Badvatten i Helsingborgs stad

Transkript

1 Badvatten i Helsingborgs stad Analys av badvattenkvalitet 2016 Helsingborgs Stad Rapport Maj 2017

2 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER-HKA /

3 Badvatten i Helsingborgs stad Analys av badvattenkvalitet 2016 Framtagen för Kontaktperson Helsingborgs Stad Peter Bengtsson Projektledare Kvalitetsansvarig Handläggare Christin Eriksson Hanne Kaas José A, Claes Hernebring, Mai-Britt Kronborg, Hanna Corell Uppdragsnummer Godkänd datum Version 0.1 Klassificering Konfidentiell DHI Sverige AB Drakegatan 6, 6 tr SE Göteborg Sweden Telefon: Fax: info@dhi.se

4 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning Inledning Helsingborgs stads badplatser EU-klassifikation av Helsingborgs badplatser efter badsäsongen Metod Mätningar Modellering av badvattenkvalitet och källornas betydelse Källorna Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden Alla källor Hittarp brädd Pålsjö dagvatten Norra Hamnen brädd Öresundsverket renat Öresundverkets brädd Gåsebäcksdammen/Närlundavägen brädd Hästhagsvägen brädd Vallakrå brädd Badvattenkvalitet och källornas betydelse under Analysresultaten Försämring i augusti Sträckningen Domsten Larödbaden Domsten badplats Hittarp badplats Larödbaden Sträckningen Vikingstrand-Parapeten Fria Bad Vikingstrand, Pålsjöbaden och Kallbadhuset Järnvägsmännens Brygga och Parapeten Sträckningen Råa Vallar- Örby Ängar Rydebäck Källornas betydelse under sommaren Referenser FIGURER Figur 3-1 Helsingborgs stads badplatser, registrerade på Havs- och vattenmyndigheten webbsida Badplatsen. Blå kvadraten är EU-bad (ni); orange är övriga bad var badvattenkvaliteten administreras som ett EU-bad (sex) i

6 Figur 4-1 Karta med översikt över utsläppspunkter (röda) och badplatser (gröna) längs Helsingborgs stads Öresunds kust. För mera information om källorna se Tabell 4-2. För mera information om badplatserna se avsnitt Figur 5-1 Nederbörd vid Ödåkra i norra delen av Helsingborgs stad. Data mätt av NSVA Figur 5-2 Tidsserier för bräddpunkter längs Helsingborgs Öresundskust. A: HITB = Hittarp bräddstation, B: NHAB = Norra Hamnen bräddstation, C och D: 2000B och 9024B = brädd från Öresundsverket, E: GASEB = Gåsebäcksdammen/Närlundavägen, F: HASTB = utsläpp från Hästhagsvägen bräddpunkt och G: BUKB = utsläpp från Vallåkra bräddpunkt Figur 5-3 Använd tidsserie för utlopp av renat spillvatten från Öresundsverket. Uppgifterna baserar sig på mätning av det kontinuerliga inkommande flödet till 31 augusti och av utgående flöde i september Figur 5-4 Tidsserie för utlopp av Pålsjö dagvatten. Uppgifterna er baserat på NSVA MIKE URBAN modellering. Blå trianglarna visar provtagningsdatum Figur 5-5 Påverkansområden för Hittarp brädd baserat på utsläpp av E. coli under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier / 100 ml). Utsläpp av enterokocker gav inte koncentrationer över 50/100 ml. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. Karta för enterokocker visas ej, då maxhalter inte överstiger 50 bakterier / 100 ml Figur 5-6 Påverkansområden för Pålsjö dagvatten baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Figur 5-7 Påverkansområden i ytvattnet för spridning av E. coli från Norra Hamnen brädd under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. Karta för enterokocker visas ej, då maxhalter inte överstiger 50 bakterier/100 ml Figur 5-8 Påverkansområden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml) för utsläpp av renat spillvatten från Öresundsverket baserat på koncentrationen av E. coli (topp) och av intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Figur 5-9 Påverkansområden för Öresundsverket brädd 2000B (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Figur 5-10 Påverkansområden för Öresundsverket brädd 9024B (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Figur 5-11 Figur 5-12 Påverkansområden för Hästhagsvägen brädd baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Påverkansområden för Vallakrå brädd baserat på utsläpp av E. coli under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Maxhalt för intestinala enterokocker modelleras endast för åmynningen och hamnen. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet Figur 6-1 Mätresultaten för badvattenkvaliteten under sommaren 2016 (30 maj till 5 september vid Helsingborgs stads badplatser). Överst: Analysresultaten för E. coli. Nederst: Analysresultaten för intestinala enterokocker. Värden mellan gröna och röda gränsvärden anger att kvaliteten är Tjänlig med anmärkning. Värden över röda gränsvärden anger Otjänlig badvattenkvalitet Figur 6-2 Zoom på datum med de högsta koncentrationerna av fekala bakterier på badplats Hittarp Figur 6-3 Badvattenkvaliteten vid Domsten badplats. Mätdata (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). ii helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

7 Figur 6-4 Figur 6-5 Figur 6-6 Figur 6-7 Figur 6-8 Figur 6-9 Figur 6-10 Figur 6-11 Figur 6-12 Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Hittarp badplats. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Larödbaden. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Fria Bad. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet som är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. Målinger den 8 august er over skalaen og ses derfor ikke. Figur opdateres Badvattenkvaliteten vid Vikingstrand. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Pålsjöbaden. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Kallbadhuset. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Järnvägsmännens Brygga. Mätdata (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Parapeten. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Råå Vallar. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" iii

8 Figur 6-13 Figur 6-14 Figur 6-15 Figur 6-16 vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Råå Badhus. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Örby Ängar Norr. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Örby Ängar. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Badvattenkvaliteten vid Rydebäck badplats. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier TABELLER Tabell 3-1 Helsingborgs badplatser uppdelat i 3 sträckningar; norra. Stad och södra Tabell 3-2 EU-klassificering av Helsingborgs badplatser sedan 2012 (badplatser registrerat i HVMs web sida Badplatsen). Information ges av Helsingborgs stad ( ) och HVMs webb sida Badplatsen (2016, /6/. EU-bad är markerat med blå. Tillfreds = klassen tillfredsställande... 7 Tabell 4-1 Antal datum med provtagning vid Helsingborgs badplatser under JVM Brygga = Järnvägsmännens Brygga Tabell 4-2 Källornas storlek, placering och bakteriehalt i modelleringen Tabell 6-1 Samlad statistik för mättningar av alla badplatser Tabell 8-1 Echerichia coli (E. coli)... 1 Tabell 8-2 Intestinala enterokocker... 1 BILAGOR BILAGA B Bakteriemättningar Analysresultaten från provtagningsprogram BILAGA A Modellbeskrivning En lokal hydrodynamisk strömningsmodell för havet utanför Helsingborg iv helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

9 v

10

11 Sammanfattning 1 Sammanfattning Helsingborgs stad önskar att fortsätta med arbetet avseende sina badplatser som skall göra kommunens förvaltning mera effektiv, förbättra badvattenkvaliteten och ge en modern förtroendeskapande kommunikation. Helsingborgs stad har därför bett DHI Sverige AB att göra utredningar om badvattenkvalitet. I en tidigare utredning, utreddes orsakerna till sämre kvalitet på badvattnet genom att simulera hur fekala bakterier från utsedda potentiella källor sprids i havet och undersöka om / hur de påverkar badplatserna längs Öresunds kust. Syftet var att identifiera vilka källor som behöver fokuseras på vid beslut om eventuella åtgärder. I denna studie modelleras badvattenkvaliteten och betydelsen av föroreningskällorna för badvattenkvaliteten under badsäsongen Detta innebär att det används data från Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) för aktuella utlopp under sommar Simuleringen har som tidligera gjorts med DHIs modellverktyg MIKE 3 FM och ECO Lab. Utredningen inkluderar också mätdata för koncentrationer av fekala indikatorbakterier E. coli och intestinala enterokocker från Helsingborgs provtagningsprogram i Till skillnad från simuleringar ger mätningar endast data för utvalda datum under säsongen. I utredningen analyseras badvattenkvaliteten på Helsingborgs stads fjorton badplatser längs Öresundskusten. Av dessa fjorton badplatser är nio betecknade som EU-bad, vilka måste förvaltas enligt Badvattenförordningen 2008:218 och till den relaterade Förordning och Föreskrift. Efter badsäsong 2016 är två av badplatserna klassade som "Dålig" (Hittarp och Fria Bad) och två som "tillfredsställande" (Vikingstrand och Örby Ängar). Tre av de övriga 1

12 badplatserna (inte EU-bad) kunde inte utvärderas eftersom det tidigare varit otillräcklig provtagning enligt EU regelverket. Notera att klassificeringen sker på basis av fyra års data, dvs. data från Hittarpsbadet har fått en ny klassificering baserat på en ny bedömning av Havs och vattenmyndigheten och har from detta datum klassificeringen Tillfredsställande kvalitet. Den primära källan till fekala föroreningar vid Helsingborgs badplatser bedöms vara människan. Dess fekala föroreningar leds ut med avloppsvattnet till vattenrecipienter. Oftast orsakas föroreningar från avloppsnätet när det bräddas obehandlat avloppsvatten. Detta uppstår vid tillfällen med kraftigt regn eller då arbeten utförs på ledningsnätet. Det obehandlade avloppsvattnet blandas i hög grad med regnvatten innan det bräddar men innehåller trots detta en stor andel bakterier. Också renat avloppsvatten och dagvatten orsakar i vissa fall kontaminering om än i mindre utsträckning. Tillsammans med NSVA har nio potentiella källor som påverkar badvattenkvaliteten under sommaren 2016 identifierats. Av de nio källor är sju bräddutlopp (Hittarp brädd, Norra Hamnen brädd, Öresundverkets brädd (två), samt Gäsedammen/Närlundavägen, Hästhagsvägen och Vallåkra bräddstationer), ett utlopp av behandlat avloppsvatten från Öresundsverket och ett stort dagvattenutlopp vid Pålsjö. Vallåkra brädd har utlopp i Råån. För Öresundverkets tre utlopp och Norra Hamnen brädd är flöde mätt av NSVA. För de övriga källorna har flödena modelleras för NSVA av DHI med NVSAs MIKE URBAN modell. Sammantaget har källorna den största utsläppsvolymen under perioderna slutet av juni till mitten av juli och slutet av juli till 3:e augusti. För renat avloppsvatten och dagvatten finns även perioder med ökat flöde senare i augusti. För Öresundverkets utsläpp är det av samma storlek som tidigare under sommaren. Som indikatorer för badvattenkvaliteten används samma bakterier som vid provtagningen: Escherichia coli (E. coli) och intestinala enterokocker. Modelleringsverktyget simulerar hur bakterierna sprids, späd och avdödas, vilket gör det möjligt att förutsäga hur många bakterier som hamnar på badplatserna och hur länge de förorenar vattnet där. Simuleringen gjordes under de olika meteorologiska (t.ex. mängden av solljus) och hydrodynamiska förhållanden (ström, blandningen av vatten, vattentemperatur, med mera) som finns under sommaren Detta gör det möjligt att identifiera källornas influens i perioderna mellan provtagning. Helsingborgs stad har under sommaren 2016 taget 129 vattenprover från kommunens badplatser till analys för förekomst av fekala indikatorbakterier E. coli och intestinala enterokocker. Prov togs på 25 datum med sju till sexton provtagningar per badplats. På nio av de 25 datumen mättes försämrad vattenkvalitet. Incidenter inträffade under hela badsäsongen, men med den högsta frekvensen cirka 1:a till 15:e augusti (Figur 6-1). På två datum, 8:e och 10:e augusti, finns också bad med otjänlig kvalitet vid tre badplatser: Fria bad, Råå Vallar och Örby Ängar. Också för Hittarp, Vikingstrand, Kallbadhuset och Pålsjöbaden finns det förhöjda nivåer svarande till kvaliteten tjänligt med anmärkning. I allmänhet, finns det god överensstämmelse mellan uppmätta och modellerade koncentrationerna av indikatorbakterierna, men då modelleringen tar höjd för källornas flöde under hela sommaren lägger den till datum utan provtagning då vattenkvaliteten också är försämrad. Detta sker särskilt under perioderna med brädd, dvs. slutet av juni till mitten av juli och de första dagarna i augusti. Utvärderat från mätningarna är speciellt Fria Bad den badplats där det oftast mäts försämrad vattenkvalitet, men inkluderas modellresultaten, som tillhandahåller dagliga värden för badvattenkvalitet, ses att kvalitetsförsämringar sker på flera badplatser. Detta överensstämmer med ökad bräddfrekvens från slutet av juni till mitten av juli och under de första dagarna i augusti. Det höga antalet bakterier 8-10:e augusti är inte bekräftat genom modellering på grund av det faktum att det inte är registrerat någon brädd under denna period och utlopp av 2 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

13 Sammanfattning Öresundsverkets renade spillvatten och Pålsjö dagvatten inte orsakar några förhöjda (>50 bakterier / 100 ml) koncentrationer vid badplatserna. Det måste därför sökas andra orsaker till föroreningar än de källor / källstorlekar som ingår i modelleringen. Sannolikt finns ännu okända källor som har gett utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av toaavfall från ett större fartyg, såsom ett kryssningsfartyg och stora förekomster av fåglar anses mindre sannolikt eftersom man förväntar sig att hade förekommit rapporter om observationer på badplatserna. Provtagning- och analysfel kan också förekomma, men är osannolikt när prov togs vid olika tidpunkter och flera spridda platser. Bland källorna är det brädden från Öresundsverkets brädd, som har utlopp tillsammans med det renade spillvattnet som har den största betydelsen. Källan ger upphov till bakteriekoncentrationer på mer än 100 bakterier/100 ml vid åtta av de fjorton undersökta badplatserna. Källornas influens kan annars delas mellan den centrala sträckan Hittarp till Parapeten och den södra sträckan från Råå Vallar till Rydebäck tillsammans med Domsten badplats. På den centrala sträckan modelleras den största påverkan av källorna. Här är Öresundverkets andra och mera kustnära bräddpunkt lika viktig som den som ligger längre ut från land. Också Pålsjödagvatten har betydelse, men bara på Vikingstrand leder källan själv till koncentrationer över 100/100ml. Brädd från Norra Hamnen pumpstation, som utleds ca. 400 m från kusten, påverkar främst badplatserna Hittarp till Pålsjöbaden. Källan har också men i markant mindre grad influenser på Fria Bad. Influensen av Öresundverkets renade spillvatten är utbredd, men källan försämrar inte kvaliteten ensam. Vid Domsten och de södra badplatser är det också Öresundverkets brädd 2000B som ger de högsta koncentrationer men de är låga. För Domsten är det förenligt med mätningarna, medan det för de södra badplatserna måsta sökas andra källor till fekala föroreningar än de som identifierats för denna studie. 3

14 2 Inledning Helsingborgs stad önskar att göra förvaltningen av kommunens stränder mer effektiv och förbättra badvattenkvaliteten. Helsingborg har därför bett DHI Sverige AB att göra utredningar om badvattenkvaliteten. Denna utredning följer upp den tidigare från juni 2016 av kommunens badvattenförvaltning, badvattenkvalitet, tänkbara föroreningskällor för nedsatt badvattenkvalitet och möjliga åtgärdar. Samtidigt utgör den en förstudie för införandet av tidigt varning av badvattenkvaliteten under Med nedsatt badvattenkvalitet menas oftast dålig hygienisk kvalitet, det vill säga närvaron av fekala bakterier. Andra mikroorganismer som cyanobakterier och spill av olja och andra kemikalier kan också försämra kvaliteten, men då fekala föroreningar utgör den största risken för människors hälsa har förordningar om badvatten störst fokus på att kunna upptäcka och förhindra denna typ av förorening. På samma sätt undersöker badvattenutredningarna den hygienisk kvalitet vid Helsingborgs stads badplatser. I den förra undersökningen blev orsakerna till sämre kvalitet på badvattnet testade genom att simulera hur fekala bakterier från utsedda potentiella källor sprids i havet och undersöka om / hur de påverkar badplatserna längs Öresunds kust. Syftet var att identifiera vilka källor som behöver fokuseras på vid beslut om eventuella åtgärder. Simuleringen har gjorts med DHIs modellverktyg MIKE 3 FM och ECO Lab. Källornas potentiella betydelse undersöktes genom att simulera effekten av ett typiskt utflöde från respektive källa under olika väder- och vattenförhållanden (annan solstrålning, vind, ström, etc.). I denna studie modelleras badvattenkvaliteten och betydelsen av föroreningskällorna för badvattenkvaliteten under badsäsongen Detta innebär att det används data från NSVA för aktuella utlopp under sommar Utredningen inkluderar också mätdata för koncentrationer av fekala indikatorbakterier E. coli och intestinala enterokocker från Helsingborgs provtagningsprogram i Till skillnad från simuleringar ger mätningar endast data för utvalda datum under säsongen. Syftet med utredningen är få kunskaper om källornas aktuella betydelse under badsäsongen 2016 och därmed ytterligare kunskaper om vilka källor åtgärder bör fokusera på; att undersöka om de utpekade källorna kan förklara den uppmätta försämringen av vattenkvaliteten och att utvärdera korrelationen mellan uppmätta koncentrationer av bakterier och vattenkvaliteten simulerad med modellverktyget. DHIs uppdrag startade med ett kick-off möte den 1:e februari Utredningen av badvattenkvaliteten i 2016 är beskriven i denna rapport. 4 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

15 Helsingborgs stads badplatser 3 Helsingborgs stads badplatser Studien av badvattenkvaliteten i 2016 gäller Helsingborgs stads 14 officielle badplatser längs Öresunds kust (Tabell 3-1). Alla platser är registrerade på Havs- och Vattenmyndighetens webbsida Badplatsen ( Av de fjorton badplatserna är nio EU bad, som måste förvaltas enligt Badvattenförordningen 2008:218. Badplatsernas lokalisering ses i Figur 3-1. Figur 3-1 Helsingborgs stads badplatser, registrerade på Havs- och vattenmyndigheten webbsida Badplatsen. Blå kvadraten är EU-bad (ni); orange är övriga bad var badvattenkvaliteten administreras som ett EU-bad (sex). 5

16 Tabell 3-1 Helsingborgs badplatser uppdelat i 3 sträckningar; nordliga. centrala och södra. Namn Nordliga badplatser Registrerat på Badplatsen EU-bad Domsten x x Hittarp x x Larödbaden x x Centrala badplatser Vikingstrand x x Pålsjöbaden x - Fria Bad x x Kallbadhuset x - Järnvägsmännens brygga x x Parapeten (Tropical beach) x - Sydliga badplatser Råå Vallar x x Råå badhus (privat) x - Örby Ängar Norr x - Örby Ängar x x Rydebäck x x 3.1 EU-klassifikation av Helsingborgs badplatser efter badsäsongen 2016 Efter varje badsäsong EU-klassificerar HVM badvattenkvaliteten under de senaste fyra åren enligt badvattenförordningen 2008:218 /1/. Klassificering har skett sedan Klassificeringen av badplatserna från 2012 till och med 2016 framgår av Tabell 3-2. Klassificeringarna är angivna av Helsingborgs stad ( ) och avläses direkt från HVM webbsida Badplatsen /6/. Klassificeringen berättar inte när det har varit problem med försämrad kvalitet på badvattnet under 2016 men ger en allmän bild av kvaliteten de senaste 4 åren ( ). Eftersom klassificeringen omfattar fyra år, kan en dålig klass efter badsäsongen 2016 bero på tidigare års problem. Det framgår att särskilt Hittarp, Vikingstrand, Fria Bad och Örby Ängar har utsatts för 6 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

17 Helsingborgs stads badplatser föroreningar sedan När det gäller Hittarp, harr det som uppföljning av utredningen 2016 /7/ gjorts åtgärder innan badsäsongen 2016 för att förhindra framtida oavsiktliga brädd avlopp. Tabell 3-2 EU-klassificering av Helsingborgs badplatser sedan 2012 (badplatser registrerat i HVMs web sida Badplatsen). Information ges av Helsingborgs stad ( ) och HVMs webb sida Badplatsen (2016, /6/. EU-bad är markerat med blå. Tillfreds = klassen tillfredsställande. Badplatser Domsten Utmärkt Bra Bra Bra Utmärkt Hittarp Dålig Dålig ej klass. Tilfreds Utmärkt Larödbaden Utmärkt Utmärkt ej klass. Bra Bra Vikingstrand Tillfreds Tillfreds Dålig Tillfreds Tillfreds Pålsjöbaden Otillräcklig Otillräcklig ej klass. Bra Bra Fria Bad Dålig Dålig Dålig Tillfreds Tillfreds Kallbadhuset Bra Otillräcklig ej klass. ej klass. Bra Järnvägmännens brygga Bra Bra ej klass. Bra Utmärkt Parapeten Utmärkt Utmärkt ej klass. Bra Bra Råå Vallar Bra Utmärkt Bra Bra Utmärkt Råå Badhus Utmärkt Utmärkt ej klass. Utmärkt Utmärkt Örby Ängar Norr Bra Bra ej klass. Bra Bra Örby Ängar Tillfreds Tillfreds ej klass. Dålig Bra Rydebäck Utmärkt Utmärkt ej klass. Bra Utmärkt 7

18 4 Metod Badvattenkvaliteten under badsäsongen 2016 utvärderas utifrån uppmätta och simulerade koncentrationer av de två indikatorbakterier Escherichia coli (E. coli / EC) och intestinala enterokocker (ENT). Simulering (modellering) av vattenkvaliteten har gjorts med DHIs modellverktyg utvecklat för den tidigare undersökningen. Simuleringen bygger på tidsserier av flöde från möjliga föroreningskällor vid badplatserna. De möjliga källorna utses av Nordvästra Skåne Vatten och Avlopp AB (NSVA) och uppgifter om flöde har levererats från dem. På grundval av modellresultat och mätningar analyseras koncentrationen av indikatorbakterier på Helsingborgs badplatser och utifrån modellresultat utvärderas de enskilda källornas betydelse för försämring av badvattenkvaliteten. 4.1 Mätningar Helsingborgs stad genomförde under badsäsongen 2016 ett kontrollprogram som insamlade och analyserade 129 vattenprov från de 14 badplatserna i kommunen (Figur 3-1). De 2 indikatorbakterierna för fekala föroreningar, E. coli och intestinala enterokocker, är analyserade enligt metodstandarder SS och SS-EN ISO För båda indikatorerna är det använt en detektionsgräns om 50 cfu 1 /100ml. Proverna är utförda på 25 datum. Antal provtagningsdatum per badplats anges i Modellering av badvattenkvalitet och källornas betydelse Modelleringen har gjorts med DHIs modellverktyg MIKE 3 FM och ECO Lab. En utförlig beskrivning av modellen finns i Bilaga B och i //7//. Modelluppställningen är en integration av den Öresunds-modell DHI använder till att beräkna badvattenkvalitet för badplatser längs den danska Öresundskusten och den lokala uppställning av modellen för området runt Helsingborgs stad, som användes i den föregående undersökningen //7//. Effekten av ett utsläpp beror inte bara på källans storlek och mängden fekala bakterier i vattnet, utan också de meteorologiska och hydrografiska förhållanden som råder. Med modellverktyget beräknats de dynamiska förhållandena i havsområden runt Helsingborg, så som ström, temperatur, salthalt, blandning och skiktning. Modelleringen baseras på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i omgivande havsområden. Modellen matas också med data om källornas flöde och bakteriekoncentrationer i samma period och spridningen av E. coli och enterokocker från utsläppspunkterna modellerades. Avdödning av fekala indikatorbakterierna beräknas genom användning av ECO Lab badvatten-templaten, vilken beskriver sammanhanget mellan bakteriedöd och de parametrar som påverkar bakterierna (huvudsakligen ljusinstrålning, vattentemperatur och salinitet). Modelleringen fastställer förhållanden under sommaren 2016; från 1:e maj till 30:e september. Tabell 4-1 och de enskilda datumen är angivna i Bilaga A. Av de 129 proven är 98 kontrollprov, 8 extra prov och 23 omprov. Omproven återspeglar att ökade bakteriella koncentrationer finns uppmätta. Det inträffade omprov 13 gånger 2 och omprov skedde vid 6 badplatser med 1-3 prov på de individuella badplatserna. Alla 129 resultat ingår i studien. 1 Analysmetod utryck för antal och genom resten av rapporten är koncentrationen angivet som antal/100ml 2 Vid vissa provtagningar har det bara tagits ett omprov, motsatta föreskriftens krav. Detta innebär att omprov inte kan användas som ett substitut prov. 8 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

19 Metod 4.2 Modellering av badvattenkvalitet och källornas betydelse Modelleringen har gjorts med DHIs modellverktyg MIKE 3 FM och ECO Lab. En utförlig beskrivning av modellen finns i Bilaga B och i //7//. Modelluppställningen är en integration av den Öresunds-modell DHI använder till att beräkna badvattenkvalitet för badplatser längs den danska Öresundskusten och den lokala uppställning av modellen för området runt Helsingborgs stad, som användes i den föregående undersökningen //7//. Effekten av ett utsläpp beror inte bara på källans storlek och mängden fekala bakterier i vattnet, utan också de meteorologiska och hydrografiska förhållanden som råder. Med modellverktyget beräknats de dynamiska förhållandena i havsområden runt Helsingborg, så som ström, temperatur, salthalt, blandning och skiktning. Modelleringen baseras på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i omgivande havsområden. Modellen matas också med data om källornas flöde och bakteriekoncentrationer i samma period och spridningen av E. coli och enterokocker från utsläppspunkterna modellerades. Avdödning av fekala indikatorbakterierna beräknas genom användning av ECO Lab badvatten-templaten, vilken beskriver sammanhanget mellan bakteriedöd och de parametrar som påverkar bakterierna (huvudsakligen ljusinstrålning, vattentemperatur och salinitet). Modelleringen fastställer förhållanden under sommaren 2016; från 1:e maj till 30:e september. Tabell 4-1 Antal datum med provtagning vid Helsingborgs badplatser under JVM Brygga = Järnvägsmännens Brygga. Namn Nordliga badplatser Antal provdatum /vattenprov 2016 Därav omprovpar (P2+P3 = 2 prov) Domsten 8 Hittarp 9 1 x 2 Larödbaden 7 Centrala badplatser Vikingstrand 9 Pålsjöbaden 10 Fria Bad 16 3 x 2 Kallbadhuset 9 1 x 2 JVM Brygga 7 Parapeten (Tropical beach) 7 Sydliga badplatser Råå Vallar 11 2 x 2 Råå badhus (privat) 9 Örby Ängar Norr 9 1 x 2 Örby Ängar 11 2 x 2 Rydebäck 7 9

20 4.3 Källorna NSVA har identifierat 10 källor som kan påverka badvattenkvaliteten under sommaren Källorna beskrivs kortfattat i Tabell 4-2. För att underlätta identifieringen av källorna har det genomförts en modellering med NSVAs MIKE URBAN modell baserat på nederbördsdata mätt av NSVA. För källor som anses relevanta för sommaren 2016 är det modellerade vattenflödet använt i vattenkvalitetsmodelleringen. Jämfört med den tidigare studien ingår två nya källor: Gåsebäcksdammen/Närlundavägen och Hästhagsvägen. Storlek och säsongvariation av flöden från båda dessa källor modelleras med MIKE URBAN. Så är också vattenflödet från Vallakrå brädd, som strömmar till Råån, och Pålsjö dagvatten avlopp. För fyra källor fanns det tidsserier baserade på mätdata: Öresundsverkets renade avloppsvatten, Öresundsverket två bräddavlopp och avlopp från Norra Hamnens bräddstation. Vallåkrautloppet är i modellen placerat i mynningen till Råån och märkt BUKB (Figur 4-1). Avlopp av renat spillvatten från Öresundsverket sker kontinuerligt. Eftersom det finns stor osäkerhet i mätningen av utgående flöde, har det under perioden 1 maj till 31 augusti använts uppgifter för ingående flöde. Tidsfördröjningen genom anläggningen kommer att variera beroende på aktuella förhållanden och denna tidsfördröjning ingår inte i modelleringen, eftersom uppgifter på storleken saknas. Senare uppgifter från NSVA indikerar att det är 24 till 48 timmar. De övriga källorna (uppmätt och modellerad brädd och dagvatten avlopp) har oregelbundna flöden med pulser vid nederbörd eller tillfällig överbelastning på avloppsnätet. För Hittarp brädd finns bara information om det antal minuter som det bräddas medan det inte finns några uppgifter om storlek av flödet. Därför, används samma flöde som uppskattat i den föregående studien - 0,05 m 3 /s för de perioderna som det bräddas (för vidare diskussion, se /7/). Det finns uppgifter om brädd från utloppet vid Hittarp mellan 9:e juni till 17 augusti. Utanför denna period, antas det, att det inte finns någon brädd. Det finns också en källa nära Tinkarp (se Figur 4-1, TINB) som kan ha påverkat kvaliteten på badvattnet, men eftersom det inte finns någon information om detta, kunde den inte tas med i modelleringen. 10 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

21 Metod Figur 4-1 Karta med översikt över utsläppspunkter (röda) och badplatser (gröna) längs Helsingborgs stads Öresunds kust. För mera information om källorna se Tabell 4-2. För mera information om badplatserna se avsnitt 3. 11

22 Tabell 4-2 Källornas storlek, placering och bakteriehalt i modelleringen. Utsläppskälla Placering av källans utlopp Metod för att bestämma flödesstorlek [m 3 /s] Bakteriehalt i källans utlopp som är använt vid modellering Norra Hamnen brädd På botten ca 400 m från strandkant Mätning E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Öresundsverket renat På botten ca 350 m från strandkant Mätning E. coli/100ml enterokocker /100ml Öresundsverket brädd 1 På botten ca 120 m från strandkant Mätning E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Öresundsverket brädd 2 På botten ca 350 m från strandkant Mätning E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Gåsebäcksdammen /Närlundavägen brädd Vattenkanten Modellerat för NSVA av DHI E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Hästhagsvägen brädd Vattenkanten Modellerat för NSVA av DHI E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Vallakrå - Buketten brädd Råån Modellerat för NSVA av DHI E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Pålsjö dagvatten På botten ca 250 m från strandkant Hittarp brädd På botten ca 100 m från strandkant Modellerat för NSVA av DHI Okänt. Uppskattat E. coli/100ml enterokocker /100ml E. coli/100 ml enterokocker /100 ml Då det inte finns några mätningar av koncentrationerna av indikatorbakterier i källorna har värden från liknande modelleringar i Danmark använts. Dessa koncentrationer baseras på många års arbete med badvattenprognosmodellering och mätningar på danska bräddavlopp. Koncentrationer av varje källa ges i Tabell helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

23 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden 5 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden 5.1 Alla källor De potentiella källorna till försämring av badvattenkvaliteten längs Helsingborgs Öresundskust omfattar tre olika typer: bräddutlopp, utlopp av renat spillvatten och utlopp av dagvatten. De tre typerna innehåller olika koncentrationer av fekala bakterier. Bräddpunkter har de högsta koncentrationerna eftersom det är obehandlat spillvatten blandat med regnvatten. Dagvatten, som är avrunnet regnvatten, har å andra sidan betydligt lägre koncentrationer. De koncentrationer som används i modellering visas i Tabell 4-2. Av de nio källor NSVA bedömde kunde ha påverkat vattenkvaliteten under badsäsongen 2016, är sju bräddutlopp, ett utlopp av behandlat avloppsvatten från Öresundsverket och ett stort dagvattenutlopp vid Pålsjö. Lista över källorna och karta över deras placering kan hittas i Tabell 4-2 och Figur 4-1. Tidsserier för källornas flöde ses i Figur 5-2, Figur 5-3 och Figur 5-4. Storleken på de enskilda källorna beror på samverkan mellan ett antal faktorer, såsom dimensionen av utloppsröret, storleken på området som avlastas och nederbördens varaktighet och intensitet. Under sommaren 2016 ger Pålsjö dagvatten det största utloppet sätt till volym; på nästan 11 m 3 /s. För bräddavlopp varierar det maximala flödet av vatten från 0,01-0,1 m 3 /s för Hittarp, Gåsebäcksdammen, Hästhagsvägen och Vallåkra/Buketten till 2-3 m 3 /s för brädd från Norra Hamnen och de två bräddstationen i Öresundsverket. Det kontinuerliga flödet av renat spillvatten från Öresundsverket varierar typiskt mellan 0,2 och 1 m 3 /s med värden upp till 1,4 m 3 /s. För alla bräddpunkter och dagvatten finns ett generellt mönster av förhöjt flöde under perioden från slutet av juni till mitten av juli och (slutet av juli -) början av augusti. Notera att det inte finns bräddningar efter 3:e augusti. Detta är förenligt med att det regnade mindre under resten av augusti Figur 5-1. För renat avloppsvatten och dagvatten är det även under perioden registrerat något ökade flöden i slutet av augusti. inspelad period av ökad volym urladdning senare i augusti. För Öresundverket är utsläppen av samma storlek som tidigare under sommaren. Figur 5-1 Nederbörd vid Ödåkra i norra delen av Helsingborgs stad. Data mätt av NSVA. 13

24 A B C D 14 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

25 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden E F G Figur 5-2 Tidsserier för bräddpunkter längs Helsingborgs Öresundskust. A: HITB = Hittarp bräddstation, B: NHAB = Norra Hamnen bräddstation, C och D: 2000B och 9024B = brädd från Öresundsverket, E: GASEB = Gåsebäcksdammen/Närlundavägen, F: HASTB = utsläpp från Hästhagsvägen bräddpunkt och G: BUKB = utsläpp från Vallåkra bräddpunkt. 15

26 Figur 5-3 Använd tidsserie för utlopp av renat spillvatten från Öresundsverket. Uppgifterna baserar sig på mätning av det kontinuerliga inkommande flödet till 31 augusti och av utgående flöde i september. Figur 5-4 Tidsserie för utlopp av Pålsjö dagvatten. Uppgifterna er baserat på NSVA MIKE URBAN modellering. Blå trianglarna visar provtagningsdatum. För att analysera vilka badplatser som en källa kan påverka har vi undersökt för vilka områden som källorna ger förhöjda bakteriekoncentrationer i ytvattnet (Figur Figur 5-12). Med hjälp av dessa figurer kan man se vilka områden som löper störst risk att någon gång påverkas av förhöjda koncentrationer. Detta har beräknats genom att den högsta modellerade koncentrationen för hela perioden har tagits fram för varje beräkningscell i ytvattenskikten. Innebörden av illustrationen är att det man ser inte är en ögonblicksbild, utan en sammanslagen bild av alla de högsta koncentrationer som räknats fram under perioden. Dessa högsta koncentrationer förekommer alltså inte samtidigt. För analys antas, att koncentrationen över 50 bakterier / 100 ml att vara förhöjd. Om halterna är högre än 100 bakterier /100 ml anses vattnet förorenat. Gränsvärdet motsvarar det som används vid bedömningar av enskilda vattenprover. I det följande, beskrivs de individuella utloppens flöde och modellerade påverkansområden. 5.2 Hittarp brädd Eftersom endast uppgifter om varaktigheten av utloppen finns, är den använda storleken för flöde (0,05 m 3 /s) och sålunda bakterieutsläpp antagen och därför osäker. Å andra sidan anger löptider (max 157 minuter), att Hittarp brädd inte har haft en stor inverkan på badvattenkvaliteten under I registreringsperioden 9:e juni till 17:e augusti är 5 bräddningar detekterade från utloppet vid Hittarp (Figur 5-2 A). Varaktigheten av de 5 bräddningarna varierar och därför utsläpps olika 16 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

27 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden mängder av bakterier per dygn vid de 5 händelserna. De 5 datumen med bräddningar är: 6, 10, 11, 30 juli och 3 augusti. Påverkansområden (områden med maxhalt för en eller båda bakterierna 50/100 ml) för Hittarp brädd under 2016 sträcker sig för de givna antagandena från drygt 1 km norr om Hittarps utlopp till cirka 3 km söder om detsamma (Figur 5-5). Detta bedöms utifrån modellerade koncentrationer av E. coli. Koncentrationen av intestinala enterokocker överstiger ingenstans 50 bakterier / 100 ml. För E. coli är aldrig koncentrationen större än 100 bakterier / 100 ml. Figur 5-5 Påverkansområden för Hittarp brädd baserat på utsläpp av E. coli under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier / 100 ml). Utsläpp av enterokocker gav inte koncentrationer över 50/100 ml. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. Karta för enterokocker visas ej, då maxhalter inte överstiger 50 bakterier / 100 ml. 5.3 Pålsjö dagvatten Pålsjö dagvattenutlopp är modellerat med NSVAs MIKE URBAN baserat på nederbörds data. Det sker utsläpp av Pålsjö dagvatten under hela badsäsongen, se Figur 5-4. Den största intensiteten och högsta frekvensen inträffade i slutet av juni till mitten av juli och återigen under perioden från slutet av juli till början av augusti. Påverkansområden (områden med maxhalt för en eller båda bakterierna 50/100 ml) för Pålsjö dagvattenutsläpp under 2016 sträcker sig från Larödbaden, norr om källan, till Parapeten söder om (Figur 5-6). Det största påverkansområde ses för E. coli. Det relativt stora påverkansområdet, trots de låga bakteriehalterna i dagvattnet, beror på de stora volymer som avrinningsområdet genererar (flöde upp till 10 m 3 /s, Figur 5-4). Speciellt området vid och mellan Pålsjöbaden och Fria Bad har höga koncentrationer - över gränsen för försämrat badvattenkvalitet - och här är risken för försämrat badvatten och med otjänlig badvattenkvalitet störst. Även den nordliga badplatsen Vikingstrand hade kritiska maxvärden för E. coli. Notera 17

28 hur de södra närliggande badplatserna Kallbadhuset, Järnvägsmännens brygga och Parapeten klarar sig undan de starkaste effekterna av denna källa. 18 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

29 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden Figur 5-6 Påverkansområden för Pålsjö dagvatten baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 19

30 5.4 Norra Hamnen brädd Från Norra Hamnen pumpstation registreras bräddningar på sex datum under sommaren 2016; fem datum från slutet av juni till mitten av juli och ett datum i början av augusti (29 och 30 juni, 6, 10 och 11 juli samt 3 augusti) (Figur 5-2 B). Den långvarigaste brädden sker den 6 juli och varar ca. 7 timmar. Det största flödet uppmättes den 3 augusti men maximum var kortvarigt (< 1 timma). Ytvatten-påverkansområden (områden med maxhalt för en eller båda bakterierna 50/100 ml) för brädd från Norra Hamnen pumpstation sträcker sig från norr om Hittarp till områden utanför Kallbadhuset (Figur 5-7). Endast för E. coli modelleras bakteriekoncentrationen över 50/100 ml. På badplatspositionerna är maxhalt enligt modellsimuleringen inte över 100 bakterier/100 ml, men det noteras hur nära badplatserna, koncentrationen är förhöjt. Detta gäller särskilt Vikingstrand men också Larödbaden och Pålsjöbaden. Fria Bad och Kallbadhuset verkar mindre exponerade men har också nära förhöjda koncentrationer. Under olika väder- och vattenförhållanden kan föroreningar även försämra dessa badplatser. Figur 5-7 Påverkansområden i ytvattnet för spridning av E. coli från Norra Hamnen brädd under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. Karta för enterokocker visas ej, då maxhalter inte överstiger 50 bakterier/100 ml. 5.5 Öresundsverket renat Det uppmätta kontinuerliga flödet av renat spillvatten från Öresundsverket varierar under dygnet och genom badsäsongen. Oftast ligger de dagliga variationerna mellan 0,2-0,4 og 0,7-0,8 m 3 /s. Från slutet av juni till mitten av augusti är nivåerna förhöjda i förhållande till resten av den modellerade perioden. Speciellt i första halvan av juli, första veckan av augusti och i slutet av augusti ses särskilt höga värden på 1,2-1,4 m 3 /s. 20 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

31 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden Ytvatten-påverkansområden från det renade spillvattnet i 2016 (områden med maxhalt för en eller båda bakterier 50/100 ml) sträcker sig för E. coli från norr om JMV Brygga till områden utanför de södra hamnområdena (Figur 5-8). För intestinala enterokocker observeras endast bakteriekoncentrationen över 50/100 ml i ytan nära källan. På djupare vatten finns högre koncentrationen, som under olika förhållanden kan föras till ytan och till kusten på vissa ställen för badplatser. 21

32 Figur 5-8 Påverkansområden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml) för utsläpp av renat spillvatten från Öresundsverket baserat på koncentrationen av E. coli (topp) och av intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 22 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

33 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden 5.6 Öresundverkets brädd Öresundsverket har två bräddpunkter; en (2000B) med utlopp tillsammans med renat spillvatten och en (9024B), som löper ut närmare kusten. Båda har uppmätt maxflöde ca. 1,8 m 3 /s och de höga flödena är, undantaget den 3:e augusti, koncentrerade till den första halvan av juli. bräddpunkten 2000B har störst frekvensen av brädd i juli. Öresundsverkets bräddavlopp 2000B är den modellerade utsläppskälla som har det mest omfattande påverkansområdet. Det beror delvis på att Öresundsverkets brädd är den källa med det största flödet efter Pålsjö dagvatten. Ytvatten-påverkansområden sträcker sig för E. coli från norr om Hittarp till områden södra om Rydebäck (Figur 5-9). De aktuella strömförhållandena norr om utloppspunkten förorsakar att föroreningarna förs längs kusten och förhöjda maxhalter ses vid alla badplatser utom Hittarp. I söder ligger föroreningar längre ut till havs. I enlighet med placeringen närmare kusten sprids bakterieutsläpp från bräddavlopp 9024B längs kusten och främst norrut (Figur 5-10). Påverkansområden är mindre än 2000B. Det beror både på placeringen samt den mindre bräddvolymen från denna källa. Emellertid noteras, att det finns ett tak för mätningar på bräddstation 2000B vid 6712 m 3 /s som aldrig överskrids. 23

34 Figur 5-9 Påverkansområden för Öresundsverket brädd 2000B (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden. Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 24 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

35 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden Figur 5-10 Påverkansområden för Öresundsverket brädd 9024B (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Utlopp sker i djupare vattenskikt. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 25

36 5.7 Gåsebäcksdammen/Närlundavägen brädd Gåsebäcksdammen/Närlundavägen brädd är modellerat med NSVAs MIKE URBAN baserat på nederbördsdata. Modelleringen visar bräddutsläpp 4 gånger: 29 juni, 6 och 11 juli och 3 augusti Figur 5-2 E). Vattenflödet är litet, upp till lite mer än 0,04 m 3 /s. Utloppsröret ligger inne i hamnen och utsläppen medför inte maxhalter över 50 bakterier/100 ml. 5.8 Hästhagsvägen brädd Hästhagsvägen brädd är modellerat med NSVAs MIKE URBAN baserat på nederbördsdata. Modelleringen visar 3 bräddutsläpp: 29 juni, 6 och 3 augusti (Figur 5-2 F). Det maximala vattenflödet på de tre datumen ligger mellan 0,02 och 0,08 m 3 /s. Utloppsröret ligger i hamnområden söder om Gåsebäcksdammen brädd men på den öppna kusten. Maxhalter visar ett påverkansområden, som sträcker sig söderut till havet utanför badplatsen vid Råå Vallar (Figur 5-11). Utsläpp från denna källa är under 2016 inte nära någon badplats. 5.9 Vallakrå brädd Vallakrå brädd är modellerat med NSVAs MIKE URBAN baserat på nederbördsdata. Utsläppet bräddar till Råån. I modelleringen är utsläppet lagt i åmynningen, och den tar inte hänsyn till eventuellt sönderfall av bakterierna under transporten från utsläppet i Råån till åns mynning, då detta antas att vara litet. Liksom för övriga källor sker brädd främst från slutet av juni till mitten av juli (29 juni till 12 juli) och 3 augusti. Dessutom ses brädd tidigare i juni. Påverkansområden för bakteriekoncentrationen över 50/100ml finns lokalt runt åmynningen och hamnen (Figur 5-12). Förhöjd E. coli koncentrationen når badplatsen Örby Ängar Norra. 26 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

37 Källornas storlek, periodicitet och påverkansområden Figur 5-11 Påverkansområden för Hästhagsvägen brädd baserat på utsläpp av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten) under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 27

38 Figur 5-12 Påverkansområden för Vallakrå brädd baserat på utsläpp av E. coli under den modellerade perioden (=områden med maxhalt över 50 bakterier/100 ml). Maxhalt för intestinala enterokocker modelleras endast för åmynningen och hamnen. Orange till rödbruna nyanser visar koncentrationer som är över gränsvärdet för tjänlig vattenkvalitet. 28 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

39 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 I allmänhet, finns det god överensstämmelse mellan uppmätta och modellerade koncentrationerna av de två indikatorbakterier E. coli och intestinala enterokocker (Figur 6-6 till Figur 6-16). Det finns dock vissa skillnader, som kommer att diskuteras i avsnitten nedan. 6.1 Analysresultaten Helsingborgs stad har under sommaren 2016 tagit 129 vattenprov från kommunens badplatser för analys av förekomst av fekala indikatorbakterier E. coli och intestinala enterokocker. Prov togs på 25 datum med sju till sexton provtagningar per badplats. Datum och analysresultat för varje datum kan ses i Bilaga A. Notera att gränsen för detektionsgränsen för bakterierna i vattenanalysen är hög (50/100 ml) medan modellen detekterar lägre värden. Statistik för analysresultaten ses i Tabell 6-1. På nio av totalt 25 datum, där det analyserades vattenkvalitet, mättes försämrad vattenkvalitet på en eller flera badplatser. Incidenterna inträffade under hela badsäsongen, men med den högsta frekvensen cirka 1 till 15 augusti (Figur 6-1). Vattenkvaliteten bedöms i flesta fall som tjänligt med anmärkning men på två datum, 8 och 10 augusti, var kvaliteten otjänlig på några badplatser. Tabell 6-1 Samlad statistik för mättningar av alla badplatser. Antal provtagningsdatum Total provtantal Total antal badplatser Antal datum med kvalitet Tjänlig med anmärkning Antal datum med E. coli >100/100ml; 1000/100ml Antal datum med enterokocker >100/100ml; 300/100ml Antal badplatser Antal badplatser Antal badplatser Antal datum med Otjänlig kvalitet Antal datum med E. coli >1000/100ml Antal datum med enterokocker >300/100ml Antal badplatser Antal badplatser Antal badplatser Mätningarna visar särskilt höga bakteriekoncentrationer i början av augusti, med de högsta värdena uppmätta den 8 augusti (Figur 6-1). Mätningar genomfördes för nio av fjorton bad och vid sju av dessa nio var badvattenkvaliteten försämrad (bakterietal >100/100 ml). Vid tre badplatser - Fria bad, Råå Vallar och Örby Ängar var koncentrationerna så höga att badvattenkvaliteten utvärderas som "otjänlig" (E. coli >1000/100 ml och enterokocker >300 / 100 ml). Också för Hittarp, Vikingstrand, Kallbadhuset och Pålsjöbaden finns det förhöjda nivåer ( E. coli / 100 ml och enterokocker / 100 ml). Under perioden från slutet av augusti till början av september, tas prover från fem bad i söder (Råå Vallar till Rydebäck) och för tre av dessa mäts förhöjda bakterieantal vid en tidpunkt (bedöms som "tjänlig med anmärkning"). 29

40 Bland badplatserna är Fria Bad den där det oftast mäts försämrad vattenkvalitet och under perioden före den 1 augusti, mäts endast försämrad badvattenkvalitet vid Fria Bad (27 juni, 11 juli, 18 juli). Modellresultaten, som tillhandahåller dagliga värden för badvattenkvalitet, visar att det finns flera fall med nedsatt kvalitet under perioden från slutet av juni till mitten av juli, när många källor bräddar och den utsläppta volymen är som störst, samt att kvalitetsförsämringar sker på fler badplatser än Fria Bad. Detta överensstämmer med att källorna hade höga flöden. 6.2 Försämring i augusti Det höga antalet bakterier 8-10 augusti är inte bekräftat genom modellering. Medan mätningarna under perioden identifierar försämrad badvattenkvalitet på sju av fjorton badplatser visar modelleringen inga tecken på förorening på dessa datum. När en modellering inte indikerar förorening är det på grund av det faktum att det inte är registrerat någon bräddning under denna period. Den 3:e augusti registreras ökat flöde från alla källor. Det tas inte vattenprov vid denna tidpunkt, men de modellerade koncentrationerna visar ökade koncentrationer (> 100/100 ml = "tjänlig med Anmärkning") på badplatserna från Parapeten och norröver. Efter 3:e augusti sker bara utlopp av Öresundverkets renade avloppsvatten (9001R) och av Pålsjö dagvatten (Figur 5-3 och Figur 5-4). Det bör noteras att det finns en ökning av inkommande flöde till Öresundverket den 6:e augusti, dvs. strax innan höga bakterier registreras. Flöden är mellan 1,2-1,4 m 3 /s vilket är av samma storlek som vid tidigare toppar, till exempel den 3:e augusti. Utloppen orsakar emellertid inte några förhöjda (>50 bakterier / 100 ml) modellerade koncentrationer på badplatserna. Det måste därför sökas andra orsaker till föroreningar än de källor / källstorlek som ingår i modelleringen. En orsak kan vara att det skett arbete på ledningsnätet som inte registrerats av NSVA. Fel i mätning av utloppsvolymen är också en tänkbar orsak. Det noteras att data för Öresundverkets brädd 2000B, vilken är viktigast under 2016, verkar ha ett tak på utgående volymer vid 6712 m 3 /s. Det kan inte förklara bristen på betydande utlopp 5-8 Augusti men kan tyda på att det finns problem med mätaren. En annan möjlighet är utsläpp av toaavfall från ett större fartyg, såsom ett kryssningsfartyg. Med tanke på den geografiska spridningen av de förhöjda värden och intensiteten, fungerar inte detta omedelbart troligt, och man förväntar sig att, i förekommande fall, hade förekommit rapporter om toaavfall på vissa stränder. Provtagning- och analysfel kan också förekomma, men i fallet med prover som togs vid olika tidpunkter verkar detta osannolikt. 30 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

41 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-1 Mätresultaten för badvattenkvaliteten under sommaren 2016 (30 maj till 5 september vid Helsingborgs stads badplatser). Överst: Analysresultaten för E. coli. Nederst: Analysresultaten för intestinala enterokocker. Värden mellan gröna och röda gränsvärden anger att kvaliteten är Tjänlig med anmärkning. Värden över röda gränsvärden anger Otjänlig badvattenkvalitet. 31

42 6.3 Sträckningen Domsten Larödbaden Samlat sätt är badvattenkvaliteten på sträckningen Domsten - Larödbaden tjänlig under sommaren Endast på få datum finns bakteriekoncentrationer >100 bakterier/100 ml vid Hittarps bad och Larödbaden. När sträckningen utsätts för försämrat badvatten beror det på utsläpp från Öresundsverkets bräddstation 2000B, Hittarps brädd och i mindre utsträckning Pålsjö dagvatten. Ett exempel visas i Figur 6-2 där zoomning visas av de enskilda källornas betydelse på Hittarps badplats under perioder av försämrad vattenkvalitet. I linje med att utloppet hos Hittarp bräddstation är mycket begränsat både i storlek och frekvens det har ingen betydelse för Hittarpsbadet under Vid Larödbaden finns det dock en modellerad händelse där modellen ger koncentrationer >150 bakterier/100 ml som visar att källan kan ha försämra kvaliteten på badvattnet där. Figur 6-2 Zoom på datum med de högsta koncentrationerna av fekala bakterier på badplats Hittarp Domsten badplats Bakteriella koncentrationer vid Domsten badplats är låga under badsäsongen 2016 (modellerat koncentrationen mindre end 10/100 ml för båda E. coli och enterokocker, Figur 6-3) och vattenkvaliteten utvärderas alltid som tjänlig (Figur 6-1). 32 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

43 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-3 Badvattenkvaliteten vid Domsten badplats. Mätdata (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Hittarp badplats Vattenkvaliteten var bra på Hittarps badplats under badsäsongen 2016 med bakteriella koncentrationer som med några få undantag utvärderas som "tjänlig" (Figur 6-1). Den modellerade tidsserien (Figur 6-4) visar ett litet förhöjt bakterietal under perioder där det finns utsläpp från källor (slutet av juni till mitten av juli och 3 augusti). Baserat på det samlade resultatet bedöms vattenkvaliteten vid Hittarp i tre fall (1 juli, 3-4 och 8 augusti) att vara "tjänlig med anmärkning", men bortsett från mätningen av enterokocker den 8 augusti är det baserat på värden, som är mycket nära gränsen "tjänlig" kvalitet. Notera att de uppmätta föroreningarna 8 augusti inte finns i modellresultaten, eftersom data om källorna inte visar utlopp under denna period (se avsnitt 6.2). 33

44 Figur 6-4 Badvattenkvaliteten vid Hittarp badplats. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Larödbaden Uppmätta bakteriella koncentrationer vid Larödbaden är låga under badsäsongen 2016 och vattenkvaliteten utvärderas alltid som "tjänlig" (Figur 6-1). Modelleringen visar överskridande av gränsen till tjänlig med anmärkning (Figur 6-5); främst som en följd av utlopp från Öresundverkets bräddstation 2000B och Pålsjö dagvatten. 34 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

45 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-5 Badvattenkvaliteten vid Larödbaden. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 6.4 Sträckningen Vikingstrand-Parapeten Badplatser längs sträckan Vikingstrand Parapeten är de av Helsingborgs badplatser som har den sämsta kvaliteten på badvatten. Från mätningarna är speciellt Fria Bad den som oftast uppmätts ha försämrat vattenkvalitet, men från modellresultaten som tillhandahåller dagliga värden för badvattenkvalitet, ses att kvalitetsförsämringar sker på flera badplatser. Detta överensstämmer med att källorna hade höga flöden från slutet av juni till mitten av juli och under de första dagarna i augusti. Notera att de uppmätta föroreningarna 8 augusti vid Fria Bad inte finns i modellresultaten, eftersom data för källorna inte visar utlopp under denna period (se avsnitt 6.2). Modellresultaten visar inte på några större skillnader i sammansättningen av ursprung av föroreningarna. De tre viktigaste källorna är Öresundverkets bräddstationer 2000B och 9024B och i mindre utsträckning Pålsjö dagvatten. Bräddstation 9024B ger särskilt förhöjda koncentrationer vid Parapeten. Dessutom observeras föroreningar av Öresundverkets renade spillvatten och brädd från Norra Hamnen pumpstation men de har inte vid något tillfälle gett upphov till koncentrationer> 50 bakterier / 100 ml. På grund av placeringen av källorna är den största försämringen i Fria Bad och söderut till Parapeten. 35

46 6.4.1 Fria Bad Fria Bad är badplatsen med den sämst uppmätta badvattenkvaliteten under sommaren För sex av 16 provtagningar vid Fria Bad (inklusive omprov) visar mätningarna att vattenkvaliteten inte är tjänlig ; det vill säga bakteriell koncentration av en eller båda indikatorbakterierna är >100/100 ml (bilaga A). Modelleringen adderar 2 datum där inga prover tas men flöde från källorna är registrerade och sålunda ges överskridande modellerade koncentrationer (>100 bakterier/100 ml) (Figur 6-6). Med undantag för perioden 8-15 augusti, som diskuterats i avsnitt 6.2, är vattenkvaliteten på dessa datum utvärderade som "tjänlig med anmärkning". Av de nio källor som ingår i studien, resulterar tre källor i modellerade bakteriella koncentrationer större än 50/100 ml: Öresundverkets bräddstationer 2000B och 9024B och Pålsjö dagvatten utlopp. Källorna som ger upphov till de högsta koncentrationerna är Öresundverkets bräddstation 2000B medan den minst signifikanta källan för de tre är Pålsjö dagvatten. Även föroreningar från Hittarp bräddstation, Norra Hamnen brädd och Öresundverkets renade spillvatten påverkar badplatsen, men var och en ger de inte koncentrationer >50 bakterier/100 ml. Å andra sidan påverkar Gåsebäckdammen, Hästhagsvägen och Vallåkra inte på vattenkvaliteten. Figur 6-6 Badvattenkvaliteten vid Fria Bad. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet som är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. Målinger den 8 august er over skalaen og ses derfor ikke. Figur opdateres. En jämförelse av mätningarna med modelleringen visar att de modellerade värdena i allmänhet är lägre än mätvärden. Det kan finnas flera möjliga orsaker till detta. Det kan bero på de bakteriella koncentrationer som bestäms för utloppsvattnet. Dessa uppgifter bestäms på basis av erfarenheter från mätningar i olika typer av avloppsvatten i andra länder, särskilt i Danmark och kan ställas in för lågt. Om flödesvolymerna sätts för lågt kommer det också att påverka modellresultatet, men det är inte så troligt då flöden från de tre största källorna mäts. 36 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

47 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 På samma gång kan det noteras att förhöjda nivåer av bakterier (i synnerhet för enterokocker) uppmäts i flera fall då utsläppsdata inte visar flöde. Den mest uppenbara orsaken till de höga mätningar är att det finns andra utlopp än de som ingår i studien. Det kan också förklara de lägre modellkoncentrationerna. Då utsläppen av Pålsjö dagvatten går genom en damm med många ankor är detta en möjlig okänd källa. För att illustrera detta togs vattenprover från dammens vatten och sediment i april Detta snapshot anger inte att dammen inverkar signifikant på bakterieutsläppen med Pålsjö dagvatten. Koncentrationerna av E. coli och enterokocker är låga. Den högsta koncentrationen i vattnet mäts i vattendraget nedströms dammen innan kulvert vid Drottninggatan (200 E. coli / 100 ml och 140 enterokocker / 100 ml). En annan möjlig källa är utsläpp från Tinkarps brädd. Det har varit arbete i distributionssystemet här och det är känt att det har funnits brädd men tidpunkten och storleken är okänd. Fria Bad är en populär badplats centralt i staden, som för andra året i rad får skyltas med " avrådan från bad". DHI rekommenderar att ansträngningar görs för att utreda orsaken / orsakerna till den försämrade badvattenkvaliteten vid Fria Bad, inklusive: Om det finns något annat än mänskliga föroreningar? Om det finns olagliga utsläpp av avloppsvatten? Om bakteriekoncentrationen i Pålsjö dagvatten är rätt bestämt? Vikingstrand, Pålsjöbaden och Kallbadhuset Vid Vikingstrand, Pålsjöbaden och Kallbadhuset uppmäts enbart försämrat vattenkvalitet 8-10 augusti (Figur 6-1). För Pålsjöbaden bedöms kvaliteten som otjänlig den 10 augusti. I andra fall är kvaliteten på dessa datum tjänlig med anmärkning. Involveras modellresultaten, som tillhandahåller dagliga värden för badvattenkvalitet, ses kvalitetsförsämringar (motsvarande tjänlig med anmärkning ) också i vissa fall tidigare under sommaren i starten av juli när många källor bräddar (Figur 6-7,Figur 6-8, Figur 6-9). Föroreningarna har främst sitt ursprung i Öresundverkets bräddstationer 2000B och 9024B och något i Pålsjö dagvattenutlopp. Även föroreningar från Hittarp bräddstation, Norra Hamnen brädd och Öresundverkets renade spillvatten påverkar badplatsen, men med låga koncentrationer. 37

48 Figur 6-7 Badvattenkvaliteten vid Vikingstrand. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 38 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

49 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-8 Badvattenkvaliteten vid Pålsjöbaden. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 39

50 Figur 6-9 Badvattenkvaliteten vid Kallbadhuset. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier Järnvägsmännens Brygga och Parapeten Uppmätta bakteriella koncentrationer vid Järnvägsmännens Brygga och Parapeten är låga under badsäsongen 2016 och vattenkvaliteten utvärderas alltid som "tjänlig" (Figur 6-1). Modelleringen visar emellertid överskridande av gränsen till tjänlig med anmärkning juli och 3 augusti (Figur 6-10 och Figur 6-11), och det noteras att prover inte är tagna kring 8-10 augusti (se avsnitt 6.2) och därför är det inte känt om det fanns föroreningar vid denna tid. Också för dessa badplatser, är de tre viktigaste källorna Öresundverkets bräddstationer 2000B och 9024B och i mindre utsträckning Pålsjö dagvatten. Bräddstation 9024B är särskilt viktig vid Parapeten. Dessutom observeras föroreningar av Öresundverkets renade spillvatten, men den har inte vid något tillfälle gett upphov till koncentrationer >50 bakterier/100 ml. Norra Hamnen och Hittarp brädd kan spåras till Järnvägsmännens Brygga men är irrelevant under sommaren helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

51 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-10 Badvattenkvaliteten vid Järnvägsmännens Brygga. Mätdata (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 41

52 Figur 6-11 Badvattenkvaliteten vid Parapeten. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 6.5 Sträckningen Råa Vallar- Örby Ängar Vid de södra badplatserna observeras endast försämrad badvattenkvalitet under de första dagarna i augusti och i slutet av augusti - början av September (Figur 6-1, Bilaga A). Då prov inte är tagna kring 8-10 augusti (se avsnitt 6.2), är det inte känt om det fanns föroreningar vid denna tid. Inte i något fall kan det ökade antalet bakterier förklaras av modelleringen. Vad gäller de andra baden, ses påverkan av utsläpp från Öresundverkets brädd 2000B men inte i den grad att det kan förklara de förhöjda bakteriekoncentrationerna. Endast en källa med utlopp nära badplatserna, Vallåkra, inkluderas i modelleringen. Den mest uppenbara förklaringen är därför bristen på viktiga källor. Andra förklaringar kan vara utsläpp av toaavfall från ett större fartyg, såsom ett kryssningsfartyg. Många fåglar nämns också ibland som orsak till höga bakterier, men det finns så långt DHI känner inga rapporter om varken toaavfall på vissa stränder eller många fåglar. 42 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

53 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-12 Badvattenkvaliteten vid Råå Vallar. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 43

54 Figur 6-13 Badvattenkvaliteten vid Råå Badhus. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 44 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

55 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-14 Badvattenkvaliteten vid Örby Ängar Norr. Mätningar (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 45

56 Figur 6-15 Badvattenkvaliteten vid Örby Ängar. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 6.6 Rydebäck Bakteriella koncentrationer vid Rydebäck badplats är låga under sommaren 2016 och bedöms som tjänlig under hela badsäsongen (Figur 6-16). Modelleringen visar, att utsläpp från Öresundverkets bräddpunkter 9024B och 2000B påverkade bakterienivån runt 6 juli men i obetydlig grad. 46 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

57 Badvattenkvalitet och källornas betydelse under 2016 Figur 6-16 Badvattenkvaliteten vid Rydebäck badplats. Mättat (blå trianglar) och modellerat (grå linje) koncentrationer av E. coli (topp) och intestinala enterokocker (botten). Koncentrationer mellan den gröna och den röda streckade linjen bedöms ha en badvattenkvalitet där är "tjänlig med anmärkning". Koncentrationer över röda streckade linjen angiver "otjänlig" vattenkvaliteten. Notera detektionsgränsen av mätningarna är 50 bakterier/100 ml för båda typerna av bakterier. 47

58 7 Källornas betydelse under sommaren 2016 Av de nio källor som det finns data för har Öresundverkets brädd 2000B den största betydelsen. Denna källa förorsakar bakteriekoncentrationer på mer än 100 bakterier/100 ml vid åtta av de fjorton undersökta badplatserna. Påverkan på badplatserna kan delas in i två huvudgrupper; sträckan Hittarp till Parapeten samt Domsten och de södra badplatserna. Längs sträckningen Hittarp till Parapeten modelleras den största påverkan från källorna. Från Vikingstrand i norr till Parapeten i syd (sex bad) är bräddledningen från Öresundverket, 9024B, lika viktig som brädd 2000B. Också Pålsjödagvatten har betydelse. Det noteras påverkan på hela sträckningen från Hittarp till Parapeten med koncentrationer som kan ha betydelse för den samlade kvaliteten, men bara på Vikingstrand leder en enskild källa till koncentrationer över 100/100ml. Brädd från Norra Hamnen pumpstation, som utleds ca. 400 m från kusten, påverkar främst badplatserna Hittarp till Pålsjöbaden med koncentrationen nära 100/100ml. Källan har också men i markant mindre grad influens på Fria Bad. Påverkan (>50/100 ml av en eller båda indikatorbakterier) från Öresundverket renade spillvatten är utbrädd (från Hittarp i norr till Parapeten i söder), men källan själv bidrar inte med mera än 50 bakterier/100 ml. Hittarp brädd leder bara en gång till koncentrationer >100/100 ml, 6:e juli vid Larödbaden. Vid Domsten och de södra badplatserna är det också Öresundverkets brädd 2000B som ger de högsta koncentrationer men det är i alla fall mindre än 50 bakterier/100 ml. För Domsten är det förenligt med mätningarna, men diskuterat i avsnitt 6.5 måste andra källor till fekala bakterier eftersökas för de södra badplatserna än de som identifierats för denna studie. 48 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

59 Referenser 8 Referenser /1/ SFS nr. 2008:218. Badvattenförordning Svensk författningssamling /2/ SFS nr. 2011:637. Förordning för ändring i badvattenförordningen (2008:218) Svensk författningssamling. /3/ SFS nr. 2012:258. Förordning för ändring i badvattenförordningen (2008:218) Svensk författningssamling. /4/ HVMFS 2016:16. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. /5/ Havs- och vattenmyndigheten (2016). Vägledning kring EU-bad. Version 10. Utarbetat av Havs- och vattenmyndighetens med stöd av Folkhälsomyndigheten. /6/ Havs- och vattenmyndighetens webb sidan: fritid/badvatten.html /7/ DHI för Helsings stad (2016). Badvatten i Helsingborgs stad. Analys av vattenkvalitet, kontrollprocedur, föroreningskällor, möjlige åtgärder, tidlig varning och förtroendeskapande kommunikation. 49

60

61 BILAGOR

62 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

63

64

65 BILAGA A Bakteriemättningar Analysresultaten från provtagningsprogram

66 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

67 A Analysresultaten från provtagningsprogram Analysresultaten för E. coli och intestinala enterokocker från analys av vattenprov samplad vid Helsingborgs stads badplatser, som ingår i denna studie. Svarta rutor runt siffrorna angiver, at provtagning är endast kontrollplan för provtagning. Enhet för siffror är cfu-antal/100ml. Detektionsgräns för analys er 50 cfu/100ml. Röda siffror angiver at badvattenkvaliteten bedöms Otjänlig (koncentrationen över 1000 cfu/100ml). Gröna siffror angiver at badvattenkvaliteten bedöms Tjänlig med anmärkning. Svarta och bruna siffror angiver at badvattenkvaliteten bedöms Tjänlig ( 100). Bruna siffror er Tjänlig badvattenkvalitet på gränsen till Tjänlig med anmärkning. Tabell 8-1 Echerichia coli (E. coli) 21-jun 20-aug Badplats Domsten Hittarp Laröd Vikingstrand Pålsjöbaden Fria Bad Kallbadhuset Järnvägsmännens brygga Parapeten Råå Vallar ?? Råå Badhus Örby Ängar norr Örby Ängar Rydebäck Tabell 8-2 Intestinala enterokocker Domsten Hittarp Laröd Vikingstrand Pålsjöbaden Fria Bad Kallbadhuset Järnvägsmännens brygga Parapeten Råå Vallar Råå Badhus Örby Ängar norr Örby Ängar Rydebäck

68 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

69

70 BILAGA B Modellbeskrivning helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /

71

72

73 Modellbeskrivning B Modellbeskrivning Översikt En tre-dimensionell hydrodynamisk strömningsmodell för Öresund har satts upp i DHI:s modelleringssystem MIKE 3 FM. Denna modell tar bl.a. hänsyn till densitetsskiktning utifrån temperatur och salthalt, densitetsdriven strömning, vindens drivning på ytan, värmeutbyte med atmosfären, strömning orsakad av vattenståndsvariationer, tillflöden och utsläpp från land, samt turbulent blandning och jordens rotation. MIKE 3 är ett etablerat modelleringssystem utvecklat av DHI för öppna vattenområden såsom vattendrag, sjöar och hav. MIKE 3 är sedan flera decennier tillbaka en kommersiell programvara som används över hela världen (för mer information se Fördelarna med detta verktyg är flera: det är väl beprövat, det är relativt lätt att sätta upp en modell med hjälp av det välutvecklade användargränssnittet och man kan koppla på ett antal olika moduler för t.ex. vattenkvalité, ekologisk modellering, partikelspårning, sedimentprocesser, m.m. Beteckningen FM står för Flexible Mesh, vilket betyder att modelleringssystemet använder ett flexibelt beräkningsnät som kan anpassas till detaljer i strandlinjen, konstruktioner, m.m. Beräkningsnätets upplösning kan varieras i rymden så att områden av särskilt intresse kan beskrivas med hög noggrannhet. Modellen är en anpassning av en befintlig Öresundsmodell som används operativt för badvattenprognoser i Danmark, där den rumsliga upplösningen hos beräkningsnätet har ökats i närheten av Helsingborgs kust. Modellen beskriver vattnets rörelser i tre dimensioner och visar hur vatten från olika utsläppskällor sprider sig i kustområdet. A-1

74 Metodik B.2.1 Beräkningsnätet Beräkningsnätet täcker hela Öresund, från norr om Höganäs i norr till Öresundsbron i söder (Fel! Hittar inte referenskälla.a). Upplösningen varierar mellan m i större delen av sundet, men har successivt ökats in mot Helsingborgs kust (Figur A-1B). Den högsta upplösningen är ca 75 m. Figur A-1. Beräkningsnätet och modelldjupen för (A) hela domänen och (B) det högupplösta området utanför Helsingborg. Koordinater i SWEREF Vertikalt har beräkningsnätet två bottenföljande lager från ytan och ned till 2 m djup, vars tjocklek varierar i tiden med vattenståndet i modellen. Vid medelvattennivå är lagertjockleken därmed 1 m. Därunder används 10 lager, med tjocklek mellan 2 och 5 m, vars tjocklek inte varierar i tiden. B.2.2 Strömningsmodellen Strömningsmodellen drivs av tre dominerande faktorer: 1. Variationer i densitetsskiktningen i norr och i söder, 2. vattenståndet i norr och i söder, och 3. vindens styrka och riktning. Densitetsskiktningen som är en funktion av salt- och temperaturskiktningen samt vattenståndet har hämtats från en regional operationell modell inom DHI som täcker ett område från Östersjön till Nordsjön. Denna modell körs löpande och resultaten sparas. Modellen har genomgått omfattande kalibrerings- och valideringsarbete i samband med bland annat utredningar kring Fehmarn Bält-förbindelsen. För vinden används samma prognoser som de som används i den regionala modellen, vilka levereras av StormGeo. A-2 helsingborgs_badvattenkvalitet2016.docx / CER /