Kursbeskrivning. Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem. Delkurs 2: Barns lek och lärande 7,5 hp

Transkript

1 Kursbeskrivning Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem Delkurs 2: Barns lek och lärande 7,5 hp Grundläggande nivå, helfart, inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Kurskod: UE2102 Höstterminen 2018 Kursansvarig Linnéa Holmberg linnea.holmberg@buv.su.se Kursadministratör Norah Shagir norah.shagir@buv.su.se Lärare Susanna Areschoug Eva Kane Patrik Hansen Lindholm susanna.areschoug@buv.su.se eva.kane@buv.su.se patrik.hansen.lindholm@buv.su.se Examinator Linnéa Holmberg linnea.holmberg@buv.su.se

2 2(19) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 4 veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Registrering på kursen skedde i anslutning till terminsstart, för frågor kring kursregistrering, kontakta kursadministratören. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Delkursen innehåller: - teorier om barns lek och lärande, - introduktion till teorier om barn och barndom samt - förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever.

3 3(19) För att få godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek och lärande, - reflektera kring begrepp som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv, samt Kursens upplägg Delkurs 2, Barns lek och lärande, pågår mellan 6/ och 1/ Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och fältstudier. Som student ingår du i ett studentarbetslag; SA-lag bestående av ca 5 studenter. Studentarbetslaget skall ses som en resurs och arbetsform för att föra diskussioner och reflektioner kring föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och fältstudier. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader innan kursstart. Innehåll Delkurs 2: Barn, barndom, lek och lärande 7,5 hp Observera att inför varje seminarium förväntas studenten förbereda sig genom att läsa och bearbeta den litteratur som hör till respektive seminarium. Studenten förväntas också ta med sig den tillhörande litteraturen till respektive seminarietillfälle. Vecka 49

4 4(19) Kursintroduktion: Barn, barndom, lek och lärande. Undervisande lärare: Linnéa Holmberg Innehåll: Vid detta tillfälle presenteras delkursens innehåll, examinationer och vad som övergripande förväntas av studenterna under delkursen. Studenterna delas in i SA-lag och ges utrymme att prata ihop sig, utbyta kontaktuppgifter samt utse en koordinator. Förberedelser: Läs kursbeskrivningen. Föreläsning 1: Att forska med barn, deltagande observation Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Introduktion till forskning med barn, observation och etik. Föreläsningen behandlar observation som insamlingsmetod. Metodens användbarhet, utförande och etiska komplikationer diskuteras. Förberedelser: Läs litteraturen! Litteratur: Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Kap. 1 och 2. Vecka 50 Föreläsning 2: Lek och barndom Undervisande lärare: Eva Kane Innehåll: Under denna föreläsning kopplas dina egna erfarenheter av lek till teorier om lek. Förberedelser: Läs litteraturen! Litteratur: Kane, E. (2011). Den livsviktiga leken. I A.S Pihlgren, (red.) Fritidshemmet: Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. Seminarium 1: Lek och barndom Undervisande lärare: Eva Kane Innehåll: Seminariet ger dig möjlighet att förstå hur du kan lägga upp arbetet med lekobservationen och den individuella hemskrivningen genom att förklara begrepp både praktiskt och teoretiskt.

5 5(19) Förberedelser: Läs litteraturen! Litteratur: Kilvington, J., & Wood, A. (2018). Reflective playwork: For all who work with children. London: Continuum. Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. (s samt ). Øksnes, M. (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber. (Kap. 4, Lek för livet?) Arbete med lekobservationer och individuell hemskrivning: Obs. se bilaga 1 för information om hemskrivningen. SA-lagarbete: Inläsning av och arbete med litteraturen i valfri lokal. Fokusera framförallt på den engelska texten för att klargöra fokus på observationen. Fältstudier: Genomför en individuell, kort lekobservation på fritidshem. Närmare instruktioner om denna ges vid seminarium 1, men varje student bör omgående ta kontakt med sin VFU-skola för tillstånd att göra en kort observation av fri lek. SA-lagarbete: Reflektionstid. Samtala om och reflektera kring de genomförda lekobservationerna inom SA-laget i valfri lokal för att hjälpa varandra att utveckla tankarna kring hur den individuella hemskrivningen kan utformas. Reflektionsfrågor finns på Mondo. Individuellt arbete: Den tid som inte upptas av SA-lagarbete eller fältstudie ägnas åt inläsning av litteratur och arbete med den individuella hemskrivningen. Inlämning av individuell hemskrivning: Senast söndag 16/12, kl. 23:59 under fliken `uppgifter i Mondo. (Inlämningsmappen öppnar fredag 14/12, kl ). Vecka 51 Föreläsning 3: Perspektiv på barn och barndom Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Introduktionsföreläsning till olika barndomsperspektiv samt till den `nya barndomssociologin. Centrala begrepp för kursen presenteras och diskuteras.

6 6(19) Förberedelser: Läs litteraturen och formulera därefter en fråga till eller utifrån textens innehåll. Ta med frågan och var beredd på att ställa den under föreläsningen. Litteratur: James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. Kap. 1 och 2 (se filsamling i Mondo) Hägglund, S., Quennerstedt, A., & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups. Kap. 2. Seminarium 2: Barndom, normer och normkritik Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Under seminariet går vi gemensamt igenom några av litteraturens centrala begrepp. Studenterna får sedan, utifrån ett antal övningar, kritiskt reflektera över barn och normer i skola, fritidshem och på fritiden. Förberedelser: Läs litteraturen och fundera kring följande påståenden: Skolan och fritidshemmet är normerande institutioner Föreställningar om normalitet förhandlas fram genom social interaktion Normer både försvårar och möjliggör olika sätt att vara barn på Normer kan förstås intersektionellt Normer materialiseras (s. 15) Normer exkluderar och skapar hierarkier mellan individer och grupper (s. 22) Litteratur: Martinsson, L. & Reimers, E (Red.) (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1 2. Extra föreläsning: Studieteknik för inläsning till salstentamen Undervisande lärare: Språkverkstaden Innehåll: Tips och råd för kommande läsning inför salstentamen. Passet avslutas med frågestund. Vecka 2 Föreläsning 4: Teorier om barn och barndom Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Föreläsningen introducerar teorier om barn och barndom. Den repeterar och

7 7(19) problematiserar den nya barndomssociologin och diskuterar betydelsen av centrala begrepp så som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Kom förberedda! Förberedelser: Läs litteraturen och definiera med dess hjälp begreppen nedan med egna ord. Detta är en uppgift som hjälper dig att förstå centrala barndomssociologiska begrepp som sedan tas upp på föreläsningen men det är ingen inlämningsuppgift. - Barn - Barndom - Barnsyn - Barnperspektiv - Barns perspektiv - Barn som varande ( being ) - Barn som kommande ( becoming ) - Socialisation - Utveckling - Social konstruktion - Aktör - Struktur - Situerad kunskap Litteratur: Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. Kap 1 2 (se filsamling i Mondo) Halldén, G. (2009a). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (ss ). Stockholm: Carlssons. Halldén, G. (2009b). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg. Locus, 21(3/4), Seminarium 3: Barndom, lärande och normer i fritidshemmets styrdokument Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Under seminariet kommer studenterna att diskutera och reflektera över vilka föreställningar om barndomar och barn som genomsyrar skolans styrdokument utifrån ett barndomssociologiskt och normkritiskt perspektiv. Förberedelser: Studenterna arbetar och förbereder sig i SA-lagen. Alla läser och reflekterar över de styrdokument som är kopplade till seminariet. Välj ut två avsnitt från styrdokumenten som handlar om barns utveckling och socialisation. Utgå ifrån den hittills lästa kurslitteraturen och reflektera över vilka perspektiv på

8 8(19) barn/barndomar och normer som förmedlas i styrdokumenten. Ge exempel på vad de perspektiv ni finner i styrdokumenten kan få för konsekvenser för pedagogers bemötande av barn. Alla i SA-laget ska vara beredda att presentera era diskussioner i ca. tio minuter då ni under seminariet kommer att delas in i tvärgrupper. Observera att ni måste ta med utdrag av de delar av styrdokumenten som ni hänvisar till, så att ni kan visa era kurskamrater vilka delar ni talar om. Litteratur: Styrdokument Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Fritidshem. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2016). Fritidshemmet: Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Wolters Kluwers. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. (Delarna som berör fritidshemmet.) SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kurslitteratur James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. Kap 1 2 (se filsamling i Mondo) Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Martinsson, L. & Reimers, E. (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1 2. Seminarium 4: Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Undervisande lärare: Susanna Areschoug Innehåll: Under seminariet framför varje SA-lag en presentation, se instruktioner nedan. Observera att frånvaro från detta seminarium inte kan kompletteras med en skriftlig inlämning, en presentation behöver då genomföras vid ett uppsamlande seminarium (se kursens schema). Förberedelser: Läs, fundera och skriv ned svar på följande frågor: Vad är skillnaden mellan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vad är det som utmärker respektive begrepp? Reflektera i era SA-lag över något ni sett, gjort eller varit utsatta för i skolan/fritidshemmet kopplat till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

9 9(19) Ta utgångspunkt i litteraturen och skriv fram hur vuxna skulle ha kunnat göra för att förebygga att detta skedde hur hade de kunnat främja, förebygga, upptäcka och åtgärda det inträffade. Förbered en presentation av era resultat. Använd gärna kreativa presentationsformer. Litteratur: Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (Se filsamling i Mondo) Vecka 3 Salstentamen: , kl. 8:00-12:00 Ansvarig lärare: Linnéa Holmberg Närvaro Samtliga seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompletteras enligt instruktion till respektive seminarium som finns på Mondo. Högst tre tillfällen kan kompenseras genom skriftliga inlämningsuppgifter, därefter måste kursansvarig kontaktas. Examinationer Delkursen examineras på följande vis: Individuell hemskrivning För att få godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek och lärande. Tvågradig betygsskala. Examinationen rättas senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatumet. Se bilaga 1 för information om uppgiften.

10 10(19) Salstentamen För att få godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - reflektera kring begrepp som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Sjugradig betygsskala. Den skriftliga salstentamen äger rum den 18/1. Det är inte tillåtet att använda sig av litteratur eller anteckningar under examinationen. Instruktioner för examinationen och vad du ska ha med dig kommer att ges under kursintroduktionen. Examinationen rättas senast 15 arbetsdagar efter skrivningsdatumet. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination äger rum den 1/ för den individuella hemskrivningen (inlämning på Mondo senast kl 23.59), och den 8/ kl 13:00-17:00 för salstentamen. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast två veckor innan omexaminationen. Betygsskala och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Individuell hemskrivning Tvågradig betygsskala: G = Godkänt

11 11(19) U = Underkänt Se tabell med betygskriterier längst bak i kursbeskrivningen. Förväntat studieresultat som examineras i denna hemskrivning: - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek och lärande Skriftlig salstentamen Sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx F = Underkänd, mycket mer arbete krävs Betygskriterier: Totalpoäng = 40 poäng A = 40 poäng B = 35 poäng eller mer C = 30 poäng eller mer D = 25 poäng eller mer E = 20 poäng eller mer och där minst 10 poäng kommer från punkt 1 i kursens förväntade studieresultat och minst 10 poäng kommer från punkt 2 Fx F= 19 poäng eller mindre Observera att betyget FX inte kan kompletteras till godkänt betyg, utan att godkänd omexamination krävs. Förväntade studieresultat som examineras genom denna tentamen:

12 12(19) - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever - reflektera kring begrepp som barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv Strukturen på frågorna ser ut så här: Fråga x Redogör/definiera/återge 1p Reflektera kring 1p Förklara/visa på skillnader/jämför 1p Diskutera i relation till fritidshemmets verksamhet 1p Problematisera i kritisk diskussion genom att dra självständiga slutsatser 1p Det är alltså möjligt att få mellan 1 5 poäng per fråga beroende på hur många punkter som besvaras på godkänt sätt. Totalt utgörs tentamen av 8 frågor och varje fråga består av 5 punkter.

13 13(19) Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delar av kurserna. Gängse avrundningsregler tillämpas. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av

14 14(19) egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll av detta på den individuella hemskrivningen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns

15 15(19) möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.

16 16(19) Bilaga 1 Uppgift: Individuell hemskrivning Varje student ska enskilt göra 2 lekobservationer Studenten måste få godkänt av sin VFU-skola för att göra en lekobservation och måste också se till att det passar att närvara när kursens schema anger tid för fältarbete. Studenten ska först välja ett av de centrala begreppen i Reflective Playwork av Kilvington & Wood (2010) som fokus för sin observation (leksignaler, lektyper eller lekramar/scenario) och kan sedan välja mellan att observera ett barn eller en del av rummet eller flera barn som leker tillsammans. Studenten kan välja olika i de två observationerna. Välj en begränsad tid (max 10 minuter) per observation. Använd mallen som finns i slutet av kursbeskrivningen eller skriv på annat papper, det viktiga är att skilja på vad som faktiskt händer och sägs och den egen tolkningen av det. När de 2 lekobservationerna är genomförda skriver studenten max två A4 sidor (Times New Roman, 12, enkelt radavstånd) med hjälp av följande frågor: 1. Förklara med egna ord det centrala begrepp du valt att fokusera din observation på med hjälp av litteraturen. Se till att du refererar till alla tillhörande texter: Knutsdotter Olofsson (2003), Kilvington & Wood (2010) samt Kane (2011). 2. Välj exempel från dina observationer som belyser det centrala begreppet och förklara i texten på vilket sätt exemplen du väljer kan tolkas och varför. (Glöm inte att fortsätta referera!) 3. Reflektera över hela observationen mot bakgrund av den litteratur du läst. På vilket sätt tror du den här observationen kommer att påverka det sätt som du kommer att jobba med barnen i framtiden? De 2 observationerna och den individuella texten ska lämnas in i mappen `uppgifter på Mondo senast söndag 16/12, kl Filer som laddas upp i Mondo måste sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf, odt eller rtf) för att examinator ska kunna öppna dem.

17 17(19) LEKOBSERVATION Fyll i den här sidan för varje observation Namn på Skola/Fritidshem Typ av fritidshemsverksamhet Namn på observatör Datum Tid för observationens början och slut Antal barn Antal vuxna Relevant information om barnen Annan relevant information om situationen ( t.ex. väder, incidenter som föregick observationen etc.) SYFTE MED OBSERVATIONEN (Kryssa i valt centralt begrepp) Leksignaler Lektyper Lekram/scenario

18 18 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2018 OBSERVATIONSREDOGÖRELSE (försök att beskriva vad du ser så noggrant som möjligt) Tolkning/reflektion Vad barnet/barnen GÖR (och var de är) Vad barnet/barnen SÄGER

19 19 (19) Kursbeskrivning UE2102b våren 2018 Bedömning GODKÄNT Fx UNDERKÄNT 1. Förmåga att observera lek utifrån ett centralt begrepp Centralt begrepp valt samt förklarat med hjälp av litteratur. Leken beskriven. Beskrivning och tolkning separeras i observationsprotokollet. Centralt begrepp inte valt. Leken otydligt beskriven. Beskrivning och tolkning inte alls separerad i observationsprotokollet. Leken ej beskriven. 2. Förmåga att reflektera om lek och relatera till centrala begrepp från litteratur Reflektion om lek med ett logiskt resonemang kring de/t valda centrala begrepp/en. Korrekta referenser. Korrekt referenslista. Reflektion men kopplar ej till all litteratur. Referenser gjorda men ej korrekta. Ingen referenslista. Ingen reflektion. Inga referenser. 3. Förmåga att koppla reflektionen till framtida yrkesroll För ett logiskt resonemang (använder observationen för att diskutera konsekvenser för yrkesroll) Ansats till resonemang men fullföljer ej Inget resonemang