Svenska som andraspråk

Transkript

1 Barn- och ungdomsförvaltningen Dorry Nordström

2 (15) Innehåll 1. INLEDNING/BAKGRUND SYFTE METOD GRUNDSKOLANS STYRDOKUMENT FORSKNING OCH LITTERATUR VAD GÖR ANDRA KOMMUNER? RESULTAT OCH ERFARENHETER AV MÅNGFALDSSATSNINGEN I JÄRFÄLLA RESULTAT AV ENKÄT SAMMANFATTNING FÖRSLAG LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING...14 BILAGA...15

3 (15) 1. INLEDNING/BAKGRUND för elever i grundskolan blev ett särskilt ämne i år 1995 med egen kursplan och betygskriterier inom alla skolformer, likvärdigt med ämnet svenska. I Järfälla kommuns Mångfaldssatsning framkom att det fanns stora skillnader i skolors förmåga att ge undervisning i svenska som andraspråk. Kompetensen varierade från praktiskt erfarna lärare men utan formell utbildning i ämnet, till erfarna lärare med högskoleutbildning. Genom att rektor på varje skola själv beslutar om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas ger det ur ett demokratiskt perspektiv eleverna olika förutsättningar., SVA, blev ett av fokusområdena i mångfaldssatsningen. Se bilaga. Ett språknätverk bildades och består av undervisande lärare från kommunens grundskolor, fristående skolor och gymnasieskolor. Ett tjugotal lärare träffas en gång i månaden i syfte att öka och sprida kunskap om svenska som andraspråk och fungera som bollplank åt varandra då flera skolor enbart har en undervisande lärare i ämnet. Syftet är även att träna på att använda en språkutvecklingsanalys, så kallad Performansanalys, som är ett bedömningsverktyg i språkutvecklingen för att kunna skapa en hög och likvärdig undervisning i Järfällas skolor. Barn- och ungdomsförvaltningen fördelar idag medel till elever som undervisas i svenska som andraspråk utifrån så kallat peng-system. Bedömningen utgår från de statliga kriterierna, kursplaner, nivåer och bedömningar samt Skolverkets rekommenderade kriterier med tre färdighetsnivåer, nybörjar- och mellannivå samt avancerad nivå. 2. SYFTE Syftet med rapporten är att ta reda på hur resursfördelningen ska se ut för att bäst gynna utveckling av svenska som andraspråk. 3. METOD Rapporten bygger på delar av den litteratur och forskning som finns om svenska som andraspråk samt gällande styrdokument. Litteratur och forskning har rekommenderats av Anette Bringsén Dahlberg som även bidragit med sakkunskap i ämnet utifrån undervisande svenska som andraspråkslärare och ansvarig för kommunens svenska som andraspråksnätverk. Tillsammans med Pi Högdahl, f.d. processledare för Mångfaldssatsningen, har utredaren diskuterat och tagit del av erfarenheterna från Mångfaldssatsningen. Därutöver har ett antal personer rådfrågats utifrån sina specialkompetenser och erfarenheter inom svenska som andraspråk i förberedelseklasserna, modersmålsundervisningen och Mångfaldssatsningen. Utredaren har även besökt nätverket för svenska som andraspråk. Under våren 2009 har rektorer på de fristående och kommunala grundskolorna samt pedagogerna i nätverket för svenska som andraspråk, svarat på frågan om resursför-

4 (15) delningen enligt deras mening ska fördelas enligt peng, anslag eller annat alternativ. De har även lämnat synpunkter på för- och nackdelar med det val man gjort. En sammanfattning av kommentarerna presenteras på sidan GRUNDSKOLANS STYRDOKUMENT Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. (Kursplan för svenska) Elever med annat modersmål än svenska kan läsa svenska som andraspråk. För detta finns en egen kursplan som tar sin utgångspunkt i den skillnad det innebär att använda ett andraspråk exempelvis som redskap för lärande. Det är skolans ansvar att se till att de elever som behöver det får följa kursplanen för svenska som andraspråk. Båda kursplanerna ger behörighet till gymnasieskolans nationella program om eleven uppnår betyget Godkänd. (Kommentar till Kursplan i svenska) Syftet med utbildningen i svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna skall uppnå förstaspråksnivå i svenska. Därmed får de förutsättningar att kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål. (Kursplan för svenska som andraspråk) Att i tal och skrift kunna använda det svenska språket är en förutsättning för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Skolan ska genom ämnet svenska som andraspråk ge eleverna möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, läsa och skriva i olika situationer. (Kursplan för svenska som andraspråk) Det svenska språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Utbildningen i svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildning i andra ämnen och kan ingå i kamratskapen och i det svenska samhället. (Kursplan för svenska som andraspråk) Ämnet svenska som andraspråk präglas av annorlunda förutsättningar än skolans övriga ämnen. I alla årskurser i grundskolan börjar elever med annat modersmål än svenska och med en annan kulturbakgrund. Spännvidden i språkbehärskning mellan eleverna är stor. Elever som nyligen anlänt till Sverige saknar oftast kunskaper i svenska. Även elever med annat modersmål än svenska men som är födda i Sverige kan ha svårt att förstå och delta i undervisningen och att redovisa kunskaper. Abstrakta begrepp uttrycks exempelvis ofta på ett konkret och förenklat språk och skillnaderna i språkbehärskning kan vara stora. (Kursplan för svenska som andraspråk) Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärandet. Inom ämnet svenska som andraspråk ryms dock huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling. (Kursplan för svenska som andraspråk)

5 (15) Enligt paragraf 15, Grundskoleförordningen, kapitel 2, skall undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Rektor beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. Enligt paragraf 16, Grundskoleförordningen, kapitel 2, skall undervisning i svenska som andraspråk anordnas i stället för svenska. kan därutöver anordnas 1. som språkval 2. som elevens val 3. inom ramen för skolans val 5. FORSKNING OCH LITTERATUR I en avhandling från Växjö universitet, december 2008, undersöker Ann-Christin Torpsten andraspråkselevernas möte med den svenska skolan. Enligt Torpsten ses oftast svenska som andraspråk i praktiken som en enklare variant av svenska som förstaspråk eller som ett stödämne till andra skolämnen. Dessutom organiseras inte andraspråksundervisningen alltid på ett tillfredställande sätt. Det finns även oklarheter kring vilka elever som ska komma ifråga för undervisning i ämnet, vad det ska innehålla och hur betygssättningen ska göras. Elever med utländsk bakgrund når dessutom målen i mindre utsträckning än elever med inhemsk bakgrund både när det gäller grund- och gymnasieskolan. (Torpsten, 2008) Med en analys av andraspråkselevers berättelser i mötet med svenska som andraspråk och den svenska skolan har Torpsten tolkat deras upplevda lärande. Resultatet visar att det ställs stora krav på eleverna, såväl inifrån som utifrån, att de snabbt ska lära sig svenska. Eleverna förstår att svenska språket är nyckeln för att tillgodogöra sig undervisningen och till samspel med andra. Resultaten visar även att eleverna uppfattar det positivt att erbjudas undervisning i sitt modersmål och att detta påverkar den fortsatta språkutvecklingen i positiv riktning. I modersmålsundervisningen utgår lärarna från elevernas språkliga och kulturella bakgrund och tar tillvara deras erfarenheter. Detta är näst intill obefintligt i den övriga undervisningen. (Torpsten, 2008) I en avhandling om minoritetselevers villkor i grundskolan visar Ing-Marie Parszyk, vilka konsekvenser avsaknaden av samspel mellan språk och skolämnen får. Eleverna i studien får undervisning i såväl modersmål som svenska som andraspråk, men de får det vid sidan om. Detta resulterar i att de tycker att de missar annan undervisning i klassen och uppfattar svenska som ett läroämne mer än som ett språk att ta till sig kunskaper genom. Eleverna beskriver att det är när de behärskar svenska som de kan kvalificera sig till att få delta i oä-undervisningen på svenska. (Parszyk, 1999) I Sverige finns lagar och förordningar som stödjer skolutveckling i ett mångkulturellt samhälle. Den lagstiftning, det regelverk och de centrala dokument som rör den et-

6 (15) niska och språkliga mångfalden inom svenska utbildningssamhället är förhållandevis omfattande och starka: 1. Det finns ett uttalat mål om aktiv tvåspråkighet. 2. Det finns möjlighet att anordna modersmålsundervisning i form av språkundervisning och studiehandledning. 3. Kommunerna har möjlighet att anordna tvåspråkig undervisning. 4. är sedan 1995 ett eget ämne med egen kursplan - likvärdigt med svenska (gymnasie- och högskolebehörighet). Det är sålunda inte styrdokumenten i sig som saknas utan istället kunskapen, förmågan eller viljan att implementera dem, vilket i hög grad påverkar det individuella barnets möjligheter till slutlig skolframgång. Det svenska samhället företar en ambivalent inställning till att reellt utveckla flerspråkiga barns möjligheter till skolframgång som också influerar målgruppens egna attityder och önskningar. (Axelsson, 2004) Thomas & Collier, 1997 har funnit att i de vanligast förekommande programmen för andraspråksinlärare i USA utvecklas visserligen eleverna från år till år, men de klarar inte av att samtidigt fylla den kunskapslucka som uppstått på grund av de första skolårens negligering av tanke- och kunskapsutveckling. Resultatet ger vid handen att två typer av undervisningsprogram kan urskiljas: berikande program och stödprogram. Forskarna hävdar att det enbart är i den förstnämnda typen av program som den nödvändiga kunskapsinhämtningen är möjlig. Principen för stödprogrammen beskrivs som att ordna det som ses som ett problem medan de berikande programmen har en additiv inriktning och lägger till något till det eleverna redan vet. (Axelsson, 2004) Thomas & Collier hävdar att det inte är tillräckligt att bara ge undervisning i andraspråket, alltså ren språkundervisning. Det stämmer inte att bara mera andraspråk alltid är en fördel. Eleverna måste ges tillgång till innehållet i alla ämnen genom sitt andraspråk och genom språkligt anpassad ämnesundervisning. Denna undervisning måste dessutom ges i en sociokulturellt stödjande miljö, där eleverna av ämnesläraren får uppgifter att arbeta med på andraspråket som stämmer med deras ålders- och mognadsnivå och där läraren visar intresse och ger respekt för de erfarenheter och kunskaper eleven för med sig. Detta innebär att alla lärare som arbetar med flerspråkiga barn behöver ha kunskap om andraspråksinlärningsprocessen så att både språk och ämne utvecklas. (Axelsson, 2004.) I svenska som andraspråk får minoritetseleverna en speciellt riktad språkundervisning med ett innehåll som planeras efter deras behov och erfarenheter. Här får de lära sig språkliga regler och öva sina färdigheter i olika muntliga och skriftliga genrer. Men det räcker inte. Andraspråkseleverna måste också utveckla sina olika skol- och ämnesrelaterade språkfärdigheter i samband med undervisningen i de övriga ämnena, som upptar den största delen av skoldagen. Här förmedlas en mängd nya ord och begrepp via läromedel och undervisning som är av stor betydelse för förståelsen av ämnesinnehållet. Därför behöver alla lärare grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning, så att de på bred front kan möta elevernas behov. och ämnesundervisningen behöver stödja och förstärka varandra. För att eleverna ska kunna förstå innehållet i undervisningen och få ett sammanhang i textmängden måste de ha goda omvärldskunskaper. Detta är ofta bestämmande för hur väl eleverna klarar av skolarbetet. Man måste

7 (15) också ta hänsyn till tidsaspekten när undervisning ska arrangeras, ställa rimliga krav på varje enskild elev och ge realistiska tidsramar. (Holmegaard och Wikström, 2004) Många undersökningar visar att de flerspråkiga eleverna presterar sämre än de infödda svenska eleverna i skolan och ett av skolans viktigaste mål är att komma tillrätta med detta. En återkommande internationell studie är PISA, Program for International Student Assessment. Det är en studie som OECD, Organisation for Economic Cooperation and Development håller i och som mäter elevernas kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik i olika länder. Med läsförståelse avses här att söka information, tolka texter samt reflektera över och bedöma texters innehåll och form för att utveckla sina kunskaper. (Skolverket 2007) År 2006 deltog Sverige för tredje gången i PISA, Programme for International Student Assesment. I Sverige deltog elever i 198 skolor. Majoriteten var 15 år och gick i år 9 i grundskolan. Totalt deltog 57 länder i studien, däribland alla 30 OECDländerna med omkring elever. Precis som i tidigare undersökningar visade PISA 2006 att skillnaderna i genomsnittligt resultat mellan infödda elever och andraspråkselever är fortsatt stora, både i Sverige och i andra länder. Detta gäller inom alla de tre undersökta kunskapsområdena naturvetenskap, matematik och läsförståelse. (Skolverket, 2007) En annan stor undersökning är PIRLS, Progress in International Literacy Study. I PIRLS 2006 deltog tioåriga elever från 45 länder. Totalt deltog svenska elever från cirka 150 olika skolor. Undersökningen fokuserade på läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning. De genomsnittliga läsprovsresultaten för gruppen flerspråkiga elever visade sig vara signifikant lägre än de resultat som uppnåddes av elever födda i Sverige och med minst en förälder född i Sverige. (Skolverket, 2007) En nationell studie som Skolverket genomfört är NU 03, Nationell utvärdering av grundskolan NU 03 är en kartläggning av grundskolans utveckling under 1990-talet, vilka behov av insatser som finns och hur väl läro- och kursplanernas mål uppfylls. NU 03 genomfördes under vårterminen 2003 och omfattade år 5 och 9. I de läsförståelseprov som ingick var det stora skillnader mellan infödda elever och andraspråkselever. Av andraspråkseleverna var det 17 procent som inte nådde målen i läsförståelse. (Skolverket, 2003) De flesta språkforskare, till exempel amerikanskan Virginia Collier, anser att det tar lång tid att lära sig ett andraspråk. Den kommunikativa språkförmågan kan under gynnsamma förhållanden läras in på cirka två år om eleven anlänt till ett nytt land under skolåldern. Denna vardagliga språkförmåga brukar också kallas BICS, Basic Interpersonal Communicative Skills, vilket kan översättas till ungefär vardagsspråk eller samtalsrelaterad språkbehärskning. Med den kan den nyinflyttade eleven klara vardagliga situationer och göra sig förstådd i kamratrelationer. Det tar betydligt längre tid att erövra det kunskapsrelaterade språk som behövs för att följa skolans ämnesundervisning, som brukar kallas CALP, Cognitive Academic Language Proficiency, vilket motsvarar kunskapsrelaterad språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter. För att erövra CALP krävs cirka två till åtta år. (Löthagen, Lundenmark, Modigh, 2008) Enligt Colliers uppställning tar det mellan två och åtta år för eleverna att tillägna sig ett andraspråk i sådan utsträckning att de utan större svårigheter kan följa undervis-

8 (15) ningen i olika ämnen. Hur lång tid det tar beror naturligtvis på olika faktorer som elevernas ålder, skolbakgrund osv. Men den undervisning som eleven får är också en viktig del. En språkutvecklande undervisning i skolans alla ämnen kan hjälpa eleven att på kortast möjliga tid, utifrån elevens förutsättningar, erövra CALP-nivån i språket. Åren fram till att eleven tillägnat sig ett kunskapsinriktat språk blir då inte bortkastade år, som ger stora glapp i ämneskunskaperna, utan ger möjligheter att lyckas i studierna. (Löthagen, Lundenmark, Modigh, 2008) Att arbeta språkutvecklande är inte enbart en fråga om pedagogik utan hänger i hög grad ihop med hur man organiserar undervisningen och hur man fördelar resurserna. Därför är det viktigt att skolledare har insikt i hur ett språkutvecklande arbetssätt ser ut och kan leda skolan i den riktningen. Eftersom språkutvecklande undervisning leder till förbättrade resultat för de flerspråkiga eleverna borde det vara av stort intresse för skolledningen. En annan effekt av en språkutvecklande undervisning är att den också gynnar alla elever, alltså även de som har svenska som sitt modersmål. (Löthagen, Lundenmark, Modigh, 2008) Monica Axelsson, universitetslektor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, pekar på följande skolrelaterade faktorer som särskilt centrala för andraspråkselevers skolframgångar. Dit hör skolans organisation, den pedagogik som bedrivs, kontakt med föräldrar och vårdnadshavare, förstaspråkets status och användning, utformningen av undervisningen i och på andraspråket och utformning av den bedömning som görs av elevernas utveckling. (Löthagen, Lundenmark, Modigh, 2008) Nationellt centrum för Sfi och svenska som andraspråk skriver på sin hemsida, att rektor bestämmer om undervisning i svenska som andraspråk vilket innebär att rektor måste ha kunskap om de två svenskämnena. Ofta delegerar rektor frågan till en andraspråkslärare som kan göra en korrekt bedömning. I kursplanen står att ämnets yttersta syfte är att eleven ska uppnå förstaspråksnivå. Om eleven inte uppnått förstaspråksnivå har eleven således rätt att läsa svenska som andraspråk. Det gäller alltså elever på nybörjar-, mellan- och avancerad nivå, som var och en har rätt till undervisning på sin nivå. (Löthagen, Lundenmark, Modigh, 2008) Att enbart låta andraspråkselever följa den ordinarie undervisningen är inte lösningen på problemet. Det ger i sig inte automatiskt tillfälle till optimal språkinlärning. Målet för all ämnesundervisning måste därför vara att integrera språk och innehåll så att ett andraspråk utvecklas samtidigt med ämneskunskaperna. Det är inte någon lätt uppgift. Att integrera språk, stoff och tänkande kräver en systematisk planering och uppföljning. I en omfattande amerikansk studie, School Effectiveness for Language Minority Students, fann Thomas och Collier, 1999, att tre faktorer bättre än några andra variabler, till exempel socioekonomisk status eller kön, kunde förutsäga om en elev skulle lyckas med sina studier. Den första var att eleven stöttades i andraspråket i de ordinarie skolämnena kombinerat med stöttning i modersmålet. Den andra att man använde aktuella modeller för språk- och kunskapsundervisning på två språk. Den tredje att skolans sociokulturella klimat var sådant att andraspråkselever kände sig delaktiga och att deras erfarenheter togs på allvar. Där lärarnas förväntningar på eleverna var höga lyckades också andraspråkseleverna väl. (Gibbons, 2006)

9 (15) 6. VAD GÖR ANDRA KOMMUNER? I stadsdelen Rosengård i Malmö kom styrgruppen för stadsdelens övergripande kompetensfrågor för några år sedan fram till att det var viktigt att arbeta med språkutveckling och lärande. För att satsa på långsiktiga resultat byggde man upp en modell kring ett rektorsspår och ett pedagogspår. Barn- och ungdomschefen i stadsdelen pekar på att skolforskningen entydigt visar att det är mycket lite som det blir något av om inte rektor är med på banan. Att starta med rektorerna var därför en naturlig utgångspunkt. Eftersom kompetensen i rektorsgruppen varierade stort startade man med rektorsspåret för att ge rektorerna kompetens för att kunna vara med och problematisera kring språkutveckling, flerspråkighet och flerspråkiga ämnesområden. Det skulle även ge dem kunskaper för att kunna stödja medarbetarna och ge möjligheter till dialog. Hösten 2005 avslutade de 40 skolledarna en ettårig utbildning vid Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i interkulturell och språkutvecklande förhållningssätt. Det lyckade samarbetet fick en fortsättning i ett av delområdena. Där har språkombuden i förskolan och de processtödjande pedagogerna i skolan genomgått en liknande utbildning med avsikten att metoder och synsätt ska spridas ut i arbetslagen. Skolorna har på olika vis satsat på att höja kompetensen inom svenska som andraspråk och språkutvecklande undervisning genom bland annat aktionslärande. Samtidigt arbetar man med övergripande insatser som kan stötta rektorer och lärare i det lokala arbetet. Det handlar om att bli bättre på att ta hand om erfarenheterna. Så kallade processtödjande pedagoger ska med speciell utbildning och speciell kompetens vara till hjälp för att fokusera och utveckla det egna lärandet. Förutom Nationellt Centrum samarbetar stadsdelen med Malmö högskola som utifrån ska betrakta det som pågår på olika nivåer. Trelleborgs kommun har storsatsat på svenska som andraspråk. Omkring 100 pedagoger har under år 2007 deltagit i en seminarieserie om sex tillfällen arrangerat genom Regionalt utvecklingscentrum vid Malmö högskola. Deltagarna ska på detta vis öka kunskaperna om hur man skapar en språkutvecklande lärandemiljö i skolan. Enligt Eva Morgan, projektledaren vid Regionalt utvecklingscentrum, krävs det att pedagogerna har kunskaper om vad det inlärningsmässigt innebär för att kunna undervisa eleverna på ett optimalt sätt. Idén till utbildningen uppstod när en grupp lärare och skolledare deltog i Myndigheten för skolutvecklings Idéskoleprojekt. De insåg att trots ett målrelaterat arbete och svenska som andraspråk som övergripande tema skulle vissa mål inom projektet inte kunna uppnås. De kom då fram till att det bland annat handlar om kunskaper kring urval av vilka elever som ska ha svenska som andraspråk och bedömning av andraspråkselevers språkproduktion. I Botkyrka kommun finns en heltidsanställd centralt placerad svenska som andraspråkansvarig som leder förbättringsarbetet. Tillsammans med rektorer har de lagt en kompetens- och handlingsplan för olika målgrupper, även för rektorer. Förskolechefer har haft utbildning av Carin Rosander, Stockholms Universitet Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Sfi, med inriktning på språkutvecklande arbetssätt och kvalitetsarbete. Utbildningen visade sig vara mycket givande. Alla förskolechefer deltog inte eftersom flertalet resultatenheter är självständiga och inte omfattas av ett koncerntänkande.

10 (15) 7. RESULTAT OCH ERFARENHETER AV MÅNGFALDSSATS- NINGEN I JÄRFÄLLA Vid nulägesanalysen, våren 2006, visade det sig att alla kommunens skolor hade betydligt fler elever med annat modersmål än svenska än vad skolorna själva kände till. Detta har lett fram till att flertalet skolor lyft fram sin svenska som andraspråkundervisning och medvetandegjort lärarna om ämnets betydelse för lärande. Skolor som saknade behöriga svenska som andraspråklärare har utbildats via lärarlyftet eller anställt behörig svenska som andraspråklärare. Utifrån elevernas olika behov, ska de samordna modersmålsundervisning, studiehandledning, kontakten med klass/ämneslärare, förälder och elev. Denna organisation är under uppbyggnad och i behov av aktiv coachning för att de flerspråkliga barnen/eleverna ska lyckas med sin skolgång. Eftersom mångfaldssatsningen som projekt är avslutad behövs det en tydlig, långsiktig handlingsplan som stöd för det fortsatta arbetet, anser processledaren för Mångfaldssatsningen. Enligt modersmålslärarna och personal på de kommunala grundskolorna har modersmålet fått ökad status. Detta syns bland annat genom att modersmålet finns med i de individuella utvecklingsplanerna. Det finns även en ökad acceptans och respekt för andra modersmål. Dock har de fristående skolorna i ringa omfattning deltagit i mångfaldssatsningen och därmed är det svårt att uttala sig om deras språkutvecklande arbete. I nulägesanalysen 2006 synliggjordes att flertalet skolor inte hade tillräckliga kunskaper om styrdokument och lagar gällande studiehandledning. Mångfaldssatsningen har lyft kunskapen, stöttat särskilda projekt för olika former för effektiv studiehandledning. Forskning visar att en välorganiserad studiehandledning där klass- och ämneslärare tillsammans planerar undervisningen ger eleverna högre kunskaper i både ämnet och i svenska språket. Studiehandledningen arbetar växelvis på modersmål och svenska för att få de ämnesspecifika kunskapsbegreppen på båda språken. Malmö kommun som utvecklat reguljär tvåspråkig undervisning, som basares på Thomas & Colliers, 1997, 2002, omfattande forskning på latinamerikanska elever. Dessa elever hade generellt mycket högre meritvärde än elever i enspråkig undervisning. Det framkom även att utbildningsnivån och kompetensen i ämnet svenska som andraspråk visade sig vara låg hos rektorer och lärare. Genom Mångfaldssatsningen blev det tydligt för rektorerna vilken kunskap och kompetens lärare i svenska som andraspråklärare ägde. Det medförde att lärarna lyftes fram och fick mandat att utveckla och leda ämnets utveckling på den lokala skolan. Några skolor anser sig inte ha råd att bedriva den svenska som andraspråkundervisning som behövs trots att det finns behörig lärare. Det behövs ett stöd för skolors ledningsteam och personal att utveckla kostnadseffektiv, inkluderande svenska som andraspråkundervisning. Flera skolor utnyttjar Lärarlyftet för utbildning av svenska som andraspråklärare, både för längre och kortare kurser. Vissa skolor saknar dock fortfarande kompetens eller handlingsplan för att få behörig lärare till sin skola. Rektorer behöver generellt mer kunskap om ämnet svenska som andraspråk och hur inkluderande undervisningsformer ska kunna komma till stånd. Mångfaldssatsningen har upphandlat Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt,

11 (15) 7,5 högskolepoäng från Stockholms Universitet, för förskolepedagoger, lärare och fritidspersonal. Utbildningarna pågår fram till år Beslut om utbildningen togs av resultatenhetscheferna och finansieras av respektive enhet och med öronmärkta medel från Mångfaldssatsningen. Utbildningen bygger på forskning om språkets betydelse för lärandet och stärker alla barns och elevers lärande oberoende av modersmål. Utbildningen är praxisrelaterad och studenterna får utifrån forskning pröva, analysera sin egen pedagogiska praktik. Matematik på modersmål har prövats på fyra grundskolor i kommunen. En studiehandledning i flera ämnen för år 4-6, har prövats och permanentats på en av dessa skolor, efter en modell från Eskilstunas studieverkstäder. Utvärderingar visar att eleverna lärt sig mycket mer matematik och svenska i samtliga projekt. Skolans egna lärare beskriver också hur modersmålsläraren berikat och utvecklat insikter om elevens behov och situation. Modersmålslärarna har varit en viktig brygga till elevernas föräldrar. Före Mångfaldssatsningen saknade modersmålslärarna tillhörighet och undervisningen skedde när skoldagen var slut. Nu planerar de tillsammans med både svenska som andraspråklärare och ansvarig klass/ämneslärare. I kommunen har tre kortkurser i performansanalys genomförts om sammanlagt tio timmar. Vid första tillfället vände sig kursen till undervisande lärare i svenska som andraspråk. De två följande kurserna vände sig till alla lärare som bedömer andraspråkselevers texter, dvs. även till lärare i svenska, SO och NO. Totalt deltog cirka 60 lärare i dessa kortkurser. Resultatet visar att alla lärarna inte använder sig av performansanalys. En vanlig anledning som uppges är tidsbrist eftersom det är ett krävande arbete att genomföra. Det tar cirka en timme för en van lärare att genomföra en analys. Dessutom finns det en viss osäkerhet över användandet och kunskaperna i den egna grammatiska förmågan behöver tränas upp för att kunna genomföra analyserna på ett tillförlitligt sätt. Performansanalys är en språkutvecklingsanalys som lärare i svenska som andraspråk använder för att bedöma på vilken språklig nivå andraspråkselever befinner sig och hur undervisningen ska se ut för att bäst gynna fortsatt språkutveckling. Analysen görs på en elevtext eller en muntlig elevtext som transkriberas. Språket plockas isär i fraser och varje del analyseras för sig, för att på så vis kunna bedöma var i den språkliga inlärningskurvan andraspråkseleven vid det speciella tillfället befinner sig. Detta möjliggör för läraren att lägga den fortsatta undervisningen på en nivå strax över det eleven i nuläget behärskar. Under Mångfaldssatsningen har antalet nyanlända ökat med det tredubbla och nya förberedelseklasser har inrättats. Att förberedelseklasserna finns på flera olika skolor innebär att de nyanlända snabbare kan slussas ut i ordinarie undervisning samtidigt som skolornas ordinarie lärare tränas till att undervisa ännu mer språk- och kunskapsutvecklande. SAM-gymnasiet har skapat en Programinriktat Individuellt Val Introduktionskurs, PRIVIK, som fungerar som ett slags sluss mellan gymnasiets förberedelseklass, IVIK, och de nationella programmen. Projektet har lett till att elever förberedelseklassernas år 9, med mellannivå i svenska som andraspråk, kan gå direkt till PRIVIK. Projektet har varit mycket lyckosamt och alla elever utom två har fått gymnasiebehörighet. Projektet avslutades juni 2009 och övergår i ordinarie organisation från hösten 2009.

12 (15) Förskolan har processat fram en språkplan för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Planen innefattar tal- och specialpedagogernas språkutvecklande arbete TRAS, Tidig Registrering Av Språk, utveckling av alla barns svenska språk. Arbetet med språkplanen hade en djup förankring hos förskolechefer och leddes med hjälp av Carin Rosander från Nationellt centrum för sfi, svenska för invandrare och svenska som andraspråk på Stockholms universitet och kommunens projektgrupp. Gruppen samordnades av en central projektledare, förskolans pedagogutvecklare och modersmålsrektor för förskolan. Den arbetande gruppen bestod av utsedda förskolelärare från varje kommundel. Språkplanen växte fram under ett år och momenten prövades av språkansvariga på varje avdelning. Varje förskola bearbetar språkplanen och tillför det som den lokala förskolan anser sig behöva. Förskolans personal har ökat sin medvetenhet om språkutvecklande arbete avsevärt. Bland annat har personalen utvecklat det dagliga språkarbetet med befintlig flerspråklig personal som numera arbetar växelvis med språken. Under Mångfaldssatsningen uppmärksammades att när skolorna söker centrala medel för svenska som andraspråksundervisning bedömer de själva vilka elever som de anser behöver undervisningen enligt Skolverkets referensmaterial, Att undervisa elever med. 8. RESULTAT AV ENKÄT En enkät skickades under våren 2009 till rektorer på de fristående och kommunala grundskolorna samt till nätverket för svenska som andraspråk, som består av undervisande lärare från kommunens grundskolor, fristående skolor och gymnasieskolor. Enkäten innehöll frågor om resurserna ska fördelas enligt peng, anslag eller om det fanns förslag på annat alternativ. Av de 26 svaren är 22 för pengsystem. Det fanns även möjlighet till att lämna synpunkter på för- och nackdelar utifrån det val man gjort. Utifrån kommentarerna går det att urskilja några gemensamma områden. Här följer en sammanfattning av kommentarerna: Peng kopplat till elev Pengen måste vara öronmärkt och kopplad till elev och följa med även om eleven flyttar inom kommunen. Den måste baseras på antal elever som har rätt till SVA och att man söker ersättning för ökning av antal elever som man gör med vanlig skolpeng. Det kan inte vara så att om det blir fler elever ska de dela på samma anslag. Högre peng för nyanlända/fbk Det är viktigt att nyanlända elever får högre peng. I modersmålet garanteras nyanlända studiehandledning i två år efter ankomst, kanske något liknande kunde gälla för SVA. SVA-lärarens roll Det behövs SVA-lärare på alla skolor för att säkerställa en kvalitativ undervisning och screening av de flerspråkiga elevernas andraspråksinlärning. Det är ett gigantiskt arbete att följa upp dessa elever och även hålla kontakt med modersmålslärarna. Men det är inte detsamma som att ge SVA-elever möjlighet till individuell undervisning i en mindre grupp. Detta är omöjligt som klasslärare att hinna med. Organisation av undervisningen

13 (15) SVA-lärarens roll på en skola bör vara närmare en specialpedagogs (med organisation som viktig uppgift) än en ren ämneslärares. SVA- kompetens Endast med dessa medel finns möjlighet att anställa kompetenta SVA-lärare på varje skola. Då finns möjlighet till riktad undervisning i mindre grupper där eleverna får möjlighet att samtala, bearbeta och utveckla språket. På en skola med 40 procent flerspråkiga, behövs den möjligheten. Där man har ett högre procenttal är det naturligare att SVA är inkluderat i den stora klassen. Svårt att följa SVA:s arbetsplan när man arbetar på en ytterskola med lite resurser. Det behövs en fortsatt kompetensutveckling för alla SVA-lärare. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Svenska/SVA-läraren har ett övergripande ansvar för samtliga elevers svenska språkutveckling, men alla lärare har ansvar för att elevers språk utvecklas inom respektive ämne. Därför gäller det att skolan anmäler lärare till 7,5-poängskursen i språkutvecklande arbetssätt och då inte enbart lärare i teoretiska ämnen, utan även i de praktisk-estestiska. Bedömning utifrån perfomansanalys Det finns en otydlighet om vilken språknivå eleven ska ha för att vara berättigad till pengen. I takt med att vi blir bättre på att bedöma våra SVA-elever blir fördelningen av peng mer rättvis. Pengarna skulle kunna fördelas efter den språkliga nivå som eleven ligger på. De språkliga nivåerna är nybörjarnivå, mellannivå och avancerad nivå. Medel bör enbart tilldelas elever som har bedömningen mellannivå eller lägre efter en bedömning genom performansanalys. En centralt SVA-ansvarig avgör sedan kvalitén på bedömningarna som SVA-lärarna har gjort. Skolor som har många nyanlända behöver betydligt mer SVA-medel. Även under utslussingsperioden, det vill säga ett till två år efter förberedelseklassen, behöver dessa elever mer resurser. SVA och studiehandledning behöver gå hand i hand. Skolans fördelning av pengen måste baseras på enskilda elevers behov efter en pedagogisk bedömning. Det kan vara svårt att jämföra olika skolors behov vid en anslagsfördelning. Eleverna ska inte behöva jämföras med andra elever som har rätt till SVA. Anslag Peng kan slå väldigt olika, en del elever behöver mer och en del mindre SVA. På en enhet med relativt få barn är det svårt att utifrån nuvarande system få till stånd en SVA-undervisning som gynnar varje enskild elev. 9. SAMMANFATTNING Elever med svenska som andraspråk bygger upp sitt svenska basordförråd och sitt specialordförråd samtidigt. I undervisningen och i samtal med kamrater och lärare deltar eleverna på ett språk de inte helt behärskar, vilket ställer stora krav på deras förmåga att både förstå och använda det svenska språket. Det i sin tur innebär stora krav på undervisande lärare. För att kunna tillgodogöra sig sin utbildning och utvecklas till flerspråkiga individer behöver dessa elever goda kunskaper och färdigheter både i förstaspråket/förstaspråken och i andraspråket.

14 (15) Enligt den redovisade forskningen ses oftast svenska som andraspråk i praktiken som en enklare variant av svenska som förstaspråk eller som ett stödämne till andra skolämnen. Andraspråksundervisningen organiseras inte heller alltid på ett tillfredställande sätt. Elever som får undervisning i modersmål som andraspråk vid sidan om tycker att de missar annan undervisning i klassen och uppfattar svenska som ett läroämne mer än som ett språk att ta till sig kunskaper genom. Det finns även oklarheter kring vilka elever som ska komma ifråga för undervisning i ämnet, vad det ska innehålla och hur betygssättningen ska göras. Elever med utländsk bakgrund når dessutom målen i mindre utsträckning än elever med inhemsk bakgrund både när det gäller grund- och gymnasieskolan. Andraspråkseleverna måste utveckla sina olika skol- och ämnesrelaterade språkfärdigheter i samband med undervisningen i de övriga ämnena. Det är inte tillräckligt att bara ge ren språkundervisning i andraspråket. Under skoldagen förmedlas en mängd nya ord och begrepp via läromedel och undervisning som är av stor betydelse för förståelsen av ämnesinnehållet. Därför behöver alla lärare grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning, så att de kan möta elevernas behov. Det tar mellan två och åtta år för eleverna att tillägna sig ett andraspråk i sådan utsträckning att de utan större svårigheter kan följa undervisningen i olika ämnen. En språkutvecklande undervisning i skolans alla ämnen kan hjälpa eleven att på kortast möjliga tid nå fram till ett kunskapsinriktat språk. Man måste dock ta hänsyn till tidsaspekten när undervisning ska arrangeras, ställa rimliga krav på varje enskild elev och ge realistiska tidsramar så att eleven får möjlighet att lyckas i studierna. Att arbeta språkutvecklande är inte enbart en fråga om pedagogik utan hänger ihop med hur man organiserar undervisningen och hur man fördelar resurserna. Därför behöver skolledare ha insikt i hur ett språkutvecklande arbetssätt ser ut för att kunna leda skolan i den riktningen. Eftersom språkutvecklande undervisning leder till förbättrade resultat för de flerspråkiga eleverna borde det vara av stort intresse för skolledningen. En annan effekt av en språkutvecklande undervisning är att den gynnar alla elever, alltså även de som har svenska som sitt modersmål. De främsta och viktigaste faktorerna för att nå framgångsrika resultat är enligt aktuell forskning, skolans organisation, resursfördelning, den pedagogik som bedrivs, kontakt med föräldrar och vårdnadshavare, förstaspråkets status och användning, utformningen av undervisningen i och på andraspråket och utformning av den bedömning som görs av elevernas utveckling. Detta är centralt för att andraspråkselever ska nå skolframgångar. I grundskoleförordningen och kursplanen finns tydliga riktlinjer för vad som ska gälla för svenska som andraspråksundervisning. Det är därför inte styrdokumenten i sig som saknas utan istället kunskapen, förmågan eller viljan att implementera dem. Detta påverkar i hög grad den individuella elevens möjlighet till att lyckas med studierna. Genom deltagandet i Mångfaldssatsningen har svenska som andraspråk lyfts fram och i Järfälla kommuns slutrapport Utbildning i svenska som andraspråk och två-

15 (15) språkighetsdidaktik beskrivs insatser som genomförts eller påbörjats samt fortsatt utvecklingsarbete. Enligt grundskoleförordningen är det rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. Det innebär att rektor måste ha kunskaper om de två svenskämnena. Ofta delegerar rektor frågan till en andraspråkslärare som gör en bedömning. I Järfälla har cirka 60 lärare utbildats i performansanalys, som är en språkutvecklingsanalys. Resultatet visar att alla dessa lärare inte använder sig av performansanalysen. En vanlig anledning som uppges är tidsbrist eftersom det är ett krävande arbete att genomföra. Dessutom finns det en viss osäkerhet över användandet och kunskaperna i den egna grammatiska förmågan behöver tränas upp för att kunna genomföra analyserna på ett tillförlitligt sätt. 10. FÖRSLAG Hur ska då resursfördelningen se ut för att bäst främja en utveckling av svenska som andraspråk? Elever har enligt lag rätt att läsa svenska som andraspråk tills han/hon nått infödd nivå därför borde en anslagsfördelning beräknad efter antal andraspråkselever oberoende språknivå, bäst gynna utvecklingen. Eftersom svenska som andraspråk är ett eget ämne, bör undervisningen ske med ett språkutvecklande arbetssätt. Nivån på alla lärares kompetens behöver därför höjas så att undervisning kan ske på ett språkutvecklande sätt för alla elever och för att rättmätiga analyser, i form av performansanalys, ska kunna göras. Vid bedömning av medel utifrån peng avgörs det från olika nivåer vilka elever som är i behov av svenska som andraspråk. Genom att göra denna bedömning blir svenska som andraspråk fortsatt ett stödämne. En skola för alla innebär ett inkluderande tankesätt kring elever med svenska som andraspråk. 11. LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Att undervisa elever med ett referensmaterial, Skolverket. Axelsson, M, Skolframgång och tvåspråkig utbildning ur Hyltenstam, K och Lindberg, I, i forskning, undervisning och samhälle, Studentlitteratur, Collier, V och Thomas, W, A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students, Long-Tem Academic Achievement. Final Report. Washington: CREDE: Centre for Research on Education, Diversity and Excellence, Grundskoleförordningen Holmegaard, M, och Wikström, I, Språkutvecklande ämnesundervisning ur Hyltenstam K och Lindberg, I, i forskning, undervisning och samhälle, Studentlitteratur, Gibbons, P, Stärk språket stärk lärandet, Hallgren & Fallgren, 2006.

16 (15) Kursplan i svenska, Skolverket. Kursplan i, Skolverket. Löthagen, A, Lundenmark, A, Modigh, P, Framgång genom språket, Hallgren & Fallgren, Parszyk, Ing-Marie, En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan, Avhandling Lärarhögskolans förlag, Svensk författningssamling. Thomas & Collier, School effectiveness for language minority students, Torpsten, Ann-Christin, Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola, Växjö universitet, Mångfaldssatsningens webbplats se BILAGA 1. Slutrapport LOKI, dnr 2006:151, Utbildning i svenska som andraspråk och tvåspråkighetsdidaktik, Astrid Kratz, Järfälla kommun 2008.