Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Page 1 of 7 Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem a för planen rektor Vår vision På Källby Gård ska alla barn känna sig trygga och känna arbetsglädje. Vi vill har en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar verksamheten Alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet I slutet av vårterminen sker utvärderingen av arbetet utifrån likabehanlingsplanen. Eleverna är delaktiga genom diskussioner i klass och elevråd utifrån ett antal frågeställningar. I elevrådet bestäms sedan vilka mål som skall finnas med nästa års plan samt aktiviteter som bör göras för att nå målen. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns på hemsidan och information om detta går hem till alla föräldrar samt att de som önskar kan få den i pappersform. Planen diskuteras vid föräldraråd och föräldramöten Föräldrar utgör en viktig resurs i vårt arbete med eleverna. Vi informerar föräldrarna om att det är viktigt att de tar kontakt med skolan när de får vetskap om att deras eget eller annat barn far illa på skolan Personalens delaktighet Aktiviteter i planen följs kontinuerligt upp i arbetslag, elevhälsoteamet och i Trygghetsgruppen. Planen och aktiviteterna utvärderas i maj 2011 och en ny nulägesanalys görs som sedan ligger till grund för nästa läsårs likabehandlingsplan. Detta redovisas i skolans kvalitetsredovisning och är en del av skolans systematiska arbetsmiljöarbete Förankring av planen Vid läsårsstart skall klassläraren gå igenom planen och dess innebörd utifrån eleveras ålder och mognad. Inför läsårsstart tar rektor upp och diskuterar planen med personalen. Planen finns på hemsidan och information om detta går hem till alla föräldrar Planen diskuteras vid föräldraråd och föräldramöten. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats i arbetslagen, trygghetsgruppen, föräldraråd samt i klassråd och elevråd Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, personal, elever och vårdnadshavare Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mycket resurser har satsats på att vuxna ska finnas ute på rasterna. Rastaktiviter har anordnats både av eleverna i åk 5 och 6 samt ledda av en fritidspedagog. vilket har upplevts positivt av eleverna. Genom att kontinuerligt prata om och lyssna på hur rasterna har varit visar vi att vi tar eleverna på allvar.de flesta eleverna tycker att rasterna fungerar bra även om det finns enstaka elever som tycker det fungerar mindre bra. Eleverna känner sig trygga i omklädningsrummen när en vuxen finns med Vi ser att genom träna eleverna att våga säga nej till situationer man inte tycker om kan skapa bättre självförtroende. Vi ser att eleverna kommer till de vuxna när de har bekymmer och förlitar sig på att vi tar tag i problemen. Vi har en del elever med grovt språk som sprider sig. Detta är något som vi bör arbeta vidare med för att få ett positivare

2 Page 2 of 7 språkbruk. Det är viktigt att händelser dokumenteras och att föräldrarna får information när deras barn är berörda Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att kontinuerligt följas upp och utvärderas i arbetslag, elevvårdsgruppen, klass och elevråd, bland kamratstödjarna och i Trygghetsgruppen samt föräldrarådet. I maj 2012 görs en ny nulägesanalys som sedan ligger till grund för nästa läsårs likabehandlingsplan. Detta redovisas i skolans kvalitetsredovisning och är en del av skolans systematiska arbetsmiljöarbete för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Främjande arbete som syftar till att förhindra kränkande behandling Kränkande behandling Eleverna ska uppleva att de har en trygg arbetsmiljö, känner sig sedda och inte utsätts för kränkningar Målet följs upp genom en trivsel-enkät och observationer i vardagen samt vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar Grunden är arbetet i klassen. Här ligger tyngdpunkten på främjande arbetet genom förhållningssätt, värdegrundsarbete och konflikthantering. I det främjande arbetet ligger att ständigt observera och reflektera kring vilka strukturer och hierarkier som finns i klassen och på skolan. Det är vårt ansvar som vuxna och professionella att arbeta och förhålla oss på ett sådant sätt att negativa maktstrukturer och hierarkier bryts och att alla barn har en del i gruppen. Främjande arbete i vardagen Vi är flera vuxna ute på rasterna. Rastvärdarna bär gula jackor för att lättare kunna identifieras. Vi har en anställd personal som är ute varje rast och vistas inom ett och samma område på skolgården. För att skapa en tryggare situation i omklädningsrummen i idrottshallen, finns vid behov vuxna med vid ombyten både före och efter idrottslektionerna. Vi tar barnens konflikter på allvar och är därför måna om att hjälpa dem att hantera olika former av konflikter. En viktig del av det främjande arbetet är att stärka varje barns självkänsla och identitet. Detta gör vi i det dagliga arbetet genom att benämna och bekräfta barnet som individ och särskilja på vad man gör och presterar och vem man är. Samtliga klasser arbetar med samarbetsövningar och värderingsövningar utifrån ålder och mognad. Vi tränar eleverna till att säga nej till situationer de inte tycker om. Lärarna tar i gruppen upp kända problem som uppstår och diskuterar med eleverna hur de kan göra istället. Genom att att prata med eleverna om vad de ska göra på rasten och lyssna på hur rasten har varit visar vi att vi bryr oss om elevens hela skoldag. All personal arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett kön

3 Page 3 of 7 Kön Ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. T.ex. namnlappar för att be om hjälp, gynnar flickor och tystlåtna. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla elever ovsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i undervisningen Planera verksamheten så att ingen elev utestängs från någon av skolans aktiviteter Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning På Källby Gård ska alla elever ha samma rättigheter oavssett funktionshinder Inför varje nytt läsår ska elevhälsoteamet diskutera praktiska lösningar för funktionshindrade elever i form av olika hjälpmedel. Samma diskussion ska föras om det kommer en nyinflyttad elev eller när någon elev får ett funktionshinder. Rektor och specialpedagog Sexuell läggning

4 Page 4 of 7 Sexuell läggning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning Att använda läromedel som belyser olika typer av familjebildningar. Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning för att upptäcka diskriminering, trakasserier kränkande behandling Vi uppmuntrar eleverna att alltid berätta för någon vuxen eller någon kamratstödjare, om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling. På Källby Gård finns kamratstödjare i alla grupper från 8 år till 12 år. Deras roll är att hjälpa oss vuxna att bli medvetna och observanta på barnens psykosociala miljö, ur barnens perspektiv. Trygghetsgruppen träffas var fjärde vecka för att stämma av läget på Källby Gård. Vid behov oftare Trygghetsgruppen (TG) nås via skolexpeditionen tel Hit kan elever, föräldrar, personal och andra vända sig. Elevenkät 1.En enkät med frågor om den psykosociala miljön görs i klassen. 2.Trygghetsgruppen sammanställer enkätsvaren. 3.En återkoppling sker till klassläraren om vad som framkommit i enkäten och vad som behöver åtgärdas. Frågor som tas upp är: Hur har de och kamraterna det på rasten? Har alla i klassen någon kamrat? Finns det något för alla att göra på rasten? Finns det någon som är rädd för något barn? Finns det vissa barn som får bestämma över andra? Hur är det i omklädningsrum/kapprum/matsal? Finns det platser på skolgården där det händer saker som vi vuxna inte ser? I åk 2 och 5 görs en kommungemensam enkät om elevernas arbetsmiljö Trygghetsgruppen har kontakt med skolans övriga personal såsom vaktmästare, kostpersonal, lokalvårdare och de busschaufförer som kör skolbussen för att lyssna in vad de uppmärksammat. Klasskonferenser varje termin där rektor är sammankallande. Elevhälsoteamet bestående av rektor, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska träffas två gånger i månaden Vid utvecklingssamtalen tas frågor om elevens arbetsmiljö och trivsel upp, Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat kartläggningsenkäterna samt deltagit i klassvisa diskussioner. Kamratstödjarna har deltagit i analysen av karltäggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal är skyldig att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Arbetslagen har på sina möten elevvård som en stående punkt. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka för att diskutera enskilda elever eller grupper Resultat och analys De flesta eleverna tycker att rasterna fungerar bra även om det finns enstaka elever som tycker det fungerar mindre bra.

5 Page 5 of 7 Eleverna känner sig trygga i omklädningsrummen när en vuxen finns med Vi ser att genom att träna eleverna att våga säga nej till situationer man inte tycker om kan skapa bättre självförtroende. Vi ser att eleverna kommer till de vuxna när de har bekymmer och förlitar sig på att vi tar tag i problemen. Vi har en del elever med grovt språk som sprider sig detta är något som vi bör arbeta vidare med för att få ett positivare språkbruk. Det är viktigt att händelser dokumenteras och att föräldrarna får information när deras barn är berörda Förebyggande åtgärder Att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Utvärdering sker via kamratstödjare, Trygghetsgruppen, och i arbetslagen i november Trivselenkäter i klasserna genomförs under november-februari arbetsmiljöenkät görs i maj Åtgärd Vi är flera vuxna ute på rasterna. Vi ordnar rastaktiviteter ledda av elever och av fritidspedagog i projektet Idrottslyftet. Vi pratar med barnen om vad de ska göra på rasten och hur rasten har varit för att följa upp att eleverna har det bra. Trygghetsgruppen har uppföljningar med kamratstödjarna genom att träffa en klass i veckan. därefter sker återkoppling till berörda pedagoger. Vi dokumenterar, kränkningar, konflikter, bråk mm på Händelseblanketten som sedan lämnas till rektor. Vid behov öka vuxennärvaron kring enskilda elever. Vid behov och i så stor utsräckning som möjligt ha med vuxna i omklädningsrummet vid idrotten. Vi pratar om och förtydligar regler som gäller smashboll, pingis mm i klasserna Vi säger ifrån när vi hör att eleverna använder ett grovt eller kränkande språk. Vi pratar med eleverna om hur olika ord och tonfall kan upplevas Så snart vi fått kännedom om att någon upplever sig diskriminerad eller kränkt tar vi tag i detta omgående. Motivera åtgärd Av analysen framgår att eleverna känner sig trygga när det finns vuxna i närheten. när barnen är aktiva och har något att göra på rasterna så minskas konflikter. Vi har sett att några barn har svårt på raster och vid fria aktiviteter och därför behöver vuxenstöd både för egen del och för att de andra barn ska känna sig trygga Av analysen framgår också att en del elever använder ett ovårdat språk och uttryck 1 okt 2012 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltollerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema där det alltid finns vuxna ute på alla raster samt före skolstart och vid skolbussarna. Vi uppmuntrar eleverna att alltid berätta för någon vuxen eller någon kamratstödjare, om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling.

6 Page 6 of 7 Olika former av elevenkäter som görs i klasserna Uppföljning av elevens arbetsmiljö görs vid utvecklingssamtal. På Källby Gård finns kamratstödjare i alla grupper från 8 år till 12 år. Deras roll är att hjälpa oss vuxna att bli medvetna och observanta på barnens psykosociala miljö, ur barnens perspektiv. Trygghetsgruppen träffas var fjärde vecka för att stämma av läget på Källby Gård. Vid behov oftare Trygghetsgruppen (TG) nås via skolexpeditionen tel Hit kan elever, föräldrar, personal och andra vända sig. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Personer som ingår i trygghetsgruppen Eva-Lena Ivarsson, Kerstin Aronsson, Anna Håkansson, Ann-Britt Olsson, Eva Lundgren, Eva Cardell Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid konflikt mellan barn Som vuxen har du skyldighet att agera vid bråk och konflikter. Den som ser en konflikt eller ett bråk SKA agera för att stoppa detta. Anser du att hjälp behövs tillkalla fler vuxna. Vid de tillfällen konflikten inte går att hantera eller lösa i situationen arbeta enligt följande: 1. Samtala med ett barn i taget 2. Lyssna öppet till barnet med målet att få veta vad upplevde/såg/hörde du? 3. Använd gärna papper och penna och rita upp situationen. Utgå neutralt från platsen där det hände och fokusera sedan på händelsen. Målet är att få alla inblandade att förstå vad som hände och att hitta strategier för att hantera liknande situationer i framtiden. 4. Det är i vissa fall värdefullt för klasskamrater och andra berörda att informeras om att konflikten är utagerad. Fyll i händelseblankett och meddela klasslärare. Klasslärare ansvarar för att föräldrarna informeras antingen genom klassläraren själv eller annan inblandad vuxen. Ansvar: Rektor och alla vuxna på skolan Vid annan kränkande behandling Kränkningar kan framför allt indelas i fyra typer. Psykosocial kränkning ex utfrysning ryktesspridning Verbal kränkningbli hotat eller utsatt för tillmälen Fysisk kränkning bli knuffad slagen Text- och bildburen kränkning klotter, lappar, sms. mms. Mail. Utredning av ärende Källby Gårds trygghetsgrupp, går in när gruppen får en anmälan/kännedom om att en elev är utsatt för kränkning. Anmälan kan komma från föräldrar, den utsatte, andra elever, personal eller andra vuxna. Vid en utredning arbetar TG enligt följande: 1. TG samlas och går igenom ärendet. 2. Det bestäms vem eller vilka i gruppen som har huvudansvar för ärendet. 3. för dokumentation i ärendet utses. 4. Strategi bestäms för TG.s arbete i det aktuella fallet. 5. Information samlas in genom samtal med den utsatte och hans/hennes vårdnadshavare, vuxna på skolan och den som har anmält ärendet. 6. TG startar samtal med en aktör i taget. Samtalet förs i en rak ton och utgår från kända fakta. En omedelbar förändring av beteendet krävs. Den utsatte ska direkt märka att mobbningen upphört och en tydlig förändring i bemötandet från aktören /aktörerna. 7. Kontakt tas med vårdnadshavare till de inblandade. Här redogörs för vad som kommit fram i samtalet med deras barn. 8. Åtgärdsprogramför var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar 9. Dagliga samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det Dagliga samtal med aktörerna i en vecka. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet. 10.TG fasar ut ur ärendet i en långsam takt. Fortsatt arbete sker för att aktivt främja vänskap och positivt samspel. (se förebyggande åtgärder) Ansvar: Trygghetsgruppen, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Konflikt mellan vuxna och elever Vid diskriminering eller annan kränkning från vuxen mot elev När elever utsätts av någon vuxen på skolan är det rektor som ansvarar för och handlägger ärendet. Anmälan sker till rektor. Rektor arbetar enligt följande: 1. Kontakt och samtal med den utsatte och dennes vårdnadshavare där fakta samlas in.

7 Page 7 of 7 2. Rektor kontaktar inblandad/inblandade vuxna. 3. Rektor informerar huvudmannen. 4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras 5. Rektor upprättar åtgärdsprogram för eleven och en handlingsplan för berörd personal. 6. Regelbunden uppföljning sker så länge den utsatte eleven uttrycker ett behov av det. 7. Rektor ansvarar för dokumentation. Ansvar: Rektor Rutiner för uppföljning Åtgärdsprogram för var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar 9.Dagliga samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det Dagliga samtal med aktörerna i en vecka. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet. 10.TG fasar ut ur ärendet i en långsam takt. Fortsatt arbete sker för att aktivt främja vänskap och positivt samspel. (se förebyggande åtgärder) är den person i trygghetgruppen som har ansvar för ärendet. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker genom upprättande av åtgärdsprogram. för dokumentationen är den som utsetts som ansvarig för ärendet. Rektor har delegerat ansvaret att upprätta åtgärdsprogram till skolans pedagoger. Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för att åtgärderna utförs. Ansvaret för att de olika insatserna fördelas på namngivna personer som utses för varje ärende.