MÖJLIGHETER TILL BAD I INRE HAMNEN OSKARSHAMN

Transkript

1 RAPPORT MÖJLIGHETER TILL BAD I INRE HAMNEN OSKARSHAMN SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Badplats Oskarshamn Titel på rapport: Möjligheter till bad i Inre Hamnen Oskarshamn Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Oskarshamns Kommun Erik Hjertqvist Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Anna Karlsson Anna Karlsson, Olof Liungman, Elin Framne Olof Liungman REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: 1.0 Initialer: AKO Tyréns AB Lilla Badhusgatan Göteborg Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING NULÄGE KRAV OCH FÖRORDNINGAR MÄTNINGAR AV BADVATTENKVALITET MODELLERAD BADVATTENKVALITET MODELLRESULTAT OCH JÄMFÖRELSE MED MÄTNINGAR AVLOPPSRENINGSVERKETS PÅVERKAN PROPELLERSTRÖMMAR UTFORMNING AV HAVSBADET FAKTORER SOM PÅVERKAR BADVATTENKVALITETEN ERFARENHETER FRÅN ANNAT HÅLL FÖRSLAG PÅ UTFORMNING VARNINGSSYSTEM SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER (16)

4 1 INLEDNING 1.1 SYFTE Tyréns har på uppdrag av Oskarshamns kommun genomfört tre delutredningar avseende vattenkvalitet, propellerströmmar och vågpåverkan som ett led i utvecklingen av Oskarshamns inre hamnbassäng, inklusive ett havsbad. Efter redovisning av deluppdragen, där Tyréns också kom med förslag på olika lösningar för ett havsbad samt vidare studier, önskade Oskarshamns kommun vidare utreda frågan med syfte att visa på möjligheter och risker med ett havsbad i Oskarshamns inre hamnbassäng. Kommunen önskar i första hand utreda en delvis avskärmad badplats i kombination med någon form av signalsystem som varnar när det är risk för otjänligt badvatten. Utredningen bör visa om detta bedöms vara ett klokt tillvägagångssätt som skulle ge en bra badvattenmiljö utifrån olika tänkbara aspekter. Dessutom önskar man veta vilka åtgärder som kan behöva vidtas och hur. Några av de aspekter som bör beaktas är utsläppet från avloppsreningsverket, föroreningar i bottensediment samt utsläpp från småbåtar. I rapporten sammanställs även de ytterligare mätningar och bedömningar som gjorts efter tidigare utredningar. 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING Området beskrivs i detalj i planprogrammet för Inre Hamnen i Oskarshamn /1/. Inre Hamnen är den innersta delen av Oskarshamns Hamn, ett långsträckt vattenområde som sträcker sig ca 1,7 km från mynningen i öster mellan Liljeholmskajen och Oceankajen till Döderhultsbäckens utlopp längst i väster. Längst in ligger även Brädholmen med befintliga småbåtshamnar samt en vägbank med en gångväg ut till Badholmen. I den yttre delen av hamnen är djupet 7 m eller mer, förutom runt det lilla skäret Rävenäset på norra sidan. Djuplodningar visar på ett maximalt djup om drygt 14 m. I den inre delen grundar det snabbt upp och de största djupen återfinns läng norra kajen och uppgår till ca 7-8 m. Runt Brädholmen och Badholmen är djupet mindre än 5 m och ännu grundare innanför Badholmen. Varken mätningar eller modellsimuleringar /2/ visar på någon stark skiktning inne i hamnbassängen men variationerna i temperatur och salthalt i ytvattnet är större än i djupvattnet, troligen p.g.a. Döderhultsbäckens påverkan. Cirkulationen inne i hamnen är en kombination av vinddriven strömning och s.k. estuarin strömning där sötvattnet från Döderhultsbäcken rinner ut på ytan med en kompenserande inåtriktad motström längre ner. Den vinddrivna strömningen dominerar och innebär strömning mer eller mindre i vindens riktning i ytan och motriktad strömning vid botten. Strömhastigheterna är små i medeltal ett par cm/s och sällan över 5 cm/s. Strömning i hamnens längsriktning dominerar förutom runt Badholmen, men här utgör vägbanken med sina kulvertar ett hinder för cirkulationen runt Badholmen. Förutom Döderhultsbäcken mynnar ett antal dagvattenutlopp i området. Två mynnar uppströms i Döderhultsbäcken, två längs Norra kajen (ett i den inre delen och ett längst ut i öster) samt två läng Skeppsbrokajen. En pumpstation och bräddpunkt finns på Brädholmen men enligt uppgift sker bräddning endast vid ett haveri, vilket är ytterst sällsynt. Slutligen har Ernemars reningsverk sitt utsläpp av renat avloppsvatten i Månskensviken, en liten vik i den yttre delen av hamnen. I planprogrammet ingår ett havsbad på insidan av Badholmen, eventuellt med en sandstrand på Badholmen och ett bryggbad på motsatta sidan i hörnet mellan Brädholmen och Skeppsbrokajen. Dessutom ingår ytterligare en småbåtshamn längs Skeppsbrokajen och en gångbro mellan Badholmen och Skeppsbrokajen. Vägbanken mellan Brädholmen och Badholmen ska enligt planprogrammet bytas mot en gångbro. 4(16)

5 2 NULÄGE 2.1 KRAV OCH FÖRORDNINGAR Följande är en sammanställning av krav och förordningar kring badvattenkvalitet som är av vikt för denna utredning och bör inte ses som en referenskälla. Enligt lagstiftningen kring badvattenkvalitet (Badvattenförordningen samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten HVMFS 2012:14) bestäms badvattenkvalitén på en badplats av följande faktorer /3/: Halten av indikatorbakterierna E. coli samt Intestinala enterokocker. Förekomsten av cyanobakterier och alger i vattnet. Förekomsten av avfall som utgörs av tjärrester, glas, plast, gummi eller annat som kan inverka negativt på badandes hälsa. Halten bakterier bestäms genom provtagning medan förekomsten av alger eller avfall bestäms genom okulär besiktning. Resultaten avseende bakteriehalterna bedöms enligt Tabell 1. Tjänligt med anmärkning betyder att man inte behöver avråda från bad, men att situation behöver bevakas och följas upp. Vid otjänligt prov bör man avråda från bad samt följa upp med ytterligare provtagning för att se om det är en kortvarig förorening (upphör inom tre dygn). Tabell 1 Bakteriehalter för bedömning av enskidla prov. Indikatorbakterie Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt E. coli 100 cfu/100 ml cfu/100 ml >1000 cfu/100 ml Intestinala enterokocker 100 cfu/100 ml cfu/100 ml >300 cfu/100 ml Vid algblomning bör man också avråda från bad, då vissa alger är giftiga. Det finns inga särskilda krav vad gäller andra föroreningar såsom metaller, organiska kolföreningar, eller dylikt. Däremot är man skyldig att vidta åtgärder för att skydda människors hälsa i samband med en s.k. oväntad situation, vilket till exempel inbegriper utsläppsolyckor där petroleumprodukter eller andra farliga ämnen släpps ut vid eller nära en badplats. 2.2 MÄTNINGAR AV BADVATTENKVALITET Provtagning och analys av indikatorbakterier har utförts vid Brädholmen. Resultat från åren 2014, 2016 och 2017 har tillhandahållits. Under sommaren 2014 visade åtta prover på tjänligt badvatten medan resterande tre visade på tjänligt med anmärkning (E. coli >100 cfu/100 ml) /2/. Dessutom visade två prover från 27 mars på halter över 100 cfu/100 ml. Inga prov visade på otjänligt badvatten. Under sommaren 2016 visade samtliga fem prover på tjänligt badvatten. Under perioden juni 2017 genomfördes en intensivmätning där ett prov togs per dag i strandkanten på östra sidan av Badholmen. Samtliga visade på tjänligt badvatten. Sammantaget framstår det som att badvattenkvalitén överlag är god, men att det kan uppstå tillfällen med sämre men inte otjänliga förhållanden (tjänligt med anmärkning). Det bör däremot påpekas att badvattenkvalitén generellt är kraftigt beroende av bräddning och dagvattenutsläpp i samband med kraftiga regn. Eftersom detta är episodiska händelser är det svårt att fånga dem i en provtagning som görs på vecko- eller månadsbasis. 2.3 MODELLERAD BADVATTENKVALITET MODELLRESULTAT OCH JÄMFÖRELSE MED MÄTNINGAR Som framgår av resultaten från tidigare utförd vattenkvalitetsmodellering, /2/, så är påverkan från dagvattenutsläppen mycket episodisk. I samband med regn sköljs organiskt material ner i dagvattnet med förhöjda mängder bakterier som resultat. Enligt modellresultaten kan ett kraftigt 5(16)

6 sommarregn nästan genast ge upphov till otjänligt badvatten runt Badholmen, men halterna klingar relativt fort av och är inom ett drygt dygn nere under maxnivån för tjänligt badvatten. Observera att bakteriehalterna i både dagvatten (5000 cfu/100 ml), Döderhultsbäcken (5000 cfu/100 ml) och avloppsreningsverket utsläpp ( cfu/100 ml) har satts till uppskattade värden hämtade ur litteraturen och man bör därför betrakta absoluthalterna med viss försiktighet. Det är dock väl belagt att otjänligt badvatten kan uppstå i samband med regnfall. Modellresultaten antyder även att det mer eller mindre kontinuerliga utsläppet från avloppsreningsverket ger upphov till en relativt hög bakgrundshalt av E. coli, på grund av de stora volymerna och den höga antagna bakteriehalten i det renade avloppsvattnet (se Figur 1). I samband med regn ökar flödet ytterligare. Denna påverkan avklingar inte lika snabbt vilket gör att totalhalter över 100 cfu/100 ml var relativt vanligt förekommande under den simulerade perioden (sommaren 2014). Sammanfattningsvis är det dagvattenutsläppen som ger upphov till episodiska maxhalter över gränsen för otjänligt badvatten, medan avloppsreningsverket står för de förhöjda medelhalterna vilket gör att gränsen för tjänligt med anmärkning överskrids relativt ofta i modellen. Mätningarna under sommaren 2014 bekräftar delvis simuleringsresultaten (se Figur 1). Förhöjda halter har uppmätts i samband med högre utflöde från avloppsreningsverket under slutet av juli. Mätningen den sista juli stämmer också väl överens med den simulerade nedgången kring månadsskiftet juli-augusti. Däremot är provtagningsresultatet i augusti i figuren presenterad som 0 cfu/100 ml men i provsvaren angiven som <10 cfu/100 ml klart under den simulerade totalhalten. Det framgår tydligt av figuren att provtagningen helt missar de tillfällen då regnfall sannolikt ger upphov till de högsta halterna. Figur 1 Simulerade totala halter E. coli (Totalt), simulerade halter E. coli p.g.a. utsläpp från avloppsreningsverket (ARV) samt provtagningsresultat (Provtagning) innanför Badholmen under sommaren (16)

7 2.3.2 AVLOPPSRENINGSVERKETS PÅVERKAN Man kan fråga sig om de förhöjda bakteriehalter som uppstår i modellen p.g.a. avloppsreningsverkets utsläpp verkligen är realistiska. För det första är frågan om den höga bakteriehalten som antagits i det renade avloppsvattnet är korrekt. För att kontrollera detta genomfördes ett antal provtagningar på utgående avloppsvatten från reningsverket. Resultaten presenteras i Tabell 2. Tabell 2 Uppmätta bakteriehalter i utgående renat avloppsvatten samt flöde från Ernemars reningsverk. Datum E. coli (cfu/100 ml) Int. enterokocker (cfu/100 ml) Flöde (m 3 /s) > >1000 0, > , > , > >1000 0, ,089 Under fyra av fem dagar visar provsvaren på E. coli-halter över 2,4 miljoner cfu/100 ml. Den femte dagen är halten nere på knappt cfu/100 ml. Det bör påpekas att det pågick en ombyggnad av reningsverket under provtagningsperioden, och sannolikt påverkar detta resultaten. Flödena är låga men inte extrema. De höga bakteriehalterna är mer än 20 ggr högre än den utsläppshalt som ansatts i modellen, medan det låga värdet är ca en femtedel av detsamma. Halten Intestinala enterokocker är om än högre än gränsen för otjänligt badvatten vid fyra av fem provtagningstillfällen ett mindre problem då utsläppet späds kraftigt i hamnbassängen. Annat än precis vid utsläppspunkten så kommer inte halten Intestinala enterokocker utgöra något problem. Tyvärr ger inte dessa mätningar någon tydlig bild av vad en normal utsläppshalt är. Vi vet inte heller hur mycket halten varierar med tiden. I Figur 2 presenteras de simulerade halterna av E. coli innanför Badholmen som kan härledas till reningsverkets utsläpp, tillsammans med samma resultat skalade på ett sätt som ska representera de uppmätta halterna (Tabell 2). Grön streckad linje visar halterna multiplicerade med 20, vilket representerar en utsläppshalt på 2 miljoner cfu/100 ml. Maxvärdet uppgår då till drygt cfu/100 ml (visas inte i figuren). Rosaröd streckad linje visar halterna dividerade med fem, motsvarande en utsläppshalt på cfu/100 ml. Maxvärdet blir då endast knappt 160 cfu/100 ml. Uppenbarligen är den simulerade badvattenkvalitén kraftigt beroende av reningsverket utsläppshalt, i alla fall under den period som simulerats. Den provtagning som genomfördes inne vid Badholmen i juni 2017 samtidigt med provtagningen vid reningsverket visade inte på någon märkbar påverkan från de höga halterna i det renade avloppsvattnet. Detta tyder på att spridningsvägarna för det renade avloppsvattnet är viktiga för badvattenkvalitén i Inre Hamnen, inte bara utsläppshalten. Spridningen bestäms i sin tur av väder och vind samt den initiala utspädningen av utsläppet. Den initiala utspädningen bestäms av utloppets utformning och flödets storlek. Underlaget när det gäller utformningen av reningsverkets utlopp består av uppgiften att utloppet i Månskensviken från Ernemar reningsverk går gemensamt med dagvatten ut på ett djup av ca 4 meter. Vi vet alltså inte exakt hur utloppet är utformat. Att det blandas med dagvatten kan också spela en viktig roll i samband med regn, då de höga bakteriehalterna från reningsverket späds med de lägre halterna i dagvattnet. Det regnade dock inte under mätperioden i juni (16)

8 Figur 2 Simulerad E. coli-halt innanför Badholmen p.g.a. avloppsreningsverkets utsläpp (ARV), omräknat till en 20 ggr utsläppshalt (ARV x 20) samt till en fem ggr lägre utsläppshalt (ARV / 5). Det är rimligt att anta att utloppsröret inte är trycksatt, d.v.s. flödet drivs av självfall, samt att det är relativt grovt. Ett smalt rör skulle innebära problem vid stora dagvattenflöden (vattenpelaren i röret skulle behöva bli väldigt hög för att accelerera vattnet tillräckligt). Det betyder också att det är osannolikt att det finns någon diffusor vid utloppet. Medelflödet under den simulerade sommarperioden 2014 var enligt erhållet underlag 360 m 3 /h eller 100 l/s. Ett 800 mm-rör skulle då ge en mynningshastighet på 0,2 m/s. En sådan hastighet kommer sannolikt inte ge upphov till någon intensiv jetstråle, vilket i sin tur innebär att vi inte får så mycket initialutspädning. Dessutom spelar riktningen på mynningen inte någon större roll. Utsläppet rinner ut snarare än sprutar ut. Utsläppet antas därför inte ha någon initial hastighet eller riktning i modellen. I modellen får man en omedelbar utspädning i första beräkningscellen på ca 10 ggr. Temperaturskillnaden mellan utsläppet och omgivningen är relativt liten (några grader) medan salthaltsskillnaden är ca 6,5-7 psu (utsläppet antas ha salthalten 0 psu). Utsläppet borde därmed ha en ganska hög flytkraft. Initialutspädningen i modellen ger däremot att salthalten i första beräkningscellen blir ca 6 psu, nästan lika med omgivningen. Det återstår därmed inte mycket flytkraft. I verkligheten är det sannolikt att initialutspädningen är mindre än i modellen, p.g.a. den låga mynningshastigheten. Man kan därför förvänta sig att det bildas en mer sammanhållande plym som stiger mot ytan på grund av sin flytkraft (låg salthalt). För att beräkna om plymen når ytan eller lagras in på en mellannivå krävs mer detaljerad information om utformningen av utloppet. Enligt modellresultaten så hamnar reningsverkets utsläpp ändå oftast i ytan, även om det ibland lagrar in sig längre ner. Detta tycks hänga ihop med strömriktningen. En ytström in i hamnen (västerut) kan ge en motström längre ner riktad mot utsläppspunkten, vilket då för upp utsläppet i ytan (s.k. uppvällning). Vid ytström utåt (österut) kan man tänka sig det motsatta, d.v.s. nedvällning vid utsläppspunkten som håller nere utsläppsplymen. Under den simulerade 8(16)

9 sommarperioden var vinden oftast sydlig eller sydostlig, och en analys av ytströmmen i hamnmynningen (strax norr om utsläppspunkten) visar på en svag medelström västerut (inåt) på knappt 0,5 cm/s, med västlig ström58 % av tiden. Detta innebär att det renade avloppsvattnet i genomsnitt sprids inåt i hamnen. Under provtagningsperioden i juni 2017 blåste det från mellan sydväst och nordväst de första två-tre dagarna, varefter vinden vred till sydsydvästlig. Under sådana förhållanden torde risken att det renade avloppsvattnet sprids till Inre Hamnen vara mindre. Sammantaget framstår det som att reningsverkets utsläpp beskrivs på ett realistiskt sätt i modellen och bristen på detaljerad information om utloppets utformning och hur det beskrivits i modellen borde inte ha en stor påverkan på den simulerade vattenkvaliteten i Inre Hamnen. Vad gäller utsläppshalten säger de utförda provtagningarna bara att halterna kan vara både högre och lägre än de som ansatts i modellen. Det framstår dessutom som att omgivningsförhållandena är av vikt för om utsläppet sprider sig in i de inre delarna av hamnen eller ut genom hamnmynningen. I värsta fall skulle kombinationen av ogynnsamma strömmar och höga utsläppshalter från reningsverket kunna ge otjänligt badvatten i Inre Hamnen. 2.4 PROPELLERSTRÖMMAR En tidigare utredning avseende propellerströmmar från Gotlandsfärjorna /4/ drog följande slutsatser: Färjorna kan ge upphov till relativt kraftiga propellerströmmar i de östra delarna av den planerade småbåtshamnen vid Skeppsbrokajen. Det är osannolikt att de nya badplatserna påverkas direkt av propellerströmmarna. Propellerströmmarna ger sannolikt upphov till en tillfällig transport av vatten in mot Badholmen/Brädholmen och det planerade havsbadet. Denna transport kan medföra högre bakteriehalter vid badplatserna, särskilt om en färja lägger till samtidigt som det sker ett utsläpp av dagvatten i området. Effekten är dock temporär och dagvattenutsläpp sker endast i samband med regn. Propellerströmmarna virvlar sannolikt upp bottensediment vilket kan ge upphov till en plym av grumligt vatten in mot Badholmen/Bräddholmen, men detta utgör inte något hälsoproblem. Slutsatserna bygger på beräkningar som i sin tur utgår från relativt grova förenklingar av verkligheten. Därför rekommenderades att strömmarna observerades i samband med att en färja angjorde hamnen. Detta gjordes vid ett platsbesök Figur 3 och Figur 4 visar hur det såg ut i samband med att Gotlandsfärjan avgick och angjorde. Vinden var svag och vågorna obefintliga. Det gick inte att observera någon påverkan på förhållandena vid Badholmen av propellerströmmarna. Sannolikt är propellerströmmarna i huvudsak riktade in i kajen akter om fartyget, vilket kraftigt reducerar deras utbredning in mot Badholmen. Vid tillfällen med kraftiga vindar då högre motorkraft behövs för att manövrera färjan skulle man eventuellt kunna få en strömpåverkan närmare Badholmen. Dock inte så stor att det bedöms påverka ett framtida bad. 9(16)

10 Figur 3 Fotografi av vattenytan i samband med att Gotlandsfärjan avgår Oskarshamn. Figur 4 Fotografi av vattenytan strax efter att Gotlandsfärjan angjort Oskarshamn 10(16)

11 3 UTFORMNING AV HAVSBADET 3.1 FAKTORER SOM PÅVERKAR BADVATTENKVALITETEN Den dominerande faktorn som avgör badvattenkvalitén ur ett hälsoperspektiv är närliggande utsläpp av dagvatten eller avloppsvatten, renat eller bräddat. Oftast när man har problem med bakteriehalter kan det härledas till utsläpp i närheten, och det är inte helt ovanligt att boven i dramat är en utsläppskälla som man inte kände till. När det gäller Inre Hamnen så är det framför allt dagvattenutsläppen och reningsverkets utsläpp av renat avloppsvatten som bestämmer bakteriehalterna. Döderhultsbäcken förväntas ha en mindre påverkan. Reningsverkets utsläpp förväntas bara ge upphov till problem i samband med ogynnsamma vindar och strömmar, men sådana situationer kan mycket väl uppstå. Är det så att bakteriehalten i utgående vatten är lägre än den som använts i vattenkvalitetsmodelleringen så borde bakteriehalterna i Inre Hamnen hålla sig under gränsen för tjänligt med anmärkning även under ogynnsamma förhållanden. Andra alternativ som kan utredas är att förlänga utloppstuben till en plats längre ut eller på större djup, eller att öka initialutspädningen med hjälp av någon slags anordning, såsom en diffusor. Dagvattenutsläppen är svårare att åtgärda, såvida inte man flyttar dem längre bort från det planerade havsbadet. De skärmar som utretts kommer sannolikt inte ha någon märkbar påverkan på bakteriehalterna (se /2/) men flytten av de två utsläppspunkterna längs Skeppsbrokajen till en punkt något längre ut har en positiv, om än inte tillräcklig, effekt. Å andra sidan kommer större mängder bakterier bara ut med dagvattnet i samband med regn, då intresset för att bada ändå är lågt. Det framstår också från simuleringarna att dagvattnets påverkan på bakteriehalterna är temporär och går snabbt över inom ca ett dygn. En viktig faktor är vattenomsättningen. En ogynnsam ström kan naturligtvis transportera bakterier till havsbadet, men kommer också så småningom transportera bort dem. En bra vattenomsättning är även av vikt för att undvika stillastående vatten där alger börjar växa och skräp, föroreningar och sediment ansamlas. Att ta bort vägbanken mellan Brädholmen och Badholmen och ersätta den med en bro, så att vattnet fritt kan cirkulera runt Badholmen, är därför i praktiken en förutsättning för ett attraktivt havsbad i området. Samtidigt behöver man ha ett djup om minst 2 m i området för att flödet runt Badholmen skall bli tillräckligt stort. Ska området helt skärmas av krävs pumpning för att omsätta vattnet. En annan faktor som kanske är mindre allvarlig ur hälsosynpunkt men som kan påverka attraktiviteten är nedskräpning och andra föroreningar som ofta uppstår i närheten av en småbåtshamn. Till exempel kommer det ofta ut mindre mängder drivmedel och olja från båtars motorer. Detta kan åtgärdas genom att flytta de planerade småbåtshamnarna längre bort från havsbadet, kombinerat med ytliga avskärmningar för att fånga upp oljeföroreningar och skräp. När det gäller andra typer av föroreningar som kan ligga begravda i sediment så är läckage ett problem vi inte stött på tidigare. Det är osannolikt att detta skulle utgöra någon typ av hälsorisk, men för att försäkra sig om detta kan man alltid provta sedimenten och vattnet i området där havsbadet är tänkt att ligga, om detta inte redan gjorts. Det pågår en sanering av hela hamnen, vilken man kan anta antas på sikt förbättrar förhållandena i stort. Kort sagt är detta sannolikt mer ett miljöproblem än ett hälsoproblem. Risken för att Gotlandsfärjans propellerströmmar eroderar och transporterar förorenade sediment in mot Badholmen är också mycket liten. Eftersom färjan funnit i området sedan lång tid tillbaka eroderas sannolikt inga sediment av propellerströmmar eftersom det redan bör finnas ett jämviktsförhållanden mellan djupet på platsen och erosionskrafterna. Propellerströmmarna är inte heller tillräckligt kraftiga för att påverka området bakom Badholmen. Slutligen bör påpekas att en eventuell sandstrand är beroende av vågor för att behålla sin kvalitet. Utan regelbunden vågpåverkan ansamlas organiskt material och till slut kommer sandstranden att upplevas som sumpig och inte fast och fin att gå på. Det är på grund av det skyddade läget inte att rekommendera att anlägga en sandstrand på insidan av Badholmen. 11(16)

12 3.2 ERFARENHETER FRÅN ANNAT HÅLL I Köpenhamn har man sedan flera år tillbaka bad i hamnkanalen. Det första badet som öppnades var Hamnbadet vid Islands Brygge. Det utgörs av en flytande konstruktion med två barnbassänger med botten och en badzon utan anlagd botten. I barnpoolerna kan vattnet flöda fritt genom sidor och bottenkonstruktion. I badzonen sker vattenutbytet under pontonbryggorna. Det vatten som finns i hamnbadet är alltså samma vatten som strömmar i kanalen. Att bada i centrala Köpenhamn har möjliggjorts genom en längre tids arbete med att förbättra badvattenkvaliteten i Köpenhamn. I samband med regn kan dock dag- och bräddvatten medföra otjänligt badvatten och för att kunna bada har man därför infört ett prognossystem för badvattenkvalitet. Systemet är avancerat och består av en hydrodynamisk modell som med hjälp av väderprognoser räknar ut när vattnet är badbart eller ej. Badvattenprognosen presenteras på en hemsida, Dessutom genomförs provtagningar två gånger per vecka under badsäsong för att säkerställa badvattenkvaliteten. Figur 5 Hambadet vid Islands Brygge i Köpenhamn. Foto:JDS 3.3 FÖRSLAG PÅ UTFORMNING Baserat på planprogrammet har Tyréns tagit fram ett förslag till havsbad innanför Badholmen (Figur 6). Förslaget har följande egenskaper som skiljer sig från tidigare förslag: Istället för en sandstrand på insidan av Badholmen anläggs en grässlänt, då en sandstrand p.g.a. av den minimala vågpåverkan sannolikt inte kommer hållas fräsch utan ansamla organiskt material. Man kan också välja att ha en sandstrand som inte sträcker sig ner i vattnet utan har en tydlig avgränsning mot vattnet. En barnbassäng med ett djup på ca 1 m med en konstgjord botten och som flyter eller är fast kan anläggas längst in. Bassängen är öppen i långsidan mot vattenområdet med ett galler som tillåter att vattnet cirkulerar men som utgör en avskärmning mott djupare vatten utanför. På Södra bron förtöjs inga båtar, vilket gör att närmaste båtförtöjningsplats ligger något längre bort från havsbadet. Detta minskar risken för nedsmutsning av havsbadet från mindre utsläpp i småbåtshamnen vid Skeppsbrokajen. Sannolikt byggs Södra bron som en flytbrygga eller som någon form av struktur som avgränsar ytvattnet, m, från badområdet vilket kan hindra flytande föroreningar och skräp att komma in till havsbadet från söder. Förutom dessa förändringar krävs att följande tidigare föreslagna ändringar genomförs: 12(16)

13 Befintlig vägbank till Badholmen rivs och Norra bron byggs som en riktig bro/flytbro för att tillåta fritt flöde under den och därmed förbättra vattenomsättningen runt Badholmen. Samma funktion som beskrivs för Södra bron ovan förväntas även finnas här, dvs. en avgränsning av ytvattnet (översta halvmetern). Befintliga dagvattenutlopp längs Skeppsbrokajen samt bräddavloppet flyttas, t.ex. genom att de leds in i planerad skärmbassäng med utlopp utanför småbåtshamnen vid Skeppsbrokajen. Figur 6 Skiss som visar möjlig användning av området mellan Badholmen och Brädholmen för bad. Dessutom behöver man se över djupförhållandena i badområdet. Sannolikt upplevs inte botten i Inre Hamnen som speciellt skön att gå på till följd av att organiskt material bildar en mjuk ytstruktur som man lätt sjunker ner i litegrann. Att öka djupet till ca 2-3 m generellt skulle sannolikt också ge bättre vattenutbyte. 3.4 VARNINGSSYSTEM För att hantera tillfälliga förhöjda bakteriehalter på grund av dagvattenutsläpp i samband med regn kan ett varningssystem inrättas. Detta kan göras på olika sätt. Den mest ambitiösa lösningen är ett operationellt prognossystem för badvattenkvalitet. Det innebär att en prognosmodell sätts upp som, utifrån väderprognosen och antaganden om bakteriehalter i olika källor, löpande beräknar strömningen och bakteriehalterna i området och levererar resultaten som mejl, sms eller via en hemsida. Denna lösning är relativt kostsam då ett sådant system måste sättas upp, kvalitetssäkras och drivas löpande. Köpenhamn har en sådan lösning för sina hamnbad. 13(16)

14 Den enklaste och billigaste lösningen är att helt enkelt avråda från bad i samband med regn och under en viss tid efteråt. Detta är mer osäkert och riskerar att antingen stoppa bad i onödan eller att tillåta bad för tidigt med risk för människors hälsa. Det är också fullt möjligt att ta fram en mellanliggande lösning. Förslagsvis kan man med beräkningar och befintlig modell ta fram rekommendationer för hur mycket det behöver regna innan fara för otjänligt vatten föreligger, samt även ge ett mått på hur lång tid man bör avvakta innan bakteriehalterna har gått ner under hälsofarliga nivåer. Rekommendationerna kan sammanställas i en lathund. Beräkningar kan också göras för olika kombinationer av väderförhållanden som påverkar vattenomsättningen i området. Eventuellt kan en sådan här lösning kombineras med flödesmätning av dagvatten för att bättre kunna avgöra när risk föreligger. Vilken lösning som än väljs ska den naturligtvis kombineras med provtagning enligt de föreskrifter som gäller, och gärna med extra mätningar i samband med regn under de första åren för att verifiera det varningssystem man valt att använda. När det gäller avloppsreningsverkets utsläpp så bör man i första hand avvakta om det går att få ner bakteriehalterna i det renade avloppsvattnet, samt ta fram mer detaljerad information om utloppsanordningen. Man kan använda befintlig modell för att analysera fler situationer och titta närmare på olika utloppsalternativ. Resultaten kan eventuellt inkorporeras i varningssystemet så att även förhållanden som är ogynnsamma med tanke på reningsverket utsläpp tas i beaktande. 14(16)

15 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER När det gäller förutsättningarna för att anlägga ett havsbad innanför Badholmen kan följande slutsatser dras: Provtagning av bakterier under 2014, 2016 och 2017 visar inte på några tillfällen med otjänligt badvatten, däremot ett antal tillfällen under 2014 då halten E. coli överskridit gränsen för tjänligt med anmärkning. Enligt de modellberäkningar som genomförts är detta framför allt kopplat till utsläppet från Ernemars avloppsreningsverk samt till ogynnsamma strömningsförhållanden. Överlag framstår badvattenkvaliteten som god. Modellberäkningarna tyder på att kraftiga regn och åtföljande dagvattenutsläpp kan ge upphov till otjänligt badvatten. Dessa episodiska händelser har inte kunnat fångas av den provtagning som genomförts då prover tas relativt sällan under en säsong. Provtagning av bakteriehalten i det utgående renade avloppsvattnet från Ernermars reningsverk gav fyra tillfällen med extremt höga värden för E. coli, över 20 gånger högre än det värde som använts i modellberäkningarna, men även ett värde som endast var en femtedel av modellvärdet. Det är alltså fortfarande oklart hur stor risk utsläppet från reningsverket utgör med avseende på badvattenkvalitén i Inre Hamnen. Andra faktorer som bör beaktas är utsläpp från omkringliggande småbåtshamnar (skräp, oljeföroreningar, m.m.) samt den begränsade vattenomsättningen i området p.g.a. befintlig vägbank mellan Brädholmen och Badholmen (påverkar algblomning, ansamling av skräp samt utskiftning av t.ex. dagvatten). Propellerströmmarna från Gotlandsfärjans utgör inte något problem för det planerade havsbadet och sannolikt inte heller för ny småbåtshamn längs Skeppsbrokajen. De ger inte heller upphov till någon erosion och transport av förorenade sediment i dagsläget då jämvikt mellan djup och erosionskrafter sannolikt råder sedan lång tid tillbaka. Ev. sediment som virvlas upp i samband med färjans angöring och avgång sedimenterar sannolikt i närområdet igen, utan att påverka området innanför Badholmen Det finns inga särskilda krav i förordningarna om badvattenkvalité avseende miljöföroreningar i sediment. Det är osannolikt att detta skulle kunna utgöra någon hälsorisk för badande, men detta torde vara ganska lätt att utreda genom provtagning och jämförelse med relevanta riktvärden. Dessutom pågår en sanering av bottensedimenten i hamnen som innebär att förorenade sediment muddras bort. Föroreningar i sedimenten i hamnen bör därmed rimligtvis inte påverka badplatsen innan för Badholmen. Området innanför Badholmen är skyddat från vågor och därför mindre lämpat för en sandstrand. Det finns alltid en risk att avskärmade områden får otillräcklig vattenomsättning. Därför bör man planera för att pumpning av omgivande vatten till området kan behövas för att förstärka den naturliga cirkulationen. Utifrån det planprogram som tagits fram och ovanstående slutsatser rekommenderar vi följande: 1. Befintliga dagvattenutlopp längs Skeppsbrokajen samt bräddavloppet flyttas, t.ex. genom att de leds in i planerad skärmbassäng med utlopp utanför småbåtshamnen vid Skeppsbrokajen. Ju längre ut desto bättre. 2. Avloppsreningsverkets utsläppshalter och utloppsanordning utreds närmare när verket är i normal drift efter ombyggnad. 3. Den planerade sandstranden innanför Badholmen ersätts med en grässlänt då en sandstrand som inte utsätts för vågpåverkan snabbt ansamlar organiskt material och blir lerig. Alternativt en sandstrand som ligger ovanför vattenlinjen. 4. Den Södra bron mellan Badholmen och Skeppsbrokajen används inte för förtöjning av småbåtar, vilket innebär att närmaste båtförtöjning söderut flyttas längre bort från havsbadet. 15(16)

16 5. Den befintliga vägbanken tas bort och ersätts av Norra bron för att tillåta cirkulation runt badholmen. 6. Någon typ av avskärmning installeras under de två broarna som hindrar flytande föroreningar i den översta halvmeterna från att nå havsbadet. Avskärmningarna måste däremot generellt tillåta god genomströmning för att inte hindra vattenomsättningen. 7. Vattendjupet under broarna är minst 2-3 m för att tillåta tillräckligt mycket vatten att cirkulera. Hela området bör därmed fördjupas till ca 2-3 m. 8. En avgränsad barnbassäng med ett vattendjup om ca 1 m anläggs där vattnet från omgivande vattenområde fritt kan cirkulera. 9. Ett varningssystem tas fram och sätts i drift som ger instruktioner om vid vilka regnmängder som man bör avråda från bad, samt hur länge man bör vänta efter regnet innan bad kan rekommenderas igen. Ett sådant varningssystem bör bygga på kunskap framtaget med hjälp av beräkningar och modellsimuleringar och kan kombineras med mätning av dagvattenflödet eller kopplas till nederbördsmätare. 10. Extra provtagning genomförs i samband med regn för att verifiera varningssystemet. 5 REFERENSER /1/ Program till detaljplan Inre Hamnen i Oskarshamn. Oskarshamns kommun, antagandehandling /2/ Modellering av vattenkvalitet i Inre Hamnen. Tyréns AB, uppdragsnummer , slutrapport /3/ Vägledning kring EU-bad. Havs- och vattenmyndigheten, version 10, /4/ Gotlandsfärjans påverkan på bakteriespridning och strömmar. Tyréns AB, uppdragsnummer , PM (16)