Budget Flerårsplan Alliansens förslag. Foto: Åsa Siller

Transkript

1 2017 Flerårsplan Alliansens förslag Foto: Åsa Siller 0

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR ÅREN OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 Politikområden för kommunfullmäktiges mål Ekonomisk prioritering... 5 EKONOMISTYRDIREKTIV... 5 Övergripande... 5 Fastställande av budget... 5 Ombudgetering/tilläggsbudget... 6 Resultatutjämningsreserv... 6 Pensionsskuld... 6 Investeringar... 6 Uppföljning... 6 Hantering av resultatenheternas över- och underskott... 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 7 KOMMUNBIDRAG PER NÄMND... 9 INVESTERINGSVOLYM... 9 ANALYS FINANSIELL ANALYS Resultat kapacitet Risk kontroll Borgensåtaganden... Fel! Bokmärket är inte definierat.2 KÄNSLIGHETSANALYS NYCKELTAL SKATTESATSER RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET BALANSBUDGET NOTER TILL RESULTATBUDGET NOTER TILL KASSAFLÖDESBUDGET NOTER TILL BALANSBUDGET NOTER TILL BALANSBUDGET, FORTSÄTTNING

3 FÖRORD Föreliggande förslag till budget för år 2017 är ett resultat av Allianspartiernas gemensamma ansträngningar. en är i balans, skatten förblir oförändrad och den kommunala servicen får de resurser som krävs för fortsatt god kvalitet. Dock sker ett tydligt trendbrott: tidigare snabbt ökande centrala resurser flyttas ut till skolorna via skolpengen. Rektorerna och skolorna får på så sätt bättre möjligheter att utföra sina uppdrag. Mer makt åt skolorna, effektivare användning av de centrala resurserna Under många år har kommunens kostnader för utbildning ökat i snabb takt. Resurstillskotten har ökat i klart snabbare takt än såväl antalet elever och inflationen. Idag är den årliga nettokostnaden för grundskolan (kronor/invånare) den femte högsta bland Sveriges 290 kommuner, högst i Skåne. Tyvärr står resultaten inte i proportion till resursförbrukningen och vid en närmare analys framgår det att de pengar som delas ut via skolpeng inte ökat i alls samma takt. I stället har stora centrala resurser byggts upp, med ökad byråkrati och ineffektivitet som följd innebär att grundbeloppet (skolpengen) ökar med 25 miljoner kronor och att de centrala resurserna samtidigt stramas åt. Sammanfattningsvis innebär detta mer makt åt skolorna och bättre utnyttjade resurser. Barn och utbildningsnämndens totala budgetram förstärks med 3,2 % jämfört med år Resultatmål i balans förstärkta reserver I föreliggande budget budgeteras ett resultat uppgående till 3,0 miljoner kronor. Resultatet innebär en budget i balans men långsiktigt behöver dock resultaten förstärkas för att kommunen ska klara kommande investeringar och ekonomiska påfrestningar. De ekonomiska reserverna (medel till kommunstyrelsens förfogande) fördubblas till drygt sju miljoner kronor för att möta den ekonomiska och demografiska osäkerhet som råder. Fortsatt stora investeringar men i lugnare takt Investeringstakten fortsätter att vara hög, inte minst inom vatten och avloppsområdet med nya rörledningar med mera. Dock ser vi en minskad takt vad gäller ny och ombyggnad av skolor. De senaste årens tunga investeringar gör att nivån på våra verksamhetslokaler idag är betydligt bättre än de varit tidigare. Investeringarna fortsätter dock, bland annat med Norra skolan i Staffanstorp. Under 2017 kommer kommunens i särklass största park att färdigställas Hjärups park. 2

4 Fortsatta ansträngningar krävs Den nuvarande goda ekonomiska konjunkturen kommer sannolikt att mattas av under Konjunkturinstitutet (KI) spår en tydlig nedgång i BNP tillväxten kommande år. Sveriges Kommuner och Landsting räknar med att skatteunderlagstillväxten mattas. Samtidigt vet vi att under de närmaste åren kommer antalet äldre (80+ år) att öka snabbt, liksom kommunens kostnad för nyanlända. Med ovanstående i beaktande krävs fortsatt hårt arbete för att bibehålla den kommunala ekonomin i balans, fortsatt låg skatt och hög kvalitet i verksamheterna. För Alliansen i Staffanstorp, den 21 oktober 2016 Christian Sonesson Moderaterna Björn Magnusson Liberalerna Yvonne Nilsson Centerpartiet Magnus Lunderquist Kristdemokraterna 3

5 FÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR ÅREN OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Staffanstorps kommuns styrmodell vilar på de värden som framgår av dokumenten Visionen och Framtidens kommun. Modellen är koncernövergripande och syftar till att ge principer som grundar sig på långsiktighet och demokratiska värden. Enligt 8 kapitlet 5 kommunallagen ska budgeten innehålla ekonomiska och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt mål för åren Målen är en del av Staffanstorps kommuns visionsstyrningsmodell och visar inriktningen för 4 Staffanstorps kommuns verksamhet och utveckling. Målen består av ett antal politikområden som visar på verksamhetsmässig och ekonomisk prioritering. Ett politikområde redovisar en politisk vilja som påverkar samhällsutvecklingen. Det profilerar politikens väg till visionens uppfyllelse. Att välja politikområden är att prioritera. Politikområdesindelningen syftar till att möjliggöra bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. För varje politikområde fastställs ett eller flera mål. För varje mål anges vilken eller vilka nämnder som ansvarar för dess genomförande.

6 När målen är fastställda upprättar nämnderna genomförandeplaner som visar vilka aktiviteter som avser leda till att målen uppfylls. Dessa är årsindelade och resurssätts i samband med nämndernas internbudgetarbete. Genom beslut om kommunfullmäktiges mål för perioden den 11 maj 2015, 61, har mål för respektive politikområde fastställts för perioden. De ekonomiska målen fastställs varje år i samband med budgetbeslutet, se nedan. Politikområden för kommunfullmäktiges mål En bra start i livet Omsorg på medborgarens villkor Platsen vi bor på Engagerade medborgare Ekonomisk prioritering Ekonomisk prioritering Kommunfullmäktige har fastställt två ekonomiska mål för mandatperioden. Det första avser det egna kapitalet som ska inflationsskyddas vilket ställer krav på ett positivt resultat. Nedanstående tabell listar verkligt resultat år 2015, prognostiserat resultat år 2016 (prognos per jan - aug) respektive budgeterat resultat år Dessa jämförs med det lägsta resultatet för ett inflationsskyddat eget kapital. Förändringen i konsumentprisindex (KPI) har använts som inflationsmått. Verkligt/ Prognostiserat/ Lägsta resultat för budgeterat resultat full måluppfyllelse , ,8 (aug) 2, ,0 3, ,7 10,7 Summa 48,2 16,8 5 Det andra målet fastställer att kommunens bruttoinvesteringar till minst 50 % ska finansieras av resultat och avskrivningar, sett över mandatperioden. Nedanstående tabell listar verkligt samt prognostiserat och budgeterat utfall exklusive investeringsreserver. Verkligt/ Prognostiserat/ budgeterat % % (aug) % % Med nuvarande planering väntas båda de ekonomiska målen kunna uppnås. EKONOMISTYRDIREKTIV Ekonomistyrprocessen pågår hela året. Helhetssyn och flexibilitet är ledord då kraven ökar på en effektiv process som tar så lite tid som möjligt och som samtidigt ger utrymme för dialog och diskussioner om bland annat mål, kvalitet, miljö och andra variabler som inte är ekonomiska. Det krävs en tydlig process där ansvarsfördelning och roller är klart definierade. Övergripande Kommunala verksamheter och bolag får inte optimera sin verksamhet om detta som helhet medför nackdelar för den samlade kommunala organisationen som överväger fördelarna för den enskilda verksamheten eller bolaget. Fastställande av budget Kommunfullmäktige fastställer driftbudgeten, direktiv om verksamhetens inriktning, målsättning, omfattning och kvalitet för varje nämnd. Detta innebär att ansvarig nämnd förfogar över tilldelade

7 medel och vid behov fritt kan omdisponera dessa. Ombudgetering/tilläggsbudget Grundprincipen är att tilläggsbudget inte beviljas löpande under året. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsbudget. Grundprincipen är dock att tilläggsbudgeten ska vara fullt finansierad och inrymmas inom de ekonomiska målen. Nämnd ska innan tilläggsbudget begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Resultatutjämningsreserv Avsättning till och uttag från resultatutjämningsreserven sker i enlighet med ekonomistyrdirektivet. Beslut att disponera medel ifrån fonden får endast ske i samband med budgetbeslutet och beslutsunderlaget ska kompletteras med en analys av förutsättningarna att nå den ekonomiska prioriteringen angiven i kommunfullmäktiges mål (god ekonomisk hushållning). Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade fullfonderingsmodellen vilket innebär att hela skulden finns upptagen i balansräkningen. Investeringar Kommunfullmäktige beslutar om investeringsvolym i samband med att budgeten fastställs på våren. Kommunstyrelsen beslutar om investeringsbudget per projekt i november. Varje investering ska åtföljas av en investeringskalkyl som visar konsekvenserna på enhetens driftskostnader. Investeringsäskanden ska alltid tidsplaneras för att möjliggöra planering av likviditeten. Uppföljning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för uppföljningsrutinerna. Uppföljningen ska syfta till att vara lärande, förebyggande, stoppa ogynnsam/främja gynnsam utveckling, skapa ansvarskänsla och dialog. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sex ekonomiska uppföljningar. Dessa består förutom årsredovisningen av fyra månadsrapporter och en delårsrapport (per januari-augusti). Delårsrapporten redovisar det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet i förhållande till det av kommunfullmäktige beslutade uppdraget och behandlas av kommunfullmäktige. Månadsrapporterna beslutas av kommunstyrelsen. Nämnder och resultatenheter ska alltid, inom ramen för sitt uppdrag, vidta åtgärder för budgetbalans vid årets slut. I de fall dessa åtgärder är oförenliga med uppdraget måste beslut i frågan föregå verkställighet. Denna process hanteras i samband med månadsuppföljningen. Hantering av resultatenheternas över- och underskott Resultatenheternas fastställda över- och underskott tas normalt med till kommande år. Nämnderna kan besluta om undantag från denna praxis. Under löpande år kan resultatenheterna endast ta i anspråk sitt egna kapital upp till den gräns som beslutats i årsbudgeten för respektive enhet. 6

8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Det ekonomiska utrymmet har beräknats utifrån ett resultat på 0,3 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2017, vilket motsvarar 3 mnkr. För åren motsvarar utrymmet 1 % per år, det vill säga 12 mnkr. en för år 2016 ligger till grund för arbetet med budgeten för år 2017 och flerårsplanen för åren Denna har dock rensats för engångsanslag och räknats upp så att delårseffekter får helårseffekter i det nya budgetåret. Skatte- och statsbidragsintäkterna är redovisade utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos justerat för egen befolkningsprognos (korttidsreal och cirkulär 2016: 51). Invånarantalet beräknas uppgå till år 2017, år 2018 och år Uppräkningsfaktorerna för skatteunderlagets utveckling under perioden beräknas till följande: 4,5 % år 2017, 3,9 % år 2018 och 3,8 % år Staffanstorps andel av de s.k. välfärdsmiljarderna ingår i budgeten för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Reserven för oförutsedda händelser uppgår till 7,1 mnkr år 2017 resp 6,0 mnkr per år de följande två åren. Finansnettots utveckling är beroende av avkastningarna på de långfristiga placeringarna, kassalikviditeten och den planerade investeringsnivån. En investeringsvolym överstigande cirka 35 mnkr medför ett lånebehov eller minskad likviditet. Realiseringen av övervärden i den långfristiga portföljen uppgår till 4 %, 12,9 mnkr, vilket motsvarar kommunens krav på lägsta avkastning om 3 % samt årets inflationsbedömning. Utöver detta kommer 7 ytterligare 6,5 mnkr att realiseras av övervärdet år Borgensavgiften från de kommunala bolagen har budgeterats till 3,3 mnkr. Finansnettot och avskrivningarna har beräknats på en investeringsvolym på totalt 46 mnkr netto år 2017 varav 26 mnkr i den skattefinansierade verksamheten och 20 mnkr i den avgiftsfinansierade. Investeringsvolymen för år 2018 uppgår till 57 mnkr och för år 2019 till 59 mnkr. Trots den relativt höga investeringsvolymen kommer finansnettot att vara positivt med 14,1 mnkr år 2017 varav 6,5 mnkr förklaras av ett engångsuttag av innestående värde i den långfristiga portföljen sjunker finansnettot till 3,6 mnkr och år 2019 till 0,3 mnkr. Sammantaget föreslås lånetaket uppgå till 70 mnkr år Beloppet avser att täcka årets investeringar men inkluderar också en marginal för exempelvis markköp m m. Av sedan tidigare upptagna lån förfaller 121 mnkr vilka bedöms behöva omsättas under Den genomsnittliga räntan på de rörliga lånen budgeteras till 1,5 % och räntan på överskottslikviditeten till 0 %. En investerings löpande driftskostnad består av dels det minskande värdet till följd av exempelvis ålder och förslitning (= avskrivningen), dels alternativkostnaden det vill säga det vi förlorar på att binda upp kapitalet i en investering istället för att exempelvis placera det (= internräntan). Internräntan är budgeterad till 1,2 %. För kommunen totalt sett har dock internräntan inte någon resultatpåverkande effekt. Ferielöneskuldsökningen har budgeterats till 0,7 mnkr, oförändrat mot 2016.

9 Pensionsskulden beräknas minska med 14,6 mnkr år 2017, 6,5 mnkr år 2018 och 3 mnkr år Pensionsutbetalningarna beräknas uppgå till 29,6 mnkr år 2017, 29,8 mnkr år 2018 och 30,9 mnkr år PO-pålägget (arbetsgivaravgifter, försäkringar och kompletteringspensioner) beräknas till 38,46 %, oförändrat mot Nämnderna har kompenserats för hyreshöjningar år 2017 uppgående till 2 %. Vidare har anslaget förstärkts avseende ny hyresberäkning av Uppåkraskolan och uppstarten av en ny förskola efter sommaren. Justering har gjorts för nedläggning av Trekantens förskola samt uppsägning av paviljonger på Hjärups skola. Förlusttäckningsbidraget till Staffanstorps Centrum AB för lokaler med annan hyresgäst än Staffanstorps kommun upphör. Köp av interna tjänster budgeteras genom att anslagen räknas upp med det beräknade utfallet av lönerörelsen. För köp av externa tjänster används de index som regleras i avtalet för uppräkning av anslagen. I den demografiska beräkningen ökar nästan samtliga verksamheter. De största förändringarna mellan åren 2016 och 2017 avser förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och hemtjänsten. Grundskoleverksamheten väntas öka med 85 elever och gymnasieskolan med 23 elever. Förskolan väntas minska med 36 barn. Antalet personer med behov av hemtjänst väntas öka med 37 personer. Kommunstyrelsens ram har utökats med 0,9 mnkr vilket avser införande av e- tjänster samt kompensation för kostnadsökningar avseende jouravtalet inom räddningstjänsten. Effektiviseringskravet uppgår till 1,1 mnkr. Verksamheten för fysisk och teknisk planering räknar med planeringsprojekt under 2017 till en oförändrad kostnad av 1,6 mnkr. Socialnämndens ram har utökats med 11,3 mnkr för 4 nya platser på korttidsboende, två tjänster socionom/kurator i skolan, årskurs F 6 samt kompensation med 6,9 mnkr för ökade behov inom LSS verksamheten. Effektiviseringskravet uppgår till 3,5 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag har utökats med 2,6 mnkr för höjning av priser inom gymnasieavtalet samt utökad timplan inom matematik. Utöver detta finns ett tillskott med 0,5 mnkr för ett ökade behov inom särskolan. Effektiviseringskravet uppgår till 10,3 mnkr. I barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ingår ett anslag för produktionen om 0,5 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden har ett effektiviseringskrav på 1 mnkr och tekniska nämnden ett effektiviseringskrav på 0,5 mnkr. Samarbetsnämnd 2 har fått ett ramtillskott om 0,2 mnkr avseende IT-licenser och hyreskostnader för instrument samt en uppjustering av budgeterade intäkter med 0,3 mnkr. I enlighet med VA-verkets långtidsplanering för åren planerar verksamheten för ett positivt resultat. Detta under förutsättning att VA-taxan justeras upp med 5 %. 8

10 KOMMUNBIDRAG PER NÄMND Tkr Politisk verksamhet Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Balansenhet VA Balansenhet Renhållning Samarbetsnämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa INVESTERINGSVOLYM mnkr Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunstyrelsens investeringsvolym uppgår till 9 mnkr. Nya investeringar är mätinstrument inom Geo Info samt införande av nyckelfria lås i hemtjänsten. Pågående investeringar under 2017 är Kulturlyftet och inventarier till Uppåkraskolan. Årliga satsningar sker avseende IT-infrastruktur, brand-/ räddningsutrustning samt räddningsfordon. Den totala investeringsvolymen inkluderar en reserv om 3 mnkr. Tekniska nämndens investeringsvolym fördelas mellan pågående projekt 2 mnkr och nya/årliga investeringsbehov som bedöms uppgå till 15 mnkr. De pågående projekten avser GC-vägar, rekreations- och övriga parker med mera. De nya/årliga investeringsbehoven avser trafiksäkerhetsåtgärder, upprustning av lekplatser/grönytor, beläggningsarbete med mera. VA-verkets investeringsvolym fördelar sig mellan 14 mnkr för pågående projekt och 6 mnkr för nya/årliga. 9

11 ANALYS FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Inledningsvis analyseras resultatet och hur obalanser och tendenser till obalanser påverkar den finansiella motståndskraften (kapaciteten). Kommunens riskexponering analyseras därefter med utgångspunkt från hur kommunen på kort- och medellång sikt klarar eventuella finansiella problem. Kontrollen, det vill säga kommunens förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen (budgetföljsamheten) analyseras av naturliga skäl inte i budgetsammanhang. Resultat kapacitet Vid analys av resultatet ska kostnads- och intäktsutvecklingen ingå som separata delar. Men då kommunens resultatenheter inte till fullo ingår i föreliggande budget, görs inte denna analys. Mnkr 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,7 3,6 Årets resultat 3,0 11,7 12, Bokslut Plan Plan Det genomsnittliga resultatet i andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för åren har uppgått till 3,4 %, en nivå som väl överstiger det mått på 2 % som generellt anses utgöra 10 god ekonomisk hushållning och som i dagsläget motsvarar en resultatnivå på drygt 20 mnkr för Staffanstorps kommun. För åren 2014 och 2015 uppgår nyckeltalet till 0,8 % resp 0,3 %. För år 2016 och 2017 budgeteras med resultatnivåer på 0,3 % per år vilket motsvarar ca 3 mnkr eller 0,9 %, 10 mnkr inklusive reserven för oförutsedda händelser. Med andra ord mycket svaga resultatnivåer. Detta är i sig inget alamerande då kommunen under lång tid byggt upp ett kapital att användas i tider av större infrastrukturella satsningar och demografiska utmaningar. Det är dock viktigt att det finns en långsiktig strategi som visar på hur stor andel av och till vad kapitalet ska brukas men också vid vilken tid och på vilket sätt resultatet åter ska byggas upp för att möjliggöra full egenfinansiering av investeringarna. % Skatte- och nettokostnadsutveckling per invånare, exkl reavinster/-förluster 5,9 4,8 5,7 3,8 2,8 2,5 3,3 3,1 2,2 1, Bokslut Plan Plan Nettokostn/ inv Skatteint/ inv I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet över tiden mellan nettokostnads- och skatteintäktsutvecklingen per invånare. Mellan åren 2015 och 2019 beräknas nettokostnaderna öka med 13,5 % medan skatteintäkterna, beräknas öka med 15 %. Fram till och med år 2017

12 överstiger nettokostnadsutvecklingen skatteintäktsutvecklingen vilket möjliggörs av att ett positivt finansnetto. Från och med år 2018 ökar dock de finansiella kostnaderna samtidigt som de finansiella intäkterna minskar och år 2019 väntas finansnettot i princip vara neutralt. I takt med att finansnettots positiva bidrag till resultatet minskar med anledning av högre räntekostnader som följd av såväl högre upplåning som högre räntesatser, måste verksamhetsutrymmet minska. % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Investeringsnivån under åren kommer att bidra till ett fortsatt behov av upplåning. Vid utgången av augusti 2016 uppgick kommunens samlade lån till 573 mnkr. Vid utgången av 2019 väntas kommunen ha anläggningslån på cirka 700 mnkr. Någon amortering bedöms inte vara möjlig den kommande treårsperioden. 20% 15% 10% 5% 0% Andel av bruttoinvesteringarna som finansieras av årets resultat och avskrivningar 60% 52% 83% 88% 92% Bokslut Plan Plan Soliditetsutveckling 19,0% 19,5% 18,6% 18,9% 19,0% Bokslut Plan Plan Inkl ansvarsförbindelse Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditetsutvecklingen över tiden är av stort intresse. En hög soliditet innebär att kommunen kan hantera tillfälliga ekonomiska svackor utan att ta till sparåtgärder. Soliditeten har minskat sedan år 2006 då den uppgick till drygt 31%. De kommande åren planeras för resultatnivåer som inte medger full självfinansiering av investeringarna vilket innebär en något försämrad soliditet. Risk kontroll Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar nettokostnadsutrymmet för kommunens verksamheter och vice versa. Kommunens exponering mot ränteförändringar blir större vid upplåning. För närvarande uppgår den samlade lånestocken till 573 mnkr. 121 mnkr förfaller under 2017, 55 mnkr under 2018 och 40 mnkr Under perioden förfaller 270 mnkr. 27 mnkr är uppsägningsbara på 10 dagar. De finansiella intäkterna bygger till stora delar på reavinster i samband med allokeringar i den långfristiga portföljen. Det placerade kapitalets bokförda värde uppgår för närvarande till 330 mnkr och marknadsvärdet till 385 mnkr (aug 2016). Det finns med andra ord ett innestående övervärde som för närvarande uppgår till 55 mnkr. Den långsiktiga portföljen hanteras utifrån finanspolicyns riktlinjer. Den siste augusti 2016 var den aktuella fördelningen 58 % hedgefonder och räntor respektive 42 % aktier. Riskprofilen var således lägre än normalportföljen om 50/50 %. Det 11

13 sammantagna kapitalet placeras utifrån ett långsiktigt perspektiv samtidigt som portföljen förutsätts prestera varje enskilt år. Ett allokeringsbeslut som kan vara fördelaktigt i det långsiktiga perspektivet kan dock motverka uppdraget om budgetföljsamhet det enskilda året. För att minska sårbarheten i samband med sådana situationer budgeteras reavinsterna i samband med försäljning och köp av fonder till 3 % och därutöver läggs nivån för den beräknade inflationen. Utöver detta planeras för ett engångsuttag av portföljens övervärde med 6,5 mnkr år Borgensåtaganden Borgensåtagandena beräknas uppgå till oförändrade mnkr under perioden eller cirka kronor per invånare. Av detta är 97 % hänförligt till ett borgensåtagande för det helägda bolaget Staffanstorps Centrum AB. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunernas ekonomi påverkas av olika faktorer. Några av de allra viktigaste faktorernas betydelse i kronor räknat beskrivs nedan. Plustecken anger att kostnaderna minskar/intäkterna ökar och minustecken anger att kostnaderna ökar/ intäkterna minskar. 1 kr höjning/ sänkning av kommunalskatten +/- 54 mnkr 10 mnkr nya lån - 0,2 mnkr 10 mnkr minskad likviditet - 0 mnkr 10 heltidstjänster +/- 4,6 mnkr 12

14 NYCKELTAL Bokslut EFP 2017 EFP 2018 Resultaträkning Årets resultat i andel av skatteintäkter och utjämning 0,8% 0,5% 0,3% 1,0% 1,0% Årets resultat före avstämning mot balanskravet, mnkr 7,8 5,0 3,6 11,3 11,9 Årets resultat 7,7 5,0 3,6 11,3 11,9 Kassaflödesanalys Bruttoinvesteringar totalt, mnkr 98,5 77,0 69,9 59,2 34,3 Netttoinvesteringar totalt, mnkr 90,2 63,0 60,5 54,0 33,5 Andel av bruttoinvesteringarna i skattefinansierad vht som finansieras av årets resultat o avskrivningar 38% 55% 56% 83% 154% Årets kassaflöde 4,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansräkning Soliditet inkl ansvarsförbindelsen % 19,8% 19,3% 19,5% 19,4% 19,6% Bokslut EFP 2018 EFP 2019 Resultaträkning Årets resultat i andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Årets resultat före avstämning mot balanskravet, mnkr 0,3 % 0,3 % 0,3 % 1,0 % 1,0 % 2,7 3,6 3,0 11,7 12,2 Årets resultat, mnkr 2,6 3,6 3,0 11,7 12,2 Kassaflödesanalys Bruttoinvesteringar totalt, mnkr (exkl invest. reserv) Netttoinvesteringar totalt, mnkr (exkl invest. reserv) Andel av bruttoinvesteringarna i skattefinansierad vht som finansieras av årets resultat och avskrivningar 60 % 52 % 83 % 88 % 92 % Årets kassaflöde -31,6-2,0 0,0 0,0 0,0 Balansräkning Soliditet inkl ansvarsförbindelsen 19,0 % 19,5 % 18,6 % 18,9 % 19,0 % 13

15 SKATTESATSER Skattesats, Staffanstorp (medlem i Svenska kyrkan 30,85 - varav till kommunen 19,14 - varav till regionen 10,69 - varav kyrkoavgift, S:t Staffans församling 1,02 Skattesats, Staffanstorp (ej medlem i Svenska kyrkan 29,98 - varav till kommunen 19,14 - varav till regionen 10,69 - varav kyrkoavgift, S:t Staffans församling 0,15 Skattesats,Hjärup (medlem i Svenska kyrkan 31,26 - varav till kommunen 19,14 - varav till regionen 10,69 - varav kyrkoavgift, Uppåkra församling 1,43 Skattesats, Hjärup (ej medlem i Svenska kyrkan 30,07 - varav till kommunen 19,14 - varav till regionen 10,69 - varav kyrkoavgift, Uppåkra församling 0,24 14

16 RESULTATBUDGET Bokslut EFP EFP Not Resultatbudget (mnkr) Verksamhetens intäkter 1 250,4 204,8 226,7 231,2 235,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,1 Avskrivningar 3-30,6-30,1-31,6-33,4-36,8 Verksamhetens nettokostnader , ,9-1137, , ,1 Skatteintäkter 4 924,6 994, , , ,8 Genrella stb o utj bidrag 5 95,4 87,4 96,8 105,9 113,2 Finansiella intäkter 6 35,7 21,0 22,6 16,1 16,1 Finansiella kostnader 7-28,6-11,4-8,6-12,6-15,9 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 2,7 3,6 3,0 11,7 12,2 Extra ordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extra ordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat före avstämning mot balanskravet 2,7 3,6 3,0 11,7 12,2 Avstämning mot balanskravet Reavinster (netto) -0,1 Årets resultat 2,6 3,6 3,0 11,7 12,2 15

17 KASSAFLÖDESBUDGET Kassaflödesbudget (mnkr) Not Bokslut EFP 2018 EFP 2019 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat före extraord. poster 2,7 3,6 3,0 11,7 12,2 Justering för av- och nedskrivning 3 30,6 30,1 31,6 33,4 36,8 Ökning/ Minskning av avsättning 8-13,7-17,7-17,7-18,2-19,4 Justering för övr ej likvidpåverkande poster 9-70,0-4,2-7,8-6,7-6,7 Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital -50,4 11,8 9,1 20,2 22,9 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 21-16,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) förråd, varulager 20 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 28 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) exploatering 22 46,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) kortfr. placeringar 23 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av rörelsekapitalet 37,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från den löpande verksamheten -12,8 11,8 9,1 20,2 22,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av materiella tillgångar 10-87,7-94,9-78,3-82,9-84,5 Försäljning av materiella tillgångar 11 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar 12-82,2-60,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar 13 61,5 43,0 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -108,4-111,9-78,2-82,9-84,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning långfristiga fordringar 14 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 15 0,0 6,2 7,8 6,7 6,7 Upplåning Lån, investeringsbidr, anslutningsavg 16 89,6 95,8 61,3 42,9 54,9 Amortering av skuld 17 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 89,6 102,0 69,1 49,6 61,6 ÅRETS KASSAFLÖDE -31,6-2,0 0,0 0,0 0,0 16

18 BALANSBUDGET Balansbudget (mnkr) Not Bokslut EFP 2018 EFP 2019 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg ,3 915, , , ,1 Finansiella anläggningstillg ,0 546,8 556,3 556,3 556,3 Summa anläggningstillg 1 457, , , , ,4 Omsättningstillgångar Förråd 20 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fordringar ,9 111,2 127,9 127,9 127,9 Exploateringsverksamhet 22 59,0 105,3 59,0 59,0 59,0 Kassa och bank 24 35,9 67,7 27,8 14,6 14,6 Summa omsättningstillg 222,8 284,2 214,7 201,5 201,5 SUMMA TILLGÅNGAR 1 680, , , , ,9 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital 25 Ingående eget kapital 316,2 336,8 331,5 334,5 346,1 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 2,7 3,6 3,0 11,7 12,2 Summa eget kapital 318,9 340,4 334,5 346,1 358,3 Avsättningar 26 Avs för pensioner 446,6 435,4 412,3 394,1 374,7 Andra avsättningar 9,4 0,0 9,4 9,4 9,4 Summa avsättningar 456,0 435,4 421,7 403,5 384,1 Skulder Långfristiga skulder ,7 777,7 840,1 883,0 937,9 Kortfristiga skulder ,5 192,5 200,5 200,5 200,5 Summa skulder 905,2 970, , , ,5 AVSÄTTNING OCH SKULDER 1 680, , , , ,9 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser 29 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga borgensåtaganden , , , , ,1 17

19 NOTER TILL RESULTATBUDGET Specifikation Not Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 1 Verksamhetens intäkter 250,4 204,8 226,7 231,2 235,8 Summa verksamhetens intäkter 250,4 204,8 226,7 231,2 235,8 Verksamhetens kostnader 2 Kostnader nämnder, BE mm , , , , ,9 Kalkyl kapitalkostnad 0,0 39,9 37,4 38,4 39,4 KF:s anslag till förfogande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 KS:s anslag till förfogande 0,0-3,5-7,1-6,0-6,0 Driftsbidrag SKF 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 Lärarnas ferielöneskuldsökning 0,0-0,7-0,7-0,7-0,7 Pensionsutbetalningar 0,0-29,1-29,6-29,8-30,9 Pensionsskuldsminskning 0,0 13,4 14,6 6,5 3,0 Summa verksamhetens kostnader , , , , ,1 Avskrivningar 3 Avskrivningar balansenheter -6,0-4,6-5,4-5,9-6,6 Avskrivningar -24,6-25,5-26,2-27,5-30,2 Summa avskrivningar -30,6-30,1-31,6-33,4-36,8 Skatteintäkter 4 Kommunalskatt 925,4 994, , , ,8 Slutavräkning -0,8 0,0-7,1 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 924,6 994, , , ,8 Generellt stb och utj bidrag 5 Inkomstutjämningsbidrag 91,0 92,5 96,3 99,0 108,3 Kostnadsutjämning -5,8 1,3 7,7 18,7 23,5 Regleringsavgift/ -bidrag 0,8-8,8 0,2-3,8-9,7 Strukturbidrag 2,4 2,4 0,0 0,0 0,0 Införandebidrag 11,7 4,6 0,0 0,0 0,0 Utjämningsavgift LSS -42,0-42,3-46,4-47,0-47,9 Kommunal fastighetsavgift 37,3 37,7 39,0 39,0 39,0 Summa stb o utj bidrag 95,4 87,4 96,8 105,9 113,2 Finansiella intäkter 6 Ränteintäkter 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 Vinst försäljning värdepapper, utdelning 32,2 17,5 19,4 12,9 12,9 Borgensavgift 3,2 3,3 3,2 3,2 3,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella intäkter 35,7 21,0 22,6 16,1 16,1 Finansiella kostnader 7 Räntekostnader -6,2-11,0-8,2-12,2-15,5 Finansiella kostnader pensioner 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Övrigt -22,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Summa finansiella kostnader -28,6-11,4-8,6-12,6-15, EFP 2018 EFP 2019

20 NOTER TILL KASSAFLÖDESBUDGET Specifikation Not Bokslut EFP 2018 EFP 2019 Avsättningar 8 Avsättning pensioner -11,0-17,7-17,7-18,2-19,4 Övriga avsättningar -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -13,7-17,7-17,7-18,2-19,4 Just för ej likvidpåverkande poster 9 Överföring fr exploatering -70,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Reserv oförutsedda 0,0-3,5-7,1-6,0-6,0 Ferielöneskuld 0,0-0,7-0,7-0,7-0,7 Periodiserade inv.inkomster med mera 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -70,0-4,2-7,8-6,7-6,7 Inköp av materiella anläggn. tillg 10 Årets investeringsverksamhet, brutto -87,7-69,9-53,3-57,9-59,5 Markinköp 0,0-25,0-25,0-25,0-25,0 Summa -87,7-94,9-78,3-82,9-84,5 Försäljning av materiella tillgångar 11 Försäljning av materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vinst försäljning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förlust försäljning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar 12 Aktier, andelar, obligationer med mera -82,2-60,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella inköp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -82,2-60,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finans. anläggn tillg 13 Försäljning aktier, andelar 61,5 43,0 0,0 0,0 0,0 Summa 61,5 43,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 14 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 15 Minskning långfristiga fordringar 0,0 6,2 7,8 6,7 6,7 Summa 0,0 6,2 7,8 6,7 6,7 Långfristig upplåning 16 Anläggningslån 87,0 88,4 61,3 42,9 54,9 Investeringsbidrag, anslutningsavgifter med mera 2,6 7,4 0,0 0,0 0,0 Summa 89,6 95,8 61,3 42,9 54,9 Amortering 17 Minskning långfristig skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19

21 NOTER TILL BALANSBUDGET Bokslut EFP EFP Specifikation Not Materiella anl tillgångar 18 Ingående värde 775,5 850,3 979, , ,4 Investeringar brutto m m 96,0 94,9 78,3 82,9 84,5 Avskrivningar -28,2-30,1-31,6-33,4-36,8 Vinst anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förlust anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner, inventarier m m 33,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Överflyttat till/från Exploateringsprojekt 32,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 909,3 915, , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar 19 Ingående värde 527,3 529,8 556,3 556,3 556,3 Försäljning av värdepapper mm -92,6-43,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av värdepapper mm 113,2 60,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering från kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 548,0 546,8 556,3 556,3 556,3 Förråd 20 Ingående saldo 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar 21 Ingående värde 111,2 111,2 127,9 127,9 127,9 Periodens förändringar 16,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 127,9 111,2 127,9 127,9 127,9 Exploateringsverksamhet 22 Ingående saldo 105,3 105,3 59,0 59,0 59,0 Periodens förändringar -46,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 59,0 105,3 59,0 59,0 59,0 Kortfristiga placeringar 23 Ingående värde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20

22 NOTER TILL BALANSBUDGET, FORTSÄTTNING Kassa och bank 24 Ingående värde 67,7 67,7 27,8 27,8 14,6 Periodens förändringar -31,8 0,0 0,0-13,2 0,0 Summa 35,9 67,7 27,8 14,6 14,6 Eget kapital 25 Anläggningskapital 296,6 248,8 320,3 345,2 357,3 Rörelsekapital 22,3 91,7 14,2 1,0 1,0 Summa 318,9 340,5 334,5 346,2 358,3 Avs för pensioner 26 Ingående saldo 460,3 453,1 430,0 412,3 394,1 Periodens förändringar -13,7-17,7-17,7-18,2-19,4 Summa 446,6 435,4 412,3 394,1 374,7 Övriga avsättningar Ingående saldo 9,3 0,0 9,4 9,4 9,4 Periodens förändringar 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 9,4 0,0 9,4 9,4 9,4 Långfristiga skulder 27 Ingående värde 615,2 681,9 778,8 840,1 883,0 Nya lån 87,0 88,4 61,3 42,9 54,9 Investeringsbidrag med mera 2,6 7,4 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amorteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 704,7 777,7 840,1 883,0 937,9 Kortfristiga skulder 28 Ingående värde 192,5 192,5 200,5 200,5 200,5 Periodens förändringar 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 200,5 192,5 200,5 200,5 200,5 Pensionsförpliktelser 29 Ingående värde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensåtaganden 30 Ingående värde 1 277, , , , ,1 Periodens förändringar -40,4 100,0 0,0 0,0 0,0 Summa 1 237, , , , ,1 21