BADVATTEN I LANDSKRONA

Transkript

1 1 (6) Miljöförvaltningen BADVATTEN I LANDSKRONA 2012 Nina Svenbro Rapport 2012:15 Praktikant Oktober 2012

2 2 (6) Inledning I Landskrona finns sju offentliga badplatser, fem på fastlandet och två på Ven. Kommunen ansvarar för skötsel och tillsyn över dessa och det tas badvattenprover under sommaren. Badplatserna är: - Borstahusen, Campingen - Borstahusen, Piren - Lill-Olas brygga - Ålabodarna norra - Kallbadhuset - Kyrkbacken - Norreborg Av de sju badstränderna är fem klassade som EU-bad, vilket innebär att det genomsnittliga antalet besökare på dessa badstränder överstiger 200 personer per dag. De badplatser som var EU-bad 2012 var Bortsahusen Campingen, Borstahusen Piren, Lill-Olas brygga, Ålabodarna norra och Kyrkbacken på Ven. Stränder som klassas som EU-bad omfattas av EG-direktivet med krav på provtagning minst 3-4 gånger under badsäsongen. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning i och med utgivandet av föreskriften om strandbadvatten. För kommunala bad, som inte är EU-bad, är det upp till kommunen att bestämma omfattningen av provtagningen. I Landskrona har de kommunala baden haft samma provtagningsfrekvens som EUbad. Under 2012 har Borstahusen Campingen och Lill Olas brygga haft Blå Flagg. För att få denna utmärkelse skall vissa kriterier för vattenkvalitet, service och säkerhet vara uppfyllda, som stiftelsen Håll Sverige Rent presenterar. Under perioden 29 maj (tisdag v. 22) till 28 augusti (tisdag v. 35) togs prover på samtliga offentliga badplatser i Landskrona. Proverna 2012 har tagits på tisdagar varannan vecka, med undantag för de första proven som togs med två veckors mellanrum. Resultat Sammanlagt togs 47 prover under årets badsäsong. Inga prov bedömdes som otjänliga och sex prov bedömdes som tjänliga med anmärkning. Detta innebär att 87 % av proverna var tjänliga och 13 % tjänliga med anmärkning. Tabell 1 och 2 visar resultatet för var och en av provtagningarna på fastlandet respektive Ven.

3 Tabell 1. Resultatet från 2012 års badvattenprover på fastlandet (T = tjänligt, TA = tjänligt med anmärkning, OT = otjänligt) med start vecka 22 och till och med vecka (6) Provplats V 22 V 25 V 27 V 29 V 31 V 33 V 35 Borstahusen, Campingen TA TA T T T T TA Bortsahusen, Piren T TA T T T T T Lill-Olas brygga T T T T T T T Ålabodarna norra TA T T T T T T Kallbadhuset T T T T T T T Tabell 2. Resultatet från 2012 års badvattenprover på Ven (T = tjänligt, TA = tjänligt med an-märkning, OT = otjänligt) med start vecka 22 och till och med vecka 35. Provplats V 23 V 26 V 28 V 30 V 32 V 34 Kyrkbacken TA T T T T T Norreborg T T T T T T För att se hur vattenkvaliteten sett ut sedan 1989 och framåt visas i tabell 3 en jämförelse mellan åren. Under 2012 var 87 % tjänliga, 13 % tjänliga med anmärkning och 0 % otjänliga. Tabell 3. Andelen tjänliga prov, otjäliga prov och prov som som är tjänliga med anmärkning, från år 1989 och framåt. Bedömning Tjänligt % Tjänligt med anmärkning % Otjänligt % Bedömning Tjänligt % Tjänligt med anmärkning % Otjänligt % Sammanfattning och diskussion kring årets resultat resultaten I årets badvattenprovtagning bedömdes inga prover vara otjänliga, vilket gör resultaten till de bästa sedan år 2009, då antalet otjänliga prov också var noll. Resultaten på badvattenproverna kan bero på många faktorer men en viktig faktor är nederbörd. Orsaken till att just regn har en stor påverkan på provet är att stora mängder nederbörd medför mycket ytvattenavrinning, vilket för med sig bakterier ut i

4 havet, som i sin tur kan resultera i dåliga badvattenprover. I bilaga 1 finns SMHI:s mätningar för dygnsnederbörd i Landskrona under tidsperioden för årets provtagningar. Om man jämför nederbörden i år med den från 2011 (se bilaga 2) så kan man se att den sammanlagda nederbörden samt förekomsten av kraftiga regn var större under Detta är sannolikt en viktig anledning till de goda provresultaten i år. Sex av proverna från årets provtagning bedömdes vara tjänliga med anmärkning.. Proven med anmärkning har, med undantag av provet från vecka 22, inte tagits i samband med någon kraftigare nederbörd och anmärkningarna på proven kan således inte uteslutande förklaras av nederbörd. Landskronas stränder drabbades under 2012, liksom under 2011, inte av kraftig algblomning. Innan badsäsongen startade höll miljöförvaltningen en kort utbildning om giftalger för årets strandvärdar. De väderbeständiga informations-, varningsoch förbudsskyltar som miljöförvaltningen inskaffade under 2009 behövdes aldrig användas under (6)

5 5 (6) Bilaga 1 SMHI:s statistik för dygnsnederbörd i Landskrona under perioden för badvattenprovtagning Vecka Datum Nederbörd (mm) Vecka Datum Nederbörd (mm) Vecka Datum Nederbörd (mm) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1

6 6 (6) Bilaga 2 Nederbördsstatistiken från badvattenrapporten Nederbörd i millimeter. Vecka Datum Nederbörd Vecka Datum Nederbörd , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8