RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI"

Rut Berglund
för 5 år sedan
Visningar:

1 RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Bakgrund Efterfrågas vägledning om åtgärder och krav som rör bräddningar. Svenskt Vatten förordar föreskrifter om en systematisk, riskbaserad och åtgärdsinriktad egenkontroll.

2 Bakgrund Efterfrågas vägledning om åtgärder och krav som rör bräddningar. Svenskt Vatten förordar föreskrifter om en systematisk, riskbaserad och åtgärdsinriktad egenkontroll. Behov av jämförelsetal/benchmarking kommuner emellan om hur bräddningen ser ut i Sverige idag och jämförelsetal för bräddningens omfattning och olika metoder för kvantifiering.

3 Inte bara i Sverige.

4 Bräddning idag Underlag för de årliga miljöredovisningarna från kommunerna vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk värdering av konsekvenser för recipienten behov av jämförande data för kvantifiering och konsekvensbedömning av bräddning Särskilt fokus som föroreningskälla m h t bakteriell förorening och risken för spridning av smittämnen, t ex för badvatten och råvatten.

5 Hur kan bräddning kvantifieras?

6 Metoder Mätning, provtagning Handberäkningar Modellberäkningar med hänsyn till: Hydrologi (dagvatten och tillskottsvatten) Hydraulik (kapacitet, uppdämning) Spillvattenbelastning (utspädningsgrad, föroreningsinnehåll)

7 Exempel på omfattning av bräddning

8 Metodik VASS-statistik, 2014 Mer detaljerad studie av modellbaserad beräkningsdata från 10 utvalda kommuner,

9 Nyckeltal VASS Kod Beskrivning Definition Mi200 Bräddning från avloppssystem, dvs avloppsreningsverk + ledningsnät. Total bräddad volym från avloppsreningsverk och allmänt spillvattenförande ledningsnät inom kommunen, inkl. kombinerat ledningsnät. Även nödbräddning ingår. Mi200a Bräddning från avloppssystem - verk. Mi200b Bräddning från avloppssystem - ledningsnät Total bräddad volym från avloppsreningsverk Total bräddad volym från det allmänna spillvattenförande ledningsnätet inom kommunen, inkl. kombinerat system. Även nödbräddning ingår.

10 Bräddvolym (m³/år) Bräddning från avloppsystem Antal personer anslutna till ledningsnätet

11 Bräddvolym (m³/år) Bräddning från ledningsnät Antal personer anslutna till ledningsnätet

12 12% VASS Bräddvolym som andel tillrinning 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 1% 3% 100% Andel kombinerat ledningsnät

Kommuner som modellberäknar sin bräddning 1 600 1 400 1 200 1

13 Kommuner som modellberäknar sin bräddning Nederbörd - årsvolym, mm

14 4.5% Modellberäkningar - Bräddvolym som andel av tillrinning 4.0% 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Alingsås Sollebrunn Trollhättan Uddevalla Västerås Karlskrona Halmstad Oskarström Helsingborg Göteborg Malmö Stockholm

15 Hur fördelar sig bräddningen? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Modellberäkningar - Andel bräddning som det största bräddavloppet står för Alingsås Göteborg Halmstad Helsingborg Karlskrona Oskarström Sollebrunn Trollhättan Uddevalla Västerås

16 Andel spillvatten

17 Slutsatser från studerade kommuner Bräddningen på ledningsnätet varierar mellan 0,7 % och 4,1 %. Inget tydligt samband mellan andelen kombinerat nät och andelen bräddning på ledningsnätet felaktigt underlag? Huvuddelen av bräddningen (m 3 ) på ledningsnätet vid ett eller ett fåtal punkter. Relativa andelen spillvatten i bräddvattnet varierar stort mellan kommuner/ledningsnät

18 Risk och konsekvensanalyser

19 Bräddning bakterier, mikrobiell påverkan, närsalter Badvattenfokus e-coli, enterokocker Vattenförsörjning råvattenkvalitet Närsaltsbelastning - övergödning

20 Slutsatser De största städerna har halverat sina bräddutsläpp sedan 90-talet Medelstora städerna har minskat sin bräddning till 1/10 VASS statistikens underlag pekar på tolkningar kring definitionen av kombinerat system Flertalet kommuner bräddar mindre än 1% Ett fåtal bräddavlopp dominerar bräddvolym Finns ingen standard idag för hur bräddningar skall kvantifieras och redovisas. Stora variationer mellan kommuners hantering och redovisning Bräddningarna har ökat fokus igen, särskilt som föroreningskälla m h t bakteriell förorening och risken för spridning av smittämnen. Beräkningsmetoder förfinas och går alltmer mot risk- och konsekvensbedömning, belastningen & konsekvensen kan beräknas

21 Tack! Cecilia Wennberg Mobil:

Relevanta dokument

Omfattning av bräddning i svenska kommuner

Rapport Nr 2017-16 Omfattning av bräddning i svenska kommuner Cecilia Wennberg Hanna Nordlander Claes Hernebring Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är