tillsammans. Du kan välja olika i de två observationerna om du vill. Välj en begränsad tid (max 10 minuter) per observation. Du kan använda mallen som finns med i detta dokument eller skriva på annat papper, det viktiga är att du skiljer på vad som faktiskt händer och sägs och din egen tolkning av det. När du gjort de 2 observationerna skriv max två A4 sidor (Times New Roman, 12, enkelt radavstånd) med hjälp av de här frågorna:

10 10(19) 1. Förklara med egna ord det centrala begrepp du valt att fokusera din observation på med hjälp av litteraturen. Se till att du refererar till så många av texterna som möjligt! Knutsdotter Olofsson (2003), Kilvington & Wood (2010) samt Kane (2011). 2. Välj exempel från dina observationer som belyser det centrala begreppet och förklara i texten på vilket sätt exemplen du väljer kan tolkas och varför. (Glöm inte att fortsätta referera!) 3. Reflektera över hela observationen mot bakgrund av den litteratur du läst. På vilket sätt tror du den här observationen kommer att påverka det sätt som du kommer att jobba med barnen? I slutet av kursbeskrivningen ser du bedömningskriterierna för denna uppgift. De 2 observationerna och din text ska läggas i mappen UPPGIFTER på Mondo senast tisdag 9/5,

11 11(19) LEKOBSERVATION EXO3 Fyll i den här sidan för varje observation Namn på Skola/Fritidshem Typ av fritidsverksamhet Namn på observatör Datum Tid för observationens början och slut Antal barn Antal vuxna Relevant information om barnen Annan relevant information om situationen ( t.ex. väder, incidenter som föregick observationen etc.) SYFTE MED OBSERVATIONEN (Kryssa i valt centralt begrepp) Leksignaler Lektyper Lekram/scenario

12 OBSERVATIONSREDOGÖRELSE EXO3 (försök att beskriva vad du ser så noggrant som möjligt) Tolkning/reflektion Vad barnet/barnen GÖR (och var de är) Vad barnet/barnen SÄGER

13 13 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 EXO4 Individuell hemskrivning 4 hp Förväntade studieresultat Redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever Reflektera kring begrepp som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Denna examination består av två delar Del 1. Barn, barndom och lärande a) Redogör för de fyra försociologiska förhållningssätten till barn och barndom. b) Redogör och jämför de fyra centrala förhållningssätten i barndomssociologisk teori. c) Vad innebär en norm och vilken betydelse har normer för barn? d) Redogör för förhållningssätten på barn som kommande och varande och reflektera över vad dessa har för betydelse för arbetet med barn på fritidshem Besvara frågorna genom att göra kopplingar till kurslitteraturen men ge också konkreta exempel på det du beskriver och resonerar kring. Observera att 1 a, b, c och d kan skrivas som en löpande text och behöver inte delas upp. Dock måste alla delar finna med för att examinationen ska kunna godkännas. Del 1 ska vara 3-4 A-4-sidor skriven text i Times New Roman, teckenstorlek 11, 1,5 radavstånd Del 2 Diskriminering a) Redogör för de sju diskrimineringsgrunderna. b) Definiera skillnaden mellan diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. c) Redogör för skillnaderna i att ha ett barnperspektiv ett barns perspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Observera att 2 a, b och c kan skrivas som en löpande text och behöver inte delas upp. Dock måste alla delar finna med för att examinationen ska kunna godkännas. Besvara frågorna genom att göra kopplingar till kurslitteraturen. Del 2 ska vara 1-2 A-4-sidor skriven text i Times New Roman, teckenstorlek 11, 1,5 radavstånd. Undervisande och examinerande lärare: Björn Sjöblom, bjorn.sjoblom@buv.su.se Examinerande lärare: Susanna Areschoug, susanna.areschoug@buv.su.se Examination, EXO4 bifogas i mappen UPPGIFTER i Mondo senast den 2:a juni, 23:59 Examinationens förstasida skall innehålla ditt namn, utbildningens namn, namn på delkursen och att det är EXO4.

14 14 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. På grund av sommaruppehåll lämnas komplettering av betyget Fx in den 30/8. Nästkommande omexamination äger rum den 22/9 för EXO3, och den 22/9 för och EXO4, samt när kursen ges ordinarie omgång i period D HT18. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig senast den 8/ Inlämning sker i mappen uppgifter på Mondo. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXO3 Individuell hemskrivning 2,5 hp Tvågradig betygsskala G-U G = Godkänt U = Underkänt

15 15 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 Bedömning E GODKÄNT Fx UNDERKÄNT 1. Förmåga att observera lek utifrån ett centralt begrepp Centralt begrepp valt samt förklarat med hjälp av litteratur. Leken beskriven. Beskrivning och tolkning separeras i observationsprotokollet. Centralt begrepp inte valt. Leken otydligt beskriven. Beskrivning och tolkning inte alls separerad i observationsprotokollet. Leken ej beskriven. 2. Förmåga att reflektera om lek och relatera till centrala begrepp från litteratur Reflektion om lek med ett logiskt resonemang kring de/t valda centrala begrepp/en. Korrekta referenser. Korrekt referenslista. Reflektion men kopplar ej till litteratur. Referenser gjorda men ej korrekta. Ingen referenslista. Ingen reflektion. Inga referenser. 3. Förmåga att koppla reflektionen till framtida yrkesroll För ett logiskt resonemang (använder observationen för att diskutera konskevenser för yrkesroll) Ansats till resonemang men fullföljer ej Inget resonemang

16 16 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 EXO4 individuell hemskrivning 4 hp Sjugradig målrelaterad betygsskala: A= Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt A. Utmärkt B. Mycket bra C. Bra D. Tillfredsställande E. Tillräckligt Fx. Otillräckligt F. Helt otillräckligt En fördjupad och självständigt formulerad reflektion över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns barn och barndom. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion och problematisering av vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion och problematisering av begrepp kopplade till normer och diskriminering. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt En självständigt formulerad text. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. En fördjupad reflektion över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barn och barndom. Reflekterar och problematiserar vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. Reflekterar över begrepp kopplade till normer och diskriminering. En fördjupad reflektion och problematisering över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt En välformulerad text med tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. Beskriver och reflekterar över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barn och barndom. Beskriver och reflekterar över vad vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. Beskriver och reflekterar över begrepp kopplade till normer och diskriminering. Beskriver och reflekterar över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. Beskriver begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns barn och barndom. Beskriver vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. Beskriver begrepp kopplade till normer och diskriminering. Beskriver vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Korrekta källhänvisningar till kurslitteratur Korrekt språk. Beskriver kort begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barn och barndom. Beskriver kort vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. Beskriver begrepp kopplade till normer och diskriminering. Beskriver kort vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Källhänvisningar tills kurslitteratur utan större brister. Korrekt språk. Brister i beskrivning av begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation Brister i beskrivning av vad olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem. Brister i beskrivning av begrepp kopplade till normer och diskriminering. Brister i beskrivning av vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Brister i källhänvisningar och språk. Brister i koppling till kurslitteratur Beskrivning av begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barn och barndom saknas Beskrivning av olika barndomssyner kan få för arbetet med barn på fritidshem saknas Beskrivning av begrepp kopplade till normer och diskriminering saknas. Beskrivning av vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling saknas. Vetenskapligt förhållningssätt: Stora brister i källhänvisningar och ett otydligt språk. Koppling till kurslitteratur saknas

17 17 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 EXO 5 1 hp Tvågradig betygsskala G-U Godkänd (G): Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört verksamhet i form av äventyrspedagogik. Planering och uppföljning av arbetet hänvisar till angiven litteratur. Underkänd (U): Studenten uppfyller inte kriterierna för G. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs. Avrundning sker uppåt. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

18 18 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på:

19 19 (19) Studentförsäkring Kursbeskrivning UE2102b våren 2017 Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.