STRANDBADPLATSER VISION 2015

Transkript

1 STRANDBADPLATSER VISION 2015 Juni 2008

2 2 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Syfte och mål Allmänna badplatser Centrumnära Södra Varberg Norra Varberg Inlandet Badturism Samverkansformer Klassning av stränder skötselstandard Nuvarande standardfördelning Utveckling av badplatser Nya badplatser Parkeringsplatser Badvattenkvaliteten Toaletter Utrustning Anpassning för funktionshindrade Information Serveringar Sponsring - Reklam Vind och kitesurfing Lagar och förordningar Ekonomi Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kriterier för klassning av badstränder Kostnadsbedömning... 14

3 3 1.0 Inledning Inom Varbergs Kommun finns ett stort antal strandbadplatser. Badplatserna vilka omfattas av denna vision är de som bedöms vara offentliga badplatser. Denna bedömning grundas på Statens Naturvårdsverks föreskrifter om krav på vattenprovtagning och stränder som kommunen av tradition har betraktat och skött som offentliga strandbad. Den kommunala styrningen är via Varbergs allmänna lokala ordningsföreskrifter, som anger dessa bad som offentliga platser. Badsäsongen är mellan juni och augusti. (Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter 21 juni till 20 aug.) 2.0 Syfte och mål - Hög standard på strandbaden - Fastställa skötsel- och utrustningsstandard - Vara vägledande för beslut i förnyelse- och förändringsfrågor - Vara vägledande för långsiktiga utvecklingsförslag 3.0 Allmänna badplatser Dessa 27 allmänna badplatser bibehålls. (Se karta, sidan 12.) 3.1 Centrumnära Barnens badstrand Kärringhålan Skarpe Nord Goda Hopp Djupadräkt Sandstrand vid Fästningen Nakenbad med klippor för damer Nakenbad med klippor för damer Nakenbad med klippor för herrar Gemensamhetsbad med klippor

4 4 3.2 Södra Varberg Lilla Apelviken Apelviken Södra Näs Träslövsläge Kagabäcksviken Gamla Köpstad Kohagen Björkäng Sandstrand Långgrund sandstrand Sandstrand omgiven av klippor Långgrund sandstrand Långgrund sandstrand Sandstrand Långgrund sandstrand 3.3 Norra Varberg Stråvalla Sandstrand Videberg, Bua Sandstrand omgiven av klippor Båle, Bua Sandstrand Kråksta, Bua Sand och brygga Sanddamm, Bua Sandstrand omgiven av klippor Espevik Sandstrand omgiven av klippor Kärra Södra och Kärra Norra Långgrund sandstrand med klippor och gräs Getterön 1:a, 3:e, 4:e och 5:e vik Getterön består av 4 olika vikar, där man kan bada från klippor eller sandstrand. Hundbad finns på tredje vik 3.4 Inlandet Oklången Mäsen Skällingesjön Insjö med badbrygga belägen i Kungsäter Insjö med badbrygga belägen i Karl-Gustav Insjö med badbryggor belägen i Skällinge 4.0 Badturism Strandbaden är ryggraden i Varbergs turistutbud. Enkätundersökningar utförda av campingägarna bland sina gäster, visar tydligt att de flesta valt Varberg för badens och solens skull. Strandbaden utnyttjas flitigt även av kommunens invånare. Många väljer helt enkelt att stanna kvar i Varberg under sommarsemestern. Den stora inflyttningen till kommunen innebär också ett markant ökat antal besökande på strandbadplatserna. 5.0 Samverkansformer Viktiga samarbetspartners från näringslivet är Marknad Varberg och campingägarna. De hjälper idag till med penningbidrag och rena skötselinsatser. Detta ger en bättre standard på badplatserna än om kommunen själv svarar för skötseln. Värdet ekonomiskt motsvarar cirka 5 % av den nuvarande skötselkostnaden av badplatserna. Olika samverkansformer med näringslivet och föreningar kan säkerligen utvecklas ytterligare, men en mycket viktig grundförutsättning är att kommunen håller en rimlig standard på skötsel och anläggningar. Det är mycket viktigt att hålla en kommunal grundstandard och därmed tydliggöra att andra intressenters insatser förbättrar standarden på badstränderna.

5 5 Förslag - Olika samverkansformer med andra intressenter angående skötsel och förnyelse av anläggningar genomförs med det allmänna intresset som grundval. 6.0 Klassning av stränder skötselstandard Badplatserna delas in i tre skötselklasser (se sidan 12): blå flagg, trestjärnig och tvåstjärnig. Där har blå flagg den bästa skötselstandarden, vilket styrs av en europeisk miljö- och säkerhetscertifiering av hamnar och stränder (i Sverige drivs blå flagg av organisationen Håll Sverige Rent). Förslag - Badplatserna delas in tre skötselklasser, 3 blå flagg, 12 trestjärniga och 12 tvåstjärniga. - Kommunen upprätthåller drift och underhåll av badplatserna enligt angiven standard.

6 6 6.1 Nuvarande standardfördelning Strandbad Blå flagg Trestjärnig Tvåstjärnig Stråvalla Videberg Kroksta Båle Sanddamm Espevik Kärra Norra Kärra Södra Getteröns 1:a vik Getteröns 3:e vik Getteröns 4:e vik Getteröns 5:e vik Barnens Badstrand Kärringhålan Skarpe Nord Goda Hopp Djupa Dräkt Lilla Apelviken KÅSA Apelviken Södra Näs Träslövsläge Kagabäcksviken Gamla Köpstad Björkäng Oklången Mäsen Skällingesjön

7 7 7.0 Utveckling av badplatser 7.1 Nya badplatser Antalet allmänna badplatser behöver för närvarande inte utökas. Enligt EU:s badvattendirektiv måste markägare/verksamhetsutövare uppmärksamma strandbad, som utnyttjas av ett stort antal badande människor. Detta kan innebära att markägare/verksamhetsutövare blir tvungen att ta badvattenprov på en ny plats, och försöka åtgärda eventuellt dåligt badvatten. Detta innebär i så fall att en ny allmän badplats bör ordnas. Tre blåflaggstränder, som finns idag bedöms också vara ett lämpligt antal. När förutsättningar finns bör någon blåflaggstrand lokaliseras till norra eller södra kommundelarna. Det centrumnära läget Barnens badstrand har, är mycket unikt i Sverige och en viktig pusselbit i marknadsföringen av Varberg. Denna badstrand bör utvecklas ytterligare med ett soldäck och möjlighet att bada på djupt vatten direkt. Insidan av piren borde vara en lämplig plats att bygga någon form av sol- och baddäck vid. 7.2 Parkeringsplatser På många ställen är antalet parkeringsplatser för litet att klara behovet vid de soliga och fina baddagarna. Samtidigt är det svårt att dimensionera för dessa toppbelastningar. På de största badplatserna och där det finns möjligheter bör antalet parkeringsplatser byggas ut. Dessutom måste de befintliga anläggningarna effektiviseras med bättre skyltning och utmärkning av platser. Ett sätt att minska antalet bilar är att stimulera cykling till och från badplatserna. På lämpliga platser byggs cykelparkeringar. I de lokala ordningsföreskrifterna regleras campingförbud på de offentliga platserna och därtill hörande parkeringsplatser. De senaste årens utveckling med en betydande ökning av besökande och övernattande människor i husbilar, medför problem med hushållssopor och även toalettbehållare som töms på olämpliga ställen. Dessa övernattningar kan inte beivras med hjälp av lokala ordningsföreskrifterna. Ett enkelt sätt att reglera detta är att införa p-förbud nattetid på de strandnära parkeringsplatserna. Detta bör kompletteras med anvisade platser för husbilar att övernatta på mot betalning (till bl.a. ta hand om hushållssopor och annat). Kommunen ska inte driva sådan uthyrningsverksamhet utan avtal upprättas med lämpliga intressenter. En del av de gällande detaljplanerna måste ses över, för att reglera denna nya verksamhet.

8 8 7.3 Badvattenkvaliteten EU:s nya badvattendirektiv har som mål att förbättra hälsa, säkerhet och vattenkvalitet. Samtidigt kräver direktivet, som träder i kraft 2008, snabb och tillräcklig information till allmänheten. Det betyder att nya åtgärder kommer att krävas för att ta steget från passiv övervakning till aktiv förvaltning av badvattnet. Nyckelområden i det nya direktivet är - Snabb reaktion på förorening med kort varaktighet kombinerat med en plan för att långsiktigt klara kraven i direktivet - Nya kriterier, nya bakteriella metoder och värdering av algblomning orsakat av toiska alger - Klassificering av badvatten - Etablering av badvattenprofiler - Snabb spridning av information med hjälp av modern teknik Dagvattenutsläppen är en källa till förorenat badvatten, speciellt 3-4 dygn efter ett kraftigt regn. I bäckar och åar finns många källor till föroreningar, och det är viktigt att spåra och identifiera dessa källor för att kunna åtgärda och kontrollera dem. Nya dagvattenutsläpp till de allmänna badplatserna bör inte tillåtas. 7.4 Toaletter Många av toalettanläggningarna är gamla, otidsenliga och nedslitna. Några behöver byggas om, så att man lätt kan reglera antalet toaletter som är öppna, beroende på för- eller eftersäsong. Detta för att bl.a. kunna minska på städkostnaden. Några TC behöver ersättas med WC och nedslitna anläggningar behöver helt enkelt fräschas upp. 7.5 Utrustning De mest frekventa badplatserna utrustas med uteduschar och lekutrustning måste kompletteras. Badplatserna kan utrustas med, där det finns plats, enkla omklädningshytter, solstolar o.d., Eventuell uthyrning av solstolar bör inte drivas av kommunen, utan avtal träffas med lämplig intressent. 7.6 Anpassning för funktionshindrade Det speciella badet för funktionshindrade vid lilla Apelviken bedöms idag vara tillräckligt för att tillgodose behovet för funktionshindrade. Tillgängligheten till många av de övriga badplatserna måste förbättras. Gångvägar från speciellt parkeringsplatser och toalettbyggnader fram till själva strandområdena måste förbättras (hårdgöras) så att tillgängligheten blir bra. Handikapparkering ska vara ordnad i samband med dessa gångvägar.

9 9 Ytterligare någon badplats i södra och norra kommundelarna bör utrustas med ramp och räcke i stil med femte vik på Getterön. Rampen underlättar för rullstolsburna, att komma till vattnet. 7.7 Information En samlad badplatsinformation över kommunens badplatser, både broschyrmässigt och via Internet, måste utarbetas, där tillgänglighet, badvattenkvalité, toaletter, utrustning o.d. anges. Samtliga badplatser ska utrustas med informationstavlor med mer eller mindre information beroende på badstrandens standard. Den allmänna trafikskyltningen, som visar vägen till badplatserna måste göras tydligare. 7.8 Serveringar Vid badplatser där det finns utrymme och tekniska möjligheter, kan serveringar tillåtas. Kommunen ska inte driva sådana anläggningar, utan lämpligt område utarrenderas till lämpliga intressenter. 7.9 Sponsring - Reklam Enkla omklädningshytter, toaletter och annan utrustning kan finansieras genom sponsring där finansiären får sätta upp en snygg skylt 7.10 Vind och kitesurfing Regler och områden angående surfingen bör skrivas in i de lokala ordningsföreskrifterna. Speciellt när det gäller kitesurfing där det idag blir konflikter med de badande.

10 10 Förslag - Inga nya allmänna badplatser tillskapas för närvarande. - Barnens badstrand, utmed piren, utrustas med sol- och baddäck med möjlighet att bada på djupt vatten. - Vid de stora badplatserna byggs parkeringsplatserna ut. - Uppställningsplatser för husbilar ordnas. - Parkeringsförbud för husbilar/husvagnar införs nattetid vid de stora badplatserna. - Cykelparkeringar byggs på lämpliga platser. - Skapa informationssystem om badvattenkvaliteten - Spåra föroreningskällor i dagvattenutsläppen och åtgärda dessa. - Toalettanläggningarna moderniseras - Utrustningen på badplatserna kompletteras med uteduschar, lekutrustning o.d. - Tillgängligheten förbättras från speciellt parkeringsplatser och toalettbyggnader fram till själva strandområdena. - Någon badplats i södra och norra kommundelarna utrustas med ramp och räcke för rullstolar. - En samlad badplatsinformation utarbetas. - Serveringar kan tillåtas. - Viss utrustning kan finansieras via sponsring. - Vindsurfing och kitesurfing regleras via lokala ordningsföreskrifterna.

11 Lagar och förordningar Det är främst miljö- och räddningsnämnden som ansvarar för tillsynen av strandbaden. Följande lagstiftning styr verksamheten. - Miljöbalken 9:9 (1998:808). - Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) - Naturvårdverkets föreskrifter om strandbadvatten (SNFS, 1996:6). *) - Naturvårdsverkets allmänna råd 89:4 (Strandbad vattenkvalitet och kontroll). *) - De lokala hälsoskyddsföreskrifterna - De lokala ordningsföreskrifterna Regler runt strandskydd, naturreservat och områden med riksintresse för naturvård påverkar också skötsel och utrustning av strandbaden. *) Nya föreskrifter och allmänna mål håller på att utarbetas. 9.0 Ekonomi Drift och underhåll finansieras till cirka 95 % via den skattefinansierade budgeten och resterande via olika samarbetsavtal med campingägarna. Ett sätt att bättra på finansieringen av strandbadsskötseln är att avgiftsbelägga parkeringsplatserna vid badplatserna. Förslag - Utred möjligheterna att finansiera höjd standard med avgiftsbelagda badplatsparkeringar Allmänna lokala ordningsföreskrifter I ordningsföreskrifterna finns två bad, Fävren och Stora Sävsjön, som har för få badande för att vattenprovtagning och annan skötsel ska vara aktuell. Dessa platser har inte haft någon kommunal skötsel på många år, utan bör tas bort ur den lokala ordningsstadgan. Förslag - Badplatserna vid Fävren och Stora Sävsjön tas bort som offentliga badplatser i lokala ordningsföreskrifterna

12 Kriterier för klassning av badstränder Kriterier Blå flagg Trestjärnig Tvåstjärnig Vattenprover och 1/6 31/8 5 prover/ 5 prover/ temperatur varje vecka badsäsong badsäsong Orenat dagvatten Åtgärdas Åtgärdas Åtgärdas Informationstavla Ska finnas Ska finnas Ska finnas Toaletter Vattentoalett Vattentoalett Vatten- eller torrtoalett Duschar och dricks- Ska finnas Ska finnas Krävs inte vatten Livräddningsut- Båtar och liv- Båtar och liv- Livbojar rustning bojar ska finnas bojar ska finnas ska finnas Första hjälpen Ska finnas Krävs inte Krävs inte Räddningsvägar Ska finnas Ska finnas Ska finnas Larmmöjligheter Ska finnas Krävs inte Krävs inte Strandstädning/ Dagligen under Vid behov eller Vid behov eller sopkärl högsäsong minst 1 ggr/vecka minst 1 ggr/vecka Tångrensning 2 dagars tolerans 1 veckas tolerans 2 veckors tolerans Tillgänglighet för Ska finnas Bör finnas Bör finnas funktionshindrade Skyltning till Symbol från Symbol från Symbol från badplats allmän väg allmän väg allmän väg Vind- och kite- Inte tillåtet På anvisad plats På anvisad plats surfing Hundar Inte tillåtet Tillåtet endast på Inte tillåtet Getterön 3:e vik Miljöinformation Ska finnas Bör finnas Bör finnas Strandaktivitet Bör finnas Krävs inte Krävs inte Sanddynor och Sly röjes Sly röjes Sly röjes närområde

13 13

14 Kostnadsbedömning Detta är en mycket grov kostnadsbedömning, gjord efter olika idéer och tankar. Det finns inte några färdiga förslag att utgå ifrån. Utveckling barnens badstrand Toaletter (byta ut 3 torrdassanläggningar till wc-anl.) Toaletter (modernisering och uppfräschning bef. anl.) Tillgängligheten Utrustning Parkeringsplatser Informationssystem Totalt cirka 5 milj. kr 3 milj. kr 1 milj. kr 0.5 milj. kr 0.5 milj. kr 0.2 milj. kr 0.5 milj. kr 11 milj. kr Kostnaderna för att spåra föroreningskällor och eventuellt åtgärda dessa, är mycket svårt att beräkna. Det saknas idag kunskaper runt olika föroreningskällors påverkan på badvattenkvaliteten. De olika projekten kommer att behandlas i kommande budgetarbeten.